Titta

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Om UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Seminarium med utgångspunkt i de fyra jämställdhetspolitiska målen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Hur långt har man nått med att uppfylla dessa mål? Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter : Samtycke i lagstiftning och praktikDela
  1. Har man det här smycket eller
    den här tröjan så frågar folk ofta:

  2. "Varför har du det där?
    Vad är det jag ska fatta?"

  3. Det öppnar upp till samtal
    om sexuellt våld och samtycke.

  4. Tack för att vi får vara här.

  5. Det är en rolig och inspirerande dag.

  6. Jag heter Elin, och det här är Sofie.

  7. Vi är aktivister
    i Fattas föreläsningsgrupp.

  8. Vi tänkte berätta om var Fatta passar
    in i arbetet mot sexuellt våld.

  9. Vi fick en fin introduktion och
    tänkte plocka upp tråden därifrån-

  10. -och prata om varför Fatta startades,
    vad vi är-

  11. -vad vi har gjort
    och vart vi är på väg.

  12. Vissa kanske redan vet lite,
    men vi ska ge en övergripande bild.

  13. Vi hoppas att ni kan ta med er
    lite nya tankar och idéer härifrån.

  14. Då ska vi se.
    Vi börjar med en trigger-varning.

  15. Vi pratar om känsliga ämnen,
    och det kan uppstå känslor.

  16. Så att ni vet det.

  17. På vår hemsida finns en lista
    över jourer-

  18. -som man kan ta kontakt med
    om det skulle behövas.

  19. Först ska vi gå igenom
    varifrån vi har fått vår statistik.

  20. Det är Brottsförebyggande rådet-

  21. -akutmotmottagningen för våldtagna
    på Södersjukhuset-

  22. -och Nationellt centrum
    för kvinnofrid i Uppsala.

  23. Vi arbetar också med Madeleine
    Leijonhufvud, professor i straffrätt-

  24. -som hjälper oss med det juridiska.

  25. Då lämnar jag över till Sofie,
    som ska berätta om vår bakgrund.

  26. Precis.
    Vi ska prata om varför vi kom till-

  27. -och vad vi gör för något.

  28. Du kan få byta bild.

  29. Kortfattat så arbetar Fatta
    mot sexuellt våld och för samtycke-

  30. -i både lagstiftningen och praktiken
    i alla mellanmänskliga relationer.

  31. Du får gärna byta.

  32. Hur startade vi då?

  33. Det var med den här tidningsartikeln.

  34. Det här är ett utdrag från Expressen
    i maj 2013.

  35. Det är en artikel
    från en friande våldtäktsdom.

  36. Den så kallade flaskvåldtäkten.

  37. Tre killar i 16-årsåldern anklagades
    för en våldtäkt på en yngre tjej.

  38. De hade penetrerat henne
    med en glasflaska.

  39. I utdraget kan man se små utdrag
    från den friande domen.

  40. Vi har exempel som att flickan
    hade hållit ihop sina knän-

  41. -och att det i rätten
    tolkades som ett tecken på blygsel.

  42. Inte som ett tecken på motstånd,
    som man kan tänka sig.

  43. Här står det också att killarna
    hade slutat att penetrera henne-

  44. -när de märkte att hon började blöda.

  45. Rätten sa att det kan innebära
    att de inte hade haft ont uppsåt.

  46. Jag vet inte om ni ser det,
    men om ni tittar här-

  47. -så ser ni att tidningen
    smakfullt nog hade valt-

  48. -att lägga upp en reklamannons
    för en vinflaska.

  49. Det här blev droppen
    för Fattas initiativtagare.

  50. Organisationerna Femtastic
    och Make Equal gick ihop.

  51. De kände att måttet var rågat.
    "Vi måste göra något."

  52. De gick ihop för att göra
    någon form av kampanj för förändring.

  53. Det blev startskottet för Fatta.

  54. Det vi gjorde kan vi se i nästa bild.

  55. De gick ut och bad om berättelser.

  56. De samlade in berättelser om sex
    som inte skett på lika villkor.

  57. De fick in över 150 berättelser.

  58. Det blev deras rapporter och
    deras vapen mot det sexuella våldet.

  59. Utifrån berättelserna
    skrev de en debattartikel-

  60. -och skapade en låt
    och en musikvideo.

  61. I september 2013
    släppte de det här på samma dag.

  62. Låten, musikvideon
    och debattartikeln.

  63. Debattartikeln blev
    säsongens mest delade debattartikel.

  64. Det började som en kampanj-

  65. -men när bollen var i rullning
    gick den inte att stoppa.

  66. Från en kampanj till en folkrörelse.

  67. I dag är Fatta en medlemsorganisation
    för alla, oavsett könsidentitet-

  68. -som vill engagera sig
    mot sexuellt våld och för samtycke.

  69. Inte nog med det.

  70. Vi har även det treåriga projektet
    Fatta Man, som tar slut på fredag-

  71. -och bl.a. kommer att leverera ett
    metodmaterial - jättebra för skolor-

  72. -och Fatta Samtycke-

  73. -för att skapa en samtyckeskultur och
    ett praktiskt arbete med samtycke.

  74. -Så.
    -Yes.

  75. Vi tänkte ge en övergripande bild
    över problematiken vi arbetar med.

  76. Vi har hört att Sverige är ganska bra
    i sammanhanget-

  77. -men det kan så klart bli bättre,
    t.ex. sett till anmälningsstatistik.

  78. För det första ser vi att det är
    ett väldigt utbrett problem.

  79. Utifrån Brås
    nationella trygghetsundersökning-

  80. -har man skattat att antalet
    våldtäkter 2014 var 32 000.

  81. Det är cirka 90 våldtäkter om dagen,
    om man slår ut det över året.

  82. Det är relativt få som anmäler
    i förhållande till det numret-

  83. -även om det internationellt sett
    är många.

  84. Ungefär 6 000...

  85. 2015 var det 5 920 fall
    som rubricerades som våldtäkt.

  86. Det är 32 000 skattade fall,
    och cirka 6 000 som anmäls.

  87. Vi ser också en annan
    tydlig struktur i statistiken.

  88. 97 % - alltså nästan uteslutande-

  89. -av alla som anmäls för sexualbrott
    är män.

  90. 96 % av dem som anmäler är kvinnor.

  91. Statistiken visar att var
    femte kvinna och var tjugonde man-

  92. -har utsatts för
    allvarligt sexuellt våld någon gång.

  93. Vi pratar ju binärt nu,
    om kvinnor och män.

  94. Det finns tyvärr ingen statistik
    om icke-binära och transpersoner.

  95. Vi hoppas att det kommer,
    men med den statistik vi har-

  96. -ser vi att en majoritet av dem som
    står för det sexuella våldet är män-

  97. -och att de utsatta är kvinnor.

  98. Män begår också fler sexualbrott
    mot andra män-

  99. -än vad kvinnor gör mot män.

  100. Slutligen vill vi lyfta forskningen-

  101. -från akutmottagningen för våldtagna
    vid Södersjukhuset som kom i höstas.

  102. Den visar att 70 % av patienterna
    fått en så kallad frysreaktion-

  103. -eller "frozen fright".

  104. De hade blivit orörliga och oförmögna
    att göra motstånd när de våldtogs.

  105. Det är viktigt att veta,
    framför allt med tanke på det faktum-

  106. -att den som hamnar i en frysreaktion
    oftast inte får fysiska skador-

  107. -eftersom personen inte gör motstånd.

  108. Det är viktigt
    i förhållande till rättsväsendet.

  109. Där läggs fortfarande stor vikt
    vid fysiska skador i rättsprocessen.

  110. Det finns en massa att prata om
    kring statistiken-

  111. -och många här
    är bättre på statistik än vad vi är-

  112. -men vi vill visa att trots att
    opinionen förändrats sen vi startade-

  113. -så är det
    väldigt mycket arbete kvar.

  114. Vi tänkte prata om vad vi gör
    för att angripa dessa frågor.

  115. Ja. Hur gör vi
    för att komma åt problematiken?

  116. Vi vill inte konkurrera med någon
    som redan arbetar med detta-

  117. -som feministiska organisationer,
    professorer eller kvinnojourer.

  118. Vi vill skapa samarbeten
    och vara ett komplement-

  119. -och nu ska vi ge exempel på det.

  120. Men först: Vi har två krav,
    som vi har haft sen vi startade.

  121. Det är ganska enkla krav.

  122. Vi vill förändra lagstiftningen.

  123. Vi vill ha lagar som bygger på
    ömsesidighet, respekt och samtycke.

  124. Vi vill att lagarna
    ska symbolisera det självklara.

  125. Om en sexuell akt inte involverar
    samtycke så är det ett övergrepp.

  126. Vårt andra krav är ett förebyggande,
    normkritiskt arbete.

  127. Som det ser ut skulle ny lagstiftning
    inte få våldtäkterna att försvinna.

  128. Vi måste våga prata mer.

  129. Vi måste börja förändra
    attityder och normer.

  130. Vi måste börja från tidiga åldrar
    och prata mer om sex.

  131. Vi pratar inte om sex
    med våra föräldrar-

  132. -och vi har en ganska bristfällig
    sexualundervisning i skolorna.

  133. Unga lär sig om sex via porr-

  134. -och det är ett glapp
    som vi måste våga utforska.

  135. Därför kräver vi mer resurser
    till det förebyggande arbetet.

  136. Vi är också en del av det
    genom Fatta Samtycke och Fatta Man.

  137. Vad har vi gjort hittills?
    Här är ett utdrag.

  138. Vi har anordnat manifestationer
    och evenemang, ofta klubbar-

  139. -dit folk får komma och skratta,
    gråta, debattera och dansa.

  140. Vi tror att det är väldigt viktigt.

  141. Vi skriver debattartiklar
    och jobbar med lobbying-

  142. -tillsammans med politiker
    och makthavare-

  143. -som beslutar i viktiga frågor
    som rättsväsendet.

  144. Vi har föreläsningar
    och säljer merch.

  145. Vi har tröjor, smycken, påsar
    och så vidare.

  146. Det är inte bara en inkomstkälla
    för Fatta.

  147. Det här är för att vi ska börja prata
    med varandra.

  148. Har man det här smycket eller
    den här tröjan så frågar folk ofta:

  149. "Varför har du det där?
    Vad är det jag ska fatta?"

  150. Det öppnar upp till samtal
    om sexuellt våld och samtycke.

  151. Det är jätteviktigt att vi har
    ambassadörer som sprider budskapet.

  152. Sociala medier är jätteviktiga.

  153. Vi heter Fatta Nu och finns
    på Twitter, Instagram och Facebook.

  154. Vi kan också säga att grunden
    till Fatta är våra samarbeten.

  155. Vi skulle inte vara där vi är i dag
    utan alla samarbeten.

  156. Ja.

  157. Vi blandar politik och kultur-

  158. -för att nå så många som möjligt
    och få spridning.

  159. Här är exempel på hur vi har arbetat
    med olika kulturella yttringar.

  160. Vi har Fatta Dans, som använde
    de 150 berättelserna om övergrepp-

  161. -och tolkade in dem till en dans-
    föreställning, som de turnerade med.

  162. En annan kampanj var Fatta Tattoo.

  163. Det var precis på dagen
    för tre år sen-

  164. -som vi fick nys
    om en tatueringsstudio-

  165. -som på internationella kvinnodagen
    gjorde Fatta-tatueringar.

  166. Det var roligt och smickrande.

  167. Vi frågade om de inte kunde göra
    fler tatueringar, men som gnuggisar.

  168. Det gjorde de, och vi skickade ut
    hundra stycken till olika personer.

  169. Kändisar, artister och politiker
    fick ha gnuggisen på sig.

  170. I sociala medier fick folk gissa
    vem som har den riktiga tatueringen.

  171. Det var inte enbart en rolig grej.
    Det är ett sätt att driva politik.

  172. Efteråt kunde vi gå fram
    till Centerpartiets Annie Lööf.

  173. "Du hade den här gnuggisen.
    Du vet vad det innebär."

  174. "Hur tänker du och ditt parti arbeta
    mot sexuellt våld och för samtycke?"

  175. Det var mer än en gnuggis.
    Det var ett sätt att driva politik.

  176. Här är mer
    om hur vi har arbetat med politik.

  177. För oss är det viktigt
    att finnas i maktens rum.

  178. Vi har pratat med bland annat
    justitieministern och statsministern.

  179. Vi har ordnat manifestationer.

  180. När vi började var bara två partier
    för en samtyckeslagstiftning.

  181. När vi hade vår jättestora
    manifestation på Medborgarplatsen...

  182. Den pågick i tre dagar.

  183. Sista dagen gick det sista partiet ut
    - Moderaterna-

  184. -och sa att de var för en utredning
    för en samtyckeslagstiftning.

  185. Fattakollen.
    Samtycke blev en valfråga.

  186. Partierna fick en gång i veckan svara
    på var de stod i frågan om samtycke.

  187. Samtycke blev en valfråga
    och kom med i valbarometrarna.

  188. Det är lite hur vi arbetar
    med politik och kultur.

  189. För oss är det viktigt
    att sammanfoga de två.

  190. En del tar till sig budskap
    via tidningen eller Ekot-

  191. -och andra kanske känner starka saker
    av en teaterföreställning eller låt.

  192. Genom att blanda politik och kultur
    får vi dubbelt så stor spridning.

  193. -Tack.
    -Yes.

  194. Då vi arbetat med opinionsbildning-

  195. -ser vi hur stor inverkan media har
    på samhällsdebatten.

  196. Ett av våra mål har varit att bredda
    och problematisera medias bild.

  197. Vi tycker att den är ganska snäv.

  198. Vad är då den bilden?

  199. Många har nog sett rubrikerna förut,
    men polisen varnar alltså kvinnor-

  200. -för att gå ut ensamma
    eller dricka för mycket-

  201. -eftersom vi vet
    vad det kan leda till.

  202. Media förmedlar en specifik bild
    av offer-

  203. -och vems ansvar det blir
    att sexuella övergrepp inte händer.

  204. Det här kan ju ses
    som omtänksamma varningar-

  205. -men vi måste titta närmare på vad
    som ligger till grund för rubrikerna.

  206. Vi har fler exempel här
    från nyhetsrapporteringar-

  207. -där fokus ligger på offret.

  208. De pratar i Nyhetsmorgon om att
    man ska ha pepparsprej i handväskan-

  209. -så att du kan skydda dig.

  210. Eller,
    som en respons på färjevåldtäkterna-

  211. -att kvinnor måste tänka på
    hur mycket alkohol de dricker.

  212. Andra intressanta exempel är...

  213. Ni kanske har hört att det finns
    ett nagellack man kan ha...

  214. Man kan stoppa ner fingret i drinken
    och kolla om den är drogad.

  215. Det finns också trosor och byxor
    med lås i midjan-

  216. -som i princip är omöjliga att dra av
    eller klippa upp.

  217. Det säljs som "anti-rape wear".

  218. Vi har slängt om fokus här,
    för att visa hur absurt det här är.

  219. "Se till att inte överfalla.
    Ha med en visselpipa"-

  220. -"för att kunna kalla på hjälp
    om du överfaller någon."

  221. Att män ska tänka på
    hur mycket de dricker-

  222. -eller en annan slags låsmekanism.

  223. Nu är inte det här
    något som vi förespråkar, så klart-

  224. -men vi vill visa hur absurt det blir
    när vi vänder på det-

  225. -och synliggöra
    att samhället knappt reagerar-

  226. -över produkter som fokuserar
    på att offret ska skydda sig.

  227. Däremot blir många provocerade
    när vi presenterar sådana här bilder.

  228. Vi tror att det har att göra med
    hur förövaren och dennes ansvar-

  229. -hittills varit frånvarande
    i debatterna.

  230. Det här ser vi i medias val av bilder
    till artiklar-

  231. -som Sofie ska berätta om.

  232. Tack. Precis.

  233. Vi ska titta på hur det kan bli
    när journalister gör olika bildval-

  234. -för att bildsätta sina artiklar.

  235. Det här är en bildkampanj
    som vi gjorde för ett år sen.

  236. Kickan Wicksell och Genusfotografen
    står bakom de här.

  237. Vi har tagit med tre problem.

  238. Vi har sex stycken,
    men vi har lite knappt med tid.

  239. Vi ser bilder
    som inte symboliserar verkligheten.

  240. Bilderna är oftast stereotypa.

  241. Vi ser händer som hålls mot en vägg
    eller någon som tar stryptag.

  242. Stereotyperna visar ofta
    överfallsvåldtäkter utomhus.

  243. Ofta med en okänd förövare
    och mycket våld.

  244. Tittar vi i verkligheten så sker
    de flesta våldtäkterna inomhus.

  245. De begås oftast av en bekant
    till offret och utan fysiskt våld.

  246. Det här får konsekvenser.

  247. Färre anmäler och kan identifiera sig
    med att de varit med om en våldtäkt.

  248. Det leder
    till fel förebyggande åtgärder-

  249. -till exempel utomhusbelysning-

  250. -subventionerade taxiresor
    och liknande-

  251. -när vi vet att de flesta våldtäkter
    inte sker ute bland allmänheten.

  252. Det får också till följd att det
    begränsar kvinnors rörelsefrihet.

  253. Vi ska titta på en bild till.

  254. Här är vårt andra problem.

  255. Fokus läggs på offret
    och inte förövaren.

  256. Här är två exempel, och
    man kan fråga sig vem det handlar om.

  257. Precis som vid sexuellt våld
    tenderar fokus att ligga på offret.

  258. Förövaren osynliggörs ofta.

  259. Ofta är förövaren inte med i bilden-

  260. -och i så fall är det i form
    av en skugga eller suddig skepnad.

  261. Ni vet den där bilden av någon
    som hoppar över en i skogen.

  262. Det här får konsekvenser.

  263. Sexuellt våld
    ses som ett kvinnoproblem.

  264. Det är ett samhällsproblem.

  265. Det förebyggande arbetet
    fokuserar på kvinnors agerande-

  266. -i stället för det faktiska problemet
    - varför blir någon en förövare?

  267. Ett tredje problem är att offer
    i mediala sammanhang-

  268. -ofta skildras som ynkliga
    och utsatta.

  269. Förutom fokuset på offret
    så finns det problem i hur de fotas.

  270. De vanligaste bilderna
    visar en ihopkrupen kropp-

  271. -eller ett ansikte dolt av händer.

  272. Ni ser det här.

  273. Någon sitter på sängen.
    Man ser bara ryggen.

  274. Här har vi en person
    som håller huvudet i händerna.

  275. Då tror vi att den som utsätts
    för sexuellt våld är passiv och svag.

  276. Vi tror att det går att se om
    en person utsatts för sexuellt våld.

  277. Genom dolda ansikten
    stigmatiserar vi offren-

  278. -och reproducerar bilden
    att det är en skam att ha utsatts.

  279. Där kommer också
    det viktiga förebyggande arbetet in.

  280. Elin ska berätta om var vi är i dag.

  281. Vi tänkte avsluta
    på en lite mer positive note.

  282. Det har ju varit tunga ämnen
    fram tills nu.

  283. Det är viss framgång. När vi startade
    var opinionen ganska låg.

  284. I dag är den starkare än någonsin.

  285. I oktober 2016 kom regeringens
    utredare med det glädjande beskedet-

  286. -att de anser att Sverige bör ha
    en samtyckeslag. Det är på tiden.

  287. Sexualbrottslagstiftningen har alltid
    legat lite efter samhällets syn-

  288. -på vad som är ett övergrepp.

  289. Som exemplet som togs upp tidigare:

  290. Fram till 1965 var det lagligt
    att våldta inom äktenskapet.

  291. Det nya lagförslaget föreslår att
    frivillighet är det som ska avgöra-

  292. -om ett sexuellt övergrepp begåtts.

  293. Man har gjort ordvalet "frivilligt
    deltagande" i stället för "samtycke".

  294. Lagförslaget har varit ute på remiss.

  295. Vi var en
    av drygt 80 remissinstanser.

  296. Ni kan läsa vårt svar
    på vår hemsida fatta.nu.

  297. Överlag visar remissvaren
    att lagförslaget har ett brett stöd-

  298. -från en rad organisationer,
    myndigheter och institutioner.

  299. I februari sa Stefan Löfven att det
    är dags att lagstifta om samtycke.

  300. Enligt justitiedepartementet avser
    man att lämna ett förslag detta år.

  301. Det är jätteroligt. Mycket pekar på
    att det här blir verklighet.

  302. Vi tänkte avsluta...
    Vi har faktiskt tre minuter kvar.

  303. I mån av tid
    tänkte vi visa den här filmen.

  304. Fatta Man tog fram en svensk
    översättning av en engelsk film-

  305. -som förklarar samtycke på
    ett pedagogiskt och humoristiskt vis.

  306. Vi kör i gång.

  307. Om du kämpar med att förstå samtycke
    vid sex så kan du tänka så här:

  308. I stället för att ha sex
    vill du bjuda på te.

  309. Du säger: "Vill du ha te?"
    Hen säger: "Jag skulle älska te."

  310. Då vet du att hen vill ha te.

  311. Om du säger "Vill du ha te?" och
    hen inte är säker så kan du göra te-

  312. -men tänk på
    att hen kanske inte dricker.

  313. Det här är det viktiga:
    Tvinga hen inte att dricka det.

  314. Klandra inte personen för att du
    hoppades att hen ville ha te.

  315. Acceptera att hen inte dricker det.

  316. Att göra te innebär
    ingen rätt att se hen dricka det.

  317. Om personen säger "Nej tack"
    - gör inte te alls.

  318. Gör inte te, tvinga hen inte och bli
    inte irriterad när hen inte vill ha.

  319. Hen vill bara inte ha te.

  320. Personen kan säga "Ja tack",
    och sen inte vilja ha te.

  321. Det kanske är irriterande, men
    hen har ingen skyldighet att dricka.

  322. Hen ville ha te, men inte längre.

  323. Någon kan ändra sig under tiden det
    tar att brygga te och hälla i mjölk.

  324. Det är okej att ändra sig.

  325. Om någon är medvetslös - gör inte te.

  326. Medvetslösa människor vill inte ha te
    och kan inte säga ja.

  327. Om någon säger ja och svimmar
    innan hen har druckit upp det-

  328. -häll inte te i deras hals.

  329. Ta bort teet
    och se till att allt är okej.

  330. Medvetslösa människor
    vill inte ha te. Lita på mig.

  331. Att någon sa ja i lördags betyder
    inte att hen vill ha te hela tiden.

  332. Personen vill inte
    bli tvingad att dricka-

  333. -för att
    "Du ville ju ha förra veckan"-

  334. -eller vakna
    av att få te hällt i halsen-

  335. -för att
    "Du ville ju ha i går kväll."

  336. Tycker du att det är
    en dum jämförelse? Har du redan koll?

  337. Du skulle aldrig tvångsmata någon
    för att hen sagt ja förra veckan-

  338. -eller hälla te i halsen
    på en medvetslös person.

  339. Kan du förstå hur löjligt det är
    att tvinga människor att dricka te-

  340. -och förstår när andra inte
    vill ha te...

  341. Hur svårt kan det vara att fatta
    när det gäller sex?

  342. Oavsett om det är te eller sex
    så är samtycke allt.

  343. Apropå det:
    Nu ska jag dricka en kopp te.

  344. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samtycke i lagstiftning och praktik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Juridik, Rättsvetenskap, Sexualbrott, Sexuellt samtycke , Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Jämställdhetspolitik för inflytande

Partisekreteraren Maria Arnholm (L) vill hylla att Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet. Om man visste att man skulle födas någonstans på jorden och fick välja så tror jag att många av oss skulle välja Sverige eller något av våra nordiska grannländer, menar hon. Dock får vi inte ta detta till intäkt för att sluta kämpa och engagera oss i kvinnofrågor, säger Maria Arnholm. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Varannan damernas

Blickar vi tillbaka historiskt så har Sverige velat bli bäst i klassen när det gäller jämställdhet, menar statsvetaren Lena Wängnerud. Utvecklingen började redan på 1970-talet. När Socialdemokraterna 1972 hade sin partikongress ägnade den dåvarande partiledaren Olof Palme hela sitt tal på kongressen åt jämställdhet. Det var en sensation på sin tid, berättar Lena Wängrerud. Här satte en tävlan mellan partierna igång och alla ville utmärka sig på jämställdhetens område vilket kom att gynna kvinnofrågorna. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Utbildningsvalets roll för könslönegapet

Ekonomiprofessor Anne Boschini vill råda kvinnor i karriären att dela föräldraledigheten med sin partner. Detta för att motverka den diskriminering som fortfarande finns på arbetsmarknaden. Andra råd är att arbeta mindre oavlönat och att söka sig till mansdominerade utbildningar med hög lön. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Det evigt kvinnliga

Unikt för Sverige när det gäller jämställdhet är hur män idag tar hand om sina barn. Det här skiljer stort jämfört med andra länder menar Maria Stanfors som är professor vid institutionen för ekonomisk historia i Lund. Det intressanta är att kvinnor i Sverige också lägger mycket tid med att vara med sina barn, vilket gör att vi kan se en stark tendens att prioritera barnen, vilket gäller oavsett utbildningsbakgrund, säger Maria Stanfors. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Mot mer jämställda livslöner

Lönestatistik visar att män idag har 16 procent högre livslön jämfört med kvinnor. I reda pengar gör det 2 800 000 kronor, vilket inte är några småsummor, påpekar ekonomen Lena Granqvist från SACO. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Aldrig mera våldtäkt?

Varför har Sverige ett högt antal anmälda våldtäkter? Det förekommer en rad artiklar runt om i världen där Sverige utpekas som ett våldtäktsland på grund av den stora invandringen som skett nyligen, berättar etnologen Gabriella Nilsson. Hur blev det så här och hur stämmer de oroväckande siffrorna med verkligheten? Det är ju inte säkert att ett högt antal anmälda våldtäkter är dåligt, påpekar hon. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnors styrkor och möjligheter

Samtycke i lagstiftning och praktik

Elin Ferm och Sofie Andersson berättar de om organisationen "Fatta!" och vad den står för. Organisationen startades med syfte att motverka sexuellt våld och för samtycke, både i lagstiftningen men också i praktiken. Statistiken visar att var femte vuxen kvinna och var tjugonde man har utsatts för allvarligt sexuellt våld någon gång i livet. Inspelat den 8 mars 2017 på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barn, brott och politik

Martin Valfridsson, statssekreterare vid justitiedepartementet, talar om brott mot barn. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss