Titta

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Om UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Seminarium med utgångspunkt i de fyra jämställdhetspolitiska målen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hur långt har man nått med att uppfylla dessa mål? Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter: Aldrig mera våldtäkt?Dela
  1. Våldtäktsbegreppet är ett begrepp
    med politisk sprängkraft.

  2. Ett begrepp
    med vilket man kan bedriva politik.

  3. Jag har valt rubriken "Aldrig mera
    våldtäkt" för det här föredraget.

  4. Det kommer nog framgå längre fram
    varför jag har gjort det.

  5. Jag kan nämna redan nu
    att det är hämtat från...

  6. ...en artikel i Feministiskt
    perspektiv av Gudrun Nordborg-

  7. -före detta chefen
    för Brottsoffermyndigheten.

  8. Den handlar om det nya förslaget
    till sexualbrottslagstiftning.

  9. Ni förstår vartåt det barkar.

  10. Jag ska börja med en annan rubrik,
    nämligen denna.

  11. "Välkommen
    till våldtäktslandet Sverige".

  12. En ledartext i Nerikes Allehanda,
    som kom för nån vecka sen.

  13. Som ni kanske har läst.
    Den har blivit väldigt viral.

  14. Den är väldigt spridd,
    den här texten.

  15. Så här inleds den: "Välkommen
    till världens våldtäktsland Sverige."

  16. "Vi toppar inte bara Europas lista
    över flest anmälda våldtäkter."

  17. "Av världens OECD-länder har bara
    Australien fler anmälda våldtäkter."

  18. Det skriver man här.
    Det är ju de facto sant.

  19. Man redogör också för vad det beror
    på, de olika förklaringsmodellerna-

  20. -som syns i forskningen.

  21. Varför den framför allt
    har blivit känd är ju för att-

  22. -den är en ironisk kommentar-

  23. -till den ofta uttalat rasistiska
    internationella diskussion-

  24. -som pågår just nu om Sverige-

  25. -och Sveriges höga antal anmälningar
    i våldtäktsfall.

  26. Där till exempel Donald Trump
    i olika sammanhang antyder-

  27. -att migrationen
    lett till fler våldtäkter i Sverige.

  28. Och där SD:s Jimmie Åkesson
    och Mattias Karlsson-

  29. -bekräftar det i en artikel i Wall
    Street Journal för nån vecka sen.

  30. De säger
    att Donald Trump har helt rätt.

  31. Migrationen har lett till
    en massvåldtäktssituation i Sverige.

  32. Ett annat exempel är Nigel Farage,
    UKIP-ledaren i Storbritannien.

  33. På sin Twitter skriver han "Malmö
    is the rape capital of Europe"-

  34. -"due to EU migrant policies."

  35. "Anyone who says
    there isn't a problem is lying."

  36. Det finns en pågående
    internationell diskussion-

  37. -där Sverige används
    som ett exempel på-

  38. -eller som ett argument
    mot flyktingmigration.

  39. Där Sveriges
    höga våldtäktsanmälningstal-

  40. -används som ett argument
    mot flyktingmigration.

  41. Hur blev det så?

  42. Att Sverige
    är ett dåligt exempel på våldtäkter.

  43. Att vi har mycket våldtäkter
    i Sverige.

  44. Det är ju så helt enkelt
    att Sverige faktiskt toppar-

  45. -Europas lista över antalet anmälda
    våldtäkter. Det är ett faktum.

  46. Vi har cirka 6 000 våldtäkter
    som polisanmäls varje år i Sverige.

  47. Det är en ökning med 300 % på tio år,
    en väldigt kraftig ökning.

  48. Som vi ser i Sverige.

  49. Det är självklart så
    att ett stort antal våldtäkter-

  50. -är nåt som är väldigt negativt.
    Det måste motverkas till varje pris.

  51. I synnerhet i ett land som gärna
    vill slänga sig med en självbild-

  52. -av att vara världens mest
    jämställda land, som Sverige gör.

  53. Eller åtminstone har gjort tidigare.

  54. Samtidigt måste man också förstå
    att de här anmälda...

  55. Att ett högt antal anmälda våldtäkter
    också i någon mån-

  56. -måste ses som en framgång.

  57. Att man har åstadkommit nånting
    i Sverige.

  58. Det är lite det som den här artikeln
    i Nerikes Allehanda pekar på.

  59. Det är inte så att bara för
    att vi har många anmälda våldtäkter-

  60. -så är det nödvändigtvis nåt dåligt.

  61. I den rasistiska diskussionen
    om anmälningar-

  62. -framställs det höga anmälningstalet
    som nåt negativt. De skriver så här:

  63. "Om det är det höga anmälningstalet
    som är dåligt"-

  64. -"kanske vi ska kolla hur de jobbar
    i Saudiarabien och Egypten"-

  65. -"för att se om vi kan få tips
    på hur vi sänker anmälningstalet."

  66. Bara för att man har låga tal
    är det inte så-

  67. -att man har få faktiska våldtäkter.
    Det säger sig självt.

  68. I själva verket
    sa den brittiska forskaren Liz Kelly-

  69. -redan 2009
    när man gjorde en stor jämförelse-

  70. -mellan sexualbrott
    i olika europeiska länder-

  71. -att Sverige helt enkelt
    befinner sig i en annan fas-

  72. -i synen på våldtäkt
    och sexuella övergrepp.

  73. Vi har kommit längre
    i hur vi ser på det-

  74. -hur vi definierar det och så vidare.

  75. Det är en viktig förklaring till att
    vi har de här höga anmälningstalen.

  76. Att Sverige befinner sig
    i en annan fas-

  77. -fick ju inte minst
    Julian Assange erfara-

  78. -när han anklagades för våldtäkt 2010
    i Sverige.

  79. När han då kallade Sverige
    för "feminismens Saudiarabien".

  80. Han beskrev hur han hamnat i
    ett getingbo av revolutionärfeminism.

  81. Nånting speciellt är det med Sverige-

  82. -och vårt sätt
    att förhålla oss till våldtäkt.

  83. Varför är det då så att vi har
    ett så högt antal anmälda våldtäkter?

  84. En viktig faktor
    som man måste berätta om-

  85. -är att det är svårt att få
    bra siffror på faktiska våldtäkter.

  86. Vad är anmälningar, åtal, fällande
    domar? Det är svårt att ha koll på.

  87. Det är dessutom svårt
    att jämföra olika länder.

  88. Vi kodar olika, vi rubricerar olika.

  89. Bortsett från det
    är en viktig förklaring helt enkelt-

  90. -att vi i Sverige har fått
    ett minskat tabu kring våldtäkt.

  91. Det är inte längre
    lika stigmatiserande-

  92. -att berätta om att man har utsatts
    för det. Kvinnor vågar berätta-

  93. -i större utsträckning än tidigare-

  94. -och i större utsträckning
    än i andra länder.

  95. Även om vi pratar om att polisanmälan
    och rättegången är en andra våldtäkt-

  96. -är det ändå så att kvinnor vågar
    berätta om det i större utsträckning.

  97. En annan förklaring
    är minskad tolerans...

  98. ...för att utsättas för sexuella
    övergrepp i jämförelse med tidigare-

  99. -och i jämförelse med andra länder.

  100. Vi har pratat så mycket om det här
    och synliggjort olika situationer-

  101. -av gråzoner
    där olika former av övergrepp sker-

  102. -att vi i mindre utsträckning,
    om man jämför internationellt-

  103. -tolererar att utsättas
    för sexuellt våld. Vi anmäler mer.

  104. Den viktigaste förklaringen
    är kanske ändå...

  105. ...att vi har vidgat
    våldtäktsbegreppet i lagstiftningen.

  106. Successivt från 60-talet
    och fram till i dag-

  107. -har fler och fler handlingar-

  108. -händelser, situationer
    och kategorier-

  109. -av utsatta grupper-

  110. -kommit att rymmas inom
    våldtäktsbegreppet i lagstiftningen.

  111. 1965 skedde den första
    stora förändringen i lagstiftningen:

  112. Våldtäkt inom äktenskapet
    kriminaliserades.

  113. Hustrur inkluderades i
    lagstiftningen. I våldtäktsbegreppet.

  114. 1984
    gjorde man lagtexten könsneutral.

  115. Det fick konsekvensen att även män
    som utsattes för våldtäkt-

  116. -rymdes inom det juridiska våldtäkts-
    begreppet. Ytterligare en utvidgning.

  117. Den viktigaste förklaringen
    till de senaste tio årens ökning-

  118. -har snarast att göra
    med den förändring som kom 2005-

  119. -när barn-

  120. -och personer som befann sig
    i så kallat hjälplöst tillstånd-

  121. -kom att rymmas
    inom våldtäktsdefinitionen.

  122. De fallen kategoriserades tidigare
    som sexuellt utnyttjande.

  123. Från 2005 kom de här situationerna
    att räknas som våldtäkt.

  124. Med hjälplöst tillstånd
    menades de som var medvetslösa.

  125. "Sömn, berusning, sjukdom,
    kroppsskada eller psykisk störning"-

  126. -som det står i lagtexten.

  127. I stället för att se våldtäktslandet
    Sverige som nåt negativt...

  128. ...som nåt man ska akta sig
    för att efterlikna-

  129. -kan man också se det som ett uttryck
    för att vi vågar prata om våldtäkt-

  130. -och göra nånting. Att vi har
    åstadkommit politiska förändringar-

  131. -vad gäller lagstiftningen och
    bemötandet av professionella grupper.

  132. Om vi vill se
    det höga anmälningstalet-

  133. -som en feministisk
    eller politisk framgång-

  134. -är det fortfarande så att vi har
    påfallande lågt antal fällande domar.

  135. Även i internationell jämförelse har
    vi väldigt lågt antal fällande domar.

  136. Trots anmälningstalen.

  137. Ungefär 150 fällande domar per år
    har vi i Sverige.

  138. Det anmärkningsvärda med det är-

  139. -att det är samma antal som 1965.

  140. Trots den här väldigt stora
    utvidgningen av våldtäktsbegreppet-

  141. -trots de massiva insatser som har
    gjorts för att få kvinnor att anmäla-

  142. -och trots att man har lyckats
    få kvinnor att anmäla-

  143. -har vi inte förändrats över huvud
    taget vad gäller fällande domar.

  144. Så det finns fortfarande
    en del saker att göra.

  145. Vad som är våldtäkt och vem som
    kan våldtas är ännu inte självklart.

  146. Det ser vi ju när vi får
    massiva debatter om våldtäkter.

  147. Så fort det blir en friande dom
    och så vidare.

  148. Vad man kan säga
    om feminismens arbete-

  149. -så har det handlat mycket om att
    hålla fast vid våldtäktsbegreppet.

  150. Att kräva att få äga
    våldtäktsbegreppet och definiera det-

  151. -utifrån de erfarenheter
    och de upplevelser som man har haft.

  152. Och att utvidga innebörden
    i våldtäktsbegreppet.

  153. Våldtäktsbegreppet har varit
    ett centralt politiskt verktyg.

  154. Ett verktyg med vilket
    man har bedrivit politisk kamp.

  155. Ett viktigt begrepp.

  156. På 70-talet handlade det om
    att använda våldtäktsbegreppet-

  157. -för att synliggöra att såna här
    övergrepp över huvud taget förekom.

  158. Att synliggöra
    att det var ett vanligt problem.

  159. Ett samhällsproblem, som samhället
    hade ansvar för att lösa.

  160. Men också ett krav på att ha
    ett sammanhållet våldtäktsbegrepp.

  161. Att olika situationer av våldtäkter
    skulle förstås som våldtäkt-

  162. -även i juridisk mening. På 90-
    och 00-talet har kampen fortsatt.

  163. Det har handlat om
    att man har velat vidga begreppet-

  164. -till att rymma fler erfarenheter
    av att utsättas för våldtäkt.

  165. Det har också handlat om
    krav på att skapa samstämmighet-

  166. -mellan vad som uppfattas som allmänt
    rättsmedvetande kring våldtäkt-

  167. -och juridikens definition.

  168. Man kan säga
    att politiseringen av våldtäkt-

  169. -den feministiska politiseringen-

  170. -tog sin början som en kritik
    av sexualliberalismen.

  171. Under den sexuella revolutionen på
    60-talet skulle lagen moderniseras-

  172. -för att möjliggöra
    att sexualiteten gjordes fri.

  173. Det saknades ett problemfokus
    i synen på sexualiteten.

  174. Lagstiftning var till för
    att möjliggöra människors sexualitet-

  175. -inte förhindra den.

  176. Därför handlade det mycket om
    avkriminalisering och inte tvärtom.

  177. Samtidigt i tid
    intresserade sig kriminologin-

  178. -och viktimologin,
    som var en ny vetenskap då-

  179. -för vad offret själv hade gjort-

  180. -för att utsättas för det här.

  181. Det gällde även offer för våldtäkt.

  182. Vilka handlingar hade offret gjort
    för att hamna i situationen?

  183. Man laborerade med...

  184. Ni vet, hade hon burit kjol?
    Tackat ja till lift?

  185. Hade man det,
    kunde man definiera de våldtäkterna-

  186. -som offerforcerade.

  187. Något som offret hade gjort
    hade lett fram till våldtäkten.

  188. Det perspektivet tog politikerna
    till sig vid den här tiden.

  189. När sexualbrottsutredningen
    kom -76...

  190. ...föreslog man en åtskillnad
    mellan "verkliga våldtäkter"...

  191. ...det vill säga fall där förövaren
    smög i nån buske och hoppade fram-

  192. -och förgrep sig på ett okänt offer,
    och de här andra fallen-

  193. -som var offerforcerade
    på olika sätt.

  194. Alltså fall där övergreppet
    var ett resultat av ett missförstånd-

  195. -där kvinnan hade sänt ut signaler
    som tydde på-

  196. -nånting visst
    som mannen hade feltolkat.

  197. Missförstånd gällande det sexuella
    spelets regler, som man pratade om.

  198. Man tänkte att våldtäktsbegreppet
    skulle sparas för verkliga fall.

  199. Man skulle använda
    begreppet "våldförande"-

  200. -för att prata om missförstånden. Man
    tänkte att det kunde leda till böter-

  201. -snarare än fängelse.

  202. Det var den här utredningen som fick
    kvinnorörelsen att intressera sig-

  203. -för våldtäktsfrågan i Sverige.
    Innan dess var inte våld...

  204. Så såg man inte på våld som en
    kvinnofråga. Det började man göra nu.

  205. Det som hände
    var att den svenska kvinnorörelsen-

  206. -som vid den här tiden var, och
    fortfarande är, en heterogen samling-

  207. -gick samman om ett upprop
    mot den här sexualbrottsutredningen.

  208. Det var framförallt
    våldtäktsbegreppet man utgick ifrån.

  209. Man krävde ett sammanhållet begrepp,
    utan uppdelning.

  210. En våldtäkt är en våldtäkt,
    menade man.

  211. Alla föreställningar om det sexuella
    spelets regler och offerforcering-

  212. -var bara ett uttryck för kvinnohat.

  213. "Män ska inte våldta kvinnor,
    vare sig i parker eller på soffan."

  214. "Män ska aldrig våldta kvinnor.
    Så enkelt är vårt budskap."

  215. Så skrev Maria-Pia Boëthius, som
    vid den här tiden var en frontfigur-

  216. -i den här kampen.

  217. Uppropet blev framgångsrikt.

  218. Det låg i tiden att börja ifrågasätta
    såna här perspektiv.

  219. Den här kritiken kom rätt i tiden.

  220. Utredningen lades på is,
    man tillsatte en ny utredning.

  221. Det blev inget av detta.

  222. Men lärdomen efter det här
    är att våldtäktsbegreppet-

  223. -är ett begrepp
    med politisk sprängkraft.

  224. Ett begrepp med vilket man
    kan bedriva politik väldigt tydligt.

  225. Det har inom den feministiska
    våldsforskningen blivit centralt-

  226. -att just arbeta för
    ett sammanhållet våldsperspektiv.

  227. Man har sett poängen med
    att se olika uttryck för våld-

  228. -som ett sammanhållet fenomen. Genom
    att göra det blir problemet stort.

  229. Ett stort problem finns det starkare
    incitament för att lösa än små.

  230. Det förstår man själv.

  231. Okej!

  232. På 90-talet och 00-talet,
    och även fortsättningsvis-

  233. -har våldtäktsdebatten
    i stor utsträckning handlat om-

  234. -att få tillträde
    till våldtäktsbegreppet.

  235. Att inrymmas i
    den juridiska våldtäktsdefinitionen.

  236. Som jag redan har sagt,
    fler offerkategorier-

  237. -var inte möjliga att våldta,
    utifrån den juridiska definitionen.

  238. Sovande personer, medvetslösa
    personer, barn, berusade personer.

  239. Det de utsattes för
    kunde inte definieras som våldtäkt-

  240. -i juridisk mening.
    De var tvungna att...

  241. Det åtalades för sexuellt utnyttjande
    i stället vid den här tiden.

  242. Från mitten av 90-talet
    och sen 2000-talet har vi haft-

  243. -flera stora, medialt uppmärksammade
    gruppvåldtäktsfall-

  244. -där offret
    har varit väldigt berusat-

  245. -och utsatts för grova övergrepp,
    våldtäkter av ett flertal förövare.

  246. Men där man inte
    har kunnat åtala för våldtäkt.

  247. Vi har Södertäljefallet,
    Rissnefallet, Tumba.

  248. Det fortsätter så med fler fall
    som väcker massmedial debatt.

  249. Många, många människor engagerar sig.

  250. Skapar olika organisationer
    som börjar jobba i de här frågorna.

  251. Just begreppet sexuellt utnyttjande
    har varit centralt i debatten.

  252. Det är det som väcker kritik,
    därför att...

  253. Det anses inte ligga i linje
    med det allmänna rättsmedvetandet-

  254. -att åtala för sexuellt övergrepp när
    alla tycker att det var en våldtäkt.

  255. Därför har de här åtalen fungerat
    som startpunkter för debatten.

  256. Så här sa journalisten Mia Lodalen
    om den så kallade Rissnevåldtäkten:

  257. "Vi är fruktansvärt upprörda
    över att lagarna är så snedvridna"-

  258. -"att våldtäkt inte kallas våldtäkt."

  259. Allmänheten vet att det är det,
    men det kallas inte det i juridiken.

  260. Våldtäktsbegreppet har varit centralt
    även fortsättningsvis.

  261. Även under 90-talet och 2000-talet
    så är våldtäktsbegreppet centralt.

  262. Det är också tydligt att våldtäkt
    är ett allmänt vedertaget begrepp-

  263. -som vi har starka bilder
    kring vad det är.

  264. Så här säger Claes Lernstedt på SvD
    i relation till Rissnefallet:

  265. "För att systemet ska respekteras,
    måste lagen"-

  266. -"någorlunda överensstämma
    med folkets värderingar."

  267. "Det gäller också begreppen. De ska
    förstås och godkännas av gemene man."

  268. Det är så man tänker lagstiftning.
    Den ska ligga nära-

  269. -det allmänna rättsmedvetandet
    för att vi ska vilja lyda lagen.

  270. Vi ska tycka att det är rätt att det
    här är kriminellt och det här inte.

  271. Ett citat från Expressen,
    också om Rissnefallet.

  272. "I juridisk mening är grovt sexuellt
    utnyttjande lika allvarligt."

  273. "Båda kan ge sex års fängelse.
    Men i dagligt tal"-

  274. -"ligger benämningarna
    ljusår från varandra."

  275. Det finns en föreställning om
    att allmänheten har en annan bild-

  276. -av vad en våldtäkt är.

  277. Sista exemplet kommer från Karolina
    Olsson, åklagare i Tumbamålet:

  278. "Eftersom våldtäkt i folkmun
    är att ha sex med nån som inte vill"-

  279. -"blir det knasigt att vi jurister
    rubricerar annorlunda."

  280. Återigen,
    vi har en allmän idé om våldtäkt.

  281. Att det är nåt
    som vi alla känner till vad det är.

  282. Det är tydligt att våldtäktsbegreppet
    är och har varit helt centralt-

  283. -som politiskt verktyg
    att driva feministisk kamp med.

  284. Det har också en stark koppling
    till folks rättsmedvetande.

  285. Det gör att man kan få med sig
    människor i en feministisk kamp.

  286. Då blir det intressant-

  287. -att fundera över sexualbrotts-
    utredningens förslag-

  288. -"Ett starkare skydd
    för den sexuella integriteten".

  289. Som är mest känd för förslaget
    att vi ska ha samtyckesrekvisit-

  290. -i stället för tvångsrekvisit.
    Det som inte är uppmärksammat-

  291. -är att man också föreslår
    att begreppet våldtäkt-

  292. -ska ersättas
    med begreppet sexuellt övergrepp.

  293. Våldtäktsbegreppet ska tas bort
    från lagtexten helt enkelt.

  294. Det finns goda skäl till det,
    det är inte taget ur luften.

  295. Argumentet är helt enkelt
    att redan från 2005-

  296. -så har det i praktiken upphört
    att krävas våld eller hot-

  297. -för att det ska räknas som våldtäkt.
    Det blir ännu tydligare nu-

  298. -att det inte krävs våld och hot.

  299. Då kan det uppfattas som missvisande
    att ha kvar begreppet våldtäkt-

  300. -som både innehåller ordalydelsen...
    Själva ordet innehåller ordet våld.

  301. Men också i vår föreställning
    om vad våldtäkt är, tänker man sig-

  302. -att vi har en stark idé om att
    det ingår fysiskt våld i begreppet.

  303. Det är argumentet.
    Många välkomnar det här förslaget.

  304. Man menar
    att våldtäktsbegreppet är förlegat-

  305. -det pekar på en förlegad syn
    på vad ett sexuellt övergrepp är.

  306. Vilka ingredienser det har.

  307. En förutsättning
    för en modern syn på sexualiteten-

  308. -för ett samtal
    om en jämställd sexualitet-

  309. -är att vi gör oss av med den typen
    av begrepp som har konnotationer-

  310. -till våld och så vidare.
    Vi måste ha ett helt nytt...

  311. Helt nya begrepp för det här, för
    att utveckla vår syn på sexualitet.

  312. Ändå är det intressant att fundera
    över, i ett feministiskt perspektiv-

  313. -vad det är som gör att förslaget
    har passerat lite i skymundan?

  314. Tänker man på
    den feministiska våldtäktshistorien-

  315. -var det här begreppet centralt
    för att åstadkomma det man har gjort.

  316. Varför väcks då inte
    starkare reaktioner-

  317. -när man föreslår att ta bort
    det här viktiga begreppet?

  318. Det är spännande. Jag har inte
    bestämt mig var jag står i frågan.

  319. Men det som får bli
    min sista poäng här-

  320. -är att innan man beslutar
    i den här frågan, den är på remiss...

  321. Innan man väljer hur man ska göra
    med det här begreppet-

  322. -måste vi påminna oss om
    att den feministiska kampen-

  323. -har handlat om rätten
    att få äga våldtäktsbegreppet.

  324. Att få definiera det.

  325. Att få fylla det med innehåll utifrån
    kvinnors erfarenheter av övergrepp.

  326. Vi ska vara medvetna om
    vad det skulle kunna innebära-

  327. -att ge upp det här politiskt
    och historiskt viktiga begreppet.

  328. Jag slutar där.

  329. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Aldrig mera våldtäkt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Brott mot kvinnor, Brottslighet i massmedia, Juridik, Kriminalstatistik, Kriminologi, Polisväsen, Rättsvetenskap, Sexualbrott, Våldtäkt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Varannan damernas

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Det evigt kvinnliga

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Mot mer jämställda livslöner

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Jämställdhetspolitik för inflytande

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Samtycke i lagstiftning och praktik

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Aldrig mera våldtäkt?

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss