Titta

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Om UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Seminarium med utgångspunkt i de fyra jämställdhetspolitiska målen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hur långt har man nått med att uppfylla dessa mål? Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter: Varannan damernasDela
  1. Jag såg
    att när kvinnliga politiker var uppe-

  2. -handlade det om utbyggnad av
    barnsomsorgen och om äldreomsorgen.

  3. När männen var uppe handlade det
    om trafik och industri.

  4. Jag blev helt fascinerad av det.

  5. Jag började min forskarutbildning
    i statsvetenskap hösten 1991.

  6. Det var en period som har
    vissa likheter med dagens situation.

  7. 1991 gick andelen kvinnor i riksdagen
    ner för första gången i modern tid.

  8. Sverige hade också en ekonomisk kris
    som drabbade Sverige ganska hårt.

  9. Flera utredningar visade att den
    drabbade ensamstående mammor värst.

  10. Ny Demokrati kom in i riksdagen 1991.

  11. Det var en period då frågor
    kring jämställdhet var på agendan.

  12. Många kände att jämställdheten, som
    uppfattats som en linjär utveckling-

  13. -var hotad. Det feministiska
    nätverket Stödstrumporna bildades.

  14. Till skillnad
    från Feministiskt Initiativ-

  15. -så arbetade man tvärvetenskapligt.

  16. Deras slogan
    var "halva makten, hela lönen".

  17. Inför valet 1994 lovade alla
    etablerade partier varannan damernas.

  18. Även om inte alla partier i dag
    har formell kvotering-

  19. -så har man sedan 1970-talet arbetat
    med olika typer av målsättningar-

  20. -och olika sätt att styra och
    öka andelen kvinnor just i riksdagen.

  21. I valet 1994 blev det extra tydligt
    eftersom faktiskt alla-

  22. -utom Ny Demokrati, lovade att satsa
    på varannan damernas på valsedlarna.

  23. Skillnaden, om man jämför i dag
    med den situationen-

  24. -åtminstone från mitt perspektiv, var
    att det inte fanns mycket kunskap.

  25. Jag gick
    en grundutbildning på universitetet-

  26. -utan att läsa ett kapitel om könets
    betydelse för politiskt arbete-

  27. -feminism eller nånting.
    Det fanns inte.

  28. Det fanns inte heller mycket skrivet.

  29. Det var inte bara så att manliga
    lärare ignorerade den litteraturen.

  30. Statsvetenskap är, och var,
    ett mansdominerat ämne.

  31. Men jag... Under min tid lyckades jag
    inte träffa på det över huvud taget.

  32. Första mötet var Yvonne Hirdmans
    kapitel i maktutredningen om genus.

  33. Där drev hon tesen att det sker
    en isärhållning mellan könen-

  34. -och en underordning av kvinnor.

  35. När kvinnor väl kommer in i politiken
    hålls de isär-

  36. -och får ägna sig åt "kvinnofrågor".
    Därmed sker också en underordning.

  37. Innan jag började som doktorand
    hade jag jobbat som journalist-

  38. -på tidningar. Jag hade rapporterat
    från kommunfullmäktige.

  39. Den som har gjort det, vet
    att det inte alltid är jätteroligt.

  40. I stället för vad man sa
    uppe i talarstolen-

  41. -började jag fundera på
    vem som säger vad.

  42. Jag såg
    att när kvinnliga politiker var uppe-

  43. -handlade det om utbyggnad
    av barnomsorgen och om äldreomsorgen.

  44. När männen var uppe handlade det
    om trafik, industri och så vidare.

  45. Jag blev helt fascinerad av det.
    Samtidigt när jag läste Hirdman-

  46. -stämde det inte riktigt överens
    med den bild jag fick.

  47. De kvinnliga politiker som talade
    uppfattade jag som ganska driftiga.

  48. Jag kunde också se att deras förslag
    också fick genomslag i politiken.

  49. Jag såg att det fanns en skillnad
    i vilka frågor de tog upp-

  50. -men jag var inte övertygad om
    att det handlade om en underordning.

  51. När jag började som doktorand
    fanns det ett givet ämne för mig-

  52. -att arbeta med som forskare.

  53. Under de här åren har jag inte bara
    tittat på kvinnors makt i politiken.

  54. Jag forskar om kön och korruption.
    Att vi har ganska låg korruption-

  55. -är gynnsamt för jämställdheten. Jag
    forskar om politisk betydelse av oro.

  56. Det talar jag inte om i dag.

  57. I boken har jag samlat den forskning
    jag har gjort om makt och inflytande-

  58. -för kvinnor i den svenska riksdagen.

  59. Är ni ute efter detaljer får ni läsa
    boken. I dag blir det övergripande.

  60. Utgångspunkten när man tittar
    på könstillhörighetens betydelse-

  61. -för det politiska arbetet,
    är att det är intressant i sig.

  62. Men att det också fungerar som lins
    för att belysa mer generella frågor-

  63. -för politiken. Vad betyder det att
    riksdagens sammansättning förändras?

  64. Vi har ju
    fått fler kvinnliga politiker.

  65. Den allra viktigaste frågan:
    Vad står på spel för väljarna?

  66. Politikerna sitter inte i riksdagen
    för sin egen skull.

  67. De representerar väljarna.

  68. Det är det jag ska fokusera på i dag.
    Vad betyder det för väljare-

  69. -för kvinnor och män, i deras vardag?

  70. Den tredje frågan: Hur kan man förstå
    de förändringar som äger rum?

  71. Jämställdheten går inte framåt av sig
    själv. Det krävs att folk arbetar-

  72. -och satsar på de här frågorna.

  73. Maria talade om att vi just nu
    har 44 % kvinnor i riksdagen.

  74. Bilden visar...

  75. I valet 1991 gick andelen ner
    från 38 % till 33,5 %-

  76. -jag har avrundat till 34 %. Det var
    den första nedgången i modern tid.

  77. Det låg bakom Stödstrumpornas
    bildande och "varannan damernas"-

  78. -som en satsning
    hos de etablerade partierna.

  79. Det viktiga i bilden är att de
    stora ökningarna började på 70-talet.

  80. Det är sånt vi kanske
    inte kommer i håg i dag, men...

  81. ...1972 när Socialdemokraterna
    hade sin partikongress-

  82. -ägnade Olof Palme hela sitt tal
    åt frågor om jämställdhet.

  83. Det var en sensation. Sen kom
    Gunnar Helén i dåvarande Folkpartiet-

  84. -och ägnade också hela sitt tal
    åt jämställdhet.

  85. Här sattes en tävlan igång som är
    viktig för att förstå utvecklingen.

  86. Man ville bli bäst i klassen
    på jämställdhet.

  87. Olof Palme föreslog en delegation
    knuten till regeringskansliet-

  88. -för att öka jämställdheten
    i samhället.

  89. Gunnar Helén sa, det är första gången
    siffran 40 % kvinnor kommer upp:

  90. "Vi ska satsa på att ha minst 40 %
    kvinnor i interna organ i partiet."

  91. Det var inte frågan om valsedlar,
    utan olika interna organ.

  92. Det är intressant att se om
    man går tillbaka. Var kom 40 % ifrån?

  93. Då hade man tittat på andelen kvinnor
    bland medlemmarna. Det var 40 %.

  94. Då tyckte man att det var ett
    rimligt mål för de interna organen.

  95. Det har sen blivit en etablerad norm
    att ha 40-60 %.

  96. Även om det inte fanns kvotering,
    fanns det tydliga målsättningar.

  97. Man kan också se att partierna inför
    sina kongresser redovisar siffror.

  98. Jag tror att det var väldigt viktigt
    för att förstå den här utvecklingen.

  99. Som ni ser,
    sen valet -94 har inte mycket hänt.

  100. Vi har inte haft samma tydliga debatt
    kring frågor om jämställdhet.

  101. "Vad vill vi med politiken?"
    Tittar man på genomsnittet i världen-

  102. -när det gäller kvinnor i nationella
    parlament så har vi siffran 25 %.

  103. Det är inte mycket bättre i Europa.

  104. Sverige är inte alls bäst i världen,
    vi ligger sexa. Rwanda ligger i topp.

  105. Länder både i Afrika och Latinamerika
    arbetar tydligare med kvotering.

  106. Men Sverige är ett av de länder som
    länge har haft en hög andel kvinnor.

  107. När man pratar om de här frågorna är
    det väljarna som ska stå i centrum.

  108. Om ni har läst tidningarna när de
    redovisar opinionsundersökningar...

  109. De senaste åren har flyktingfrågor
    och migration legat i topp.

  110. Det här är en bild som ger ett längre
    perspektiv. På min institution-

  111. -gör vi väljarundersökningar
    när det är val. Det omfattar-

  112. -intervjuundersökningar som genomförs
    av SCB, där man frågar om allt.

  113. Det här är en öppen fråga.
    Väljarna får själva säga:

  114. "Vilka var de viktiga frågorna för
    dig när du valde parti i årets val?"

  115. Det finns ingenting om kön i själva
    frågan. Vi har kodat i efterhand.

  116. Vad svarar kvinnor och män?
    Det här är topp tre-frågorna.

  117. Socialpolitik har jag märkt med rött
    för att det är ett område-

  118. -som hela tiden ligger i topp tre
    när det gäller kvinnliga väljare.

  119. Det finns med på de manliga väljarnas
    agenda, men inte lika mycket-

  120. -som den viktigaste frågan.

  121. Frågor på de manliga väljarnas agenda
    är ekonomi och skatter.

  122. Det syns inte lika tydligt
    på de kvinnliga väljarnas agenda.

  123. Vissa val, som 1988, var miljöfrågor
    högst både bland kvinnor och män.

  124. Vid valet -94 har krisen drabbat oss.
    Jobbfrågan, arbetsmarknad högst.

  125. Det är inte så att kvinnor och män
    lever i helt skilda världar-

  126. -men bilden visar ändå att fullt
    jämställt är inte vårt samhälle.

  127. Det här visar kvinnors
    dubbla beroende av välfärdsstaten.

  128. Både som arbetstagare... Många fler
    kvinnor jobbar i offentlig sektor.

  129. Men också för att få vardagen att
    gå ihop. Utan dagis och äldreomsorg.

  130. Det här är en bild
    som visar vad som är viktigt-

  131. -när man väljer parti.
    Det säger inget om vad man tycker.

  132. Det säger inget om man är för
    rutavdrag eller andra satsningar.

  133. Men det är gemensamt för kvinnor
    att det är viktiga frågor.

  134. Det är de som är de mest avgörande
    när man bestämmer sig.

  135. Det här är från valundersökningarna.

  136. Att jag har tagit med frågorna
    är för att vi har långa tidsserier.

  137. De är inte lika aktuella i dagens
    politiska debatt som de en gång var.

  138. Här har man fått svara vad man tycker
    om en mängd olika förslag.

  139. Förbjuda alla former av pornografi?
    Mycket bra, ganska bra-

  140. -ganska dåligt, mycket dåligt.
    Samma sak med sextimmarsdag.

  141. Bilden visar tydligt att det finns
    en skillnad mellan kvinnor och män-

  142. -i vad de tycker.

  143. Förbjuda alla former av pornografi?
    Stirra er inte blinda på orden.

  144. Det handlar om integritet
    för kvinnor i vardagen.

  145. Det har gått ner från 1985.
    Senaste mätningen var 2010.

  146. Fortfarande tycker 65 % av kvinnorna
    att det är mycket eller ganska bra.

  147. Sextimmarsdagen
    säger alla är en vänsterfråga.

  148. Man ska inte heller här
    stirra sig blind på själva frågan.

  149. Det är ett sätt att mäta
    konflikten yrkesliv-familjeliv.

  150. Sextimmarsdag
    kan vara ett svar på den frågan.

  151. Nu har vi inte ett batteri av frågor
    som frågar om andra förslag.

  152. Det har gått ner bland kvinnliga
    väljare. Men fortfarande 2014-

  153. -tycker 50 % av de kvinnliga väljarna
    att det är mycket eller ganska bra.

  154. Förra bilden visade prioriteringar
    av olika politikområden.

  155. Där ser vi att kvinnor i riksdagen
    står närmare de kvinnliga väljarna.

  156. Fler kvinnor i partierna säger
    att socialpolitik är viktigt för dem-

  157. -när de driver politik.

  158. Där kan man också se att gapet mellan
    kvinnor och män minskar i riksdagen.

  159. Det har gått ner bland kvinnliga
    politiker, men upp markant bland män.

  160. Gapet har minskat. Det är fortfarande
    fler kvinnor än män i riksdagen-

  161. -som står nära kvinnliga väljare vad
    gäller prioriteringar. Gapet minskar.

  162. När det gäller de här frågorna
    se vi faktiskt en annan utveckling.

  163. Kvinnliga politiker står fortfarande
    närmare kvinnliga väljare-

  164. -men framförallt
    frågan om sextimmars arbetsdag-

  165. -är stendöd i riksdagen.

  166. Där har kvinnliga politiker närmat
    sig de manliga politikernas åsikter.

  167. Manliga politiker har aldrig
    varit mycket för sextimmarsdag.

  168. Frågan om att förbjuda alla former
    av pornografi ligger relativt högt-

  169. -bland kvinnor i riksdagen.
    Det är ganska många kvinnor där-

  170. -som tycker att ett sånt förbud är
    ett mycket eller ganska bra förslag.

  171. Utvecklingen om man tittar över tid
    går åt lite olika håll-

  172. -när det gäller prioriteringar.

  173. Frågan får större tyngd,
    ett närmande mellan kvinnor och män.

  174. Men enligt de här indikatorerna är
    det inte tvärsäkert att utvecklingen-

  175. -går i
    de kvinnliga väljarnas riktning.

  176. Men det är bara två frågor, där
    vi kan följa utvecklingen över tid.

  177. Det är därför jag har med dem här.

  178. Varannan damernas - mål eller medel?

  179. Den här frågan ställde vi
    till riksdagsledamöterna 2010.

  180. "Det finns olika skäl att förorda
    en jämn fördelning mellan könen."

  181. "Hur viktiga anser du
    att följande skäl är:"

  182. Helt oviktigt, ganska oviktigt,
    ganska viktigt, mycket viktigt.

  183. Första skälet handlar om medel:
    Demokrati och rättvisa.

  184. "Sammansättningen ska avspegla
    de viktigaste grupperna i samhället."

  185. Fler kvinnor säger att det är mycket
    viktigt, men uppslutningen är stor.

  186. Skiljelinjen går mellan
    ganska viktigt till ganska oviktigt.

  187. Tittar man på de kategorierna ihop-

  188. -får man med sig
    90 % av riksdagens ledamöter.

  189. Det ser annorlunda ut
    om man frågar om skälet-

  190. -att inriktningen på politiken
    blir annorlunda.

  191. Det man framför allt tappar där
    är de manliga riksdagsledamöterna.

  192. Fler kvinnor än män i riksdagen
    tycker det är viktigt-

  193. -med kvinnor i partierna
    för att förändra politikens innehåll.

  194. När jag var doktorand,
    kunde man söka ett stipendium-

  195. -där man jobbade i riksdagen
    under ett år. Då jobbade jag på RUT-

  196. -som föredragande när jämställdhets-
    propositionen behandlades.

  197. Detta var våren 1994.

  198. Jag hade möjlighet att intervjua
    ledamöter till höger och vänster.

  199. Intervjuerna gjorde jag i maj -94.
    Valet var på hösten.

  200. Det här med varannan damernas
    var ganska hett debatterat just då.

  201. Det jag märkte var att många manliga
    ledamöter stödde varannan damernas.

  202. Det var genuint, men kopplat
    till en föreställning om att-

  203. -"jaha, då har vi löst det".

  204. "Får vi hälften kvinnor i riksdagen
    så är vi där."

  205. Medan kvinnor i mycket större
    utsträckning sa:

  206. "Nu kan det börja. Nu får vi
    varannan damernas, nu kör vi."

  207. Det speglar den här skillnaden.

  208. Det finns män som också säger att
    det är viktigt med annan inriktning-

  209. -men kvinnor och män lever med lite
    olika föreställningar i politiken-

  210. -om vad varannan damernas
    ska vara till för.

  211. När jag i min bok försöker titta på
    det här med makt och inflytande-

  212. -är det de här mer svårfångade
    förhållandena som jag vill komma åt.

  213. Vi gör inte bara enkäter bland
    väljare, utan också bland ledamöter.

  214. Det som är bra är att de faktiskt
    fyller i enkäterna. Över 90 % svarar.

  215. Vi kan uttala oss ganska väl
    om jämförelser mellan politikerna-

  216. -och väljarna. Jag försöker
    titta på interna arbetsförhållanden.

  217. Jag räknar kvinnor och män
    i utskotten. Vem är ordförande?

  218. Vilka sitter på olika maktpositioner?
    Och...

  219. Där ser det ganska bra ut
    i den svenska riksdagen.

  220. Det är ett område
    som är lätt att belysa.

  221. Det är lätt att ta fram statistik.

  222. Partierna fortsätter att tävla med
    varandra. Man vill inte vara sämst.

  223. Man vill inte ha 28 % kvinnor-

  224. -när de andra
    kanske ligger uppemot 40-50 %.

  225. Samma sak när det gäller utskotts-
    placeringar. Man kan se över tid-

  226. -att på 80- och 90-talet-

  227. -var det tydligt att kvinnor
    i riksdagen fanns i socialutskottet-

  228. -arbetsmarknadsutskottet.

  229. Men i liten utsträckning fanns i
    finansutskottet och trafikutskottet.

  230. Det är fortfarande inte helt jämnt,
    men det är oerhört jämnt-

  231. -särskilt i jämförelse
    med andra länder. Partierna ser till-

  232. -att tänka mer medvetet kring var man
    placerar kvinnor och män i utskotten.

  233. Också om man tittar på ordföranden.
    Kvinnor är ordförande i samma grad-

  234. -som man finns
    i genomsnitt i riksdagen.

  235. Det enda område där vi kan se-

  236. -att kvinnor fortfarande missgynnas-

  237. -är hur de uppfattar arbetet
    i den egna interna partigruppen.

  238. Vi frågar hur de upplever
    sin egen förmåga att få inflytande.

  239. Just när det gäller partigruppen
    är kvinnor mer missnöjda än män.

  240. Jag har gjort senare intervjuer
    än de jag pratade om nyss.

  241. Det kommer fram att det inte
    så mycket handlar om möjligheten-

  242. -till inflytande i sakfrågor.

  243. Utan kvinnor är mer kritiska till
    normen om vad en god politiker är.

  244. En god politiker ställer upp
    för sitt parti, för sin valkrets-

  245. -helger och kvällar,
    och gärna långsiktigt.

  246. Fler kvinnor än män är kritiska
    till den partirollen helt enkelt.

  247. Man vill även ha ett eget liv,
    om man säger så.

  248. Man kanske också vill ha
    en politisk karriär-

  249. -som kan bli avbruten
    och vara i kortare perioder.

  250. Nånting försiggår i partigrupperna
    som gör att kvinnor känner sig-

  251. -något mer missnöjda vad gäller
    interna arbetsförhållanden.

  252. Jag tittar på utrymme för kvinnors
    intressen på den politiska agendan.

  253. Det går tillbaka till jämförelserna
    när det gäller kvinnliga väljare.

  254. Just det jag sa om prioriteringar,
    där ser det ganska bra ut.

  255. Manliga politiker
    har blivit oerhört mycket bättre-

  256. -på att arbeta med frågor som handlar
    om socialpolitik och välfärdsfrågor.

  257. När det gäller åsikter i sakfrågor
    är det inte lika tydligt-

  258. -att allt går
    de kvinnliga väljarnas väg.

  259. Det finns vissa frågor
    som faktiskt går åt motsatt håll.

  260. Där kvinnliga väljares åsikter
    inte har fått genomslag i politiken.

  261. Det tredje är lagstiftning
    för att stärka kvinnors situation.

  262. Vi hörde tidigare att i början
    på 70-talet fick vi särbeskattning-

  263. -och en föräldraförsäkring som var
    könsneutral. Pappor kunde ta ut den.

  264. Ser man det i ett hundraårsperspektiv
    är det fascinerande-

  265. -att från början av 1920-talet
    fram till 1970-

  266. -går lagstiftningen ut på att göra
    kvinnor till individer i samhället.

  267. Inte knutna till familjen
    på annat sätt än vad män är.

  268. Att det tar så lång tid
    att göra kvinnor till individer.

  269. Vad som händer på 70- och 80-talet
    är att vi har mycket lagstiftning.

  270. Sånt som är till för att i första
    hand få ut kvinnor i lönearbete.

  271. Den är inriktad
    på att snabba upp processer-

  272. -men också att ändra
    kvinnors beteenden i första hand.

  273. 80- och 90-talets lagstiftning
    försöker ändra mäns beteenden.

  274. Kvotering i föräldralagstiftningen.

  275. Mer politik som satsar på att minska
    mäns våld mot kvinnor och så vidare.

  276. Dagens situation
    tycker jag är ganska stillastående.

  277. Det händer inte jättemycket.

  278. En myndighet, visst. Var finns den
    politik som handlar om integration?

  279. Var finns den politik som handlar
    om den förändrade arbetsmarknaden?

  280. Där allt fler har
    kortare lönekontrakt och så vidare.

  281. Om jag som en sista bild
    ska göra en summering-

  282. -om vart Sveriges riksdag
    är på väg...

  283. Vad gäller interna arbetsförhållanden
    är det en ganska positiv bild.

  284. Varannan damernas som mål, att ha en
    jämn fördelning. Där ser det bra ut.

  285. Men varannan damernas som medel, där
    är utvecklingen mer stillastående.

  286. Det är inte lika tydligt
    att det går framåt.

  287. Vare sig när det gäller utrymme
    för kvinnors intressen på agendan-

  288. -eller lagstiftning
    för att stärka kvinnors situation.

  289. Därmed ska man komma ihåg att alla
    såna här rangordningar världen runt-

  290. -visar att det finns få länder
    som är bättre än vad Sverige är-

  291. -men det finns mycket kvar att göra.
    Tack för att ni har lyssnat.

  292. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Varannan damernas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Jämställdhet, Jämställdhetspolitik, Kvinnor i politiken, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Varannan damernas

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Det evigt kvinnliga

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Mot mer jämställda livslöner

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Jämställdhetspolitik för inflytande

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Samtycke i lagstiftning och praktik

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Aldrig mera våldtäkt?

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss