Titta

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Om UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Seminarium med utgångspunkt i de fyra jämställdhetspolitiska målen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hur långt har man nått med att uppfylla dessa mål? Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter : Utbildningsvalets roll för könslönegapetDela
  1. Har kvinnor en förkärlek för
    utbildningar som ger låga inkomster?

  2. Det kan man undra.

  3. Jag är intresserad av jämställdhet
    och ekonomiska utfall.

  4. Jag har funnit genom åren
    att det är bra att ha koll på fakta.

  5. Då bemöter man enklare andra
    som vet hur det är i världen-

  6. -och kanske inte har samma koll
    på fakta.

  7. När jag fick frågan att prata
    valde jag att ägna tiden åt-

  8. -utbildningsvalets konsekvenser
    för ekonomisk jämställdhet.

  9. Jag tänkte fokusera på
    tre vanliga påståenden-

  10. -om utbildning
    och ekonomisk jämställdhet.

  11. Att vi får ekonomisk jämställdhet
    när högutbildade kvinnor får jobb.

  12. Vi vet att det är jättemånga kvinnor
    som läser på universiteten.

  13. 60 % av alla som tar examen vid
    högskolor och universitet är kvinnor.

  14. Vi förväntar oss att när de kommer ut
    i arbetslivet är könslönegapet borta.

  15. Det andra påståendet
    handlar om barnen.

  16. Om vi inte blir ekonomiskt jämställda
    när högutbildade kvinnor får jobb-

  17. -är det för att barnen är i vägen.
    Det tar för mycket tid.

  18. Och sen att om män och kvinnor
    går samma utbildningsinriktning-

  19. -finns väl inga inkomstskillnader?

  20. Det här tycker jag kan vara
    viktiga poänger att ta upp.

  21. Jag vill säga vad jag menar med
    ekonomisk jämställdhet.

  22. Jämställdhetspolitiken har svårt att
    ha mål. Vi vill att det ska bli lika.

  23. Det betyder att vi ska ha
    samma ekonomiska utfall-

  24. -givet att vi gör samma val.

  25. SCB har tagit fram 88 indikatorer
    på ekonomisk jämställdhet.

  26. Vad betyder det? Att vi mäter hur
    många kvinnor som förvärvsarbetar.

  27. Vi mäter andelen kvinnliga chefer.
    Men vad är målet?

  28. Vi måste fortsätta att fundera aktivt
    kring vad vi vill sträva efter.

  29. I dag kommer jag inte bara
    att prata om löner.

  30. Utan om inkomster.

  31. Skillnaden är att årsinkomsten
    är det man får i plånboken.

  32. Där beaktas det att man kanske
    inte har jobbat heltid-

  33. -och att man har olika bortfall från
    den här heltidsekvivalenta lönen.

  34. När man mäter jämför man
    fiktiva, heltidsekvivalenta löner-

  35. -som män och kvinnor
    faktiskt inte jobbar ihop.

  36. Och för att hjälpa till att fånga
    den faktiska utvecklingen-

  37. -ska jag visa er grafer för vad som
    händer med 45-åringar över tid.

  38. Jag har tagit dem som är födda 1955.
    De är 45 år 2000.

  39. Sen har jag tagit dem som är födda
    -56. Och så visar jag-

  40. -inkomstutveckling och utbildning
    för en jämförbar grupp av personer.

  41. Det är viktigt för att säga vad som
    händer i dag på jämställdhetsfronten.

  42. En första graf. Hur mycket
    utbildar sig män och kvinnor?

  43. Det är bara 45-åringar i grafen.

  44. Här har vi män som är födda 1955
    och som år 2000 var 45 år.

  45. 2014,
    sista året som jag har data för-

  46. -där var männen födda 1969.
    Så vi har 45-åringar över tid.

  47. Då ser vi att bland dem som har
    minst tvåårig högskoleutbildning-

  48. -så är det 2014
    ungefär 25 % av männen.

  49. Medan 64-65 % av männen
    har minst tvåårig gymnasieutbildning.

  50. Bland kvinnorna är det upp emot 40 %-

  51. -som har minst tvåårig
    högskoleutbildning 2014.

  52. Och lite drygt 50 %
    har minst gymnasieutbildning.

  53. Som vi ser har det funnits fler
    kvinnliga akademiker från 2000.

  54. På 90-talet ser det likadant ut.
    Grafens nivåer kanske skiljer sig åt-

  55. -beroende på hur man mäter. Jag har
    mätt utbildningen när de är 45.

  56. Men det är helt klart så
    att kvinnor utbildar sig mer än män.

  57. Det finns många fler kvinnor
    vid universiteten.

  58. Hur ser det ut med inkomsterna?

  59. Här har jag en graf för årsinkomster.

  60. Så det här är vad man får
    i plånboken, före skatt förvisso...

  61. ...när man är 45 år.

  62. Grupperna är minst tvåårigt gymnasium
    och minst tvåårig högskoleutbildning.

  63. För männen ligger årsinkomsten
    i genomsnitt på-

  64. -ungefär 550 000 år 2014 om de har
    minst två års högskoleutbildning.

  65. För kvinnor ligger den där siffran på
    370 000-380 000 kronor per år.

  66. Så i princip kan man se
    på den här bilden-

  67. -att kvinnliga högskoleutbildade-

  68. -tjänar lika mycket
    som gymnasieutbildade män.

  69. Så kvinnor vill utbilda sig mer
    för att de annars tjänar ännu mindre.

  70. Kvinnor behöver utbilda sig för att
    tjäna drägligt, men är ändå efter.

  71. Det är nedslående.

  72. Man kan tänka sig att det finns
    förnuftiga förklaringar till det här.

  73. Den vanligaste är att kvinnor arbetar
    mindre och är hemma mer med barnen.

  74. Det kan vara bra med
    ett tankeexperiment.

  75. Hur stor skulle könslönegapet vara om
    man bara tar hänsyn till utbildning?

  76. Att man fokuserar på utbildningen och
    tar hänsyn till hur lång den varit.

  77. Det jag ska visa är...

  78. För varje utbildning
    och med hänsyn till hur lång den är-

  79. -har jag tagit fram genomsnittslönen
    som nån med den utbildningen har.

  80. Jag har räknat med män och kvinnor-

  81. -och gett en individ
    genomsnittslönen.

  82. Då kan man se hur stor skillnaden är.

  83. För då kan man tänka sig att arbets-
    tid och barn inte spelar nån roll.

  84. Så här ser det ut. Om man bara tar
    hänsyn till utbildningsinriktningen-

  85. -förväntas högskoleutbildade män
    tjäna 10 % mer än kvinnor.

  86. Om de har gymnasieutbildning,
    skulle de tjäna 15 % mer än kvinnor.

  87. Det här säger att män och kvinnor
    väljer olika typer av utbildningar.

  88. För i snitt väljer män
    lite mer lukrativa utbildningar.

  89. Utbildningar som ger
    högre förväntad lön.

  90. Det faktiska könslönegapet, om man
    använder heltidsekvivalenta löner-

  91. -är högre. För högskoleutbildade
    är det ungefär 30 %.

  92. Män tjänar i snitt 30 % mer
    i heltidsekvivalenta löner.

  93. Då kontrollerar jag inte för nånting.

  94. För gymnasieutbildade individer-

  95. -tjänar män också
    ungefär 30 % mer numera.

  96. Valet av utbildningsinriktning-

  97. -förklarar mellan hälften till en
    tredjedel av könslönegapet i Sverige.

  98. Det förklarar en del för gymnasie-
    utbildade och universitetsutbildade.

  99. Det här är naturligtvis intressant.

  100. Hur kommer sig det här? Vi pratar
    ofta om värdediskriminering i yrken.

  101. Att kvinnodominerade yrken
    ger lägre löner.

  102. Ger kvinnodominerade utbildningar
    lägre löner? Det är inte omöjligt.

  103. De är ganska tätt relaterade.

  104. Eller har kvinnor en förkärlek för
    utbildningar som ger låga inkomster?

  105. Det kan man undra. Så då har jag
    tagit fram ett samband mellan-

  106. -antalet kvinnor på utbildnings-
    inriktningen och genomsnittslönen.

  107. Då ser vi ett negativt samband.

  108. På utbildningar med få kvinnor får
    man högre lön i genomsnitt efteråt.

  109. På kvinnodominerade utbildningar blir
    lönen inte särskilt hög i genomsnitt.

  110. Så här har man nånting att jobba med
    helt klart, kan man väl säga.

  111. Jag kan visa lite mer siffror på
    utbildningsinriktning.

  112. Kvinnor på gymnasiet
    har en förkärlek för-

  113. -samhällsvetenskapliga ämnen,
    juridik och viss hälso- och sjukvård.

  114. Män är teknikfokuserade. De som har
    gymnasieutbildning stannar ofta där.

  115. Mönstret på universitet och högskola-

  116. -är lite mer homogent
    mellan kvinnor och män.

  117. Fortfarande är fler män teknologer.

  118. 31 % av 45-åringarna 2014-

  119. -hade en examen
    inom teknik och tillverkning.

  120. Bland kvinnor är samhällsvetenskap
    och lärarutbildningar vanliga.

  121. Så det finns skillnader.
    Frågan är om man kan tänka sig-

  122. -att det inte finns nåt inkomstgap
    eller lönegap mellan kvinnor och män-

  123. -som har samma utbildningsinriktning
    och utbildningslängd. Vi tänker oss-

  124. -att när kvinnor och män väljer lika
    ska det inte finnas några skillnader.

  125. Då ser det ut så här
    för högskoleutbildade.

  126. Vi är tillbaka på årsinkomster.
    Det är mitt favoritmått.

  127. Jag har "singlat" ut
    de fyra vanligaste grupperna.

  128. Jag har tittat på lärare,
    den blå linjen.

  129. En genomsnittlig lärare som är man
    tjänar 350 000-400 000.

  130. En kvinna tjänar 300 000 ungefär,
    om man ser på 2014.

  131. Teknik är den gröna linjen.

  132. Där tjänar man mer än lärare i snitt.
    Speciellt män.

  133. Kvinnor som utbildar sig till
    ingenjörer och tekniska yrken-

  134. -tjänar bra i förhållande till
    andra yrken de kan ha valt.

  135. Men inte lika mycket som männen.

  136. Jag har även samhällsvetare
    och hälso- och sjukvård.

  137. Genomgående är kvinnors årsinkomst
    100 000-200 000 kronor lägre årligen.

  138. Vi har indikatorer på att vi är
    världens mest jämställda land.

  139. Men just den ekonomiska biten
    skulle man vilja såg annorlunda ut.

  140. Bara för att... Om man nu tänker
    kvotering i bolagsstyrelser-

  141. -i toppen av näringslivet och makten,
    i politiken och andra sfärer...

  142. Prestigeutbildningar
    som dominerats av män-

  143. -där många kvinnor nu har kommit in
    är grogrunden för makt i framtiden.

  144. Hur ser det ut för dem
    och deras löner?

  145. I de traditionella kategorierna
    civilekonomlinjen, läkarlinjen-

  146. -juristlinjen och civilingenjörs-
    linjen brukar man rekrytera till-

  147. -blivande makteliter.
    Då ser vi att väldigt tidigt...

  148. 30-40 % av dem som gick ekonom-,
    läkar- och juristlinjen är kvinnor.

  149. Det här är bland 45-åringar.

  150. De som antas till utbildningar i dag
    är fler kvinnor i snitt.

  151. Inte på Handelshögskolan i Stockholm.
    De ligger på 30-40 %.

  152. På ingenjörsutbildningarna
    är det fortfarande få kvinnor.

  153. Hur man upprätthåller den här
    skillnaden i ingenjörsutbildningarna?

  154. Men i alla fall. Deras inkomster.

  155. Här har jag tittat på könsgapet
    i årsinkomster.

  156. Om man är kvinnlig civilekonom-

  157. -tjänar man i princip 70 %
    av vad en manlig civilekonom tjänar.

  158. Det har inte förändrats jättemycket
    över tid. Kvinnliga civilingenjörer-

  159. -tjänar 90 % av vad en manlig civil-
    ingenjör tjänar. De är inte så många.

  160. Man ska försöka
    få in fler kvinnor där.

  161. Läkare och jurister
    ligger runt 80 %-strecket.

  162. Så det finns massor att göra.

  163. Är det barnen som hindrar att kvinnor
    får lika höga inkomster som männen?

  164. Det finns upprepade studier...

  165. En studie visar vad som händer
    när ett par får sitt första barn.

  166. Inkomstutvecklingen
    ligger väldigt lika.

  167. Mannens ökar efter första barnet.
    Kvinnans dippar lite.

  168. Sen sackar den efter mer.
    Det blir en ökande klyfta.

  169. Så är det barnen?

  170. Om man håller sig till
    våra prestigeutbildningar-

  171. -och tittar på
    civilekonomer och jurister-

  172. -är det intressanta skillnader mellan
    dem som har barn och inte har barn.

  173. Om man tittar för männen...
    Den blå och svarta linjen överst-

  174. -är manliga ekonomer och jurister
    som har barn.

  175. De tjänar ungefär 200 000 mer-

  176. -än sina manliga jurist- och
    ekonomkollegor som inte har barn.

  177. För män är det bra med barn.
    De får de höga inkomsterna.

  178. Okej?

  179. För kvinnor kanske det påverkar
    på marginalen på slutet.

  180. Man får något lägre årsinkomster med
    barn, men det spelar ingen stor roll.

  181. Det här är ett annat sätt att skära
    statistik på där man ändå ser att...

  182. Ett tips är
    att unga män ska bli pappor.

  183. Kvinnor ska möjligtvis skaffa
    en jämställd partner.

  184. Det här är ganska känt
    från andra länder.

  185. Speciellt för höginkomsttagare
    och männen-

  186. -finns det ett faderskapspremium.

  187. Att det är så stort i Sverige
    tycker jag ändå är intressant.

  188. Sammanfattningsvis ger kvinnodomi-
    nerade utbildningar lägre inkomster.

  189. Unga kvinnor ska söka mansdominerade
    utbildningar om man ska få högre lön.

  190. Kvinnors lägre inkomster härrör till
    vad man gör i arbetslivet-

  191. -och utbildningsvalet.
    Barn spelar ingen roll i genomsnitt-

  192. -för den årliga inkomstutvecklingen.

  193. Inget utbildningsval garanterar lika
    hög inkomst som en mans för kvinnor.

  194. Vad skulle man kunna göra?
    Fundera på värdediskriminering.

  195. Det pratas om det vad det gäller
    yrken. Utbildningen är första steget.

  196. Oavlönat arbete kommer det
    att pratas om senare i dag.

  197. Men det är viktigt att fundera på.
    Sen har vi föräldraledigheten.

  198. Att barn inte spelar nån roll
    för kvinnans inkomstutveckling-

  199. -handlar mycket om att unga kvinnor
    förväntas bli mammor-

  200. -och kommer att vara hemma mer
    med barnen än sina manliga kollegor.

  201. Det ligger dem i fatet när det gäller
    löneutveckling och exakt position.

  202. Att dela föräldraledigheten
    är det råd som man kan ge till alla.

  203. Det kanske motverkar
    den statistiska diskrimineringen.

  204. Så. Lite mer på fötterna om den
    ekonomiska jämställdheten. Tack!

  205. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Diskriminering av kvinnor , Diskriminering på arbetsmarknaden, Genusfrågor, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Jämställdhetspolitik, Löneskillnader, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Utbildning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Jämställdhetspolitik för inflytande

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Varannan damernas

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Det evigt kvinnliga

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Mot mer jämställda livslöner

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Aldrig mera våldtäkt?

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Samtycke i lagstiftning och praktik

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vår tids fundamentalism

Vad innebär begreppet fundamentalism, och hur har det förändrats efter 11 september? Ett samtal med Heléne Lööw, biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet, Lena Martinsson, professor i genusvetenskap och Göran Larsson, professor i religionsvetenskap. Moderator: Göran Rosenberg. Inspelat i november 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Segregerat ghetto eller avfolkningsbygd?

Enligt lagen om eget boende, EBO, kan asylsökande själva välja var de vill bosätta sig när de kommer till Sverige. Hälften flyttar in på något av Migrationsverkets boenden, och hälften bosätter sig hos släktingar och vänner, oftast i områden där det redan bor många invandrare. Hur påverkar det samhället och möjligheten för nyanlända att komma in i samhällsgemenskapen? Vi möter Miriam Riaie som bott både i Örnsköldsvik och i Rosengård.

Fråga oss