Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Föreläsningar med fokus på språkstörning. Här presenteras den senaste forskningen inom området. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017: Språkliga profiler hos barn med autismDela
  1. "Cinq? Un, deux, trois, quatre...
    Cinq!"

  2. Jag får bara ha fem plagg med mig
    in i provhytten.

  3. "Cinq? Five?" "Oui."
    Och så fick jag komma in.

  4. Jag jobbade i många år
    på Karolinska universitetssjukhuset.

  5. Nu är jag
    på Specialpedagogiska institutionen.

  6. Då har jag hamnat mellan två världar
    och två vetenskapstraditioner.

  7. Mellan olika språkbruk. Jag kommer
    i dag att... Jag är logoped i botten.

  8. Jag kommer att använda uttryck
    som språklig förmåga-

  9. -språkliga svårigheter
    och språkstörning.

  10. Jag kommer också att prata om
    att vara i svårigheter.

  11. Eller kanske
    att vara i språklig sårbarhet.

  12. Som kanske då på ett sätt är mer
    passande i en pedagogisk kontext.

  13. Men jag tror ändå att mötet här
    är det som är berikande.

  14. Den här dagen blir verkligen
    ett möte.

  15. Temat språkstörning kom upp, och det
    gick ut ett mejl på institutionen:

  16. "Vill nån prata? Vem vill anordna?"

  17. Då kände jag: "Det vill jag."

  18. För det här är viktigt för mig.

  19. I över tjugo år har jag mött barn,
    ungdomar och föräldrar...

  20. ...som har språkliga svårigheter,
    eller som är i språklig sårbarhet.

  21. Jag har mött många barn som
    har haft det ganska så tufft i livet.

  22. Förskolan och skolan är tuff för dem.
    Det kan vara svårt hemma också.

  23. Jag har också föreläst för
    många förskollärare och lärare-

  24. -som vill hjälpa, som vill stödja-

  25. -men som behöver mer kunskap och
    undrar: "Hur och vad ska vi göra?"

  26. Många föräldrar beskriver
    att ju mer skolan säger-

  27. -att det varit en bra dag för barnet-

  28. -desto större kaos är det hemma.
    Mer utbrott hemma.

  29. Det är tufft när de kommer hem.

  30. För det går mycket mental energi åt
    att förhålla sig till det språkliga-

  31. -i skolan och förskolan.

  32. Därför är jag här i dag.

  33. Jag kommer att berätta om en studie.
    Jag ska gå tillbaka till podiet.

  34. Då har jag en liten grej som... Där
    kom den. Jag är forskningsanknuten-

  35. -till enheten för logopedi vid KI
    och Gillbergcentrum vid GU.

  36. Där har det mesta av forskningen
    som jag kommer att berätta om skett.

  37. Vi har projektet Uppföljning
    av tidiga insatser för små barn-

  38. -med autismspektrumtillstånd (AST)
    som startades av Elisabeth Fernell.

  39. Jag hade förmånen
    att komma med i det projektet.

  40. Det var ungefär 200 barn i Stockholm-

  41. -som hade fått en diagnos inom
    autismspektrumet tidigt i livet.

  42. De blev inskrivna vid Autismcenter
    för små barn här i Stockholm-

  43. -där de fick olika insatser. Jag och
    min kollega Fritjof har ansvar för-

  44. -ett delprojekt
    i det stora projektet:

  45. Språklig och kommunikativ utveckling
    hos barn med AST.

  46. En delstudie i det projektet
    kommer jag att prata om i dag.

  47. Vi följer nu upp den här barngruppen-

  48. -i språklig och kommunikativ förmåga
    och läs- och skrivförmåga.

  49. Hos en delgrupp, ska jag säga.
    De barn som vid 4-6 års ålder-

  50. -inte hade en intellektuell
    funktionsnedsättning (IF).

  51. Delstudien
    som jag kommer att berätta om-

  52. -har skett i samarbete med Norrelgen,
    Fernell och Gillberg.

  53. Men vi får börja med bakgrunden.

  54. Väldigt kort och sammanfattat
    om språklig förmåga hos barn med AST.

  55. Ni vet säkert mycket redan. Alla som
    har en diagnos inom autismspektrumet-

  56. -har per definition svårt i nån
    utsträckning med att kommunicera.

  57. Och diagnoser är en konstruktion.

  58. Det handlar om kriterier
    när det gäller beteendediagnoser.

  59. Vi kan inte ta ett blodprov
    och säga "så här är det".

  60. Det är kriterier. De ändras över tid.
    Diagnossystemen är inte statiska.

  61. I kriterierna
    för diagnoserna inom AST-

  62. -finns svårigheter med kommunikation
    som ett kriterium.

  63. Det kan handla om
    situationsanpassad språkanvändning-

  64. -med olika personer
    och i olika miljöer.

  65. Det kan handla om kroppsspråket,
    ögonkontakten...

  66. ...gester, läsa av och tolka.

  67. Är ni med nu? Det är lite svårt här
    med så många och så långt upp.

  68. Förstås handlar det också om att få
    en röd tråd i det jag berättar.

  69. Att ge
    tillräckligt mycket information.

  70. Även personer
    med god språklig förmåga-

  71. -när det handlar om att använda ord,
    grammatik och uttalet-

  72. -kan ha svårt att förstå nyanser
    i språket.

  73. Här finns det mycket forskning.

  74. Det är vanligt med språkliga svårig-
    heter avseende ordförråd/begrepp-

  75. -och avseende grammatik och uttal.

  76. Jag kommer också att använda
    ett ord som heter fonologi sen.

  77. Uttal är inte bara fonologi,
    det handlar också om artikulation.

  78. Fonologi handlar om
    språkljudsystemet.

  79. Artikulation handlar mer om
    det motoriska.

  80. Jag gör en artificiell skillnad på
    kommunikation och språklig förmåga.

  81. Jag ska prata om språklig förmåga.
    Då menar jag ordförråd/begrepp-

  82. -grammatik - böjningar,
    ordföljd och meningsbyggnad-

  83. -och uttal, där jag också
    kommer att använda ordet fonologi.

  84. Man har sett i forskningen att här
    ofta finns svårigheter hos barn-

  85. -och barn med AST.

  86. Språkutvecklingen är ofta försenad
    och många utvecklar inget tal alls-

  87. -att kommunicera med.

  88. Eller bara lite grann.
    Man har sett en stark koppling-

  89. -mellan språkförmågan och förmågan
    att tänka och lösa problem.

  90. Svårigheterna kan vara expressiva
    - handla om språklig uttrycksförmåga-

  91. -och impressiva - språkförståelse.

  92. Vi har i vår studie en stor grupp.

  93. Vi följde upp den här stora gruppen
    om 200 barn när de var 4-6 år gamla.

  94. Då hade 25 % av gruppen inte nåt
    eller ett väldigt litet talat språk.

  95. De barn som inte hade nåt språk än
    hade också en IF vid 4-6 års ålder.

  96. Om man ska titta närmare på
    språklig förmåga-

  97. -ordförråd/begrepp, grammatik och
    uttal... Om vi tänker på de barn-

  98. -som inte har en IF
    samtidigt som sin AST-diagnos...

  99. ...har även här många expressiva
    och impressiva svårigheter.

  100. Men inte alla.

  101. Man har också sett de senaste
    femton åren forskning kring-

  102. -att en stor andel har svårigheter
    som liknar dem hos barn-

  103. -som har diagnosen språkstörning.

  104. När det gäller barn med AST-

  105. -som inte har en samtidig IF
    är det inte lika självklart-

  106. -att det förklaras med variationer i
    den generella kognitiva förmågan-

  107. -att man har svårigheter med språket.

  108. Sammanfattningsvis kan man säga
    att vi vet att många barn med AST-

  109. -har språkliga svårigheter. Men
    detaljerad kunskap om svårigheterna-

  110. -är fortfarande begränsad,
    trots all forskning som finns om AST.

  111. Det här gäller särskilt för gruppen
    som inte har en samtidig IF.

  112. Det ledde till studien
    som jag ska prata om:

  113. Språkliga profiler hos barn med AST
    utan IF, eller utvecklingsstörning.

  114. Syftet var att undersöka språkliga
    profiler hos barn med AST utan IF-

  115. -när de var 4-6 år gamla.
    Vi frågade oss hur stor andel-

  116. -som uppvisar språkliga svårigheter-

  117. -vilka språkliga profiler
    man kunde se-

  118. -och sambandet mellan språklig
    förmåga och teoretisk begåvning.

  119. Här har vi först
    den ursprungliga gruppen.

  120. 208 barn hade fått en diagnos inom
    autismspektrumet före 4,5 års ålder.

  121. Efter två år hade vi en uppföljning.

  122. 198 barn var kvar. Några hade flyttat
    och nån ville inte vara med.

  123. Under den här uppföljningen gjordes
    olika tester och utredningar.

  124. Projektpsykologerna träffade barnen
    för att göra WPPSI.

  125. Ett begåvningstest eller IQ-test
    som psykologer brukar använda.

  126. Det testet ihop med information om
    hur barnet fungerade i vardagen...

  127. ...gjorde att vi såg att 101 barn-

  128. -inte hade en IF vid 4-6 års ålder.

  129. Av de här 101 barnen kunde 94 tänka
    sig att träffa mig eller Fritjof-

  130. -för att titta närmare på språket
    i detalj.

  131. Av de här 94 barnen hade 11
    inte svenska som sitt modersmål.

  132. I just den här studien har vi inte
    med dem, därför att det finns...

  133. Man ska vara försiktig med-

  134. -att använda
    norm- och referensvärden-

  135. -som inte är gjorda för barn
    som inte har svenska som modersmål.

  136. Det kan bli missvisande
    till deras nackdel.

  137. Därför är det i gruppen som jag
    kommer att prata om 83 barn-

  138. -med AST utan IF och med svenska
    som modersmål vid 4-6 års ålder.

  139. Där har ni gruppen igen.

  140. I den gruppen var det 8 flickor
    och 75 pojkar. Många fler pojkar.

  141. 9,4 pojkar per 1 flicka.

  142. Man kan jämföra med en studie
    av Selma Idring som kom 2014.

  143. Selma Idring är läkare
    och disputerade för inte så längesen.

  144. Hon har gjort en prevalensstudie
    av autism i Stockholmsområdet.

  145. Den har blivit lite omtalad.

  146. Hon såg att när man var 0-12 år
    i Stockholm-

  147. -var det 3,1 gånger vanligare
    med pojkar-

  148. -som hade fått en diagnos inom AST.

  149. Varför har vi fler pojkar?

  150. Jo, den här gruppen var representativ
    för barn som fått en diagnos tidigt.

  151. De var under 4,5 års ålder
    när de fick sin diagnos.

  152. Vi vet att det är vanligt-

  153. -att flickor
    med svårigheter med socialt samspel-

  154. -uppmärksammas och får sin diagnos
    senare än åldern i vår studiegrupp.

  155. Jag ska säga nåt om
    mellan 4 år och 6-8 år gamla.

  156. I den här gruppen om 83 barn-

  157. -var det följande...

  158. Här ser ni. Nej, ni ser ingenting.
    Så ska det vara.

  159. Vilken diagnos i autismspektrumet som
    de 83 barnen hade vid uppföljningen.

  160. Då tittade man igen på
    deras styrkor och svårigheter.

  161. Jag vet inte om ni har hört talas om
    autistiskt syndrom?

  162. Då måste man faktiskt ändå nämna-

  163. -de två diagnossystem
    som finns i världen.

  164. Å ena sidan har vi ICD-10.

  165. International Classification of
    Disorders som WHO står bakom.

  166. Det diagnossystemet lyder vi under
    när vi arbetar i sjukvården.

  167. Med det systemet
    skriver vi i journalen.

  168. Sen finns det andra systemet
    som heter DSM.

  169. Diagnostic and Statistical Manual.
    Det är den andra diagnosmanualen-

  170. -där fastställda diagnoser
    och kriterier finns beskrivna.

  171. I de olika systemen heter diagnoser
    inom autismspektrumet olika saker.

  172. Fast i de som varit...
    Dels fyran som fanns tills nyligen...

  173. Ni som sitter och väntar på
    "det där finns ju inte längre"-

  174. -håll den tanken lite.

  175. Under vår studie gällde DSM 4. Det
    systemet använder man i forskning.

  176. Då heter det autistiskt syndrom.

  177. Medan i ICD-10
    som vi använder i journalsystemet-

  178. -heter det autism i barndomen.

  179. Det är när man fyller kriterier
    fullt ut, som vi brukar säga.

  180. Man fyller kriterier
    för diagnosen autism.

  181. Sen finns det en mildare grad
    som kallas autismliknande tillstånd.

  182. Om vi pratar enligt DSM 4.

  183. Det kallas atypisk autism
    om man pratar ICD-10.

  184. Jag säger det här-

  185. -bara för att vi ska förstå
    vad det handlar om.

  186. Aspbergers syndrom heter lika
    i både ICD-10 och i DSM 4-

  187. -som gällde tills nyligen, och som vi
    hade som forskningsdiagnos i studien.

  188. Sen ser ni en grupp som heter
    "autistiska drag".

  189. Det används ibland,
    men det är faktiskt ingen diagnos.

  190. Det är ett sätt att beskriva vissa
    svårigheter inom socialt samspel.

  191. Men inte så stora svårigheter
    att det påverkar i den grad-

  192. -att det uppfyller kriterier
    för några diagnoser.

  193. Och då var det så att i uppföljningen
    4-6 år gamla var det en grupp barn-

  194. -som inte längre uppfyllde kriterier.

  195. Men de hade haft en diagnos som små.

  196. Då har vi kallat det
    att de hade autistiska drag.

  197. Barnen träffade mig eller Fritjof.

  198. Vi gjorde språktester i ungefär
    en och en halv timme, med pauser.

  199. Vi var fascinerade över
    hur bra barnen genomförde testerna.

  200. Naturligtvis fick vi ha pauser
    och föräldrarna hade med fika.

  201. De kunde använda förstärkning om det
    var det som de hade jobbat med.

  202. De kanske fick nån grej under tiden.

  203. Vi tittade på sex språkliga mått.

  204. "Implicit förmåga" har jag skrivit.
    Hörförståelse använder ni kanske.

  205. Hur man tar in och tolkar information
    via det talade språket.

  206. SPIQ är ett gammalt test
    som handlar om ordförståelse.

  207. Barnen fick titta på ett ark
    med fyra bilder och höra ord.

  208. Man fick hitta vilken bild
    som passade med ordet.

  209. Enkla ord som "boll"
    till abstrakta ord som "fridfull".

  210. Reynell Developmental
    Langauge Scales-

  211. -tittar på
    hur barnet förstår meningar.

  212. Det blir lite mer komplext.
    Föremål och så bilder.

  213. "Lägg äpplet på sängen."
    Det brukar man inte göra.

  214. Man måste förstå orden
    och hur man utför det.

  215. Eller så ska barnet peka på
    rätt bild. Man säger:

  216. "Tjuren blir jagad av mannen."

  217. Då finns det även en bild
    där mannen blir jagad av tjuren.

  218. Av fyra ska barnet välja det rätta.
    Sen blir det ökad svårighetsgrad-

  219. -på de här olika meningarna.

  220. På expressiv förmåga använder vi
    auditiva analogier ur ITPA.

  221. En del av er har kanske använt ITPA.

  222. Auditiv analogi
    handlar om ordrelationer.

  223. Det är inte bara att kunna namnet på
    ett ord, utan hur orden hänger ihop.

  224. "Bröd kan vi äta, mjölk kan vi..."

  225. Då ska barnet svara "dricka".

  226. Processabilitetstestet är
    en forskningsversion av ett test-

  227. -som nu har kommit ut
    som tittar på grammatisk förmåga.

  228. Det bygger på teorin att grammatisk
    utveckling sker i olika steg.

  229. Och så var det olika grammatiska
    konstruktioner som prövades-

  230. -på fem utvecklingsnivåer.
    T.ex. ordböjningar.

  231. Hur man kan böja i plural.
    "Titta, här är en hund."

  232. Med en bild på två hundar
    förväntas barnet säga "hundar".

  233. "Vad gör flickan? Hon..." Målar.
    Det är bilder till.

  234. Sen en bild
    där dörren är färdigmålad.

  235. "Nu är dörren röd. Varför det? Jo,
    hon..." "Har målat" vill man ha fram.

  236. Sen hade vi fonologisk förmåga.
    Språkljudsförmåga.

  237. Det var dels en fonologibedömning
    där vi lyssnade på inspelat material-

  238. -och strukturerat gick igenom-

  239. -vilka fonologiska svårigheter som
    fanns och delade in dem i grupper.

  240. Inga, lite lätta eller
    tydliga fonologiska svårigheter.

  241. Sen en uppgift som handlar om
    repetition av nonsensord.

  242. T.ex. att barnet får säga efter
    "glyvå".

  243. "Lebosuf". Eller "mustrefalj".

  244. Det här är också fonologisk förmåga.
    Det handlar om att tolka, bearbeta-

  245. -minnas, lagra in och plocka fram
    språkljud och språkljudssekvenser.

  246. Det är viktigt. Det är en markör
    för språkliga svårigheter överlag.

  247. Det finns också en koppling till
    avkodning när det gäller läsning-

  248. -och till stavning.

  249. Ni ser "gräns för svårigheter".

  250. Barnen gjorde de här testerna,
    och när vi ska analysera det här-

  251. -vad ska vi räkna som svårigheter
    på den här förmågan-

  252. -som det här testet ska pröva?
    Ni ser stanine och percentil.

  253. Här nere ser ni SD,
    som betyder standardavvikelse.

  254. Det är olika standardiserade värden.
    Ni är kanske vana vid stanine.

  255. Här står det under stanine 3.
    Det handlar om stanine 1 och 2.

  256. Ni som inte är bekanta med värdena
    kan tänka att man alltid jämför med-

  257. -hur en grupp barn i samma ålder
    som inte har svårigheter presterar.

  258. Då hamnar det som vi kallar för
    gräns för svårighet-

  259. -att det var de 10 % om en grupp barn
    i samma ålder hade gjort testet.

  260. De 10 % som hade lägst resultat-

  261. -där har vi lagt gränsen för
    vad vi kallar för svårighet.

  262. Det som är under stanine 3 och
    percentil 10 motsvarar ungefär samma.

  263. För processabilitetstestet-

  264. -ska ett barn på 3,5 år klara nivå 5.

  265. Då sa vi att om man har under nivå 5
    har man svårigheter.

  266. När det gällde uttalet: Om man hade
    tydliga uttalssvårigheter-

  267. -sa vi att det är
    gränsen för svårigheter.

  268. Så här blev det.

  269. Grönt betyder inga svårigheter.

  270. 17 % av barnen hade inga svårigheter
    på de språkliga mått som vi använde.

  271. Men de kan ändå ha svårigheter. Vi
    har inte prövat mer komplext språk-

  272. -som att berätta.

  273. Men grundläggande förmågor
    på det vi prövar fungerar bra. 17 %.

  274. Gult står för... Då menar jag inga
    svårigheter på nåt av de sex måtten.

  275. 24 % handlar om de barn som hade
    svårigheter att hamna i området-

  276. -för att ha svårigheter på nåt av de
    sex måtten. Så ett test eller mått-

  277. -fanns det svårigheter på. 24 %.

  278. Rött står för
    tydliga språkliga svårigheter.

  279. Man hade
    en prestation som låg så pass lågt-

  280. -på två eller fler av de sex måtten.
    Där har vi majoriteten. 59 %.

  281. Tittar man på den gröna tårtbiten,
    som inte hade svårigheter på testen-

  282. -ser ni hur det fördelade sig
    mellan de olika klassifikationerna-

  283. -eftersom "autistiska drag" inte är
    en diagnos. Många har aspberger.

  284. Fem av tolv. Men inte alla.
    Ett kriterium för aspberger-

  285. -är att man inte ska ha haft
    stora språkliga svårigheter.

  286. Men det finns kanske
    en del svårigheter ändå.

  287. Den gula tårtbiten,
    svårigheter på ett mått-

  288. -där återfinns en del barn. Bl.a.
    sex stycken med diagnosen aspberger.

  289. Det var främst satsförståelse,
    att förstå muntliga instruktioner-

  290. -som de hade svårt med.

  291. I tårtbiten med stora svårigheter
    på två eller flera av de här måtten-

  292. -hamnade de flesta, däribland
    många med autismliknande tillstånd.

  293. Om man tittar på profiler,
    vad var det för typ av svårigheter?

  294. Det här är ett venndiagram. Det är
    de olika områdena som jag pratade om.

  295. Impressiva, expressiva
    och fonologiska svårigheter-

  296. -och överlappet mellan dem.

  297. Här borta har vi dem
    som hade inga svårigheter.

  298. För att komma i fråga här var det så-

  299. -att om man hamnade i området
    för att ha svårigheter-

  300. -på ett av testen
    i det här området...

  301. ...t.ex. impressiva svårigheter
    - språkförståelse-

  302. -då fick man utfall
    på den förmågan eller faktorn.

  303. Det här blir kanske lite tekniskt.
    Men så var det. Så här:

  304. 46 % av de här 83 barnen i studien
    hade en kombination av-

  305. -impressiva och expressiva svårig-
    heter. Både med språkförståelsen-

  306. -och med uttrycksförmågan.

  307. +/- fonologiska har jag skrivit.

  308. Många av dem hade också
    fonologiska svårigheter.

  309. Det här är komplexa och breda
    svårigheter. Det påverkar vardagen.

  310. Jag ska prata kort om konsekvenser.

  311. Språkförståelse är viktigt. Här måste
    vi skilja på situationsförståelse-

  312. -och språkförståelse
    som är frikopplad från situationen.

  313. Jag har med mig en kofta.

  314. Den symboliserar
    hur jag med god situationsförståelse-

  315. -har fått
    en kofta som jag använt i många år.

  316. För det var så att jag var
    i Frankrike med min man.

  317. Han är jättebra på franska. Det är
    inte jag. Jag var själv en stund-

  318. -och gick in i en klädaffär. Jag kom
    med många plagg på min arm så här.

  319. Jag skulle gå fram till provbåsen.

  320. Det står en fransk, äldre dam där.

  321. Hon säger "non" och en lång harang.
    Jag är inte bra på fransk intonation.

  322. Vi skulle ha haft
    Helene och Camilla här.

  323. "Can I try these on?"
    "Non" och så en lång harang.

  324. "Do you speak English?"
    "Non...cinq..."

  325. "Cinq? Un, deux, trois, quatre...
    Cinq!"

  326. Jag får bara ha fem plagg
    med mig in i provhytten.

  327. "Cinq? Five?" "Oui."
    Och så fick jag komma in.

  328. Jag förstod, men hur många ord
    hade jag egentligen förstått?

  329. Jag har använt den här metaforen
    ganska länge.

  330. Två ord. Jag förstod "non"
    - man uttalar det lite nasalt-

  331. -och sen förstod jag "cinq".

  332. Två ord. Men hon sa många fler,
    ska jag lova er. Två ord.

  333. Jag hade situationsförståelse.
    Jag kunde ta in vad som hände-

  334. -och koppla nyckelorden
    till vad de betydde.

  335. Är det så att ha språkförståelse-
    svårigheter för de barn som ni möter?

  336. Eller som finns i era verksamheter?

  337. Ja, så kan det vara.
    Så är det för många av dem.

  338. Man hör och plockar nyckelord och
    försöker skapa sig ett sammanhang.

  339. Men egentligen
    har man inte förstått det på djupet.

  340. Vad kan det expressiva handla om?

  341. Det kan vara svårt att hitta ord
    och formulera det man vill säga.

  342. Det kan ta tid.
    Det blir inget flyt i det man säger.

  343. Har man också uttalssvårigheter,
    är det svårt att bli förstådd.

  344. Eller svårt att tolka
    den här språkljudsinformationen.

  345. 24 % hade expressiva svårigheter och
    eventuellt fonologiska svårigheter.

  346. Det är kanske inte lika svårt.

  347. Man förstår det som sägs. Men man har
    fortfarande svårt att uttrycka sig.

  348. Det kan ställa till svårigheter
    på förskolan och i skolsammanhang.

  349. Framför allt också med kamrater.

  350. 10 % hade språkförståelsesvårigheter
    samt möjliga fonologiska svårigheter.

  351. Här hamnade många
    med Aspbergers syndrom.

  352. De fonologiska svårigheterna
    var att tolka språkljudsinformation.

  353. Ingen där hade uttalssvårigheter.

  354. Här har vi en jätteviktig grupp
    som vi ofta missar.

  355. Om det inte hörs när jag pratar
    att jag har svårt med språket-

  356. -eller är i språklig sårbarhet,
    kallar vi det för tysta språkproblem.

  357. Och fonologiska svårigheter. Ja, det
    var inte så många som bara hade det.

  358. Men här finns en risk för
    läs- och skrivsvårigheter.

  359. 17 % hade inga svårigheter.

  360. Det fanns inget stort samband med
    icke-språklig teoretisk begåvning.

  361. Det förklarade endast en liten del av
    barnens prestationer på måtten.

  362. Språklig teoretisk begåvning
    förklarade mer.

  363. Det är skillnad på hur man mäter
    språket med ett psykologiskt test-

  364. -och med andra språkliga mått.

  365. Man kan ha bra resultat på psykolog-
    tester men ändå ha svårigheter.

  366. Tydliga språkliga svårigheter
    hos 59 %.

  367. Inga språkliga svårigheter hos 17 %.
    Varierande profiler var det.

  368. Språkförståelsesvårigheter
    och uttrycksförmåga-

  369. -i kombination med fonologiska
    svårigheter eventuellt var vanligast.

  370. Satsförståelse var svårt
    för barn med Aspbergers syndrom.

  371. Ickespråklig teoretisk förmåga
    förklarar inte språksvårigheterna.

  372. Språkstörning vid AST. Kan vi säga
    att barnen hade språkstörning?

  373. Ja, det hade många. Men en diagnos?
    Ja, det är en konstruktion.

  374. För att ställa en diagnos behövs
    en bakgrundshistoria-

  375. -och det ska finnas
    en påverkan i vardagen.

  376. Språkstörning som diagnos i dag
    kan ställas om barnet inte har en IF.

  377. De två diagnossystemen är ICD-10
    och DSM 4 som fanns tidigare.

  378. Man säger att språkstörning och
    autism inte ska kunna ställas.

  379. Men ibland
    har de kanske ställs samtidigt ändå.

  380. Men nu har forskningen visat
    att det finns barn med AST utan IF-

  381. -med språkliga svårigheter som liknar
    dem hos barn med språkstörning.

  382. Den nya DSM 5-manualen säger-

  383. -att språkstörning ska specificeras
    vid autism och är associerat med AST.

  384. I DSM 5 har man inte med
    underdiagnoserna inom AST.

  385. Man pratar om
    "autism spectrum disorder".

  386. Att det är ett och samma,
    fast det finns olika typer av det.

  387. DSM 4 och ICD-10 gick att överföra
    i hur man ställde autismdiagnoser.

  388. DSM 5 är en skillnad.

  389. Det kanske är så att vi väntar på
    ICD-11 som kommer så småningom.

  390. Kanske blir det så då att språk-
    störning kan ställas som diagnos.

  391. Vi lever i en värld där forskningen
    säger att de här svårigheterna finns-

  392. -och att man ibland får diagnosen
    språkstörning samtidigt som AST-

  393. -medan man i andra fall vill vänta
    på vad Socialstyrelsen säger-

  394. -och ett nationellt konsensusarbete
    som pågår kring detta.

  395. Det är en komplex diagnos.

  396. Bubblorna jag visade kan vara olika
    grader och typer av svårigheter.

  397. Många barn i studien skulle nog kunna
    få diagnosen språkstörning-

  398. -av typen generell. Både impressiva
    och expressiva svårigheter.

  399. Det är
    en väldigt vanlig missuppfattning-

  400. -att en generell språkstörning inte
    är så stora svårigheter. Tvärtom.

  401. Generell språkstörning
    är stora svårigheter.

  402. Hur ska vi tänka kring pedagogiska
    implikationer vid språklig sårbarhet?

  403. Jag har lånat begrepp från "Språklig
    sårbarhet i förskola och skola".

  404. Oavsett vad vi kallar
    de här svårigheterna-

  405. -behöver ni inte tänka kring
    diagnoser, utan funktionsvariationer.

  406. Att det påverkar
    kunskapandet hos barnet.

  407. Ni som träffar äldre elever:
    De här svårigheterna finns kvar.

  408. Uttals- eller grammatiksvårigheterna
    hörs inte upp i åldrarna-

  409. -men de finns där ändå
    och påverkar läs- och skriv.

  410. De påverkar förmågan att kunskapa.

  411. Att ta in, lära och uttrycka sig.

  412. "Det finns en bok som heter
    'Ibland låtsas jag att jag förstår'"-

  413. -som en elvaåring med språkstörning
    uttryckt det. Så är det för många.

  414. Det går åt mycket mental energi
    och de blir jättetrötta.

  415. Det påverkar också vänskapandet.
    En viktig uppgift i skolans uppdrag.

  416. Vad kan vi göra? Där tänker jag-

  417. -att med ökad kunskap och förståelse
    för individens förutsättningar-

  418. -där kan vi möta, komma
    och anpassa miljön på bästa sätt-

  419. -för att möta varje individs behov.
    Vi kan lära av varandra.

  420. Tänk kring språkligt tillgänglig lär-
    miljö och språkstödjande pedagogik-

  421. -för ofta hamnar man där.
    Så det handlar om nyfikenhet-

  422. -om kunskap och framför allt
    oss själva. Vi är verktyg.

  423. Är vi modiga att vara flexibla?
    Att kunna anpassa vårt språk-

  424. -och språkande till de barn vi möter
    som har olika behov?

  425. Tack för mig!

  426. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Språkliga profiler hos barn med autism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Logopeden och forskaren Liselotte Kjellmer har i över 20 års tid mött barn med språksvårigheter som har det tufft i skolan. Ofta finns det personer i skolan som vill hjälpa, men det saknas ofta kunskap om hur man angriper problemet förklarar hon. De här barnen kan också ha problem när de kommer hem med oförklarliga utbrott av ilska och kaos även om skoldagen varit bra. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Autism, Autismspektrumstörningar, Barn med autism, Elever med särskilda behov, Språkstörningar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Från kuvös till skola

Professor Ulrika Ådén forskar på utvecklingen av hjärnan hos det riktigt lilla barnet och särskilt hos barn som av olika anledningar fått en tuff start i livet. Här har pedagoger och hjärnforskare mycket att lära av varandra då språkstörningar ofta förekommer hos barn som är för tidigt födda, berättar hon. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Språkliga profiler hos barn med autism

Logopeden och forskaren Liselotte Kjellmer har i över 20 års tid mött barn med språksvårigheter som har det tufft i skolan. Ofta finns det personer i skolan som vill hjälpa, men det saknas ofta kunskap om hur man angriper problemet förklarar hon. De här barnen kan också ha problem när de kommer hem med oförklarliga utbrott av ilska och kaos även om skoldagen varit bra. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Lärarstöd till elever med språkstörning

Antalet frågor kring språksvårigheter ökar ständigt, berättar Pia Rehn som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att svara mot det stora behovet av stöd görs nu en kartläggning och dokumentation av de vanligaste frågorna. En rapport kommer att publiceras i maj 2017. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Språkutvecklande undervisning

Forskaren Christian Waldmann från Linnéuniversitetet berättar om verktyget "Det kommunikationsstödjande klassrummet". Det kan användas av lärare för att utveckla elevers språklärande i fem- till sju-årsåldern. Alla delar i verktyget har testats noga och grundar sig på aktuell forskning. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Behövs språkstöd i klassrummet?

Språkförståelse är kärnan i allt lärande som sker i ett klassrum, säger Julie Dockrell som är professor vid London University Collage. Förmågan till språk och kommunikation är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn i skolåldern i Storbritannien - och troligtvis det minst uppmärksammade. Julie Dockrell berättar att det har blivit hennes mission att skapa en länk mellan den pedagogiska forskning och praktiken i klassrummet. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Grafittan och moralpaniken

Konstnären Carolina Falkholt uppförde en grafittimålning av en snippa, en "grafitta", på en vägg i en högstadieskola i Nyköping. Verket var en kommentar till den verbala kränkningskultur som konstnären menar att högstadiet bär på. Men Nyköpings kommun, som hade beställt konstverket, fick kalla fötter när de såg resultatet.

Fråga oss