Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Föreläsningar med fokus på språkstörning. Här presenteras den senaste forskningen inom området. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017: Lärarstöd till elever med språkstörningDela
  1. Hur ser den perfekta närmiljön ut
    för en elev med språkstörning?

  2. Nu tror jag att ni tänker: Det finns
    inget enkelt svar på den frågan.

  3. Ni kan mycket om språkstörning. Ni är
    experter på specialpedagogik allihop.

  4. Ni är många. Underbart att ni tycker
    att det är värt att vara här i dag!

  5. Fokus är språkstörning. Vi tycker
    nog alla att det är värdefullt-

  6. -att försöka förstå vad det kan
    innebära att ha en språkstörning.

  7. Allra först skulle jag vilja spela
    upp en tonsatt berättelse för er.

  8. Den är en minut lång
    och berättas på svenska-

  9. -men kanske på en svenska som inte
    alla är så vana vid att lyssna till.

  10. Finns det fler finlandssvenskar
    än jag här i dag?

  11. Ganska många!

  12. Vad glad jag blir! Då får ni
    hålla lite på er förståelse-

  13. -eller så kan ni välja att briljera.
    Vi får se...

  14. Nu ska vi hitta en...

  15. Lyssna och försök lyssna till
    vad som händer i den här berättelsen.

  16. ...lame mamm sin,
    han va bloå, Kåtong-, Kåtongbloå

  17. Han va ylak å skräik å roåla tier
    an loåg i vaggon mitt i rume

  18. I en rekti Kåtongvagg där häim

  19. Mamm hans sa: Kva je e nu fö roålas

  20. Näj nu tror ja no vi flyttar
    jag å frassin

  21. Tu je bloå, Kåtong-, Kåtongbloå

  22. Å så foår on åp motorpiede som e
    schtjitit streck i Klockarbackan

  23. Å in rekti Kåtongfrass sat oåp

  24. Men just vör Bila jälma frassin
    så e bar fö tjeljän ut i ditje

  25. I e slaskåt, gåråt Kåtongdik

  26. He va just tenn vör Kåtongbodän
    fast i anna ditje neri backan

  27. I e slaskåt, gåråt Kåtongdik

  28. I e slaskåt, gåråt Kåtongdik

  29. Ni som har varit på språkstörnings-
    kurs på SPSM har hört den tidigare.

  30. Den använder vi ibland just för
    att skapa viss förståelse för-

  31. -hur det kan vara i ett klassrum för
    en elev med förståelsesvårigheter.

  32. Den är dragen till sin spets,
    men kanske inte för alla.

  33. Om jag nu skulle be nån av er
    sammanfatta den här berättelsen-

  34. -kan jag tänka mig
    att det skulle vara en utmaning.

  35. Eller om jag skulle be er beskriva
    vad ni tror hände sen.

  36. Nån som har lust?

  37. Det är spännande att betrakta
    era ansikten när ni lyssnar.

  38. Det finns ju olika kategorier
    av lyssnare: De som anstränger sig-

  39. -och lyssnar hela minuten
    och verkligen vill förstå.

  40. Sen finns det de som lyssnar ett tag-

  41. -och sen skrattar lite, och sen ser
    det ut som ni slutar, släcker ner.

  42. Och så finns det de som blir mest
    irriterade och slutar lyssna snabbt.

  43. Skulle man sitta timme efter timme
    med den här typen av lyssnade-

  44. -så är det ganska tufft.
    Tungt. Omotiverande.

  45. Ni ska få en minut till.

  46. Prata med din närmaste granne
    under kort stund om:

  47. Vad hade du behövt för att förstå mer
    av berättelsen än du förstod nu?

  48. Tack.

  49. Fint att höra att ni har många idéer.
    Vi återkommer till dem lite senare.

  50. Jag heter Pia Rehn och representerar
    Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  51. Vi är en myndighet och får direktiv
    från Utbildningsdepartementet.

  52. Från Regeringen. Vi är inte ensamma.
    Vi har två systermyndigheter-

  53. -som ni säkert känner till. Jag vet
    att Skolverket är representerat här.

  54. Vi är den tredje skolmyndigheten-

  55. -som jobbar utåt
    med stöd av olika slag.

  56. Vi är numerärt den största av de tre
    skolmyndigheterna. Det beror på-

  57. -att vi jobbar ut mot verksamhet
    och har verksamhet över hela landet.

  58. Jag representerar den östra regionen.
    Det finns fyra regionkontor till.

  59. Våra ledord: respekt för individen,
    delaktighet och tillgänglighet-

  60. -genomsyrar allt vi gör.
    Elevens röst värnar vi.

  61. Söker man stöd från
    Specialpedagogiska skolmyndigheten-

  62. -kommer man alldeles säkert
    att få frågan:

  63. Vad tänker eleven själv
    om sin situation?

  64. Och hur vet du det?

  65. Vi är ett stöd till befintliga stöd,
    så har man svårt att komma vidare-

  66. -eller behov av
    att bolla det man gör-

  67. -även om man tror att man är
    på rätt väg, så kan man kontakta oss-

  68. -för att få stöttning i
    hur man kan tänka.

  69. Vi är relativt tillgängliga.
    Jag ska berätta senare om hur.

  70. Vi brukar säga
    att vi står på fyra ben.

  71. Jag representerar specialpedagogiska
    stödet, som övre bilden symboliserar.

  72. Det är Lena Hammar, en kollega
    som inte sitter i östra regionen.

  73. Vi jobbar mycket med kursverksamhet
    och rådärenden ute på skolor-

  74. -och annan utveckling. Vår
    läromedelsenhet tar fram läromedel-

  75. -för elever med funktions-
    nedsättningar där läromedel saknas.

  76. Också för små elevgrupper där det
    sällan finns kommersiella intressen.

  77. Då kan man vända sig till oss
    som utvecklar det.

  78. Vi har en bra tjänst som heter Hitta
    läromedel. Har du inte provat den-

  79. -så gå in på hemsidan spsm.se och
    klicka vidare till Hitta läromedel.

  80. Där finns det över 8 000 titlar nu
    som man kan sålla bland-

  81. -och använda olika parametrar, som
    barnets ålder, skolform, behov, osv.

  82. Specialskolor: Vi har åtta eller nio,
    beroende på hur man räknar.

  83. Hällsboskolan finns på två ställen.
    En skola för grav språkstörning.

  84. En av enheterna finns i Stockholm,
    precis granne med oss på Konradsberg.

  85. Och vi har en statsbidragsenhet
    som fördelar bidrag.

  86. Ganska mycket pengar varje år till
    folkhögskolor, t.ex. sjukhusskolor-

  87. -men det som är relevant för er
    är att de också fördelar SIS-medel:

  88. Statliga insatser i skolan. Där finns
    det mycket pengar att söka för er-

  89. -som vill jobba med
    utvecklingsprojekt av olika slag.

  90. Den sidan är också värd att titta på.
    Nästa ansökningsomgång öppnar i maj.

  91. Man kan ansöka
    fram till den sista augusti.

  92. Den här
    kanske man ska bära med sig...

  93. Den här bilden är byggd
    utifrån vår verksamhetsplan 2017.

  94. De här tre orden i bakgrunden:

  95. Tillgänglighet,
    delaktighet och jämställdhet-

  96. -är återigen ledord
    som genomsyrar hela vår verksamhet.

  97. Vi har ett delaktighetsmaterial
    som är spritt. Många känner till det.

  98. Oavsett om man jobbar med
    nåt specifikt, så finns det nåt-

  99. -som alltid är relevant,
    oavsett vad man söker stöd kring.

  100. Elevens delaktighet. Sen har vi några
    specifika områden som lyfts fram.

  101. De väljs varje år utifrån hur det
    faktiska behovet ser ut ute hos er.

  102. Det ser vi bl.a. på vilken typ
    av förfrågningar som inkommer.

  103. Inför 2017 har vi lyft fram neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar-

  104. -som ett område som många signalerar
    att man har ett stödbehov kring.

  105. Det är den typen av frågor det kommer
    in mest av till vår telefontjänst-

  106. -som jag återkommer till senare.

  107. Flerspråkighet i kombination
    med funktionsnedsättningar.

  108. Vi ser många förfrågningar
    kring nyanlända elever, t.ex.

  109. Och sen har vi språkstörning
    som det tredje.

  110. Temat för den här dagen ligger helt i
    linje med vad vi ser och jobbar för.

  111. Så vi är väldigt glada för
    att kunna vara här i dag.

  112. Eftersom förfrågningarna kring just
    språkstörning har ökat så mycket-

  113. -gör vi en kartläggning
    i östra regionen-

  114. -av vilka behov våra 35 kommuner har-

  115. -av fortbildning eller insatser från
    vår sida kring just språkstörning.

  116. Enkäten som är ganska omfattande gick
    ut till alla 35 kommuner i november.

  117. Data är insamlat och
    sammanställs just nu i en rapport-

  118. -som kommer att offentliggöras
    den 3 maj.

  119. Då kommer vi att kunna se mer exakt
    vad det är man efterfrågar.

  120. Vi har gjort förändringar redan nu
    på basen av det vi sett.

  121. T.ex. att förfrågningarna
    som kommer in till oss-

  122. -dem har vi inte resurser
    för att möta enskilt just nu.

  123. Därför har vi prövat
    att samla förfrågningar-

  124. -och låta många skolor
    komma till oss samtidigt-

  125. -för att nätverka
    kring liknande frågeställningar.

  126. Vi kallar dem "tematräffar". Dels
    får man ta del av teoretisk kunskap:

  127. Vad är en språkstörning?
    Hur yttrar det sig?

  128. Vilka pedagogiska konsekvenser
    har elever med språkstörning?

  129. Vad är de i behov av för stöd?

  130. Man har också innan tematräffen
    som skola skickat in sina frågor.

  131. Vad sitter vi med?
    Vad är det vi kör fast kring?

  132. De frågeställningarna
    jobbar vi med under tematräffarna.

  133. Man kan jobba över skolgränserna,
    man får bolla med andra.

  134. Det blir
    en typ av kollegial handledning.

  135. Men man har också tillgång till oss
    som rådgivare i de här samtalen.

  136. Det har blivit väldigt bra.
    Dels finns en dynamik i det.

  137. Man sitter med liknande frågeställ-
    ningar, men har jobbat olika med dem-

  138. -och har olika erfarenheter av hur
    väl olika anpassningar har slagit ut.

  139. Så att både få prata med andra
    under relativt god tid-

  140. -ger många skolor väldigt mycket.

  141. Sen är det tänkt som en uppstart
    till fortsatt lokalt arbete.

  142. Så det är en form av processtöd.
    Man inleder ett arbete dag ett.

  143. Man jobbar med det lokalt och får sen
    återkoppling av oss på myndigheten-

  144. -när det har gått ett par månader och
    man ser vad som förändrats på skolan.

  145. Vi jobbar enkelt med processtödet.
    Vi använder oss av en fyrfältare.

  146. Den här har blivit omtyckt just för
    att den är så enkel, gissar jag.

  147. Man sitter ofta
    på såna här dagar och känner:

  148. "Det där var ju bra. Det där ska vi
    tänka på. Och varför gör vi så"-

  149. -"på vår skola egentligen?" Och så
    sitter ni och antecknar har jag sett.

  150. Men hur ofta går man tillbaka
    och läser vad man har skrivit?

  151. Tänk om det ger mer att rita upp
    en sån här fyrfältare här, nu-

  152. -och omsätta insikterna och tankarna
    i nåt konkret-

  153. -som man kan förändra
    när man kommer hem.

  154. Har du en tanke om vad ni ska sluta
    med på en gång, så skriv ner den.

  155. Du tror att du kommer ihåg,
    men vi glömmer.

  156. Vad ska vi dra ner på? Vad är inte
    så effektivt som vi kanske har trott-

  157. -utifrån vad ni har lärt er här i dag
    och kommer att lära er i eftermiddag?

  158. Och vad behöver vi öka? Och finns
    det nåt som vi inte ens har tänkt på-

  159. -som vi måste skapa förutsättningar
    för? Skriv ner det också.

  160. Det låter enkelt och det är enkelt,
    men också effektfullt.

  161. Det här kan vara ett dokument som ni
    använder er av och återkommer till-

  162. -för att se: Hur lyckas vi
    verkställa de här sakerna?

  163. Vi jobbar utifrån inkomna frågeställ-
    ningar, så här är några exempel på-

  164. -vilka frågeställningar vi får in.
    Här har vi några autentiska exempel.

  165. Jag går inte in på dem nu, men vi
    läser dem: Hur hinner man som lärare-

  166. -organisera undervisningen utifrån
    alla förslag till anpassningar?

  167. Det här är en perfekt fråga
    att jobba över skolgränser kring.

  168. "Hur har vi gjort?"
    "Jaha, gör ni så?"

  169. När är språklig träning bäst i grupp-

  170. -och när är det bättre att eleven
    arbetar enskilt med en pedagog?

  171. Finns det nåt barn med språkstörning
    inte kan lära sig?

  172. Undantagsbestämmelsen gäller
    vid betygssättning-

  173. -så hur bedömer vi elevers kunskaper
    och förmågor innan dess?

  174. Det är otroligt relevanta
    frågeställningar, eller hur?

  175. Vissa av de här kommer ni säkert att
    kanske få svar på framöver här i dag-

  176. -men också genom att prata med varann
    eller mig och mina kolleger i pausen-

  177. -eller så ses vi på SPSM
    en annan gång.

  178. Hur hjälper vi eleven att utveckla en
    självständighet om hen har en resurs?

  179. Var går gränsen för hur nära man
    ska komma? Inte alltid helt enkelt...

  180. Hur förklarar man för elever
    vad en språkstörning är?

  181. Vilka tilläggsdiagnoser är vanligast
    vid en språkstörning?

  182. Och sen den här enorma frågan,
    som är rolig att ge ut i grupperna.

  183. När tvärgrupperna ser den här frågan
    hörs det förtvivlade suckar:

  184. "Men hur ska vi...?"

  185. Hur ser den perfekta närmiljön ut
    för en elev med språkstörning?

  186. Nu tror jag att ni tänker: Det finns
    inget enkelt svar på den frågan.

  187. En elev eller ett barn
    med språkstörning-

  188. -är inte lik en annan elev eller
    ett annat barn med språkstörning.

  189. Då återkommer jag till elevens röst.

  190. Glöm inte dialogen med barnet
    eller eleven själv.

  191. Det finns rätt mycket information i
    den här skriften, framtagen av SPSM-

  192. -som finns ute i foajén.
    Vi hade 800 ex med oss i dag.

  193. Jag vet att många av dem
    redan är borta. Det är positivt.

  194. Många av er har haft den tidigare.
    Den har tagit slut på myndigheten-

  195. -flera gånger. Den är väldigt
    omtyckt och omfattande-

  196. -trots sin...litenhet.

  197. Den ser ut
    att vara riktad till yngre barn-

  198. -men tänk inte så, för den är
    applicerbar även på äldre elever.

  199. Vi har också en telefontjänst:
    Fråga en rådgivare.

  200. Det här numret ska ni skriva upp.

  201. De här rådgivarna jobbar i de
    olika regionkontoren ute i landet-

  202. -men de svarar alltid
    mellan 12 och 16 alla vardagar.

  203. Det här är en första väg in till oss
    på myndigheten, kan man tänka.

  204. Ibland kanske man känner: Jag fick
    så bra tankar tillbaka i samtalet-

  205. -att jag kan ta mig vidare nu.
    Då är det väldigt bra.

  206. Tillsammans med en rådgivare kan man
    även via telefon få rekommendationen-

  207. -att söka specialpedagogiskt stöd
    på myndigheten.

  208. Då blir man slussad in till den
    blankett som finns på vår hemsida.

  209. Länken ser ni längst ner på sidan.

  210. Vår hemsida är ju väldigt rik
    på information.

  211. Har du inte varit inne på den,
    så gå in på den.

  212. I listen högst upp finns
    Funktionsnedsättningar som en flik.

  213. Klickar man på Funktionsnedsättningar
    finns en underflik: Språkstörning.

  214. Där finns också länkar till tidigare
    konferenser och föreläsningar.

  215. Vi har också frågor och svar, där man
    kan se frågor som andra har ställt.

  216. Även de är väldigt värdefulla
    att ta del av.

  217. Apropå finlandssvenska...

  218. Den här är... Mara sa ju att jag har
    erfarenhet från Finland och Sverige.

  219. Jag är finlandssvensk och kommer från
    en liten stad som heter Kristinestad.

  220. Grannstaden Närpes är känd för
    en dialekt som är väldigt svår-

  221. -men den sägs ligga
    väldigt nära fornnordiskan.

  222. Den här texten
    är skriven på närpesiska.

  223. När jag bad er prata med er granne
    om vad ni skulle ha behövt-

  224. -för att förstå mer av berättelsen
    i början-

  225. -gissar jag att några av er sa
    att ni skulle ha behövt se texten.

  226. Är den klar nu då?

  227. Nej? Vad då, då?

  228. Nån kanske sa nåt om begrepp också.

  229. Bilder? Okej.

  230. Bildstöd.

  231. Bildstöd är bra.
    Vi kan titta lite...

  232. ...på...

  233. ...den bilden. Jag har grönmarkerat
    vissa betydelsebärande begrepp.

  234. Den där lilla grabben är
    en liten "klepp", en liten pojke.

  235. Han bodde nånstans i Kåtnäs,
    och det är faktiskt en ort i Närpes-

  236. -ihop med sin mamma.
    "Lame", i lag med sin mamma.

  237. "Han va bloå, Kåtong-, Kåtongbloå."
    "Kåtong" är en böjning av Kåtnäs.

  238. Som man säger "Stockholmsvit"
    eller "Stockholms"... Vad säger man?

  239. "Stockholmsbo?"

  240. "Kåtong" är i alla fall en böjnings-
    form av Kåtnäs. Det återkommer.

  241. "Han va ylak å skräik å roåla",
    och det gör den där.

  242. Så "ylak" betyder inte elak,
    utan bråkig eller störig.

  243. Och skrek och vrålade där han låg
    i vaggan mitt i rummet-

  244. -"i en riktig Kåtongvagg",
    en riktigt rejäl vagga.

  245. "Mamm hans sa:
    Kva je e nu fö roålas."

  246. Nu tror jag nog att vi flyttar, jag
    och... Vet nån vad "frass" betyder?

  247. Wow!

  248. Hankatt.

  249. "Tu je bloå, Kåtong-, Kåtongbloå
    å så foår on åp motorpiede."

  250. Ja, ni kan. "Som e schtjitit streck."
    Närpesbor skrattar om de hör mig nu.

  251. Men i alla fall... Som ett smutsigt
    streck i Klockarbacken.

  252. "Å in rekti Kåtongfrass sat oåp."
    Frassen satt bakpå mopeden-

  253. -och de for i Klockarbacken,
    för hon har lämnat "kleppen" hemma-

  254. -för att han var så "ylak".
    "Men just vör Bila jälma frassin."

  255. Då jamar han så att hon...

  256. Käringen åkte i diket.

  257. I ett slaskigt och lerigt Kåtongdike.

  258. Precis där vid Kåtongboden,
    fast i andra diket, nere i backen.

  259. "I e slaskåt, gåråt Kåtongdik."
    En utmaning att teckentolka det här!

  260. Tack. Vi lyssnar.

  261. Och vet ni? Sjung!

  262. Josip va in litin, litin klepp som
    bodd naschtans i Kåtnäs lame mamm sin

  263. Han va bloå, Kåtong-, Kåtongbloå

  264. Han va ylak å skräik å roåla tier
    an loåg i vaggon mitt i rume

  265. I en rekti Kåtongvagg där häim

  266. Mamm hans sa: Kva je e nu fö roålas

  267. Näj nu tror ja nov vi flyttar
    jag å frassin

  268. Tu je bloå, Kåtong-, Kåtongbloå

  269. Å så foår on åp motorpiede som e
    schtjitit streck i Klockarbackan

  270. Å in rekti Kåtongfrass sat oåp

  271. Men just vör Bila jälma frassin
    så e bar fö tjeljän ut i ditje

  272. I e slaskåt, gåråt Kåtongdik

  273. He va just tenn vör Kåtongbodän
    fast i anna ditje neri backan

  274. I e slaskåt, gåråt Kåtongdik

  275. Räck upp handen
    om ni tyckte att det var lättare nu.

  276. Inte för alla.

  277. Ni har fått prova på
    lite anpassningar.

  278. Ni hade förförståelse andra gången,
    eller hur?

  279. Vi hade gått igenom betydelsebärande
    begrepp och ord. Ni hade bildstöd.

  280. Och ni hade texten. Det gör skillnad.

  281. Det behöver inte vara så svårt.
    Och det behöver inte heller vara så-

  282. -att de här anpassningarna gäller
    bara elever med språkstörning-

  283. -för ingen här har tagit skada av
    den här anpassningen, eller hur?

  284. Var kreativa och se möjligheter
    och utgå från olikhet.

  285. Det är vårt jobb
    att utgå från olikhet.

  286. Tack för mig
    och tack för att du är här.

  287. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lärarstöd till elever med språkstörning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Antalet frågor kring språksvårigheter ökar ständigt, berättar Pia Rehn som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att svara mot det stora behovet av stöd görs nu en kartläggning och dokumentation av de vanligaste frågorna. En rapport kommer att publiceras i maj 2017. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med autism, Elever med särskilda behov, Lärare, Specialpedagoger, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Språkstörningar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Från kuvös till skola

Professor Ulrika Ådén forskar på utvecklingen av hjärnan hos det riktigt lilla barnet och särskilt hos barn som av olika anledningar fått en tuff start i livet. Här har pedagoger och hjärnforskare mycket att lära av varandra då språkstörningar ofta förekommer hos barn som är för tidigt födda, berättar hon. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Språkliga profiler hos barn med autism

Logopeden och forskaren Liselotte Kjellmer har i över 20 års tid mött barn med språksvårigheter som har det tufft i skolan. Ofta finns det personer i skolan som vill hjälpa, men det saknas ofta kunskap om hur man angriper problemet förklarar hon. De här barnen kan också ha problem när de kommer hem med oförklarliga utbrott av ilska och kaos även om skoldagen varit bra. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Lärarstöd till elever med språkstörning

Antalet frågor kring språksvårigheter ökar ständigt, berättar Pia Rehn som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att svara mot det stora behovet av stöd görs nu en kartläggning och dokumentation av de vanligaste frågorna. En rapport kommer att publiceras i maj 2017. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Språkutvecklande undervisning

Forskaren Christian Waldmann från Linnéuniversitetet berättar om verktyget "Det kommunikationsstödjande klassrummet". Det kan användas av lärare för att utveckla elevers språklärande i fem- till sju-årsåldern. Alla delar i verktyget har testats noga och grundar sig på aktuell forskning. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Behövs språkstöd i klassrummet?

Språkförståelse är kärnan i allt lärande som sker i ett klassrum, säger Julie Dockrell som är professor vid London University Collage. Förmågan till språk och kommunikation är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn i skolåldern i Storbritannien - och troligtvis det minst uppmärksammade. Julie Dockrell berättar att det har blivit hennes mission att skapa en länk mellan den pedagogiska forskning och praktiken i klassrummet. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss