Titta

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Om UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Vad görs för att höja den nationella kvaliteten på äldreomsorgen, hur arbetar vi för den existentiella hälsan? Föreläsningar och samtal med psykologer, läkare, sjuksköterskor, präster, utredare och verksamhetsansvariga som alla jobbar med människor som befunnit eller befinner sig i existentiell smärta. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre: Ångest hos äldreDela
  1. Vi behöver vårt känsloregister.

  2. Vi behöver känna
    att vi är glada, ledsna och arga.

  3. Vi vill ha tillgång till alla våra
    känslor för att kunna kommunicera.

  4. Jag kommer från äldrepsykiatrin,
    där vi i många, många år...

  5. ...har...utrett, diagnostiserat och
    behandlat äldre med psykisk ohälsa.

  6. De flesta av våra patienter-

  7. -lider faktiskt
    av stor ångest i olika former.

  8. Jag ska berätta lite om det, men
    först måste vi veta vad ångest är.

  9. Ångest vid somatisk sjukdom-

  10. -eftersom många
    av våra gemensamma patienter-

  11. -vi har ju en del gemensamt-

  12. -har somatiska sjukdomar.
    De är multisjuka.

  13. De har också
    en stor portion ångest.

  14. Vi ska inte titta så mycket
    på posttraumatiskt stressyndrom-

  15. -utan ångest
    vid depression och demens.

  16. Det är väl det man kanske
    behöver strukturera upp lite.

  17. Vad är då ångest? En obehaglig
    förnimmelse, som ofta associeras-

  18. -med skräck och fara,
    och den här obehagliga upplevelsen-

  19. -sitter inte bara i huvudet,
    utan mycket i kroppen.

  20. Det finns normal ångest,
    kan man säga. Ångest som vi behöver-

  21. -för att skydda oss från fara,
    för att veta när den känslan kommer-

  22. -att vi behöver freda oss.
    Antingen försvara oss-

  23. -eller fly, "fight or flight
    reactions", som Frida sa tidigare.

  24. Den normala ångesten
    är en bra ångest. Den hjälper oss-

  25. -att överleva ursprungligt.
    Den känslan har vi gemensamt-

  26. -med andra djurarter.

  27. Det finns-

  28. -både ångest hos...

  29. Det finns påvisad ångest
    eller separationsångest hos hundar.

  30. I USA har de speciella terapikliniker
    för hundar med separationsångest.

  31. Sen finns den sjukliga ångesten.
    Det är en väldigt stor börda-

  32. -när man drabbas, och helst om man
    är äldre och har ångest i många år-

  33. -och har svårt att få bukt med den.

  34. Vad finns det för risk att utveckla
    ångest om man lever till 75 år?

  35. Någon ångeststörning har ungefär
    en tredjedel av befolkningen.

  36. Det finns olika sorters ångest,
    eller olika diagnoser.

  37. Allt handlar om att det är jobbigt.
    Generaliserad ångest-

  38. -är den ångest som pågår hela tiden,
    och som leder till muskelspänningar.

  39. Det gör att patienter ofta
    söker för muskelsmärta.

  40. Man pratar inte om ångest,
    utan om kroppsliga yttringar.

  41. Då förblir ångesten
    odiagnostiserad och oupptäckt.

  42. Sen finns det panikångest.

  43. Ångestnivån stegras snabbt
    för att sen sakta, sakta falla ner.

  44. När man har fullständigt paniksyndrom
    utvecklar man "förväntansångest".

  45. Man blir rädd för ångesten. Man får
    ångest för ångesten som ska komma.

  46. Man vet inte
    när de här panikattackerna kommer.

  47. Och så finns det agorafobi.
    Det kallas i folkmun för torgskräck.

  48. Man har svårt för öppna ytor, svårt
    att titta ner. Det är besvärligt.

  49. Och social fobi, som ofta förväxlas
    med depression. Man drar sig undan.

  50. Det gör man för att man är rädd-

  51. -rädd för att möta bedömning
    i en krets. Den här sociala fobin-

  52. -är inte riktigt aktuell
    hemma i familjen-

  53. -men på släktkalas kan den göra sig
    gällande, på arbetsplatsen likaså.

  54. Det är svårt att konfronteras
    med...en grupp människor-

  55. -som man vet bedömer en på nåt sätt.
    Men i såna här stora sammanhang-

  56. -är sociofobiker rätt så trygga ändå.

  57. Sen finns det specifika fobier
    som är lätta att åtgärda.

  58. Man är rädd för spindlar, ormar,
    fåglar och vad det nu kan vara.

  59. Det kan man träna bort rätt snabbt.

  60. Och tvångssyndrom. Man har antingen
    kontrolltvång eller tvättvång.

  61. Man har svårt att sluta tvätta sig-

  62. -och svårt att sluta kontrollera
    att ytterdörren är låst.

  63. Jag hade en gång en sån patient.

  64. Hon var operationssköterska
    och hade svårt att sluta räkna dukar-

  65. -efter operation. Man tar ur dukarna
    och räknar och räknar, och räknar om.

  66. Det tog oändligt lång tid. Hon
    kunde inte fortsätta med sitt arbete.

  67. Vi började med träningen, och
    hon hade även tvångsritualer hemma.

  68. Hon måste alltid se till-

  69. -att alla elektriska apparater
    var avstängda-

  70. -innan hon skulle lägga sig.
    Det var mycket att kolla.

  71. Det måste man också träna bort.

  72. Posttraumatiskt stressyndrom har vi
    pratat om, så det hoppar jag över.

  73. Jag ska bara nämna...
    Det är som Susanne kanske nämnde-

  74. -inte bara krig. Många äldre har
    trauman, som de har upplevt i livet.

  75. Och det trauma som upprepas
    väldigt mycket hos patienter-

  76. -som är deprimerade
    och självmordsnära-

  77. -är övergivenhetstrauma.
    Man har blivit övergiven som barn-

  78. -man har kanske inte haft
    en fullständig familj-

  79. -eller också varit i fosterfamiljer
    eller på barnhem.

  80. Senare i livet har man kanske inte
    lyckats med sina nära relationer.

  81. Man har blivit övergiven av nån vän.
    Varje trauma läggs till det gamla-

  82. -och återupplevs
    när man sen blir pensionär.

  83. Man tappar sin självklara roll
    som yrkesverksam-

  84. -sin roll i familjen,
    där barnen har flyttat-

  85. -och alla minnen kommer tillbaka.

  86. Man börjar lägga saker till rätta,
    men det går inte alltid riktigt så.

  87. När man har utvecklat
    nån form av ångestsjukdom-

  88. -finns det en överdödlighet
    i själva ångestsjukdomen.

  89. Den gör att man åldras lite fortare,
    och den bidrar även till-

  90. -att man utvecklar andra somatiska
    sjukdomar, som hjärt- kärlsjukdomar-

  91. -högt blodtryck och så vidare.

  92. Ångest är ju
    en väldigt stor börda på det sättet.

  93. Man har inte en ångestsjukdom, men
    får nån form av hjärt- kärlsjukdom-

  94. -bröstsmärtor som kommer då och då,
    som man vet är farliga-

  95. -eller andnöd om man har kol, och man
    röker på för att man inte kan sluta.

  96. Man får andnöd
    och det är väldigt ångestväckande.

  97. Man får ångestdämpande medicin, som
    får lungmuskulaturen att slappna av-

  98. -vilket bidrar till att andnöden
    blir större. Det blir en ond cirkel.

  99. Och så finns det ångestliknande
    tillstånd, som man måste titta på-

  100. -i fall det finns nånting annat
    än ångest i det här tillståndet-

  101. -som patienten presenterar.
    Det kallas differentialdiagnostik.

  102. Man ser andra möjligheter till
    att tolka patientens symptom.

  103. Hos bipolära patienter,
    med manodepressiv sjukdom...

  104. Är man manisk blir man "uppvarvad".
    Stämningen åker upp-

  105. -man är väldigt glad, energisk-

  106. -och tror att man
    ska göra många saker på en gång.

  107. Men det kanske inte avslutas
    som det var avsett.

  108. Den här personen beter sig oroligt,
    så det är lätt att misstolka-

  109. -att det är ett ångesttillstånd.
    Det är alltid samma sak.

  110. Man måste känna till en
    patients sjukdomshistoria, anamnes-

  111. -för att veta om det finns en bipolär
    sjukdom. "Kan det vara nåt annat?"

  112. En del patienter får antipsykosmedel,
    så kallad neuroleptika.

  113. Får man för hög dos, vilket är lätt
    att åstadkomma hos en äldre person-

  114. -kan man få biverkningar,
    och en sort innebär ett slags oro-

  115. -och rastlöshet kallat akatisi.

  116. Det liknar ångest,
    fast det är inte riktigt ångest.

  117. Man blir mer rastlös och "plockig".

  118. Sen finns det förvirringsattacker,
    där patienter som kanske har demens-

  119. -blir väldigt stressade
    i vissa situationer, de får attacker.

  120. Då fungerar inte hjärnan som den ska.

  121. Nästan alla hjärnfunktioner
    fungerar illa.

  122. Man är inte orienterad till tid,
    rum, person. Man vet inte var man är.

  123. Och det här orsakar stor ångest
    och oro hos patienten.

  124. Det gäller att både se ångesten och
    förvirringen för att kunna hjälpa.

  125. Hjärtinfarkt är naturligtvis
    också en differential diagnos.

  126. Akatisi pratade vi ju om nyss.
    Jag kan bara säga att akatisi-

  127. -även kan uppträda
    vid vissa neurologiska sjukdomar.

  128. På nåt boende
    hade jag en patient med Huntington-

  129. -och den patienten
    hade den sortens symptom också.

  130. Nu ska vi titta på några bilder.
    Är den här bilden ångestväckande?

  131. Nej, trodde väl det.

  132. Om jag ber er blunda...

  133. Föreställ er ett brusande hav,
    en riktig storm på havet, höga vågor-

  134. -mycket oljud,
    och så en liten gummibåt-

  135. -som det sitter ett för stort
    antal skrämda människor i.

  136. Vad tror ni om deras ångest?

  137. Nu kan ni öppna ögonen igen.

  138. Då blir bilden en annan, eller hur?

  139. Det här, då? Det är ungefär tio meter
    ner. Det ser inte så farligt ut.

  140. När jag tog bilden, tyckte jag
    att det var väldigt mycket.

  141. Det kan väcka agorafobi hos de-

  142. -som har benägenhet att reagera med
    ångest om de tittar från hög höjd.

  143. Det här, då?
    Det är väl nåt väldigt bekant?

  144. Liggsår i hälen hos en patient,
    som är illa omskött.

  145. Den här patienten har ont av såret.
    Till det onda tillkommer ångest.

  146. "Blir jag bra? Kommer det att läka?
    Varför ser det ut så här?"

  147. Hon har fått se bilden.
    "Vad kan man göra?"

  148. Det här, då?

  149. Det här är
    den här odefinierbara, stora faran-

  150. -som kommer över oss ibland
    när vi är rädda för nånting.

  151. Det är en känsla
    som gör att man får stundvis ångest.

  152. Ibland är man rädd för verkliga saker
    som man förstorar-

  153. -och som gör
    att man får ett ångestpåslag.

  154. Här är en bild av Dick Lundin
    som heter "Hotet utifrån".

  155. Jag tycker att han verkligen
    har illustrerat det på ett bra sätt.

  156. Den lilla människan med
    den stora känslan, som övermannar en-

  157. -och ibland
    gör en förlamad av skräck.

  158. Ångest och oro hos äldre.
    Vad kan man säga där?

  159. Äldre har ofta
    väldigt långvariga ångesttillstånd-

  160. -där...ångesten...
    där olika sorters ångest blandas.

  161. Man kan inte tala om ifall
    det bara är generaliserad ångest.

  162. De här olika ångestformerna
    samsas i en brokig bild-

  163. -där patienten
    dels bara har den här allmänna oron.

  164. "Jag ska till doktorn i morgon.
    Kommer taxin i tid? Hinner vi?"

  165. Man är nånstans i framtiden. Man har
    svårt att koncentrera sig på nuet-

  166. -utan det är oro för framtiden.

  167. Oron kan växla med panikliknande
    attacker, där man får lufthunger.

  168. Man måste tänka på
    att patienten kan ha hjärtbesvär-

  169. -och att det kan vara
    upptakten till en hjärtinfarkt.

  170. Eftersom det är svårt
    att säga vad som är ångestsyndrom-

  171. -och om patienten
    uppfyller kriterier för depression-

  172. -brukar vi tala om
    depression/ångest-syndromet.

  173. Det är ingen egen diagnos, men
    ibland kallas det atypisk depression.

  174. Kroppsliga symptom vid ångest hos
    äldre. Ångest känns både i kroppen-

  175. -och i huvudet, och det har ni
    säkert upplevt. Alla har upplevt det-

  176. -i många olika situationer.
    Vissa saker kan man vara rädd för.

  177. "Snart ska jag upp och föreläsa.
    Herregud, hur blir det?"

  178. Nu står jag här.

  179. Kroppsliga symptom.
    Hjärtklappning, svettning.

  180. Man kan plötsligt
    känna ett tryck över bröstet.

  181. Det är inte ovanligt hos äldre.
    En patient som jag hade förra veckan-

  182. -en kvinna i 80-årsåldern, nybliven
    änka, kom på grund av ångest.

  183. "Hur känns ångesten i kroppen?"
    Hon tänker. "I kroppen?"

  184. "Jag darrar. Jag darrar inombords.
    Jag står inte ut med mig själv."

  185. "Det är så hemskt. Du måste
    hjälpa mig." Hela hennes vakna tid-

  186. -har hon den här darrande känslan-

  187. -vilket gör att hon tillbringar sina
    dagar med att försöka få kontakt-

  188. -med så många som möjligt.
    Hon klarar inte att vara ensam.

  189. Hon ringer, går och träffar folk
    eller bjuder hem folk.

  190. Hon gör allt för att inte vara ensam.
    "Mina vänner tröttnar nog snart"-

  191. -"för att jag är så odräglig, men jag
    klarar inte det på nåt annat sätt."

  192. Orolig mage är också vanligt
    hos äldre ångestpatienter.

  193. Psykiska symptom vid ångest.
    Det där att vara rädd för döden-

  194. -och för att bli galen
    är inte ovanligt.

  195. Man är rädd för att bli inspärrad på
    psyket. Man får overklighetskänslor-

  196. -när man har stark ångest,
    och koncentrationssvårigheter.

  197. Man kan inte vara med i nuet.
    Man är inte riktigt med.

  198. Man är med i ett sällskap och
    försöker se ut som om man hänger med-

  199. -men man gör inte det,
    för ångesten är så övermannande.

  200. Man kan också få stickningar
    i fingrarna och man hyperventilerar.

  201. Den här snabba hyperventilationen
    gör att man vädrar ut-

  202. -för mycket koldioxid
    och får fel balans i blodgaserna.

  203. De blir mer alkaliska.

  204. Ångest som delsymptom vid depression.
    Hos äldre är det så-

  205. -att när man blir deprimerad,
    yttras det oftast i form av olust.

  206. Man blir väldigt olustig.
    Jag kallar det "oglad".

  207. Man kan inte glädjas åt saker
    och ting. Allt blir slätstruket.

  208. En patient sa: "Jag klarar inte
    av det för allt har blivit så grått."

  209. Vi behöver vårt känsloregister.

  210. Vi behöver känna att vi är glada,
    ledsna, arga.

  211. Vi vill ha tillgång till alla våra
    känslor för att kunna kommunicera.

  212. Vi måste kommunicera med varann. Vi
    behöver tillgång till det registret.

  213. Men när man blir deprimerad
    stängs det ner, luckan faller ner-

  214. -och så har man bara det gråa,
    och det mesta är likgiltigt.

  215. Följaktligen drar man sig undan
    sina aktiviteter och sitt sällskap-

  216. -och då förstår man att de andra
    förstår att jag inte mår bra-

  217. -och så får man skuldkänslor för det.
    Skuldkänslor leder till-

  218. -att man förlorar kontakten
    med verkligheten, eller funderar på-

  219. -om livet är värt att leva.
    Det är vad vi har pratat om tidigare.

  220. Då kommer vi till självmord.

  221. Det är i stort sett en äldre per dag
    som tar livet av sig i Sverige.

  222. Vi ligger bra till
    i internationell statistik.

  223. Det är fler
    än vad som dör i trafiken årligen.

  224. Jag tror att det är lite drygt 200.

  225. Och äldre
    gör färre självmordsförsök än yngre.

  226. Jag ska strax komma in på det. De
    använder också våldsammare metoder.

  227. Det är inte bara tabletter och
    alkohol, utan det är annat också.

  228. Vilka äldre tar sitt liv? Det är
    ofta äldre män med kroniska smärtor.

  229. Det kan vara
    neurologiska sjukdomar också.

  230. De använder högriskmetoder.
    De hänger sig, de dränker sig.

  231. När man har bestämt sig,
    skrider man till verket.

  232. Man gör inte många försök.
    Sen det här med traumatisk sorg.

  233. Man har sett i studier
    att änklingar har en traumatisk sorg-

  234. -och förhöjd självmordskvot-

  235. -ända upp till fem år efter det
    att de har blivit änklingar.

  236. Det gäller inte kvinnor. Kvinnor
    har lättare att finna sin roll-

  237. -både i och utanför hemmet. De har
    kanske lite mer social förankring.

  238. Männen söker mindre.
    En del självmedicinerar med alkohol.

  239. Det är svårare att upptäcka
    självmordsbenägenhet hos äldre män.

  240. Det måste vi tänka på
    när vi möter äldre-

  241. -som man ser har förändrat sitt
    beteende och ter sig deprimerade.

  242. Sen är det så här...

  243. Ett självmordsförsök hos en äldre
    är ju egentligen inget rop på hjälp.

  244. Det är inget självmordsförsök
    utan misslyckat suicid.

  245. Självmordsbenägenhet hos äldre
    är viktig att kartlägga.

  246. Det är det där med att våga fråga.
    Det pratade vi om tidigare.

  247. De med ökad risk för självmord
    är deprimerade-

  248. -men det är inte bara de som
    uppfyller kriterierna för depression-

  249. -utan även äldre
    med mindre depression-

  250. -där alla kriterier inte är
    uppfyllda. Det är svårt att se det.

  251. Man kan inte gå efter alla kriterier.
    De uppfyller inte det.

  252. De har också förhöjd risk att dö
    i självmord. Det värsta är beroende-

  253. -och det gäller ju alla åldrar.
    Och sen belastande livshändelser.

  254. Man har levt ofrivilligt ensam,
    man har inga barn-

  255. -eller barn som man ligger i konflikt
    med. Det är inte heller ovanligt.

  256. Man pratar inte med varann.
    Det har skurit sig.

  257. Ofta är det pengar eller andra saker.
    De här konflikthärdarna tär mycket-

  258. -på den äldre personen,
    som helst vil påkalla uppmärksamhet-

  259. -men vederbörande förmår sig inte,
    och barnen struntar i det.

  260. Det kan ni också bli varse
    i ert arbete med äldre.

  261. Den suicidala trappan. Hur går
    det till? Det känner ni kanske till.

  262. När man får sin nedstämdhet
    och märker att omgivningen märker-

  263. -att man inte är med, utvecklar
    man ju hopplöshet. "Jag är ensam."

  264. "Jag får inte nån hjälp.
    Jag drar mig undan"-

  265. -"för jag orkar inte belasta
    andra heller." I den hopplösheten-

  266. -början man fundera. "Är livet
    meningsfullt? Ska jag fortsätta så?"

  267. "Är det vettigt
    att jag fortsätter att plåga mig?"

  268. Det är väldigt plågsamt att inte ha
    tillgång till hela känsloregistret.

  269. "Om jag ändå vore död."

  270. "Ska jag göra slut på mig själv?
    Ja, jag skulle kanske våga."

  271. Kvinnan jag pratade om nyss
    sa tre gånger under samtalet:

  272. "Om jag bara hade knappen
    att trycka på."

  273. Till sist frågade jag vad hon menade.
    "Vad är det för knapp?"

  274. "Vill du ta ditt liv?"

  275. "Ja, jag skulle nog kunna göra det."

  276. Då är situationen en annan. Man
    får gå in i det som patienten säger-

  277. -och fråga lite mer aktivt.

  278. "Har du några planer? Har du funderat
    på hur du skulle gå till väga?"

  279. "Har du försökt tidigare?"

  280. "Du måste hjälpa mig. Jag har
    så mycket ångest. Jag orkar inte."

  281. Där finns det två vägar att gå.
    Den medicinska med medicin-

  282. -men samtidigt hålla kontakten
    med patienten.

  283. I den här stunden förstår jag
    att trots alla dagliga kontakter-

  284. -som hon ser till att skaffa sig,
    är hon ändå väldigt ensam och rädd.

  285. Hon bor i ett stort hus,
    vill inte flytta-

  286. -men det är ödsligt och ensamt
    i huset efter makens bortgång-

  287. -vilken i och för sig var väntad.

  288. Så är det...

  289. ...med ångesten och självmordet.
    Vi tittar på demens-

  290. -eller personer
    med begränsad exekutiv funktion.

  291. Hur ser det ut med ångesten där?

  292. När man har demens
    kommer den här hjärnsvikten att göra-

  293. -att man kommer att ha allt svårare
    att sköta vardagliga aktiviteter.

  294. Det här att gå till affären,
    handla, betala, få tillbaka-

  295. -om man inte betalar med kort, eller
    att komma ihåg kortkoden är svårt.

  296. Komma hem, grädda pannkakor...

  297. Glöm det. Grädda pannkakor
    består av jättemånga delaktiviteter-

  298. -som man måste klara av,
    och det gör inte en sån person.

  299. Brygga kaffe blir svårare. Till sist
    fattar man inte vad som kommer först.

  300. Bre en macka. Tveksamt.
    Det brukar också bli allt svårare.

  301. Att få hjärnan att organisera
    och planera sitt arbete-

  302. -blir allt svårare,
    och när demensen är ett faktum-

  303. -när man kommer in
    i en medelsvår period av demensen-

  304. -hos de som har Alzheimer,
    kommer många problem.

  305. Bland annat är det så
    att man är motoriskt överaktiv.

  306. Det yttrar sig på olika sätt.

  307. Sen är det så här att den dementa
    hjärnan är väldigt stresskänslig.

  308. Minsta lilla krav på en sån person
    kan framkalla ilska eller irritation-

  309. -därför att man inte klarar av det.
    "Ta på dig jackan nu."

  310. "Hur gör man?" Om det är en person
    som sätter på sig sina dagkläder-

  311. -ovanpå pyjamasen,
    vilket ni säkert har varit med om-

  312. -klarar man ju inte heller av-

  313. -att urskilja vad som är jacka.

  314. Det finns nåt som kallas beteende
    och psykiska symptom vid demens.

  315. Det finns ett BPSD-register. Jag tror
    att Uppsala kommun är med där.

  316. Jenny säger ja.
    Då är ni där, eller vi.

  317. Den sjuka personen tänker så här:
    "Nu är jag nånstans på en plats"-

  318. "där jag inte känner igen mig."
    Närminnet finns inte där-

  319. -långtidsminnet finns i viss mån
    kvar. Man är hemma hos föräldrarna-

  320. -när man var barn.
    "Det här är inte min...bostad."

  321. "Vad ska jag här och göra?"
    Man ställer sig vid dörren.

  322. Ut. Man tar med sig prylar
    som ens egna kläder i en plastkasse-

  323. -och ställer sig vid dörren,
    ofta på eftermiddagen.

  324. Det kallas "sun down syndrome". När
    solen går ner blir man så pass trött-

  325. -att man måste hem.

  326. Sen är det de främmande människorna
    som närmar sig och tar tag i en.

  327. "Jag känner inte människan.
    Vad gör de?" Man blir arg och slåss.

  328. Och ni är från andra sidan.

  329. "Herregud, vi måste ju se till
    att han duschar."

  330. "Hur ska vi göra?"

  331. "Han har inte duschat på två veckor."

  332. "Många hade inte duschat
    på längre tid"-

  333. -"innan vi fick in dem i duschen
    på avdelningen."

  334. Så illa kan det vara om
    man ska försöka vänta ut en patient.

  335. Det blir en sanitär olägenhet
    på avdelningen till sist.

  336. BPSD är de icke kognitiva symptomen
    vid demens.

  337. Det är inte symptom som har
    med minnet och hjärnans organisering-

  338. -och planering att göra, utan
    det har med känslolivet att göra.

  339. Det är när man hallucinerar,
    ofta synhallucinos.

  340. Det är inte ovanligt att man ser
    främmande barn, eller sin döda make-

  341. -bredvid sig i sängen, eller
    främmande människor i sovrummet.

  342. Då kan man inte använda sitt sovrum-

  343. -utan sover i soffan
    i vardagsrummet i stället.

  344. Hyperaktivitet är väldigt besvärande,
    för det orsakar beteendestörningar.

  345. Patienten vänder på dygnsrytmen
    och sover inte på natten-

  346. -och egentligen inte heller på dagen,
    utan patienten slumrar.

  347. Det gör att vederbörande är trött,
    lättväckt, och då är ilska-

  348. -och irritabilitet
    det man förmår reagera med-

  349. -därför att man inte riktigt vet
    var man befinner sig.

  350. Det är en fruktansvärt svår...

  351. ...sits för en demenspatient,
    som är på det viset.

  352. Det intressanta här är
    egentligen inte de här personerna-

  353. -som har beteendestörningar och
    psykiska symptom som är uppenbara.

  354. Det är det här
    som jag har skrivit med rött. Apati.

  355. De flesta BPSD-patienter är apatiska.

  356. "Svea verkar ha lagt av.
    Hon har ingen lust längre."

  357. "Hon bara sitter där och ler. Det är
    egentligen inga problem med henne."

  358. De här personerna har ett eget
    psykiskt lidande som inte syns utåt.

  359. Men dem får vi aldrig remisser på-

  360. -utan det är bråkstakarna. Ni kastar
    er över doktorn som kommer till er.

  361. "Skriv remiss. Nånting måste ske."

  362. Sen är det så här
    att vid BPSD-symptom-

  363. -uppvisar ofta patienter
    liknande vanföreställningar.

  364. De är övertygade om att det är sant-

  365. -så det är svårt att argumentera
    mot det, och det ska man inte göra.

  366. En sån här vanföreställning handlar
    om stöld. De gömmer saker i hemmet.

  367. Bordssilver eller smycken.

  368. Sen hittar de inte det. Jag pratar
    mestadels om personer som bor hemma-

  369. -men även på boenden händer det.

  370. Och i nästa fas anklagar man
    de hemmaboende eller andra anhöriga-

  371. -eller hemtjänsten för att ha stulit.

  372. Det kommer ju att resultera
    i mycket besvärande situationer.

  373. Man måste hjälpa personen-

  374. -men å andra sidan är man
    kanske misstänkt för att ha stulit.

  375. Det här med att man inte känner
    sig hemma. Långtidsminnet finns kvar-

  376. -så man är kanske nånstans
    i 20-årsåldern, och inte den här-

  377. -85-åriga...damen.

  378. Då kommer nästa vanföreställning. Man
    tittar på maken. "Vad gör han här?"

  379. Man har i minnet maken
    när han var fästman, när de var unga-

  380. -när de träffades, och den här
    sura gubben vill hon inte ha hemma.

  381. Det där är väldigt besvärligt.
    Jag var en gång med om en patient-

  382. -som bodde ensam i ett hus på landet.
    Han var frånskild och fick Alzheimer.

  383. En dag slog han sönder spegeln,
    därför att han såg en elak gubbe där.

  384. Det blev ju inte så jättebra,
    och några veckor senare-

  385. -bjöd han sin lampa på kaffe,
    och då var det ju dags att flytta.

  386. Det var riktigt farligt. Och sen
    det där när man gaddar ihop sig.

  387. Ni biståndshandläggare kommer till
    patienten och ska ha vårdplanering.

  388. Några anhöriga kommer också.
    Patienten är med.

  389. Vederbörande uppfattar att det är
    en sammansvärjning av onda människor-

  390. -som vill få bort honom eller henne
    hemifrån. Det är ju egentligen sant-

  391. -men de är inte onda, utan de
    försöker hitta den bästa lösningen-

  392. -för den här personen just nu. Men en
    person som inte har sjukdomsinsikt-

  393. -kan inte riktigt förstå det.

  394. Sen det här med otrohet. Det är
    vanligt att patienter får för sig...

  395. Synen sviktar, man har åldrats.
    I det normala åldrandet hör-

  396. -och ser man sämre,
    och så är man dement.

  397. Man har svårt
    att tolka sin omgivning.

  398. När hemtjänsten kommer, tror kvinnan
    att det är mannens älskarinna-

  399. -eller tvärtom. Det har vi varit med
    om. Det är tråkigt för de anhöriga-

  400. -som är kvar i hemmet
    och psykiskt friska.

  401. Bemötande av en sån här person
    är så enkelt språk som möjligt.

  402. Man ska inte lämna möjligheter till
    val, utan korta ja och nej-frågor.

  403. Man ska också försöka uppdatera
    patienten. Det är också viktigt.

  404. "Var är vi? Vad ska vi göra härnäst?"

  405. "Nu är du på det och det hemmet,
    och nu är det lunchdags."

  406. Det är ofta måltider som anger
    nåt slags struktur för patienterna.

  407. Och sen att de här personerna
    har vanföreställningar-

  408. -ska man lämna utan kommentarer.

  409. Hur gör ni? Kommenterar ni det?

  410. Det är svårt att säga: "Så är
    det inte." De köper ju inte det.

  411. I deras värld är det de hävdar sant.
    Då är det viktigt att kunna...

  412. ...köpa det som patientens känslor
    visar. Patienten är väldigt upprörd-

  413. -och det måste man
    ha bekräftelse för.

  414. På det sättet
    skapar man en bättre allians.

  415. Hur behandlar man BPSD?
    Man måste sanera medicinlistan.

  416. Ofta finns det läkemedel-

  417. -som har orsakat eller
    bidragit till det här utbrottet-

  418. -eller så är det andra läkemedel,
    som interagerar med vissa.

  419. Det är svårt att sanera medicinerna-

  420. -för ofta behöver patienten en del
    av dem. Ibland kan man minska några.

  421. Vad består sanering
    av personens miljö av?

  422. Dementa personer som har BPSD-symptom
    ska ha väldigt...

  423. ...stimulifattiga miljöer. Det ska
    inte pyntas. Plocka bort alla prylar-

  424. -som är onödiga. Bara det som är
    absolut nödvändigt ska finnas framme-

  425. -annars plockar de ner saker.

  426. Vi hade patienter som plockade ner
    alla tavlor på avdelningen.

  427. Man kan undra varför de gör det.

  428. Det vet vi inte, men det kan vara så
    att det är en sak för mycket-

  429. -och så går de och plockar ner det.

  430. Vi måste försöka tolka
    patientens beteende så gott vi kan.

  431. Sen orienterande belysning.
    Man ska ha ljus i alla fyra hörn-

  432. -för att kunna orientera sig.
    "Nu är jag i det här rummet."

  433. "Nu går jag över till ett annat rum."
    Man måste ha den här belysningen-

  434. -som kan orientera personen i fråga.
    Och sen att skrika till varann-

  435. -från ena änden av korridoren
    till den andra, är inte så bra.

  436. Det tror jag inte att ni gör,
    för man vet att de här personerna-

  437. -är väldigt ljudkänsliga.
    Sen är det mer ett önsketänkande-

  438. -att ha en följeslagare,
    för det är svårt att åstadkomma på...

  439. ...en avdelning
    med två personal på kvällen-

  440. -och åtta patienter som alla behöver
    omvårdnad. Men i den mån det går-

  441. -nån som uppdaterar patienten hela
    tiden. Brukar ni ha studenter hos er?

  442. Elever från gymnasiet,
    som läser vårdlinjen och gör praktik.

  443. Då kan ni engagera dem i
    att uppdatera de här personerna.

  444. Då får de en uppgift, och blir glada
    över att de kan göra nåt reellt...

  445. ...på avdelningen. Och sen anhöriga.
    Anhöriga blir lite förskräckta-

  446. -när de märker förändring
    hos pappa eller mamma.

  447. Pappa var kanske en gentleman, och
    plötsligt pratar han med svordomar.

  448. Det känns
    inte speciellt bra för anhöriga.

  449. Man måste förklara vad som händer
    och varför det händer.

  450. Är det ångest om patienten
    reagerar på överträdelse-

  451. -av ens integritetssfär?
    Ungefär två meter.

  452. En meter är ju
    väldigt...stark integritet.

  453. Vi vill inte ha nån som
    kan släppas innanför den här gränsen.

  454. Plötsligt kommer det folk
    som ska sköta ADL på en person.

  455. Där ingår en rätt stor portion
    ångest. Man känner sig angripen.

  456. Det är det
    som ofta väcker försvarsreaktioner-

  457. -i form av aggressivitet.

  458. Vandring. Det är också så
    att vi tolkar vad vandring är.

  459. Vandring är nog hemlängtan.
    Därför vandrar patienten.

  460. Vi vet egentligen inte
    varför det är så, men det...

  461. ...händer oftast när patienten
    har medelsvår svårighetsgrad-

  462. -i sin Alzheimers demens. Vandrare
    måste ha bra skor. Tänk på det.

  463. De ska inte vandra barfota eller
    i sockor, för de får sår på fötterna-

  464. -och det kan gå illa.
    Vandrare är inte heller så lätta-

  465. -att få bukt med farmakologiskt.
    Men man kan vandra av andra orsaker.

  466. Vi hade en patient med Alzheimer
    som vandrade.

  467. Han hade varit tågkonduktör,
    så han gick till olika rum-

  468. -och skulle klippa biljetter,
    eller hur Inger?

  469. Så var det. Han skulle klippa
    biljetter, men de andra boende-

  470. -var inte riktigt med på detta,
    vilket ledde till komplikationer.

  471. Skrik då? Personer som har demens
    och kommer i skrikstadiet-

  472. -är de som har den svåraste
    demensgraden. De är inte alls med.

  473. Skrik är nåt som brukar oroa oss, och
    som vi försöker tolka så gott vi kan.

  474. Ibland tror vi
    att det är tecken på övergivenhet-

  475. -eller stark ångest, och så får
    patienten ångestdämpande läkemedel.

  476. Det hjälper inte. Patienten
    får antidepressiva läkemedel.

  477. Marginell hjälp.
    Men patienten är ju övergiven-

  478. -och så går man till henne
    och är med henne.

  479. Men hon skriker fortfarande.

  480. Och så frågar folk... Jag hörde
    folk fråga: "Varför skriker du?"

  481. "Skriker jag?" De här personerna
    är inte medvetna om att de skriker.

  482. Det kan vara så att det är uttryck
    för fortskridande hjärnförändringar.

  483. Att åstadkomma bra behandling
    av skrik med psykofarmaka-

  484. -är väldigt svårt.

  485. När vi hade en BPSD-avdelning
    hade vi ett ljudisolerat rum-

  486. -och tätt sällskap av nån
    som arbetade på avdelningen.

  487. Man måste försöka hantera det
    så gott det går. Ibland försöker man-

  488. -med bolltäcke, för att patienten
    ska känna sig mer omhändertagen.

  489. Ja...hur ska man göra
    med sina vårdinsatser?

  490. Det viktiga är att kunna förstå
    vad patienten är med om.

  491. Har vederbörande UVI-

  492. -eller ramlat och fått en fraktur?
    Det finns nytillkommen smärta.

  493. Allt det måste man ta i övervägande-

  494. -när patienten
    får de här beteendeförändringarna.

  495. Sen har man det här med sina
    optimala förutsättningar som vårdare.

  496. Det viktiga är att man har kunskap
    om personen i fråga.

  497. Att man vet personens livshistoria.

  498. På nästan alla boenden
    finns det en pärm-

  499. -där man har antecknat livshistorien.
    Man har tagit upp det från anhöriga.

  500. Men när nån har bott på ett boende
    i flera år-

  501. -och det sker en personalomsättning,
    upptäcker vi-

  502. -att man kan väldigt lite om
    vad personerna har varit med om.

  503. Försök att uppdatera de nya
    som kommer.

  504. Det är viktigt att man har
    tillgång till hela livshistorien-

  505. -så att man vet varför... Man kan
    då lättare tolka patientens symptom.

  506. Sen personcentrerat förhållningssätt.
    När man blir dement-

  507. -och hjärnan fungerar allt sämre,
    framför allt kognitionen-

  508. -finns det ändå
    en...intakt person inuti-

  509. -som består av känslolivet-

  510. -och det intakta måste man försöka
    bevara. Därför är det viktigt-

  511. -att bekräfta patienten
    i dennes förmågor bland annat.

  512. Och ge ett positivt... Det låter
    lite löjligt med positivt bemötande-

  513. -men ge ett bemötande som gör att
    patienten känner att du är vänlig-

  514. -gentemot vederbörande. Patienter som
    inte känner sig sedda och bekräftade-

  515. -kan bli upptakten till
    de här apatiska BPSD-patienterna.

  516. "Ingen ser mig, alltså finns
    jag inte." Vi är ju flockdjur-

  517. -och vill vara med i gruppen.

  518. Det här med tid i samtalet
    är inte alltid så lätt-

  519. -när man har andra att sköta om.
    Man kan kanske planera in ett samtal-

  520. -där man tar sig an en person
    lite mer på djupet.

  521. Vi har tidigare pratat om det
    enkla tilltalet, att man informerar-

  522. -om en sak i taget
    och ja och nej-frågor.

  523. På vissa boenden är väldigt många
    av personalen nysvenskar-

  524. -som inte pratar så bra svenska.
    Det här går alldeles utmärkt-

  525. -har jag sett flera exempel på,
    att parera, eller kompensera-

  526. -med ett tydligt kroppsspråk
    och vänligt bemötande. Kroppen minns.

  527. Vi har pratat om det tidigare.

  528. Vi kommunicerar ju hela tiden
    med våra kroppar-

  529. -innan vi kommunicerar med munnen.
    Jag tittar på dig och ser en blick.

  530. Du svarar med mimiken, och jag vet
    att jag kan närma mig och prata.

  531. På det sättet är det också i mötet
    med den demenssjuka patienten.

  532. Många...av såna här språksvårigheter
    kan väldigt väl kompenseras-

  533. -med just kroppsspråket.

  534. Sen har man omvårdnadsinterventioner.
    Jag vet inte om ni tillämpar dessa.

  535. "Snoezelen" är
    en sån här holländsk metod-

  536. -där man ska försöka stimulera
    så många sinnen som möjligt.

  537. Man ordnar spa-miljö med aromaterapi,
    lite musik och lite trevligt.

  538. Det har rätt lite effekt
    i det långa loppet-

  539. -men i stunden kan det verka lugnande
    för en person som är benägen-

  540. -att reagera med ilska
    och aggressivitet.

  541. Använder ni er av det nånstans?
    "Hands up".

  542. "Snoezelen"? Ingenstans. Nej, okej.

  543. Däremot massage och beröring
    har ju lite bättre evidens-

  544. -men då ska man använda det
    regelbundet. Det ska ingå i vården.

  545. Det tror jag att många av er
    använder. "Hands up". Taktil massage.

  546. Titta. Inte så många.

  547. Jag skulle rekommendera
    att ni ska...utbilda er i det-

  548. -för det är väldigt bra
    för...kroppen.

  549. Man får lite utsöndring-

  550. -av "må bra"-hormonerna
    oxytocin och prolaktin.

  551. Reminiscens används väldigt flitigt
    har jag för mig.

  552. Jag ska strax kolla.

  553. Vid reminiscens tittar man inte bara
    på foton och framkallar gamla minnen-

  554. -utan det kan göras på olika sätt.

  555. Upplandsmuseet har en kista med gamla
    tyger. Den har vi lånat en gång.

  556. Man kan titta på tygerna och
    ta på dem tillsammans med patienten.

  557. De väcker också väldigt många minnen.

  558. Man kan också själv ordna
    en samling gamla tyger.

  559. Sen finns det
    några sinnesträdgårdar i Sverige-

  560. -bland annat på Sabbatsbergs sjukhus.

  561. Där har man gjort en helt
    genialisk sak. Man har stigar-

  562. -mellan de olika planteringarna-

  563. -och de är belagda med olika sorters
    beläggning, till exempel sten-

  564. -eller sand, eller grus.
    När man går på det minns fötterna-

  565. -hur man gick under barndomen.
    Då väcks många minnen-

  566. -som patienten kan berätta.

  567. Reminiscensmetoden
    har en viss stimulerande effekt-

  568. -på kognitiv förmåga, och det är bra
    att använda sig av den.

  569. Vem använder sig av det?
    Vilka boenden? En, två, tre.

  570. Nej, men hör ni. Där finns det
    förbättringspotential. Hallå!

  571. Musik.

  572. Det är lite olika med det.

  573. Jag har på många boenden sett
    att patienter har sin egen musik.

  574. De har en cd-spelare. Personalen
    kommer in, sätter på en skiva.

  575. De lyssnar,
    och det blir bra för stunden.

  576. Det finns många boenden som har nån
    som spelar med jämna mellanrum-

  577. -en eller två gånger i månaden-

  578. -och så tar man
    evergreens tillsammans.

  579. Men det som i studier har visat sig
    ha bäst effekt är "vårdaresång".

  580. Ni ska gå in till patienten och
    sjunga. Jag kan inte göra det, men...

  581. "God morgon, Elsa."

  582. "Nu ska vi gå upp."

  583. Tackar.

  584. Det är så här...
    Det är en fantastisk sak.

  585. En av de mest fantastiska upplevelser
    jag har varit med om...

  586. Man har ett sekundärt hörcentrum-

  587. -som inte är angripet
    av den neurodegenerativa sjukdomen.

  588. Man kan dåligt språk,
    man kan prata "ordsallad"-

  589. -det vill säga ord
    utan inbördes...sammanhang-

  590. -när man har grav demens. Men en
    sån person ställde sig framför mig-

  591. -när musikterapeuten kom och började
    spela, och han sjöng totalt rätt.

  592. Vartenda ord föll på plats. Det
    var en upplevelse. Jag fick gåshud.

  593. Jag har aldrig varit med
    om nåt sånt före den här personen.

  594. Har ni varit med om det?

  595. Det har ni?
    Visst är det helt overkligt?

  596. En person som inte kan prata, som
    är gravt dement, kan ställa sig upp-

  597. -och bara sjunga
    hela "Calle Schewens vals" helt rätt.

  598. Att få uppleva det är en ynnest.

  599. Man vet
    att det finns sidor hos personen-

  600. -som man fortfarande kan arbeta med.

  601. Och djurterapi. Det är också
    "må bra-hormoner" som stimuleras där.

  602. I Uppsala har vi hunden Bosse.
    Jag vet inte om han lever.

  603. Har ni anlitat hunden Bosse?

  604. Han kommer i sin arbetsväst
    tillsammans med sin hundförare.

  605. Den här hunden är...

  606. ...tränad så att den ska
    hälsa ungefär lika mycket på alla.

  607. Den ska inte favorisera
    några personer som bor där.

  608. Det är en väldigt positiv upplevelse
    för de dementa att umgås med djur.

  609. Det finns ett boende i södra Sverige
    som hade en liten ponny.

  610. Har ni sett det på tv? Den
    klapprar med hovarna när den kommer.

  611. Alla är jätteglada i den.
    Nånstans hade man en gris, tror jag.

  612. Fantasin har inga gränser.

  613. Sen finns det ju djurrobotar.
    Det finns till exempel en sälrobot.

  614. Om man på grund av allergier
    inte kan ha levande djur-

  615. -kan man ha robotar.
    Det kostar lite pengar förstås.

  616. Prioriterad fråga
    är fysisk aktivitet och utemiljö.

  617. Det är en prioriterad fråga för alla,
    oavsett om man är gammal eller ung.

  618. Det är så här att det här...

  619. Motion varje dag avleder ångesten.
    Det är en bra avledningsmanöver.

  620. I den mån ni kan, gå ut med
    så många av era dementa som möjligt.

  621. Att man kan behålla delfunktioner,
    framför allt gångförmågan.

  622. Kan man behålla gångförmågan-

  623. -kan man kanske
    förhindra fall och frakturer.

  624. Det blir en gratis aktivitet-

  625. -som leder till bättre hälsa
    hos de det gäller-

  626. -och som är bra samhällsekonomiskt.
    Det måste man slå ett slag för.

  627. Jag ska bara nämna
    farmakologisk behandling av ångest.

  628. SSRI-preparaten, jag kan
    inte nämna några här när man filmar-

  629. -men ni vet nog vilka jag menar...

  630. Selektiva serotoninåterupptagshämmare
    är den grupp av läkemedel-

  631. -som har bäst evidens
    för ångestbehandling.

  632. Det finns andra grupper också,
    som vi använder vid demens.

  633. Pregabalin kan också
    användas som komplement-

  634. -om de antidepressiva inte hjälper.

  635. Och sen
    den gamla gruppen benzodiazepiner-

  636. -där man använder ett preparat,
    som har medellång verkan.

  637. Man ska helst använda lite.
    Det sänker blodtrycket-

  638. -och man ska snabbt utvärdera
    effekten av detta, och om möjligt-

  639. -minska dosen eller ta bort den
    om det är möjligt.

  640. Sen är det sömnmedel, eller
    antidepressiva som är tröttande.

  641. De kan ges i stället för sömnmedel,
    för att patienten ska få god sömn-

  642. -och återställa dygnsrytmen-

  643. -om det är så att det är
    en patient med dålig dygnsrytm.

  644. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ångest hos äldre

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka ligger i riskzonen för att må sämre på ålderns höst? Vad kan omvårdnadspersonal tänka på och hur kan de agera? Malgorzata Szmidt är specialistläkare i psykiatri och geriatrik vid äldrepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här berättar hon om psykisk ohälsa, om de symptom man kan stöta på i äldrevården och vad som kan göras. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre
Ämnesord:
Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Social omsorg, Ångest, Äldre, Äldreomsorg
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Satsning på psykisk hälsa hos äldre

Jenny Söderlund är verksamhetsutvecklare på äldreförvaltningen i Uppsala kommun. Hon berättar om målbilder och arbetsmetoder för att upptäcka psykisk ohälsa bland äldre. En av metoderna är att utbilda så kallade förstahjälpare, biståndshandläggare som möter äldre i kommunen. Nathalie Flodman är en sådan. Här berättar hon om mötet med en deprimerad äldre man som vill ta sitt liv. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Ångest hos äldre

Vilka ligger i riskzonen för att må sämre på ålderns höst? Vad kan omvårdnadspersonal tänka på och hur kan de agera? Malgorzata Szmidt är specialistläkare i psykiatri och geriatrik vid äldrepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här berättar hon om psykisk ohälsa, om de symptom man kan stöta på i äldrevården och vad som kan göras. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Existentiell hälsa

Cecilia Melder är forskare i religionspsykologi vid Uppsala universitet och Teologiska högskolan i Stockholm. Hon menar att tro, religion och andlighet hör ihop med hur vi ser på våra liv och att detta kompletterar vår fysiska och psykiska hälsa. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

De svåra samtalen

Sjukhusprästen på Akademiska sjukhuset i Uppsala Kerstin Dillmar och Sigtunastiftelsens kaplan Lars Björklund berättar om situationer där de har haft de svåra samtalen. De talar om insikten att det kanske inte finns någon tröst i de riktigt svåra sorgerna. Det viktiga är att vara där, att finnas bredvid en medmänniska i nöd. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Trauman - en utmaning för äldreomsorgen

Susanne Rolfner Suvanto är verksamhetsansvarig på Omvårdnadsinstitutet med stor erfarenhet av äldrevården och nationell utredare för regeringens kvalitetsplan för äldreomsorgen. Hon drar paralleller mellan de som överlevde förintelsen, de som flydde hit från finska vinterkriget och de som kommer idag. Vilka omvårdnadsutmaningar står vi inför och vad kan vårdpersonal tänka på? Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Symptom på traumatisering

Frida Johansson Metso har mångårig erfarenhet från Röda Korsets arbete med krigstraumatiserade människor. Här berättar hon om vad som händer i den posttraumatiserade människan, hur det yttrar sig och hur äldrevården kan handskas med traumatiserande minnen. Hur ger vården patienterna rätt diagnos, då symptom för PTSD kan likna minnessjukdomar som demens? Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Bra och dåligt med hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist, forskare i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar hur blädningsbruket kan vara en väg till hyggesfri skog, och ett alternativ till den traditionella slutavverkningen. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Jennifer fick narkolepsi

Jennifer Blom är 14 år och har narkolepsi. Sjukdomen började ett par veckor efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Fråga oss