Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Föreläsningar med fokus på språkstörning. Här presenteras den senaste forskningen inom området. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017 : Från kuvös till skolaDela
  1. Vi säger att vi är världsledande,
    eller en av de världsledande...

  2. ...nationerna på att få
    de allra minsta barnen att överleva.

  3. Jätteglad att jag har fått komma hit.
    Jag är ju inte språkforskare.

  4. Men jag forskar på utvecklingen
    av hjärnan hos det lilla barnet-

  5. -och särskilt hos barn
    som har en tuff start i livet.

  6. Jag är särskilt glad att få komma
    i kontakt med er, många är pedagoger.

  7. Vi har mycket att lära av varandra,
    pedagoger och hjärnforskare.

  8. Jag hoppas
    att vi ska kunna samarbeta framöver.

  9. Det finns många orsaker
    till språkstörningar-

  10. -men jag kommer att utgå
    ifrån en grupp av barn som har...

  11. ...där det är vanligt med bekymmer
    inom kommunikation och språk.

  12. Det är en lång resa
    från tiden i kuvösen-

  13. -ända fram till skolstarten. Det är
    mycket som händer i hjärnan då.

  14. Frågan är
    vad vi kan göra för de här barnen.

  15. Och de jag pratar om
    är de för tidigt födda.

  16. Är man mer än tre veckor för tidig,
    då är man för tidigt född.

  17. Det är ganska många,
    6 % av alla barn.

  18. Det ser rätt så likartat ut
    över världen.

  19. Men de jag kommer prata mest om är en
    lite mer specifik grupp för Sverige.

  20. De är extremt för tidigt födda.
    Mer än tre månader före utsatt datum-

  21. -eller under vecka 28,
    som vi säger i branschen.

  22. Det är ju naturligtvis
    inte alls lika många.

  23. I Sverige
    är det ungefär 400 barn per år.

  24. Vi är väldigt duktiga i Sverige på
    att få de här barnen att överleva.

  25. Vi är världsbäst.

  26. Det är viktigt att ta ansvar för hur
    hjärnan utvecklas och hur det går.

  27. Vilket stöd de kan behöva och
    att vi utvecklar stödinterventioner.

  28. Jag kommer prata mycket om en studie
    som vi ser illustrerad här nere.

  29. Den kallas för EXPRESS, "Extremely
    Preterm Infants in Sweden Study"-

  30. -och den är då nationell. Det handlar
    om barn som är födda före vecka 27-

  31. -under åren 2004 till 2007.

  32. Så de här barnen är nu kring 12 år...

  33. ...12-13-14 år gamla nu.

  34. Man har samlat data kring:
    Vad hände under graviditeten?

  35. Hur mådde mamma?
    Vad hände under förlossningen?

  36. Hur gick det på nyföddhets-
    avdelningen? Massor med data.

  37. Sen har vi i Stockholm gjort en
    magnetkameraundersökning av hjärnan-

  38. -när de skulle ha fötts, för att se
    hur hjärnan utvecklas, och jämför...

  39. Vi gör alltid gruppjämförelser med
    fullgångna, typiskt utvecklade barn.

  40. Sen har vi sett dem i småbarnsåren,
    tittat på psykomotorisk utveckling-

  41. -och ytterligare en gång när de
    var 6 år. Nu är de i 12-årsåldern.

  42. Vi tittar också på hjärnans
    utveckling igen i 10-12-årsåldern.

  43. Det här är Gabriella.
    Hon är född i vecka 26.

  44. Hon var jätteduktig och kunde
    andas själv. Slangen som hon har-

  45. -det är bara ett litet flöde med luft
    som påminner henne om att andas.

  46. Men hon är väldigt skör.

  47. Inte bara i fysiken för att hon är
    så liten, men också i sinnena.

  48. Hon är med om mycket som det inte
    är meningen att hon ska vara med om.

  49. Hon skulle ligga i mammas mage
    men kommer ut där det är ljust.

  50. En massa ljud,
    en massa smärtsamma stimuli-

  51. -och en hel del saker som hon inte...

  52. ...som hennes hjärna inte
    är byggd för vid den här åldern.

  53. Bilderna på Gabriella ingår i
    ett bildreportage av Paul Hansen-

  54. -som är belönad fotograf på DN.

  55. Det sker en fantastisk utveckling
    av hjärnan under fosterlivet-

  56. -och förstås under hela barndomen.

  57. Hjärnan är inte fullt utvecklad
    här framme i pannloben-

  58. -förrän man är ungefär 25 år gammal.

  59. Den här bilden är då
    magnetkamera-undersökningar av...

  60. ...barn i mammas mage. Foster.
    Här börjar vi i vecka 12.

  61. Det är ungefär då som kvinnor
    börjar berätta att de är gravida.

  62. Och då är hjärnan,
    då är alla strukturer där-

  63. -men hjärnan är bara
    som en liten blåsa. En hjärnblåsa.

  64. Sen sker det en alldeles svindlande
    utveckling till vecka 40-

  65. -när man normalt sett föds.

  66. Då ser ni att hjärnan har blivit
    vackert veckad och komplex-

  67. -och den har växt väldigt mycket.

  68. Gabriella, när hon kommer ut
    i vecka 26, då är hon ungefär här.

  69. Hjärnan är alldeles slät,
    som en liten boxarhandske.

  70. Det är massvis med saker
    som händer i hjärnan.

  71. Det är visserligen så att de allra
    flesta nervceller redan har bildats-

  72. -för de är klara ungefär i vecka 20.

  73. Då har de flesta nervceller vandrat
    till rätt ställe i hjärnbarken.

  74. Det där är fint reglerat att de ska
    vandra till sex olika lager i barken.

  75. Men det som händer precis här
    när hon föds-

  76. -är att nervcellerna ska börja bilda
    kontakter med varandra. Synapser.

  77. Sen förstärker de
    ledningsbanorna emellan sig.

  78. Bygger bredband, brukar jag säga,
    så att signalstyrkan ökar.

  79. Sen börjar det bildas
    små nätverk i hjärnbarken.

  80. Det är de nätverk som vi har
    användning av som lever vidare.

  81. De vi inte använder, de nervcellerna
    dras tillbaka och dör bort.

  82. Allt det här händer medan barnen, de
    här extremt för tidigt födda barnen-

  83. -alltså befinner sig hos oss
    på en intensivvårdsavdelning.

  84. De ligger ofta inne i flera månader.

  85. Vi funderar naturligtvis mycket på
    det vi gör, hur det påverkar hjärnan.

  86. Om vi kan optimera för de här barnen
    på bästa sätt.

  87. Det är vad min forskning går ut på.
    Och...

  88. Vi måste ju ta blodprover
    för att kunna...

  89. Ja, för att kunna kontrollera
    så att allt är bra med kroppen.

  90. Blodprover gör ont. När det gör ont
    så påverkar det hjärnans tillväxt.

  91. Här står Gabriellas pappa
    medan de precis har tagit prov.

  92. Det tror vi ju
    inte är bra för hjärnan.

  93. Men vi kan jobba på
    att ge bra stimulans för hjärnan.

  94. Här sitter Gabriella, man ser henne
    knappt, hon är så liten.

  95. Hon sitter hud mot hud med mamma.

  96. Här har vi lilla triaden i familjen,
    som har lyckats skapa sig en bubbla-

  97. -mitt i den här högteknologiska
    miljön som vi måste ha-

  98. -för att kunna bedriva
    den här intensivvården.

  99. För att undersöka
    hur hjärnan utvecklas-

  100. -använder vi
    magnetkamera-undersökning-

  101. -och även andra undersökningar
    av aktivering i hjärnan.

  102. Här ligger Gabriella. Hon har
    ätit nyss. Då blir spädbarn trötta.

  103. Och sen är hon lindad med ett täcke.
    Då brukar de somna och lugna sig.

  104. Då har man tid att genomföra
    den här undersökningen.

  105. Det här har vi forskat mycket på
    och fått mycket kunskap om-

  106. -hur vi ska förutsäga
    hur det går sen.

  107. Och en av de saker som vi ser är att-

  108. -om det var nån som trodde att det
    nyfödda barnet hade en blank hjärna-

  109. -så har vi ju fått fel, för det
    är mycket aktivitet som pågår.

  110. Men det ser inte riktigt
    likadant ut som hos vuxna.

  111. Om en vuxen ligger i en magnetkamera
    och tänker på ingenting-

  112. -är det framför allt de högre
    mentala nätverken som är aktiva-

  113. -som handlar om planering, vad kan
    andra människor tycka om mig...

  114. Den typen av komplexa tankegångar.

  115. Men de nyfödda, de är lite mer
    inriktade på sinnesinformation.

  116. De är alldeles... De riktar sig mot
    omvärlden och vill lära sig saker.

  117. Det handlar om
    att synnätverket är aktiverat-

  118. -att hörsel och sensorik och motorik
    är aktiverade tidigt.

  119. De utvecklas tidigast.

  120. Det här passar ju väl ihop med våra
    kunskaper om hur barnet utvecklas.

  121. Det är ju precis sensoriken
    och motoriken som kommer allra först.

  122. Och det börjar
    redan innan barnet skulle ha fötts.

  123. Här ser vi ett barn i vecka 29,
    ungefär tre månader före utsatt tid-

  124. -som ligger i kuvös och i respirator,
    behöver hjälp att andas.

  125. Vi har oftast täcken över kuvösen-

  126. -för att det ska vara
    tyst och lugnt och mörkt.

  127. Här ser man vad som händer
    om man gläntar på täcket.

  128. Barnet skyddar sig då
    mot det här ljusstimulit.

  129. I dag vet vi att det här inte bara är
    en reflex på lägre nivåer av hjärnan-

  130. -utan det här bearbetas
    på allra högsta nivå i hjärnbarken.

  131. Vi vet att i vecka 26-

  132. -så går sinnesimpulserna in genom de
    här omkopplingsstationerna i hjärnan-

  133. -ända upp till hjärnbarken där det
    har börjat bildas små lokala nätverk.

  134. Då är det så vist ordnat att det är
    just aktiviteten i de här nätverken-

  135. -som styr utvecklingen.
    Det finns ett bevingat begrepp:

  136. "Cells that fire together wire
    together." Carla Shatz, neurobiolog.

  137. Det är alltså
    den elektriska aktiviteten-

  138. -som kommer i små kaskader-

  139. -som styr utvecklingen.

  140. Det här leder då till-

  141. -att det är de banor som vi använder
    som kommer att finnas kvar.

  142. Ett annat bevingat begrepp är
    "use it or lose it" i hjärnforskning.

  143. Det här är ett klassiskt experiment
    av Torsten Wiesel-

  144. -svensk forskare och nobelpristagare,
    som gjordes för länge sen-

  145. -där man täckte för ögat
    på kattungar. Ena ögat.

  146. Då ser man att kopplingen...
    Synbarken här bak-

  147. -den som är kopplad till
    det förtäckta ögat förtvinar-

  148. -medan den andra sidans synbark
    växer vidare.

  149. Vi vet att det gäller samma sak
    för syn hos barn.

  150. Om vi stimulerar synen tidigt
    hos de för tidigt födda-

  151. -så ser vi att synbarken växer till.

  152. Det gäller inte bara för syn,
    utan även hörsel.

  153. Och här ser vi magnetkamerabilder
    av ett foster i mammas mage-

  154. -tre månader före förlossningen.

  155. Det röda som vi ser,
    den röda fläcken, är syreomsättning-

  156. -som är ett tecken på aktivering
    i hjärnan.

  157. Då ser vi om man håller
    ett ljudstimuli framför mammas mage-

  158. -blir det direkt en aktivering.

  159. Det sker på precis rätt plats
    i hörselbarken.

  160. Så kopplingarna finns där och
    det processas på allra högsta nivå.

  161. Det kom en väldigt rolig studie
    i den fina tidskriften PNAS-

  162. -för inte alltför länge sen, 2015,
    där man tittade på barn i kuvös.

  163. Om man utgår från att det egentligen
    är en separation för de här barnen-

  164. -en separation från mammas kropp...

  165. Då har man spelat in mammas röst
    och hjärtljud-

  166. -och spelar upp det för barnet
    tusentals gånger över varje dygn.

  167. Och då ser man hur hjärnan växer.

  168. I den här blåa gruppen så är det
    ökad tillväxt i hörselbarken-

  169. -jämfört med de barn som inte
    har fått den stimulansen.

  170. Så det är väldigt roligt att man kan
    se det som vi tror är betydelsefullt-

  171. -för hjärnans utveckling.

  172. Här är föräldrar på vår nyföddhets-
    avdelning på Danderyds sjukhus.

  173. I Sverige har vi ju ett sånt
    fantastiskt försäkringssystem-

  174. -så vi kan sjukskriva båda
    föräldrarna när barnet ligger inne.

  175. Så de har all tid
    att vara med sina barn.

  176. De sitter väldigt mycket hud mot hud.

  177. I genomsnitt tror jag det är
    8 timmar per dygn. Ett heltidsjobb.

  178. Pappa sitter med en tvilling
    och mamma med en.

  179. De här barnen får en kombinerad,
    multisensorisk upplevelse.

  180. Det är hud mot hud, känsel. Man hör
    mammas eller pappas hjärtslag.

  181. Man kanske hör mamma eller pappa
    sjunga eller prata.

  182. Man känner lukten av
    mamma eller pappa.

  183. Vi tror att den här kombinerade
    stimulansen är bra för barnen.

  184. Det vi vet i dag är att-

  185. -många studier visar att de får
    mycket stabilare hjärtfrekvens-

  186. -och mycket stabilare syresättning.

  187. Såna här basala fysiologiska
    funktioner förbättras av det här.

  188. Vi säger att vi är världsledande,
    eller en av de världsledande...

  189. ...nationerna på att få
    de allra minsta barnen att överleva.

  190. Möjligtvis är Japan också lika bra
    men det är svårt att jämföra data.

  191. Om man jämför oss
    med andra europeiska studier-

  192. -är det ganska lika överlevnad
    i vecka 26 och 25-

  193. -men när vi kommer ner till 24 och 23
    och kanske till och med 22-

  194. -skiljer Sverige ut sig
    i bättre överlevnad.

  195. Det beror på att vi gör allt
    i Sverige för de här barnen.

  196. För de behöver all intensivvård
    som finns att tillgå.

  197. Men då är ju också frågan
    hur det går sen.

  198. Om man tittar internationellt är det
    ungefär så att hälften av barnen-

  199. -har bekymmer till den grad
    att de behöver hjälp i skolan.

  200. Hälften av dem har CP,
    cerebral pares-

  201. -alltså en neurologisk avvikelse-

  202. -eller intellektuell
    funktionsnedsättning.

  203. Hälften av den hälften
    har andra diagnoser-

  204. -som autismspektrumtillstånd,
    ADHD, språkstörning.

  205. Det finns också en del allmänna...

  206. ...barnpsykiatriska bekymmer
    som är överrepresenterade i gruppen.

  207. Ångeststörning och emotionella
    svårigheter. Inlärningssvårigheter.

  208. Ungefär hälften utvecklas typiskt.

  209. Frågan är: Hur går det i Sverige då,
    när vi satsar på ännu mindre barn?

  210. Och det är ju det som den här
    studien, EXPRESS, ska svara på.

  211. Nu har vi börjat titta på
    vad som händer när de är 6 år.

  212. Då var vår första oro
    att de här barnen skulle ha mer CP-

  213. -blindhet och dövhet
    än det var tidigare-

  214. -när vi satsade
    på lite större barn bara.

  215. Men då ser vi till vår glädje att det
    har inte ökat med den frekvensen.

  216. Det är ungefär 9-10 % som har CP,
    varav de flesta har en mild form.

  217. De kan förflytta sig själva.

  218. Ungefär 2 % är blinda
    och 2 % har hörselnedsättning.

  219. Så det ser ut ungefär som det ser ut
    i andra internationella jämförelser.

  220. När vi tittar på intellektuell
    utveckling vid 6-årsåldern-

  221. -är det förvisso så
    att om man tittar på normer...

  222. Vad som är inom två
    standardavvikelser.

  223. Då är det två tredjedelar av barnen
    som har resultat inom det normala.

  224. Men det är ändå en tredjedel
    som ligger så pass lågt-

  225. -att vi förstår att de kommer
    få bekymmer i skolan.

  226. Sen är det en tredjedel som har svår
    eller måttlig utvecklingsstörning.

  227. Så sammanlagt är det två tredjedelar
    som behöver hjälp i skolan.

  228. Det är nåt som vi undersöker nu,
    när de är 12 år-

  229. -om det stämmer
    att de har det behovet.

  230. Det här stämmer överens
    med alla internationella studier.

  231. När man tittar på IQ
    så gör man ju IQ-testen-

  232. -så att medel i en normal grupp
    är 100.

  233. Och då ser vi att för varje vecka
    tidigare än vecka 34 som du föds-

  234. -så är det på gruppnivå
    lite lägre IQ.

  235. De vi pratar om i dag, de är ju här,
    under vecka 28.

  236. De ligger alla mellan 70-85. Gränsen
    för utvecklingsstörning är 70.

  237. De har ett stort behov
    av hjälp i skolan.

  238. Vad är det då i de intellektuella
    funktionerna som de har bekymmer med?

  239. Jag tror ni kan en hel del
    om arbetsminnet-

  240. -men det är nåt
    som verkligen sticker ut.

  241. Vartenda för tidigt fött barn,
    nästan, inte riktigt, men nästan-

  242. -har en liten dipp på arbetsminnet.

  243. Det är korttidsminnet
    som hjälper oss-

  244. -att hålla fragment av fakta online
    och samtidigt arbeta med dem.

  245. Det är ju jätteviktigt för att förstå
    instruktioner i skolan-

  246. -för att kunna lära sig,
    sätta ihop fragment av fakta.

  247. De har också bekymmer
    med processhastighet.

  248. Det tar längre tid
    att lösa problemen för de här barnen.

  249. Tight kopplat med de intellektuella
    funktionerna är ju språket.

  250. Det finns en stor överrepresentation
    av språkstörning.

  251. Vid 2,5 år är det 55 % som har
    avvikelse i språkförståelse-

  252. -och en fjärdedel som har avvikelser
    i förmåga att uttrycka sig språkligt.

  253. Vi trodde att det var en försening,
    att de skulle hämta igen det-

  254. -men nyligen har det kommit
    noggranna tester-

  255. -som visar att åtminstone upp till
    åtta års ålder består problematiken-

  256. -för extremt för tidigt födda barn.

  257. Vår uppgift som barnläkare
    är att tidigt identifiera det här-

  258. -likaså er uppgift, om ni jobbar
    i förskolan, att påtala det-

  259. -så att de här barnen kan få komma
    till tidig hjälp och träning.

  260. Och inte...
    Det är ingen idé att vänta.

  261. För några år sen kom en spännande
    studie från St. Louis i USA.

  262. Då tänkte man så här:

  263. Det skulle vara jättekul
    att ha enskilda rum för familjerna.

  264. Det är väldigt modernt
    i nyföddhetsbarnvården i dag.

  265. Man tänkte att det var bra för
    barnets utveckling med lugn och ro-

  266. -inte på en "open ward",
    traditionell intensivvårdsavdelning-

  267. -med massor med ljud och ljus
    och oljud och stress.

  268. Alarm som piper.

  269. Så tittade man på hur barnens hjärnor
    utvecklades i de här olika miljöerna.

  270. Det man fann när man gjorde
    magnetkameraundersökning var-

  271. -att i hörselbarken
    så var det sämre utveckling-

  272. -hos de som hade legat i de här
    familjerummen, enskilda rummen.

  273. Det var inte vad man hade väntat sig.

  274. Samtidigt var de barnen också
    senare i språket.

  275. När man då gick in och kontrollerade
    hur deras miljö hade varit-

  276. -visade det sig att barnen hade
    varit mycket ensamma på sina rum.

  277. Deras föräldrar hade inte möjlighet
    att ta ledigt från jobbet, i USA.

  278. De var övervakade på skärmar
    av vårdpersonalen.

  279. De var ju egentligen helt utsvultna
    på sensorisk och språkstimulans.

  280. Nu har det kommit en ny studie där
    man visar att om man går in i rummen-

  281. -och påtalar behovet av språklig
    stimulans så här tidigt...

  282. Alltså redan innan de här barnen
    skulle ha fötts.

  283. ...så får man bättre språkutveckling
    vid två års ålder.

  284. Och intimt förknippat med språket
    är ju förstås övrig kommunikation.

  285. Vi ser när vi undersöker extremt
    för tidigt födda barn i Stockholm...

  286. Det här är Eva Eklöf som är psykolog
    och doktorand hos mig.

  287. När de är 6 år gamla, redan då-

  288. -så är det 14 %
    som har en autismspektrumdiagnos.

  289. Då jämförde vi det med en grupp
    fullgångna, friska barn.

  290. Där är det 1 % som har en diagnos.

  291. När Eva dessutom ger ett
    frågeformulär till föräldrarna-

  292. -och screenar för kontakt-
    och kommunikationssvårigheter-

  293. -så är det 27 %
    som har symptom inom autismspektrum.

  294. En tredjedel av barnen behöver alltså
    utredas vidare för autism-

  295. -och det gör det till en av
    de vanligaste svårigheterna-

  296. -som den här gruppen barn har.

  297. Vi blev ju nyfikna... Vi blev först
    förvånade över att det var så många-

  298. -och sen så ställde vi oss frågan:
    Vad har hänt med hjärnans utveckling?

  299. Kunde vi ha gjort nåt bättre
    tidigt i livet?

  300. Kunde vi ha sett det här
    på hjärnans utveckling redan tidigt?

  301. Då gick vi tillbaka
    till de här MR-bilderna-

  302. -som vi hade tagit när barnen
    skulle ha fötts, vid 40 veckor.

  303. Då såg vi, och det här är
    grupper av barn som jag visar.

  304. Ni ser hjärnan från sidan.

  305. Det här är framåt
    och här har vi bakåt.

  306. Varje färg i den här bilden,
    grönt och gult och blått-

  307. -och ljusgrönt och mörkgrönt...

  308. Varje färg representerar ett nätverk,
    en nätverksstruktur.

  309. Längst till vänster har vi
    fullgångna normalutvecklade barn.

  310. Där ser vi ett fint mönster,
    en fin blandning av olika nätverk-

  311. -som vi tror
    är strikt reglerad av utvecklingen.

  312. Vi kallar det för cortical
    differentiering inom biologin.

  313. Och det skiljer sig från alla
    för tidigt födda som grupp.

  314. Då ser vi ett helt annat mönster
    där de har ett nätverk åt gången.

  315. Här är det gult, här är det grönt,
    här är det blått.

  316. Det gäller hela gruppen
    för tidigt födda.

  317. Men om man ska se nåt som skiljer ut
    de som senare har en autism-diagnos-

  318. -så är det att de saknar det här
    gröna nätverket djupt inne i mitten.

  319. Saknar delar utav det.

  320. Det tillhör nåt
    som heter "salience network".

  321. Det finns inget svenskt ord.
    Jag kallar det "switch-nätverket"-

  322. -därför att det är det nätverk
    som hjälper oss att "switcha"-

  323. -mellan omvärlden
    och den inre världen.

  324. Mellan det exekutiva nätverket-

  325. -som hjälper oss
    att planera och utföra-

  326. -och det inre nätverket,
    "default mode"-

  327. -som hjälper oss att reflektera,
    vända inåt...

  328. ...fundera över vad andra tänker
    och så vidare.

  329. De här nätverken är ju inte de första
    som utvecklas, det kommer ni ihåg.

  330. Det nyfödda barnet har ju framför
    allt de sensoriska nätverken.

  331. Sensorik, motorik,
    hörsel och syn är på.

  332. Det är ju de funktionerna
    som det lilla barnet börjar utveckla.

  333. Men uppåt... Sen kommer de här andra
    nätverken i och med de första åren-

  334. -och utvecklas allt mer och är
    fullt utvecklade när man är 20 år.

  335. Men vi kan alltså se tecken på
    att just det här switch-nätverket-

  336. -inte växer som det ska
    redan när de är nyfödda.

  337. För vår del så funderar vi över:
    Kunde vi ha gjort nåt bättre-

  338. -med näringstillförsel
    så att hjärnan utvecklas bättre?

  339. Kunde vi göra nåt bättre med
    stimulans av kommunikation så tidigt?

  340. Det är studier
    som vi håller på med nu.

  341. När vi gör ny magnetkamera-
    undersökning när de är 10-12 år-

  342. -och jämför grupper
    med friska, fullgångna barn-

  343. -och grupper med
    extremt för tidigt födda-

  344. -så ser vi många likheter
    i hjärnans organisation-

  345. -men vi ser också en del skillnader.

  346. De här bollarna som vi ser,
    blåa och gula bollar-

  347. -det är vad vi kallar "hubbar"
    eller knytpunkter i hjärnan.

  348. Det är de områdena som har flest
    kontakter med andra regioner.

  349. Det är de som har flest
    facebookvänner, kan man säga

  350. Och...

  351. Vi tror att såna områden
    är viktiga för funktioner.

  352. Men det här vet vi inte allt om än.

  353. Det vi ser är att det skiljer sig
    i de gula hubbarna.

  354. De finns inte hos de här extremt
    för tidigt födda på samma ställe.

  355. Det gäller då en främre gul hub-

  356. -som är en del av switch-nätverket-

  357. -och det gäller områden-

  358. -som hjälper till att planera
    och styra motorik och koordination.

  359. Vi tycker det här är intressant,
    för det stämmer överens med-

  360. -vad vi ser att de här barnen
    har för problematik.

  361. De barn som inte har en CP-diagnos-

  362. -neurologiskt...
    En tydlig neurologisk avvikelse...

  363. Av dem är det ungefär en tredjedel
    som ändå har bekymmer-

  364. -med koordination
    och finmotorik, balans...

  365. Det är Lina Broström som är doktorand
    som undersöker det här.

  366. Och det tycker vi är viktigt
    att kartlägga-

  367. -berätta för föräldrar, och att de,
    om de vill, berättar för er lärare-

  368. -för det påverkar ju deras vardag.

  369. De kan knuffa kompisar och så blir
    det bråk fast de inte menade det.

  370. De slår ut mjölkglaset hemma vid
    köksbordet och alla blir arga.

  371. Men de kan inte rå för det, för de
    har inte så lätt med koordinationen.

  372. Det som vi märker särskilt är
    att finmotoriken ofta är påverkad.

  373. De ska försöka trä pärlor
    på ett halsband i det här testet.

  374. Det där är ju också kopplat till-

  375. -hur de hanterar syninformation-

  376. -och sen omsätter den till
    motorisk planering och utförande.

  377. Det där kallas
    visuomotorisk integrering-

  378. -och är nåt som vi har börjat testa
    hos den här gruppen.

  379. Jenny Bolk är doktorand.

  380. Om man då låter så att säga
    vanliga barn, fullgångna barn-

  381. -kopiera figurer på det här sättet...

  382. ...så är de som grupp ganska bra
    på att se figurerna och kopiera-

  383. Medan hos den här gruppen av
    extremt för tidigt födda barn-

  384. -finns det ett antal barn
    som har svårigheter.

  385. Och ni ser att de ser figurerna
    på ett helt annat sätt.

  386. Jag tänker att
    om man kopierar på det här sättet-

  387. -har man nog svårt att lära sig
    skriva bokstäver i skolan också.

  388. Det här har ju delvis
    att göra med synen.

  389. Många av de här barnen är närsynta
    och har synavvikelser.

  390. Men hur man integrerar intrycken-

  391. -har ju också mycket att göra med
    syntolkningen som sitter i hjärnan-

  392. -här bak i...hjässloben.

  393. Av betydelse för skolan
    är ju också matematisk förmåga-

  394. -som är intimt förknippad
    med de kognitiva testerna.

  395. Då är det ungefär på samma sätt
    som det var för IQ.

  396. Om ni kommer ihåg
    att 100 är medel, det normala.

  397. För varje vecka under vecka 34 blir
    det i medeltal svårare med matematik.

  398. Många av de här barnen
    har också dyskalkyli-diagnos.

  399. Sen har vi switch-nätverket och
    förmågan att rikta uppmärksamhet.

  400. Det är ju vanligare med ADHD-diagnos.
    Olika uppgifter.

  401. Dubbelt så vanligt
    upp till fyra, fem gånger så vanligt-

  402. -som hos...en hel population.

  403. Det de särskilt har svårt med
    är att "switcha" uppmärksamhet.

  404. I synnerhet det har de svårt för.

  405. De här barnen är inte de som syns och
    ställer till problem i klassrummet.

  406. De är inte utåtriktade som grupp,
    utan de är mer inåtriktade.

  407. Och vi har pratat om
    kommunikationsproblematiken.

  408. De, ja, de är mer introverta
    som grupp betraktade.

  409. Så man måste vara uppmärksam
    för att se vad de har för behov.

  410. Det börjar nu komma lite studier
    om tidigt stöd.

  411. Det är forskning som är i sin linda-

  412. -men vi är väldigt angelägna
    om att få i gång studier-

  413. -för att förbättra situationen
    för de här barnen.

  414. Några studier visar att man kan för-
    bättra kognition under småbarnsåren-

  415. -och nån studie
    visar på förbättrad motorik.

  416. Hos oss har vi börjat med
    en tidig intervention-

  417. -för förbättrad kommunikation
    mellan barn och förälder.

  418. Det här är Pernilla Hugoson, musik-
    pedagog, musikterapeut och doktorand.

  419. Hon ser de här familjerna under
    vårdtiden på nyföddhetsavdelningen-

  420. -och hon stimulerar föräldrarna
    till att se barnets beteende-

  421. -avläsa vad barnet behöver just nu-

  422. -och att uttrycka kommunikationen
    genom vaggsång.

  423. Vi tror att vaggsång kan vara
    en bra mix av språklig stimulans-

  424. -och emotionellt innehåll
    i kommunikation med barnet.

  425. Det är viktigt att det här sker
    i samklang med barnet.

  426. Var barnet är just då.

  427. Pernilla kallar det för
    "infant directed singing".

  428. Vi studerar hur det här
    påverkar språkutvecklingen-

  429. -och hjärnbarkens utveckling.

  430. Det är fantastiskt för föräldrarna
    att få känna responsen hos barnet.

  431. När man kan göra nåt
    som når fram till barnet.

  432. Det kan vara svårare just för
    föräldrar till för tidigt födda.

  433. De har inte utvecklad kommunikation
    så det kan vara svårare att nå fram.

  434. Men om vi kan stötta föräldrarna i
    att nå fram kan det ha bra effekter.

  435. När vi undersöker
    aktiveringen av hjärnbarken sen-

  436. -så stimulerar vi också
    med stavelser-

  437. -och ser om barnet har blivit bättre
    på att känna igen dem-

  438. -i och med att föräldrarna
    har sjungit för dem.

  439. För sjunger, det gör de mycket, flera
    timmar per dag i den här studien.

  440. Vi vet inte än hur det går med språk-
    utvecklingen. Fortsättning följer.

  441. Men vi vet att vad föräldrarna...
    våra föräldragrupper efterfrågar-

  442. -är ökat stöd efter att de har kommit
    hem från nyföddhetsavdelningen.

  443. Vi är extra glada, för att vi har-

  444. -tillsammans med forskare
    här på Stockholms universitet...

  445. Mara Allodi, professor i special-
    pedagogik, har fått en startplåt-

  446. -till att starta en intervention,
    ett stödprogram-

  447. -i samspel för för tidigt födda barn
    och deras familjer.

  448. Jag vet att Mara och Erika Baraldi
    har förberett en liten broschyr-

  449. -som ni kan hämta här utanför
    om ni är intresserade.

  450. Vi tänker att samspelet är grunden
    för att lära sig allt det andra.

  451. För att lära sig språket, motoriken-

  452. -för att lära sig
    intellektuella funktioner.

  453. Det vi gör inom sjukvården är att
    vi har fått till stånd, äntligen-

  454. -en strukturerad uppföljning
    av de här barnen.

  455. Det har vi inte haft tidigare.
    Vi har gjort lite olika.

  456. Målet är att upptäcka om barnet
    har påverkad neurologisk utveckling-

  457. -alltså CP-skada, cerebral pares-

  458. -autismspektrumtillstånd och
    intellektuell funktionsnedsättning.

  459. Det får vi inte missa, inte uttalade
    problem som bör gå att upptäcka.

  460. Vi vill också uppmärksamma dem
    som har koordinationssvårigheter-

  461. -och tecken till
    uppmärksamhetsproblem.

  462. Det är inte säkert att de får
    diagnoser för de här sakerna-

  463. -men det påverkar ändå deras vardag.

  464. Som läkare vill vi förstås se att de
    växer bra, att de får mat och näring-

  465. -och vi vet att de har en del problem
    med lungfunktionen-

  466. -så vi försöker se till att de har
    möjligheter att utvecklas fysiskt.

  467. Vi kollar av att synen fungerar,
    att man följer upp det-

  468. -att hörseln är testad, eftersom
    ju så många har språkförsening.

  469. Vårt mål är att sammanfatta
    alla resultaten inför skolstart.

  470. Som intensivvårdsläkare
    är vi lite på.

  471. Vi vill se förebyggande åtgärder-

  472. -så att de inte får det jobbigt
    när de byter miljö till skolan.

  473. Vi har inte nått ändå fram, för vi
    kan inte kommunicera med skolan-

  474. -men vi skriver, dokumenterar
    och informerar föräldrarna-

  475. -om barnets styrkor och svårigheter
    och diskuterar med dem-

  476. -om de vill föra in informationen
    till skolan inför skolstart.

  477. Det som föräldragrupperna vill
    är att vi ska hjälpa till.

  478. Att de ska hitta rätt väg i den här
    djungeln av olika vårdinstanser-

  479. -och problemet med att kommunicera
    mellan vården och kommunerna.

  480. Då är vi glada att vi har fått
    ett uppdrag från landstingsrådet-

  481. -att beskriva vårdkedjan
    i ett vårdprogram för barnen.

  482. Det handlar om vart de här familjerna
    ska vända sig-

  483. -från att de skrivs hem.
    Det finns många olika resurser-

  484. -inom vården, habiliteringen,
    förskolan och skolan.

  485. Föräldrarna vill ha en snitslad bana
    och en överföring in i elevhälsan.

  486. Det blir en utmaning
    att försöka få ihop den banan.

  487. Bilden är gjort av Karl Rombo-

  488. -ordförande i Svenska prematur-
    förbundet, föräldraföreningen.

  489. Vad händer då
    när de väl kommer in i skolan?

  490. Vi har pratat lite om vilken
    problematik som de kan ha.

  491. Och vi vet inte...

  492. Det finns ingen forskning på
    vad som är en bra lärandemiljö-

  493. -men de svårigheter
    som de delar med andra grupper barn-

  494. -kan ge oss vissa ledtrådar om
    vad de kan behöva.

  495. Det är bra om man vet vad barnet
    har för styrkor och svårigheter.

  496. Vi vet att många har synsvårigheter
    och uppmärksamhetsproblematik.

  497. Att de kan vara betjänta av
    att sitta långt fram i klassrummet.

  498. Att läraren vet att man måste
    ge extra uppmärksamhetssignaler.

  499. Kan ibland behöva vara
    i mindre grupper.

  500. Vi spekulerar att om de har
    problem med bokstäver-

  501. -både att skriva bokstäver men också
    att när de läser så flyter det ihop-

  502. -att de kanske
    kan ha hjälp av iPad till det.

  503. Jag tror att ni vet mycket mer
    om det här än jag.

  504. De har problem med arbetsminnet,
    de behöver korta instruktioner-

  505. -och ibland har de
    långsam processhastighet.

  506. De behöver längre tid
    för att lösa en uppgift.

  507. Här kommer nu min sista bild.

  508. Jag ser att våra utmaningar är
    att förbättra den tidiga vården-

  509. -och att berätta för er och andra att
    även om barnen inte har en diagnos-

  510. -har de ofta en kombination
    av flera svårigheter-

  511. -inom intellektuella funktioner,
    inom motorik, inom kommunikation.

  512. De kanske var och en för sig
    inte kvalificerar för diagnos-

  513. -men tillsammans
    blir det ändå en börda för barnet-

  514. -som vi behöver... Vi behöver försöka
    underlätta så mycket som möjligt.

  515. Vi jobbar på tidiga interventioner,
    stimulerar anknytning och språk-

  516. -och att integrera
    de vårdinsatser vi har.

  517. Men vi behöver er hjälp med forskning
    kring pedagogiska interventioner.

  518. Här är Gabriella som nu har blivit
    5 år och är världen goaste tjej.

  519. Med det vill jag tacka för mig.

  520. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från kuvös till skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Ulrika Ådén forskar på utvecklingen av hjärnan hos det riktigt lilla barnet och särskilt hos barn som av olika anledningar fått en tuff start i livet. Här har pedagoger och hjärnforskare mycket att lära av varandra då språkstörningar ofta förekommer hos barn som är för tidigt födda, berättar hon. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Barnets fysiska utveckling, Barns utveckling, Hjärna, Medicin, Pediatrik, Prematura barn, Språkstörningar, Spädbarns utveckling
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Från kuvös till skola

Professor Ulrika Ådén forskar på utvecklingen av hjärnan hos det riktigt lilla barnet och särskilt hos barn som av olika anledningar fått en tuff start i livet. Här har pedagoger och hjärnforskare mycket att lära av varandra då språkstörningar ofta förekommer hos barn som är för tidigt födda, berättar hon. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Språkliga profiler hos barn med autism

Logopeden och forskaren Liselotte Kjellmer har i över 20 års tid mött barn med språksvårigheter som har det tufft i skolan. Ofta finns det personer i skolan som vill hjälpa, men det saknas ofta kunskap om hur man angriper problemet förklarar hon. De här barnen kan också ha problem när de kommer hem med oförklarliga utbrott av ilska och kaos även om skoldagen varit bra. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Lärarstöd till elever med språkstörning

Antalet frågor kring språksvårigheter ökar ständigt, berättar Pia Rehn som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att svara mot det stora behovet av stöd görs nu en kartläggning och dokumentation av de vanligaste frågorna. En rapport kommer att publiceras i maj 2017. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Språkutvecklande undervisning

Forskaren Christian Waldmann från Linnéuniversitetet berättar om verktyget "Det kommunikationsstödjande klassrummet". Det kan användas av lärare för att utveckla elevers språklärande i fem- till sju-årsåldern. Alla delar i verktyget har testats noga och grundar sig på aktuell forskning. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Behövs språkstöd i klassrummet?

Språkförståelse är kärnan i allt lärande som sker i ett klassrum, säger Julie Dockrell som är professor vid London University Collage. Förmågan till språk och kommunikation är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn i skolåldern i Storbritannien - och troligtvis det minst uppmärksammade. Julie Dockrell berättar att det har blivit hennes mission att skapa en länk mellan den pedagogiska forskning och praktiken i klassrummet. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Ingvar Lindqvistdagen 2014

Att väcka nyfikenhet för naturvetenskap

Biologiläraren Anja Eklund använder sig av senaste nytt på forskningsfronten för att fånga elevernas intresse. Hon integrerar även ämnen som bild och teknik i sin undervisning. Inspelat den 1 april 2014 i Beijersalen i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Hur får man stopp på självskadebeteende?

En 19-årig tjej med autism skadar sig själv så allvarligt att hon måste skjutsas till akuten för att sys. Hur får man henne att sluta göra sig så illa? undrar en i personalen på LSS-boendet.

Fråga oss