Titta

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Om UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Vad görs för att höja den nationella kvaliteten på äldreomsorgen, hur arbetar vi för den existentiella hälsan? Föreläsningar och samtal med psykologer, läkare, sjuksköterskor, präster, utredare och verksamhetsansvariga som alla jobbar med människor som befunnit eller befinner sig i existentiell smärta. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre: Symptom på traumatiseringDela
  1. "Jag söker inte hjälp. 'A man's
    gotta do what a man's gotta do.'"

  2. Man ber inte om hjälp.
    Det är viktigt att inte verka svag.

  3. Jag börjar med John Wayne. "A man's
    gotta do what a man's gotta do."

  4. Han sa faktiskt aldrig det
    i nån film. Jag har kollat.

  5. Ändå fick han ge namn åt ett syndrom.

  6. I USA kallas posttraumatisk stress
    hos äldre för John Wayne-syndromet.

  7. Människor har varit tvungna att
    göra saker i svåra livssituationer-

  8. -och efteråt har de fått höra
    eller själva tänkt:

  9. "A man's gotta do
    what a man's gotta do."

  10. Man kör på, man ber inte om hjälp.
    Man är inte svag.

  11. Det är viktigt att inte verka svag,
    inte minst som ny i ett land.

  12. "A man's gotta do
    what a man's gotta do."

  13. Vi ser hos de äldre flyktingarna
    att många håller undan traumat länge.

  14. De får inte hjälp och behandling.

  15. Posttraumatisk stress är diagnosen
    som jag lägger fokus på i dag.

  16. Det är både en ångestsjukdom
    och en minnessjukdom.

  17. Det naturliga åldrandet accelererar.

  18. Vi ser människor
    som sen länge lämnat krig och tortyr-

  19. -men när vi blir äldre och inte kan
    distansera oss och distrahera oss-

  20. -då kommer symptomen
    på posttraumatisk stress.

  21. "Late-onset PTSD"
    eller John Wayne-syndromet.

  22. Då kommer minnena, och patienten har
    svårt att förstå vad det handlar om.

  23. Det innebär också
    att man inte söker hjälp.

  24. Man har forskat om äldre flyktingar
    som är överlevare efter förintelsen.

  25. När de kom till Sverige
    sa vården och samhället:

  26. "Prata inte om det.
    Det är retraumatiserande."

  27. Vi vet ju att det inte är sant.
    Det finns behandling som hjälper.

  28. Vi vet också att de som sa "prata
    inte om det", de orkade inte höra.

  29. Det handlade i hög utsträckning
    om det.

  30. Fokus är på äldre och trauma i dag.

  31. Jag ska inte fokusera på patient-
    gruppen som jag är specialiserad på-

  32. -men vill ge en kort bakgrund.

  33. Den här patientgruppen
    söker vård i lägre utsträckning-

  34. -och tas om hand av anhöriga
    i högre utsträckning.

  35. Man måste tänka på
    vilken situation de befinner sig i.

  36. Det finns exilrelaterade stressorer.
    Dem arbetar vi med hela tiden:

  37. Att man inte har svenska som
    förstaspråk eller tappar svenskan.

  38. Att man har förlorat anhöriga för
    att de aldrig kom med under flykten.

  39. En patient säger: "Frida, jag
    känner ingen annan i Sverige än du."

  40. "Jag vet inte om jag känner
    någon annan i resten av världen."

  41. "Jag vet inte var de är.
    Jag vet inte om de lever."

  42. Det är en fruktansvärd förlust
    som sker i tidig ålder-

  43. -när vi borde omges
    av människor som stöttar.

  44. Exil är "en social amputation".

  45. Man tappar allt. Det som ska stötta
    positiva minnen har försvunnit.

  46. Man har tappat sin status,
    och man har tappat sin framtidstro-

  47. -för man tvingades lämna sitt hem-

  48. -alla framtidsdrömmar, barnbarnen
    man skulle ta hand om - allt det.

  49. Exilrelaterad stress.

  50. Men trots att de flesta flyktingar
    har varit med om fruktansvärda saker-

  51. -så är de allra flesta friska.

  52. Men det är viktigt att minnas att
    de har upplevt väldigt svåra trauman.

  53. Det är svårt för den som har haft
    turen att födas i fred och frihet-

  54. -att förstå vad det innebär
    att ha genomlevt krig.

  55. Det är mer runtomkring,
    inte bara kriget.

  56. En afghansk patient sa:
    "Hela Afghanistan är traumatiserat."

  57. Någon i familjen har försvunnit,
    tvångsrekryterats eller dödats.

  58. Man vet inte om pappa
    kommer tillbaka efter jobbet.

  59. Vi ser
    andra-generations-traumatisering.

  60. Föräldrarna har varit livrädda
    och fört det vidare till barnen.

  61. Man flyr inte vid första händelsen.

  62. Sen tvingas man fly sin stad,
    sitt land och sen vidare, kanske hit.

  63. Att förstå vad det betyder
    att vara riktigt rädd-

  64. -är viktigt
    för att förstå de äldre patienterna-

  65. -och förstå posttraumatisk stress.

  66. Riktigt, riktigt rädd...
    Jag har svårt att ta det till mig.

  67. Vi läser om krig och ser bilderna,
    men vi har liksom trubbats av.

  68. Första gången jag riktig förstod
    var när jag läste en tidningsartikel.

  69. Det var en intervju med en krypskytt
    från Sarajevo, från kriget på Balkan.

  70. Det är inte ett aktuellt krig, men
    då förstod jag vad det handlar om-

  71. -den där speciella rädslan
    att inte kunna skydda sig någonstans.

  72. Det är en krypskytt
    som låg runt den belägrade staden.

  73. Journalisten är en ung man,
    som nog vill bli sportjournalist.

  74. Det är en studs i intervjun, som
    man är ovan vid i såna sammanhang.

  75. Journalisten säger: "Vad var
    svårast med att vara krypskytt?

  76. Krypskytten funderar och säger:

  77. "Ja, om jag tänker efter..."

  78. "Det svåraste var nog
    att skjuta barn."

  79. Jag har sagt det här många gånger
    men får ändå ett tryck över bröstet.

  80. Sportjournalist-killen följer upp
    det. Han drar inte efter andan.

  81. Han säger: "Men varför då?"

  82. Krypskytten svarar snabbt:
    "För att de springer hela tiden."

  83. Det är urskillningslöst våld.

  84. Du blir inte angripen för nånting
    du har gjort. Du kan inte skydda dig.

  85. Det finns ingen rim och reson.

  86. Det finns bara våld och rädsla
    och maktlöshet.

  87. Den hjälplösheten är grunden
    till posttraumatisk stress.

  88. Det är det alla patienter med
    posttraumatisk stress bär med sig-

  89. -upplevelsen av att det inte finns
    någon trygghet, rädslan som kommer.

  90. Här träffar de Migrationsverket.

  91. Många har sagt: "Migrationsverket
    sa att min berättelse var osannolik."

  92. Och det är den.
    Jag förstår tjänstemannen som säger:

  93. "Du gick längs en gata i Bagdad
    och blev upplockad av en skåpbil."

  94. "Och så torterade de dig, och
    du vet inte varför. Helt osannolikt!"

  95. "Ja, annars hade jag ju inte
    gått där!" säger min patient.

  96. "Om det var sannolikt
    hade jag inte promenerat där."

  97. Jag har lärt mig att ingen tror
    att kriget kommer förrän det är där.

  98. Att man blir upplockad är osannolikt,
    annars hade man skyddat sig.

  99. Det där osannolika
    vet man inte varför det hände.

  100. Var det för att jag var kristen?
    Tog de fel person?

  101. Den där osannolika känslan
    finns sen kvar.

  102. När en psykolog säger "du kan vara
    säker i Sverige", då säger patienten:

  103. "Jag borde kanske ha lite mer av
    din trygghet, och du mer av min oro."

  104. Det osannolika händer faktiskt!

  105. När det har hänt finns det inget
    som säger att det inte händer igen.

  106. Jag har oerhörd respekt
    för att patienterna lämnar sitt hem-

  107. -med tanke på
    vad många av dem har råkat ut för.

  108. Vid posttraumatisk stress
    är det som om minnena händer igen.

  109. Det är svårt att förstå.

  110. Vi tänker att det är
    som vilket minne som helst.

  111. Men visst kan minnen
    vara väldigt kraftfulla.

  112. Om jag ber er sluta ögonen
    för ett kort ögonblick...

  113. Ni är trygga, så ni vågar det.

  114. Slut ögonen
    och andas hela vägen ner i magen-

  115. -och så vill jag att ni hittar
    minnet av er allra första kyss.

  116. Ni skulle se era ansikten nu!
    Kom tillbaka!

  117. Vilka leenden som spred sig!
    Nån här på första raden rodnade lite.

  118. Det kanske inte var
    den nuvarande kärleken.

  119. Hjärnan är fantastisk.
    Vi reser i tid och rum hela tiden.

  120. Vi kan resa tillbaks till ett minne.

  121. När man tänker på den första kyssen
    kan man minnas doften och läpparna.

  122. Man känner pirret, och man rodnar.

  123. Kroppen minns, och det är underbart.

  124. Men kroppen minns också annat - och
    värre saker mer än positiva saker.

  125. Vår hjärna är en överlevnadsmaskin,
    designad för att fokusera på hot-

  126. -och minnas hot och se till att
    vi lär oss, så hot är det viktigaste.

  127. När det kommer ett minne
    av nåt fruktansvärt - en flashback-

  128. -eller en hörselhallucination
    eller en doft som väcker ett minne-

  129. -så kastas verkligen patienten
    tillbaka i ett minne.

  130. Minnet är obearbetat, det är
    grunden till posttraumatisk stress.

  131. I det ögonblicket du traumatiserades
    var hjärnan fokuserad på överlevnad.

  132. Den har inte integrerat minnet
    som den ska.

  133. Det finns ingen kronologisk markör
    som berättar att det här har hänt.

  134. Hjärnan upplever minnet
    som om det händer här och nu.

  135. Man ser det på patienterna. Har ni
    sett hur det rycker i lårmusklerna-

  136. -på nån som är på väg att springa
    därifrån när minnena kommer?

  137. För hjärnan är det
    som om det händer nu.

  138. Det är det första. Posttraumatisk
    stress har fyra symptomkriterier.

  139. Alla flyktingar
    har inte posttraumatisk stress.

  140. Det är en svår diagnos att uppfylla.

  141. Utan påträngande minnen
    är det inte posttraumatisk stress.

  142. Man kan reagera på trauma
    på andra sätt än PTSD-

  143. -men i dag pratar vi om äldre
    och fokuserar på det.

  144. Minnena kommer som flashbacks,
    man ser det framför sig-

  145. -eller som ljud, dofter eller andra
    förnimmelser av det man upplevt.

  146. Patienterna riskerar
    att hamna på en psykosavdelning-

  147. -ingen bra plats
    för en mycket sjuk och rädd person.

  148. Traumamardrömmar är inte
    vilka mardrömmar som helst.

  149. Det är nästan alltid de fruktansvärda
    minnena som angriper dig dagtid-

  150. -som kommer igen på natten också.

  151. Tänk er att slåss en hel dag med
    minnena och vara rädd hela tiden.

  152. Och sen kommer kvällen.
    Många av patienterna bor inte så bra.

  153. De bor ofta trångt, kanske med barn
    och barnbarn som lägger sig kl. 20.

  154. De har bara ett rum,
    så de vuxna måste också lägga sig.

  155. Man har inget att distrahera sig med,
    så man angrips bara av tankarna.

  156. John Wayne-syndromet handlar om att
    man kan distrahera sig från minnena.

  157. Men utan nåt att distrahera sig med
    har man ingenting att skydda sig med.

  158. Sen somnar du, och du har inte den
    härliga sömnen som alla hoppas på.

  159. Man vaknar inte pigg
    åtta timmar senare.

  160. Man sover en-två timmar.
    Sen sätter man sig skrikande upp.

  161. Är kroppen hel?

  162. I mardrömmen
    har man fått de värsta skadorna igen.

  163. Kroppen reagerar som om man blev
    angripen. Man vaknar och har ont.

  164. Sen börjar dagen om.
    Inte en chans att man somnar om!

  165. Påträngande minnen är det värsta,
    det förstör livet.

  166. Man måste leva i det och känner det
    som om man är där igen.

  167. Patienterna upplever det som om de är
    tillbaka - i varierande utsträckning.

  168. Man är tillbaka i den fruktansvärda
    upplevelsen som man ville fly ifrån.

  169. Man tappar också koncentrationen.

  170. För de flesta är det
    det största problemet.

  171. Om du har en flashback, så släpper
    hjärnan fokus på allting annat.

  172. Den fokuserar bara
    på det här hotfulla minnet.

  173. När du tappar koncentrationen
    sker det ingen nyinlärning.

  174. Du tappar bort dig i samtalet
    med dina vänner och slutar prata-

  175. -för att inte verka dum.
    Hela tiden skyddar du dig själv.

  176. Du tappar bort dig framför
    en terapeut eller handläggare-

  177. -men de får inget veta,
    för du tror att du är vansinnig.

  178. Man hittar strategier för att dölja
    att man har tappat bort sig.

  179. Många säger: "Jag uppfattas hellre
    som ointresserad och oartig"-

  180. -"av personen
    som försöker ge mig information"-

  181. -"än att jag medger att jag är sjuk."

  182. Vi känner igen det där.

  183. Koncentrationen bryts,
    och man kan inte bilda nya minnen.

  184. Då hänger man inte med.
    Man kanske inte lär sig svenska.

  185. Man drar sig undan.

  186. Symptomgrupp nummer två
    är på ren svenska överspändhet.

  187. Kroppen går på högvarv. Minnena dyker
    upp och kroppen spänner sig direkt-

  188. -beredd att fly, beredd att
    försvara sig, men får inget utlopp.

  189. En ständig adrenalinpumpning
    och ständig rädsla.

  190. Högspänd, argare än vanligt...
    Det kommer av upplevelsen av ett hot.

  191. Högspändhet handlar om rädsla,
    och man får närmare till gråt.

  192. En ständig pulshöjning och ständigt
    övervakande av var hotet kan finnas.

  193. En ständig smärta
    för musklerna är spända.

  194. PTSD-patienter
    är väldigt ofta smärtpatienter.

  195. Och symptomgrupp nummer tre:
    undvikandet.

  196. Att försöka hålla borta fruktansvärda
    minnen som påverkar kroppen.

  197. Även patienter som inser-

  198. -"jag är inte tillbaka i Bagdad,
    det är bara ett minne"-

  199. -även de gör kopplingen mellan
    minnet och ett kroppsligt påslag.

  200. Det kroppsliga påslaget kan vara
    nåt som vi vet inte är farligt.

  201. "Det är en panikångestattack.
    Vi har kollat ditt hjärta."

  202. Jag älskar patienter med panikångest,
    för det är enkelt att arbeta med-

  203. -och det ger patienten en lättnad-

  204. -samtidigt som patienten förstår
    att samtalsterapi fungerar.

  205. Genom att prata
    kan vi förändra vår hjärna.

  206. För mig är panikångest bra,
    det är bra att arbeta med.

  207. Men patienterna
    kopplar ihop panikångesten-

  208. -upplevelsen av
    att hjärtat håller på att ge upp-

  209. -med minnet.

  210. Den kopplingen leder till undvikande.

  211. Alla skulle göra likadant: vi skulle
    hålla undan det som triggade minnet-

  212. -för att inte få minnet
    som ger oss hjärtklappning.

  213. Det är naturligt och mycket mänskligt
    - och det vidmakthåller sjukdomen.

  214. Alla patienter säger:
    "Kan du ta bort mina minnen?"

  215. Jag får säga: "Det kan vi inte, men
    vi kan påverka hur minnena upplevs."

  216. När man håller undan dem och säger
    till hjärnan att det är nåt hotfullt-

  217. -inte att de upplevs som verkliga-

  218. -utan upplevelsen av att minnena
    är farliga och kan ge hjärtinfarkt-

  219. -det pålagrar upplevelsen
    av att minnet i sig är farligt.

  220. Att hålla undan minnet
    stärker den upplevelsen.

  221. Hjärnan letar efter sånt som triggar
    i gång det där - för att skydda dig.

  222. Nätverken kring det minnet stärks
    - och du associerar till det oftare.

  223. Det stärker minnet
    när du försöker skjuta undan det.

  224. Symptomgrupp fyra:

  225. Att leva med ständig rädsla
    och sina värsta minnen hela tiden-

  226. -att ha ont i kroppen, att ha blivit
    en annan: arg, misstänksam, ledsen.

  227. Man drar sig undan, lyckas inte
    i skolan, kan inte bygga en framtid.

  228. Det betyder depression.
    Det är vad det leder till.

  229. PTSD-diagnosen är ingen
    lättvindig eller lätt diagnos.

  230. Men människor blir bättre!
    Det blir de ju.

  231. Det finns mycket bra behandling-

  232. -men vi pratar om dem
    som inte får behandling.

  233. När ni hör symptomen
    är ni vana att tänka demens.

  234. Några av er började nog checka av:

  235. Oron och ångesten-

  236. -förvirringen
    när man inte kan bilda nya minnen-

  237. -misstänksamheten mot andra,
    som skapas av det man har upplevt.

  238. -aggressiviteten, irritationen och
    lättrördheten, att man är i minnena.

  239. Visst skulle vi kunna
    feldiagnostisera det som demens?

  240. Det händer äldre flyktingar.

  241. De har kanske fått höra:
    "Prata inte om det där."

  242. Så de skjuter det ifrån sig
    och arbetar hårt.

  243. De berättar inte för barnen.
    De vill inte belasta dem.

  244. När de blir äldre kommer minnena.
    Det finns inget som distraherar.

  245. De går i pension, barnen flyttar ut,
    och så kommer minnena.

  246. Och så söker man hjälp
    och blir ofta feldiagnostiserad.

  247. När jag träffar en patient med demens
    ser jag en PTSD-patient-

  248. -så en patient med en minnessjukdom
    får kanske inte rätt utredning-

  249. -och får kanske fel medicinering
    eller medicinering för sent.

  250. Man får en minnesutredning, och där
    är man van att tänka demenssjukdom-

  251. -när man skulle kunna ha fått
    en PTSD-diagnos.

  252. Det hade varit mer rätt,
    och man hade kunnat få behandling.

  253. Det mest otäcka i det här
    är att PTSD och demens samvarierar.

  254. En PTSD-patient, som redan har
    en minnessjukdom och en stressjukdom-

  255. -har dubbelt så hög risk
    att utveckla demens.

  256. Vad värre är:

  257. Traumaminnen är mer resistenta
    mot demens än andra minnen.

  258. Här har vi en människa
    som varit rädd större delen av livet-

  259. -och inte berättat för anhöriga
    för att inte belasta dem-

  260. -och då kan de inte berätta
    för omvårdnadspersonal:

  261. "Det här triggar mammas minnen."

  262. De vet inte,
    för mamma har aldrig berättat det.

  263. En person som inte får hjälp i tid
    riskerar att inte få en behandling-

  264. -som skulle kunna rädda dem från att
    som äldre insjukna i demenssjukdom-

  265. -och för att de inte fått behandling
    vara kvar i de allra värsta minnena-

  266. -när kriget är allt de minns, därför
    att traumaminnen är mer resistenta.

  267. Vi pratar om krig i Sverige-

  268. -som om krig är nånting
    som händer på en plats i en tid.

  269. Den upplevelsen har inte jag längre.

  270. Det är patienten som sa att
    hela Afghanistan är traumatiserat.

  271. Det är barnet som får fel diagnos:

  272. Andra-generations-traumatisering
    tas för ADHD.

  273. Man frågar inte om mamma gråter utan
    ger ADHD-medicin, som får fel effekt.

  274. Det är den torterade flyktingen
    som fått slag på fotsulorna-

  275. -och känner smärta i varje steg.
    "Falaka" kallas den metoden.

  276. När fotsulan är så förstörd är det
    som att gå direkt på skelettet.

  277. Det gör fruktansvärt ont,
    och det är syftet med tortyr.

  278. Man bär med sig det
    och blir ett varnande exempel.

  279. I varje steg man tar ska man minnas:

  280. Att sätta sig upp mot den regimen
    eller gruppen var ett misstag.

  281. Men det som är mest gripande för mig
    är de äldre flyktingarna-

  282. -de som bär med sig krigsminnen
    under hela sitt liv.

  283. De återupplever det värsta
    under hela sitt liv.

  284. Och för att vi inte har lyckats hitta
    dem och visa att det finns hjälp-

  285. -så blir de fångna i minnena.
    Det tycker jag är det värsta sveket.

  286. Tack för att jag fick komma hit.

  287. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Symptom på traumatisering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frida Johansson Metso har mångårig erfarenhet från Röda Korsets arbete med krigstraumatiserade människor. Här berättar hon om vad som händer i den posttraumatiserade människan, hur det yttrar sig och hur äldrevården kan handskas med traumatiserande minnen. Hur ger vården patienterna rätt diagnos, då symptom för PTSD kan likna minnessjukdomar som demens? Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Krigsneuroser, Posttraumatiskt stressyndrom, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Äldre, Ångestsyndrom
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Satsning på psykisk hälsa hos äldre

Jenny Söderlund är verksamhetsutvecklare på äldreförvaltningen i Uppsala kommun. Hon berättar om målbilder och arbetsmetoder för att upptäcka psykisk ohälsa bland äldre. En av metoderna är att utbilda så kallade förstahjälpare, biståndshandläggare som möter äldre i kommunen. Nathalie Flodman är en sådan. Här berättar hon om mötet med en deprimerad äldre man som vill ta sitt liv. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Ångest hos äldre

Vilka ligger i riskzonen för att må sämre på ålderns höst? Vad kan omvårdnadspersonal tänka på och hur kan de agera? Malgorzata Szmidt är specialistläkare i psykiatri och geriatrik vid äldrepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här berättar hon om psykisk ohälsa, om de symptom man kan stöta på i äldrevården och vad som kan göras. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Existentiell hälsa

Cecilia Melder är forskare i religionspsykologi vid Uppsala universitet och Teologiska högskolan i Stockholm. Hon menar att tro, religion och andlighet hör ihop med hur vi ser på våra liv och att detta kompletterar vår fysiska och psykiska hälsa. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

De svåra samtalen

Sjukhusprästen på Akademiska sjukhuset i Uppsala Kerstin Dillmar och Sigtunastiftelsens kaplan Lars Björklund berättar om situationer där de har haft de svåra samtalen. De talar om insikten att det kanske inte finns någon tröst i de riktigt svåra sorgerna. Det viktiga är att vara där, att finnas bredvid en medmänniska i nöd. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Trauman - en utmaning för äldreomsorgen

Susanne Rolfner Suvanto är verksamhetsansvarig på Omvårdnadsinstitutet med stor erfarenhet av äldrevården och nationell utredare för regeringens kvalitetsplan för äldreomsorgen. Hon drar paralleller mellan de som överlevde förintelsen, de som flydde hit från finska vinterkriget och de som kommer idag. Vilka omvårdnadsutmaningar står vi inför och vad kan vårdpersonal tänka på? Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Symptom på traumatisering

Frida Johansson Metso har mångårig erfarenhet från Röda Korsets arbete med krigstraumatiserade människor. Här berättar hon om vad som händer i den posttraumatiserade människan, hur det yttrar sig och hur äldrevården kan handskas med traumatiserande minnen. Hur ger vården patienterna rätt diagnos, då symptom för PTSD kan likna minnessjukdomar som demens? Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2013

Smart eller dum reaktion på misstag - självbilden avgör

Alva Appelgren är neuroforskare vid Karolinska institutet. Här berättar hon om hur misstag påverkar vår hjärna. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskap & Allmänhet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.

Fråga oss