Titta

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Om UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Seminarium med utgångspunkt i de fyra jämställdhetspolitiska målen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hur långt har man nått med att uppfylla dessa mål? Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter: Det evigt kvinnligaDela
  1. Det som Sverige är unikt med-

  2. -och som Sverige
    leder utvecklingen i-

  3. -är det sätt
    som män tar hand om sina barn.

  4. Jag ska prata om det evigt kvinnliga.

  5. Det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

  6. Och att det faktiskt är i förändring-

  7. -vilket ju har bäring på övertiteln.

  8. Detta är baserat på en blandning av
    en uppföljning som jag gjorde-

  9. -i samband med jämställdhets-
    utredningen och pågående forskning-

  10. -inom olika projekt
    på Centrum för ekonomisk demografi.

  11. Därför är den här presentationen
    bottnad i-

  12. -svensk jämställdhetspolitik.

  13. Man kanske ska förstå de fyra målen-

  14. -i en ganska lång historisk ambition,
    åtminstone sen början på 70-talet-

  15. -att förändra fördelningen av makt
    och resurser mellan könen-

  16. -och skapa jämlika förutsättningar-

  17. -för kvinnor och män
    att påverka sina liv och livsvillkor.

  18. Det är viktigt för att
    arbetsmarknadsdeltagande är centralt-

  19. -för individuell välfärd och för
    oberoende i Sveriges välfärdsmodell.

  20. Därför är det viktigt
    att titta noga på-

  21. -hur möjligheter på arbetsmarknaden-

  22. -påverkas av bl.a. omsorgsansvar-

  23. -och utförande av obetalt hemarbete.

  24. För det här vet vi är inte
    lika fördelat mellan män och kvinnor.

  25. Och det finns en inneboende konflikt
    mellan yrkesarbete och familj-

  26. -som påverkar karriärer, inkomster
    och till och med hälsa negativt.

  27. Därför är det viktigt att arbeta för
    ekonomisk jämställdhet-

  28. -och en jämnare fördelning
    av obetalt hem- och omsorgsarbete.

  29. För man kan inte uppnå det ena
    utan det andra.

  30. Nu känns det som om det låter...
    Jag ska sluta skrika.

  31. Det är bakgrunden till
    den forskning jag gör-

  32. -och varför det är policyrelevant-

  33. -att veta hur mycket män och kvinnor
    diskar per dag-

  34. -och vad det egentligen
    har för konsekvenser.

  35. Jag ger en exposé över uppföljningen
    av jämställdhetsmål nummer tre.

  36. Ett är att följa upp hur kvinnor
    och män tar ut föräldraledigheten.

  37. Vi vet att kvinnor tar ut mer än män.

  38. Om vi hade uppdaterat till de
    färskaste siffrorna, skulle vi se-

  39. -att män i dag tar ut 28 % av det
    totala antalet föräldrapenningdagar-

  40. -som betalas ut. Medan kvinnor
    fortfarande tar ut 72 %.

  41. Här ser vi en historisk utveckling-

  42. -med saxartat mönster mot...

  43. Man kan säga att det konvergerar,
    om än långsiktigt.

  44. Det finns också en annan dimension
    i omsorg av barn i form av VAB.

  45. Tillfällig ledighet för vård av barn.
    Här har vi en annan utveckling.

  46. Vi har alltså
    en väldigt jämn utveckling.

  47. Eller en utveckling som är stabil.
    Kvinnor tar ut 65 %-

  48. -och män 35 % av antalet VAB-dagar.
    Den har varit i stort sett densamma-

  49. -hela tiden som föräldraförsäkringen
    har funnits i sitt nuvarande skick.

  50. Vilket indikerar att vad det gäller
    föräldraledigheten-

  51. -tar kvinnor mer ansvar-

  52. -och de tar ansvar för
    den långa och omfattande perioden.

  53. Medan det delas mer lika
    av de tillfälliga dagarna.

  54. En annan sak
    som jag skulle följa upp i rapporten-

  55. -är hur män och kvinnor tar ansvar
    för det obetalda hemarbetet.

  56. Då kan vi se att män och kvinnor
    har lika långa arbetsdagar.

  57. Med skillnaden att kvinnor varje dag
    utför mer obetalt arbete.

  58. 2010 var det 54 minuter
    medan män utför mer betalt arbete.

  59. Om vi vet att det ena är obetalt
    och det andra betalt-

  60. -vet vi att detta bidrar till
    de där inkomstskillnaderna.

  61. Om vi tittar på utvecklingen
    de senaste 20 åren-

  62. -skulle jag vilja att ni noterar...
    Tittar vi på en vanlig vardag...

  63. Det här är resultat från
    tidsanvändningsundersökningen.

  64. Totalt sett så skiljer det-

  65. -en halvtimme i total arbetsdag
    för män och kvinnor 2010.

  66. Men kvinnor gör mindre betalt arbete.

  67. Män gör mindre obetalt arbete.

  68. Det är ungefär...

  69. Det är ganska stabilt.
    Det som är intressant att se-

  70. -är att kvinnors betalda arbete ökar.

  71. Det gör även mäns obetalda arbete.

  72. Men inte helt likformigt.

  73. Det är intressant att kvinnor jobbar
    mer på helgerna än vad män gör.

  74. En reflektion av
    en uppdelad arbetsmarknad.

  75. Kvinnor jobbar t.ex. inom service-
    yrken, som jobbar mer på helgerna.

  76. Det här kan man ju då titta på
    på olika sätt.

  77. Eftersom vi bara har tidsanvändnings-
    data sen 1990 kan vi se att...

  78. Om vi tittar på fördelningen av
    totalt förvärvsarbetade timmar-

  79. -faller vi inom jämställdhetsmålet
    40/60 redan 1990.

  80. Vi har sen en liten utjämning-

  81. -i det att kvinnor jobbar mer av
    de totalt förvärvsarbetade timmarna.

  82. Fördelningen av hemarbete
    ser vi är inte riktigt lika jämn-

  83. -när vi börjar 1990.

  84. Men vi går mot
    en jämnare fördelning av totalen-

  85. -även i detta avseende.

  86. Men det som jag skulle vilja komma
    till, det är att de totala minuterna-

  87. -visar omfattningen
    på vad man gör i obetalt arbete.

  88. Men det visar inte vad vi gör.

  89. Om man tittar närmare på det obetalda
    arbetet och omsorgsansvaret-

  90. -så visar det sig att hushållsarbete
    är det minst jämställda.

  91. Detta är inte ett svenskt fenomen.
    Det finns i stort sett i alla länder.

  92. Här är ett omslag från Time Magazine.

  93. Om vi tittar på hur hemarbete i
    meningen obetalt arbete fördelar sig-

  94. -gör inte män och kvinnor samma saker
    i samma utsträckning.

  95. Det är mer en fråga om vad man gör
    än hur mycket man gör det.

  96. Där finns en intressant dimension
    av det obetalda hemarbetet.

  97. Precis som föräldraledighetsansvaret
    tar kvinnor ansvar för-

  98. -det här ständigt återkommande,
    repetitiva tråket.

  99. Medan män mer utför hemarbete
    som har en investeringskaraktär.

  100. Man investerar i
    ett däck till trädgården.

  101. Man bygger på sommarstugan,
    fixar läckande kranar-

  102. -medan tvättmaskinerna som går
    och det här andra-

  103. -faller mycket på kvinnor.

  104. Då ser man att detta strukturerar
    tiden på olika sätt.

  105. Där finns nånting som vi ska titta
    på, för det här är inte unikt.

  106. Det har sett ut så här länge.

  107. Sverige är på framkant
    vad det gäller jämställda tendenser.

  108. Utvecklingen är likartad i nästan
    alla I-länder. Sverige ligger främst.

  109. Så vi ska vara stolta över detta.

  110. Men det som Sverige är unikt med-

  111. -och som Sverige
    leder utvecklingen i-

  112. -är det sätt
    som män tar hand om sina barn.

  113. Män lägger väldigt mycket mer tid på
    att vara med sina barn-

  114. -och ta hand om sina barn
    än vad män gör i andra länder.

  115. Kvinnor lägger också mycket tid på
    att vara med sina barn i Sverige.

  116. Så vi har en stark tendens
    att prioritera tid med barnen.

  117. Detta gäller oavsett
    utbildningsbakgrund och så.

  118. Så det som teoretiskt sett...
    inte skulle ske, kan man säga...

  119. Det är inte ekonomiskt rationellt-

  120. -att de med hög intjänandekapacitet-

  121. -väljer att lägga mycket tid på
    sina barn utifrån ett tidsperspektiv.

  122. Men utifrån ett
    humankapitalteoretiskt perspektiv-

  123. -finns det starka anledningar till
    att lägga mycket tid på sina barn.

  124. Man stärker relationen med dem-

  125. -vilket kan vara bra om man vill ha
    nån att ringa när man blir gammal.

  126. En annan sak är
    det här med omsorgsansvaret.

  127. Ett mål att undersöka...

  128. Eller ett utfall att undersöka var
    hur män och kvinnor arbetar deltid.

  129. Det här är siffror från 2013 baserat
    på arbetskraftsundersökningen.

  130. Om vi tittar på deltidsarbete,
    ser vi-

  131. -att det skiljer sig åt med avseende
    på kön och med avseende på ålder.

  132. Att unga jobbar deltid
    kommer mycket av-

  133. -att unga kombinerar deltidsarbete
    med studier.

  134. Detsamma är varför många män
    jobbar deltid när de blir äldre.

  135. Det är ett sätt
    att lämna arbetsmarknaden.

  136. Den här bilden visar
    att deltid är ett vanligare fenomen-

  137. -bland kvinnor än bland män.

  138. Och det är ganska så stabilt
    i mitten på livet-

  139. -och lite högre i slutet på livet
    för kvinnor. I arbetslivet.

  140. Det har varit en dramatisk nedgång
    i deltidsarbetet-

  141. -sen slutet på 80-talet. Om vi
    tittar på varför man jobbar deltid-

  142. -ser vi ännu starkare skillnader
    med avseende på kön.

  143. Här ser ni anledningen. Hur stor
    andel kvinnor som jobbar deltid-

  144. -p.g.a. vård av barn
    eller vård av annan anhörig.

  145. Och den totala deltiden-

  146. -p.g.a. omsorgsansvar.

  147. Då ser vi att deltid
    är vanligare bland kvinnor-

  148. -och kvinnor gör det primärt
    för att axla ett omsorgsansvar.

  149. Detta visar på nånting som gör-

  150. -att vi har tendenser mot
    en positiv utveckling-

  151. -men också nåt som indikerar-

  152. -att det kanske är
    ett kvinnligt fenomen.

  153. Åtminstone i högre utsträckning
    än ett manligt fenomen.

  154. Jag hade inte tänkt säga några
    policyrekommendationer.

  155. -men mitt avslut i den här rapporten
    till jämställdhetsutredningen-

  156. -avseende delmål tre
    vill jag i alla fall summera med-

  157. -att oavsett vad vi tittar på
    för könsgap minskar de över tid.

  158. Till och med
    under perioden 1990-2010-

  159. -som de flesta av oss ser som...
    Då var väl de flesta problem lösta?

  160. Men det händer fortfarande saker.

  161. Kvinnor och män
    förändrar sitt beteende-

  162. -vilket får konsekvenser för både
    det betalda och det obetalda arbetet.

  163. Det är viktigt.

  164. För under en lång period förändrades
    kvinnor väldigt mycket mer än män.

  165. Kvinnor tog steget ut
    på arbetsmarknaden-

  166. -medan män knappast tog steget ut i
    tvättstugan eller vad man ska säga.

  167. Det är viktigt att se
    att förändringarna 1990-2010 sker-

  168. -på den intensiva marginalen.

  169. De som gör en viss aktivitet
    gör den t.ex. mer.

  170. I Sverige handlar det inte om att få
    män att börja utföra hushållsarbete-

  171. -utan att få dem att göra mer.

  172. Detsamma gäller ansvar för barn
    och andra äldre anhöriga.

  173. Det som dock kvarstår
    som en stark slutsats-

  174. -är att det finns ett mycket större
    allmänt omsorgsansvar för kvinnor.

  175. Det hänger ihop med vissa perioder
    och vissa typer av familjestatus.

  176. Detta har långsiktiga konsekvenser-

  177. -för mäns och kvinnors
    arbetsmarknadsutfall på olika sätt.

  178. Negativa konsekvenser
    av att ta det här ansvaret-

  179. -ackumulerar över livet.

  180. Det har konsekvenser för jämlikhet
    och potentiellt för jämställdhet.

  181. Vi överför normer och beteenden
    till våra barn-

  182. -som därmed gör att jämställdhets-
    utvecklingen stannar upp.

  183. Jag tittar i ett pågående projekt på-

  184. -hur män och kvinnor
    överför beteende till barn-

  185. -vad det gäller tidsanvändning.

  186. Vi kan titta över 20 år
    att det sker förändringar.

  187. Vi har inte stora skillnader
    mellan män och kvinnor-

  188. -framför allt inte jämfört med
    andra länder.

  189. Vi har en konvergens mellan könen.

  190. Ja, Sverige är ett föregångsland.

  191. Som i många andra länder kan vi se-

  192. -att den här förändringen
    förklaras av förändrat beteende.

  193. Det är inte beroende av
    befolkningens sammansättning-

  194. -att vi blir mer utbildade,
    att vi har nya yrken-

  195. -eller lever i nya familje-
    situationer. Det är nåt annat.

  196. Det fångas av vad man
    ekonometriskt kallar residualen.

  197. Detta har jag visat i en rad andra
    länder i ett komparativt projekt.

  198. Så detta är inte unikt för Sverige,
    men förändringen är mer omfattande.

  199. Tidsanvändningsdata är en unik ingång
    i den här typen av frågeställningar-

  200. -som kan ge mer specifik kunskap.

  201. T.ex. om hur föräldraskap
    påverkar män och kvinnor.

  202. Här utmärker sig Sverige positivt-

  203. -i det att vi må vara ojämställda
    i grunden-

  204. -men det är inte så att föräldra-
    skapet gör oss mer traditionella-

  205. -vilket är fallet
    i många andra länder.

  206. I dag har vi en utveckling
    där män och kvinnor påverkas-

  207. -på ungefär samma sätt
    av att ha små barn.

  208. Man går ner i arbetstid,
    man ökar det obetalda arbetet-

  209. -man har mindre fritid och så.
    Detta är en viktig signal-

  210. -liksom att beteendeförändringar
    kan drivas av den yngre generationen-

  211. -och därmed få oss
    att se lite hoppfullt på framtiden.

  212. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Det evigt kvinnliga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Föräldraskap, Genusfrågor, Genus (socialt kön), Jämställdhet, Jämställdhetspolitik, Könsroller, Oavlönat arbete, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Varannan damernas

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Det evigt kvinnliga

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Mot mer jämställda livslöner

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Jämställdhetspolitik för inflytande

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Samtycke i lagstiftning och praktik

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Aldrig mera våldtäkt?

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

UR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss