Titta

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Om UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Seminarium med utgångspunkt i de fyra jämställdhetspolitiska målen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hur långt har man nått med att uppfylla dessa mål? Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter : Mot mer jämställda livslönerDela
  1. Kvinnor har också
    i hög utsträckning utbildat sig-

  2. -till yrken som lärare
    och inom vårdyrken.

  3. Det vill säga utbildningar som oftast
    leder till yrken med låga löner.

  4. I dag ska jag prata
    om jämställda livslöner.

  5. Det är ytterligare en aspekt
    på löneskillnader-

  6. -som man måste belysa när man talar
    om jämställdhet på arbetsmarknaden.

  7. Det tillför en annan dimension.

  8. Jag ska presentera
    några analyser om livslöner-

  9. -som mina Sacokollegor tagit fram.

  10. Några av dem är så pinfärska
    att de publicerades i morse-

  11. -och även i en artikel på DN Debatt-

  12. -som Sacos ordförande Göran Arrius
    tecknade under. Jag plockar ur det.

  13. Det här är alltså inte analyser
    som jag har gjort själv-

  14. -så jag har en fusklapp.

  15. Min fråga är:
    Varför lägger jag fokus på...?

  16. "Varför livslöner?" är rubriken.

  17. Varför lägger jag fokus på livslöner?

  18. Jo, vi brukar säga så här på Saco:

  19. En av livets viktigaste investeringar
    är investeringen i utbildning.

  20. Få val under livet-

  21. -ger så stor betydelse för
    privatekonomin som utbildningsvalet.

  22. Vi brukar också säga att man ska
    välja med hjärta och hjärna.

  23. Även om man ska välja enligt intresse
    är det bra att ha en uppfattning om-

  24. -vad ens utbildningsval kan innebära
    i ekonomiska termer framöver.

  25. Vilket utbildningsalternativ
    man väljer. Det jobbar vi med.

  26. Lönen är mycket mer än det som syns
    i lönekuvertet i slutet av månaden.

  27. Därför vill jag lyfta fram
    begreppet "livslön".

  28. Livslön är ett annat sätt att räkna-

  29. -än att mäta skillnader i månadslön-

  30. -eller som Anne gjorde: skillnader
    i årslöner eller årsinkomster.

  31. Vi vill också ta hänsyn till
    att utbildning är en investering.

  32. Det är en investering
    att satsa på akademisk utbildning-

  33. -och en investering medför kostnader.

  34. Orsaken till
    att jag pratar om livslöner...

  35. Det här är ingen nyhet,
    för det är ett gammalt Sacoberäk...

  36. Livslöneberäkning har Saco gjort
    under många år, ända sen 50-talet.

  37. I dag kommer vi
    med nya livslönesiffror.

  38. Vi pratar om val. Det är många val
    vi gör, och valen påverkar livslönen.

  39. Det är inte minst val
    som rör utbildning-

  40. -men det handlar också
    om arbete och familj.

  41. Det är de här tre olika enheterna.

  42. Vart och ett kan valen verka
    ganska små och inte så avgörande-

  43. -när man tänker på livslönen, men
    när man staplar på dem över ett liv-

  44. -kan de fylla på
    det så kallade ojämställdhetskontot.

  45. Det här handlar ju inte om
    att valen...

  46. Främst tänker vi på hur det påverkar
    mig som individ, min privatekonomi-

  47. -både nu och på sikt, men det får
    även samhällsekonomiska konsekvenser.

  48. Det är också därför det är viktigt
    att vi tittar på de olika bitarna.

  49. Den här bilden,
    som ni inte ser så tydligt-

  50. -kallar jag
    "Utbildningsvalet och livslönen".

  51. Vilka val står vi inför när vi väljer
    utbildning? Jo, det är två val.

  52. För det första är det
    valet att studera vidare.

  53. Söka in
    på universitet eller högskola.

  54. För det andra är det
    vilken högskoleutbildning vi väljer.

  55. När vi pratar om livslön,
    vad menar vi?

  56. Det är en individs samlade livslön-

  57. -som samlas ihop mellan 19 och 85 år,
    på det sättet som vi mäter.

  58. Då räknar vi in studielån, alltså
    beräknar effekten av studietid.

  59. Även arbetslöshetsrisken
    vägs in i beräkningen.

  60. Att beräkna skillnader i livslön...

  61. Om man jämför att vara gymnasie-
    utbildad med att studera vidare-

  62. -kan man se ett mått
    på utbildningens lönsamhet.

  63. Hur lönar det sig
    att satsa på en utbildning?

  64. Det centrala är att vi tar hänsyn
    till den investering som det innebär-

  65. -att satsa
    på en akademisk utbildning.

  66. Det handlar om rena, konkreta siffror
    i skuldsättning i form av studielån-

  67. -men det är också ett inkomstbortfall
    under studietiden.

  68. Gymnasisterna jobbar på, de som har
    gymnasieutbildning får jobb direkt-

  69. -men högskolestudenterna
    har inte den inkomsten.

  70. Därutöver innebär ett senare inträde
    på arbetsmarknaden-

  71. -att det blir färre år
    att samla ihop livslönen-

  72. -och färre år när man betalar in till
    pension. Det är flera olika effekter.

  73. Det här är ett mantra
    som flera av er har hört:

  74. Vi tycker att investeringen man gör
    i utbildning ska gå att hämta hem.

  75. Man ska belönas för utbildning,
    för det är faktiskt en kostnad.

  76. Utbildning ska löna sig
    - det är det tänket.

  77. Men det är inte alltid så. Det finns
    utbildningar som inte lönar sig.

  78. Det är den här mekanismen
    som ligger i...

  79. Vad gör att utbildningen till slut
    ändå lönar sig och går på plus?

  80. Det är att vi har
    en god löneutveckling över livet.

  81. Det kan man visa eller åskådliggöra
    så här väldigt enkelt-

  82. -med så kallade löneprofiler
    som går med ålder, helt enkelt.

  83. Här är bara två olika löneprofiler.

  84. Den översta visar den genomsnittliga
    löneprofilen för akademiker.

  85. Den växer stadigt med åldern för att
    plana ut i slutet av karriären.

  86. Den andra som är lite mer platt
    är också akademiker-

  87. -men då har vi i detta fall tittat
    på akademiker i kommunalsektorn.

  88. Akademiker som jobbar i den kommunala
    sektorn har nästan platt löneprofil-

  89. -så det är inte så stor skillnad
    mellan ingångslön och slutlön.

  90. I praktiken betyder det
    att lönespridningen är liten.

  91. Vi har ingen skillnad
    mellan ingång och utgång.

  92. Det här är också en poäng som vi
    brukar lyfta fram i olika sammanhang.

  93. Sambandet mellan lönespridning
    och utbildningens lönsamhet-

  94. -i termer av livslön.
    Vi har visat hur det hänger ihop.

  95. Det finns ett väldigt tydligt mönster
    för akademiker på arbetsmarknaden-

  96. -vad gäller just skillnader
    för olika utbildningsgrupper-

  97. -vad gäller lönsamhet
    och lönespridning.

  98. Här ser det lite bättre ut.

  99. Den här bilden är plottrig
    med många punkter-

  100. -men det syns ett tydligt mönster,
    och det är det jag vill lyfta fram.

  101. Diagrammet visar sambandet-

  102. -mellan lönespridning
    och utbildningens lönsamhet-

  103. -i termer av livslönerelationer-

  104. -mellan högskoleutbildade
    och gymnasieutbildade.

  105. Om vi ser på y-axeln så har vi...

  106. Ju högre lönsamhet, desto högre upp
    på y-axeln kommer man.

  107. Lönsamheten växer uppåt.

  108. På x-axeln har vi lönespridning
    i termer av percentilkvoter.

  109. Ju större lönespridning vi har
    inom utbildningsgruppen-

  110. -desto längre rör vi oss utåt
    på x-axeln.

  111. Och då ser ni den horisontella linjen
    som går här vid 0.

  112. Det är den som anger
    när investeringen i utbildningen-

  113. -gör en "break-even", går jämnt upp.

  114. Där hämtar man hem
    sin utbildningsinvestering.

  115. Under så har man ingen lönsamhet
    i utbildningen.

  116. Ovanför nollan betyder det
    att man har en lönsam utbildning-

  117. -jämfört med att ha
    en gymnasieutbildning.

  118. Inte nog med det.
    Det finns ett tydligt samband här.

  119. De flockas här nere i vänstra hörnet.

  120. Ni ser att flera utbildningar
    uppenbarligen inte är lönsamma-

  121. -men de har också liten lönespridning
    inom den utbildningsgruppen.

  122. Alltså liten skillnad
    mellan ingångslön och slutlön.

  123. Uppe i andra hörnet
    har vi det andra sambandet.

  124. Vi ser utbildningar
    som har en god lönsamhet-

  125. -i termer av livslönekvoter
    och lönespridning.

  126. Det som vi ser i nedre hörnet...

  127. Ju större lönespridning vi har, desto
    högre lönsamhet, och vice versa.

  128. En stor grupp av akademiska
    utbildningar, högskoleutbildningar-

  129. -lönar sig uppenbarligen inte jämfört
    med att ha en gymnasieutbildning.

  130. De har en ekonomisk förlust
    över livet.

  131. Det är som vi ser här
    arbetsterapeuter, receptarier-

  132. -fysioterapeuter, lärare...

  133. Det är utbildningsinriktningar
    som social omsorg och biologer.

  134. Högst uppe i hörnet längst ut
    så är det jurist och ekonom.

  135. Där uppe är läkare, och civilingenjör
    i mitten. Så det finns ett mönster.

  136. Lärare, socionomer,
    arbetsterapeuter, bibliotekarier...

  137. Kvinnodominerade grupper,
    ofta i kommunalsektorn-

  138. -har platta lönekarriärer, liten
    lönespridning och dålig lönsamhet.

  139. Min kollega, statistikern Thomas
    Ljunglöf, har anpassat en linje...

  140. Det är stark korrelation mellan de
    här två, ett ganska tydligt samband.

  141. Det här är inte så konstigt.
    För att man ska få en utbildning...

  142. För att man ska kunna hämta hem
    investeringskostnaden över livet-

  143. -krävs det att man har
    en god löneutveckling över livet.

  144. Men det som betecknar
    de här utbildningarna är-

  145. -att det är en platt lönekarriär,
    så mekanismen sitter här-

  146. -och det här är väldigt tydligt.

  147. Många utbildningar som är olönsamma
    är kvinnodominerade utbildningar.

  148. Det här var också en sämre bild.

  149. Det vi också har gjort i dag...

  150. Vi har skillnader i livslön
    mellan kvinnor och män.

  151. Vi har visat siffror tidigare.
    I höstas tittade vi på hela grupper-

  152. -men i dag presenterar vi skillnader
    i livslön mellan kvinnor och män.

  153. Det är beräkningar som vi visar med
    hjälp av ett digitalt webbverktyg.

  154. Man kan gå in
    på 34 olika utbildningsinriktningar-

  155. -och titta på de här livslönerna och
    skillnaderna mellan kvinnor och män.

  156. Det kan jag rekommendera att ni gör.

  157. Frågan är hur stora skillnaderna är
    i livslön för de olika grupperna.

  158. Jag ska visa först ett genomsnitt
    och sen två exempel på grupper.

  159. Man kan som sagt titta på 34
    olika grupper med högskoleutbildning.

  160. Det är den här siffran,
    om ni har läst DN Debatt i dag-

  161. -som den här skillnaden fångar upp.

  162. När man går in och klickar
    är det här den allmänna sidan.

  163. Här är ett mått på skillnad i livslön
    mellan kvinnor och män i snitt.

  164. Det visar att männens livslön efter
    skatt, alltså det är nettolöner-

  165. -i genomsnitt är ca 16 % högre
    än kvinnors livslön.

  166. Mätt i reda pengar
    utifrån 2014 års löner och regelverk-

  167. -som använts i beräkningarna,
    motsvarar det 2,8 miljoner kronor-

  168. -när man samlar ihop skillnaderna upp
    till 85 års ålder, även pensioner.

  169. Det är inga små summor
    det handlar om. Ja, 85. 19-85 år.

  170. Så det här är inga små skillnader.

  171. Vad beror då skillnaderna på?
    Det kan man fundera på.

  172. Till stor del...
    Det visade Anne väldigt tydligt.

  173. Det beror mycket på att kvinnor och
    män har gjort olika utbildningsval.

  174. Kvinnor har också
    i hög utsträckning utbildat sig-

  175. -till yrken som lärare
    och inom vårdyrken.

  176. Det vill säga utbildningar som oftast
    leder till yrken med låga löner-

  177. -men också liten lönespridning.

  178. Bland män är det vanligare
    att man har yrken som civilingenjör-

  179. -som ofta leder
    till välavlönade jobb-

  180. -och också med goda
    karriärmöjligheter, chefsmöjligheter.

  181. Det finns strukturer i yrkena-

  182. -och kvinnor och män sorteras in med
    olika val. Det är ännu en förklaring.

  183. Vi såg att det var 16 % i snitt,
    men när man tittar på enskilda...

  184. Här är jurister,
    de som läst juridisk utbildning.

  185. Hur ser det ut om vi bara tittar
    på manliga och kvinnliga jurister?

  186. Då ser vi att skillnaden är
    betydligt mindre än de här 16 %-

  187. -men totalsumman är ändå stor.

  188. Det är ju lönenivåer som är högre
    för både kvinnor och män.

  189. Men skillnaden mellan kvinnor och män
    är 9 %.

  190. Så en jurist...
    Även om de är högavlönade-

  191. -hittar vi stora skillnader i livslön
    mellan kvinnor och män.

  192. Det här var alltså ett exempel
    på en höglönegrupp-

  193. -inom akademikeryrkena.

  194. Klockan går.

  195. Jag har valt ut en annan yrkesgrupp
    som är kvinnodominerad.

  196. Fysioterapeut.

  197. Här har vi
    en skillnad på 3 % i livslön-

  198. -mellan en kvinnlig fysioterapeut
    och en manlig fysioterapeut.

  199. I reda pengar är det 400 000 kronor-

  200. -över en karriär eller över ett liv.

  201. Vi kan konstatera att när vi tittar
    på enskilda utbildningsgrupper-

  202. -är skillnaderna inte lika stora
    som när man tittar på genomsnittet.

  203. Skillnaderna i utbildningsvalen
    driver ju det.

  204. Men även inom
    varje utbildningsinriktning/-grupp-

  205. -finns det ändå skillnader.
    Här är det 3 %.

  206. Bland ekonomer,
    som jag inte visar här, var det 11 %.

  207. Det rörde sig om över 3 miljoner,
    så det var stora skillnader.

  208. Men många rör sig kring 2-3 %,
    och några är ganska jämställda-

  209. -men för det mesta är det
    till männens fördel i alla fall.

  210. Vi har pratat om utbildningsvalen-

  211. -men det är ju andra val också
    som kan ha betydelse för livslönen.

  212. Ett val som det också pratades om
    i det förra föredraget-

  213. -som också nämndes där, handlade
    om frånvaro från arbetsmarknaden.

  214. Förutom att utbildningsvalet
    har betydelse för livslönen-

  215. -har frånvaro från arbetsmarknaden
    också stor betydelse för livslönen.

  216. Det finns givetvis könsskillnader
    här också-

  217. -som skapar
    de här skillnaderna i livslön.

  218. Det här är också från den sidan-

  219. -som finns i samband med livslönen.

  220. Det handlar om det här
    som nämndes tidigare.

  221. Kvinnor tar ut längre föräldra-
    ledighet och föräldrapenningdagar.

  222. Det är både ledigheten och i vilken
    utsträckning man tar betalda dagar.

  223. Kvinnor har också fler vabdagar och
    mer deltidsarbete, och det såg vi ju.

  224. Det påverkar inte minst pensionen.

  225. Och även mer obetalt hemarbete. Det
    är samma bild som vi hört tidigare.

  226. Vi ser också som en nyckel till
    att åtminstone delvis komma åt-

  227. -de ojämställda livslönerna...

  228. Inom varje utbildningsgrupp fanns det
    ju skillnader mellan kvinnor och män.

  229. En faktor är det här
    med frånvaron från arbetsmarknaden.

  230. Både Anne och tidigare föredrag
    visade att det är så här.

  231. Kvinnors närvaro i arbetslivet
    borde öka-

  232. -och fördelas jämnt
    med männens frånvaro.

  233. Det är centralt för att nå jämställda
    villkor på arbetsmarknaden.

  234. Föräldraledighet, vab och
    deltidsarbete borde fördelas jämnare.

  235. Vi har gått ut med att vi tycker-

  236. -att en mer modern föräldraförsäkring
    som kan delas i tre olika delar-

  237. -är ett bra steg att ta-

  238. -för att uppnå större jämställdhet
    på arbetsmarknaden.

  239. Vad har jag för slutsatser
    av det här livslöneperspektivet?

  240. Jag vill slå fast
    att valen spelar roll.

  241. Utbildningsvalet är
    ett av de viktigaste valen du gör-

  242. -i ekonomiska termer.

  243. Men även frånvaro
    från arbetsmarknaden spelar roll.

  244. Vi ser att utbildningsvalen i sig
    har stor betydelse.

  245. Det finns skillnader även inom
    utbildningsgrupperna/-inriktningarna-

  246. -även om de skillnaderna
    inte är lika stora.

  247. Jag vill också lyfta fram
    att det finns en koppling-

  248. -mellan lönespridning
    och utbildningarnas lönsamhet.

  249. Att ha möjlighet
    till en god löneutveckling-

  250. -är mekanismen i det här
    för att utbildningen ska löna sig.

  251. Det räcker inte
    att bara titta på lön här och nu-

  252. -utan det är den samlade lönen
    över livet som spelar roll.

  253. Därför är det så viktigt
    att lägga fokus på livslöner.

  254. Möjligheten
    att kunna göra lönekarriär-

  255. -även i kvinnodominerade
    utbildningar-

  256. -särskilt i kommunal sektor
    där vi ser platta lönekarriärer.

  257. Det handlar om att ha en spridning
    mellan ingångs- och slutlön.

  258. Att man verkligen får utväxling
    över livet.

  259. Vi måste också kunna
    göra karriär på lika villkor-

  260. -och det handlar om
    att kunna dela frånvaron jämnare.

  261. Vi har ju också pratat om hur man
    kan dela föräldraförsäkringen.

  262. Saco har i ett tidigare sammanhang
    tagit fram en räknesnurra-

  263. -där vi har försökt spräcka myten-

  264. -att familjer alltid tjänar på
    att låta en mamma med lägre inkomst-

  265. -ta ut större delen
    av föräldraledigheten.

  266. Vi har så kallad föräldralön
    som regleras i kollektivavtal-

  267. -och då är det många familjer
    som tjänar på att dela lika.

  268. Man kan tro att det är ekonomiskt
    ofördelaktigt att dela lika-

  269. -men i många fall är det en fördel.

  270. Den kollektivavtalade föräldralönen
    skapar de möjligheterna.

  271. Jag slutar där. Tack för mig.

  272. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mot mer jämställda livslöner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Diskriminering av kvinnor , Diskriminering på arbetsmarknaden, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Jämställdhet, Jämställdhet på arbetsmarknaden, Löneskillnader, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Utbildning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Jämställdhetspolitik för inflytande

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Varannan damernas

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Det evigt kvinnliga

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Mot mer jämställda livslöner

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Aldrig mera våldtäkt?

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Samtycke i lagstiftning och praktik

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Stopp! Min kropp!

Jannes Grudin, psykolog på Rädda barnen, talar om kampanjen och boken ”Stopp! Min kropp!”. Hur kan man prata om sexuella övergrepp utan att det blir pinsamt och gör mer skada än nytta? Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Nära dig

På helgerna hjälper Veronicas make Conny henne själv för att de ska får vara i fred. Hon njuter av deras sexliv trots förlamningen nedanför midjan.

Fråga oss