Titta

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Om UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Vad görs för att höja den nationella kvaliteten på äldreomsorgen, hur arbetar vi för den existentiella hälsan? Föreläsningar och samtal med psykologer, läkare, sjuksköterskor, präster, utredare och verksamhetsansvariga som alla jobbar med människor som befunnit eller befinner sig i existentiell smärta. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre : Existentiell hälsaDela
  1. Varför lever jag?
    Varför ska jag dö?

  2. Vad är meningen med alltihop?
    Finns det något hopp för mig?

  3. Det här är aspekter som vi behöver
    lyfta in i vård och omsorg.

  4. Jag funderar ibland på vad vi gör
    inom äldreomsorgen.

  5. Jag började inom äldreomsorgen precis
    när vi hade en ny socialtjänstlag-

  6. -så vi skulle inte heta hemsamariter
    längre, utan biträden.

  7. Jag cyklade till mina...
    boende, som vi sa då.

  8. Och vad stod det på min lista?
    Jo, "ge NN frukost".

  9. Så jag gör i ordning frukost-

  10. -men det viktigaste var kanske inte
    att göra det, utan frågan:

  11. "Vad har du för tankar om i dag?
    Ska du göra något?"

  12. "Nej, jag orkar inte", säger mannen.

  13. "Jag hade tänkt gå till biblioteket
    och lyssna på den där författaren"-

  14. -"men jag vet inte..."

  15. Varpå jag säger: "Ska du inte
    försöka? Vore inte det trevligt?"

  16. "Du behöver inte stanna så länge.
    Jag kan lägga fram kläderna."

  17. "Jag underlättar lite för dig."
    "Ja, ja, vi får se."

  18. Jag cyklar vidare på min lilla cykel.
    Nästa stopp är två systrar.

  19. De behövde hjälp med tvätten.

  20. Nu var det här för 3 000 år sedan,
    nästan, så då hade vi lite mer tid.

  21. Visst, de behövde hjälp med tvätten,
    men det var inte det viktiga.

  22. Det var när jag skulle sitta
    vid deras köksbord-

  23. -och dricka deras svartvinbärssaft
    - osockrad, det var viktigt.

  24. Och så skulle jag berätta om livet
    där utanför, om allt nytt som hände.

  25. Vad var disko för något?
    Ja, det var länge sedan.

  26. "Men vad är det här
    som vi har hört talas om?"

  27. Jag fick berätta om hur världen
    utanför utvecklades - förnyades.

  28. Och man såg riktigt hur det pirrade
    hos de här äldre damerna.

  29. Så cyklade jag vidare.

  30. Nästa stopp var en herre
    som hade klara beroendeproblem-

  31. -och hade det ganska illa ställt.

  32. Min uppgift var att hjälpa
    med medicin och rensa i köket lite-

  33. -så att det inte var
    en alltför stor sanitär olägenhet.

  34. Men just den här dagen såg jag en
    tavla som jag inte hade sett förut.

  35. Jag hade nog inte tittat.

  36. Jag pratade om den: "Wow, vilken fin
    tavla! Var kommer den ifrån?"

  37. Och plötsligt berättade han
    om en tillvaro-

  38. -där han hade varit viktig
    för ett sammanhang-

  39. -där han hade varit en, tillsammans
    med andra - en i arbetskollegiet.

  40. När jag cyklar hem den dagen,
    efter flera andra besök-

  41. -är det ett möte som ligger kvar
    allra mest.

  42. Vi var två som skulle gå hem
    till en man som mådde väldigt dåligt.

  43. Han låg inför döden, och just då
    hade han ingen anhörig hos sig.

  44. Så vår uppgift - tänk på
    att det här var ganska länge sedan-

  45. -var att sitta med honom.

  46. Vi förstod att det var inom
    en snar framtid som han skulle dö-

  47. -så vi fick extra tid.

  48. Vi sitter där och hör hur andningen
    blir allt tyngre för honom.

  49. Det går inte riktigt att få kontakt
    med honom, inte som vi märker.

  50. Så man sitter och håller i handen,
    baddar lite blött på läpparna-

  51. -och är närvarande.

  52. Sedan helt plötsligt,
    utan förvarning, slår han upp ögonen.

  53. "Jaha, är det så här det är!"
    Och sedan dör han.

  54. Och jag tänkte: "Nej, snälla,
    du ska inte dö nu! Du måste berätta!"

  55. Men han dog fridfullt.

  56. Och jag tänker
    att de här mötena är unika möten-

  57. -även om många av er
    nog känner igen er.

  58. Efter en sådan dag kan man tänka:

  59. "Jag värmde mat,
    tvättade lite, städade lite"-

  60. -"och satt vid någon
    och baddade hans läppar."

  61. Men man kan också se det som så
    att det jag gjorde var-

  62. -att stödja lite hopp
    att orka gå till biblioteket.

  63. Jag gav lite förundran
    för det som kan komma-

  64. -lite nyfikenhet
    för det som finns utanför.

  65. Det var också att återuppleva
    och främja ett möte-

  66. -som kunde ge sammanhang och känslan
    att vara någon tillsammans med andra-

  67. -och att ge en form av harmoni och
    inre frid vid det sista andetaget.

  68. Och det är det här som jag menar
    är så otroligt viktigt i hemtjänsten-

  69. -eller över huvud taget
    i mötet med människor-

  70. -äldre, som vi pratar om i dag, men
    naturligtvis också andra människor.

  71. Den här dimensionen uppmärksammar vi
    allt mer i internationell forskning.

  72. Efter hemtjänsten har jag också
    jobbat inom sjukvården.

  73. Jag har utbildat mig på Teologen,
    och har varit präst i ett antal år.

  74. En gång präst, alltid präst,
    om man inte avkragar sig.

  75. Men nu jobbar jag med forskning,
    utveckling och undervisning-

  76. -i just ämnet "existentiell hälsa".

  77. Vad är då existentiell hälsa?

  78. Vi har kanske inte så mycket pejl
    på vad det är.

  79. Någon som jag träffade
    i ett sammanhang-

  80. -hade frågat sina kamrater
    vad de tänkte på när hon sa "hopp".

  81. Svaret hade blivit "groda".

  82. Och vi kanske behöver hitta fler ord,
    för begreppet "hopp" är "groda".

  83. Det är så härligt att prata inför er,
    för ni har verkligen framtidsyrket.

  84. I alla andra yrken undrar man "kommer
    vi att ha kunder?" och så vidare.

  85. Ni har det, och ni kommer att ha det.
    Det är så fantastiskt.

  86. Vi kan titta på hur det ser ut.
    När jag började inom hemtjänsten-

  87. -fanns det knappt 500 personer
    som var över 100 år.

  88. I dag, eller rättare sagt
    enligt Socialstyrelsen och SCB-

  89. -så är det 2014 nästan 2 000.

  90. Och det spännande
    med att vi blir äldre är-

  91. -att det faktiskt inte är de sjuka
    åren som blir fler, utan de friska.

  92. Då tänker vi primärt
    på somatisk hälsa.

  93. För att behålla livskvalitet
    gäller det ju också-

  94. -att vi också mår bra psykiskt-

  95. -att vi mår bra i våra liv
    och har en livskvalitet som duger.

  96. Det som jag försöker stödja
    och främja på olika sätt är-

  97. -att vi ska ha livskvalitet ända in
    i döden - och kanske ännu längre.

  98. Men det är spännande att se framåt,
    då det kommer att se ut så här.

  99. Här är en prognos för hur många som
    kommer att vara över 100 år framöver.

  100. Nu är vi här. Jag är ju skolfröken,
    men nu har jag inget att peka med.

  101. Men strecket ser ni.
    Så många är vi i dag: knappt 2 000.

  102. Och ser ni hur många
    som kommer att vara äldre år 2060?

  103. Det är en otrolig ökning.

  104. Det gör både att vi har en stor
    utmaning att hitta en effektiv-

  105. -och funktionell vård och omsorg
    för äldre-

  106. -men också
    att ni är i ett framtidsyrke.

  107. Och det är något att ta vara på.

  108. Då blir ju frågan hur vi kan hjälpa
    alla dessa människor-

  109. -som blir äldre och äldre
    att må bra, och hur ser vår hälsa ut?

  110. Vi kan titta
    på hur man tänker runt hälsa.

  111. Det här är från en proposition som
    förra regeringen lade fram 2007-2008-

  112. -för förnyad folkhälsa-

  113. -och om vad vi menar med folkhälsa
    - själva grunden till folkhälsan.

  114. Då menar de att grunden för deras
    beslut är att människan har behov-

  115. -som både är kroppsliga,
    själsliga och andliga-

  116. -och att den grunden ska ligga
    för all vård och omsorg som ges.

  117. Då kan man bli lite fundersam. Vad
    är kroppsligt, själsligt och andligt?

  118. Det kroppsliga har vi rätt bra koll
    på. Det kan vi ofta mäta och väga.

  119. Men det själsliga och andliga?

  120. I ursprungstexterna, där begreppen
    "kropp", "själ" och "ande" myntas-

  121. -ser vi att det själsliga står för de
    psykiska eller mentala processerna.

  122. Vi har kroppsliga och mentala behov.

  123. Men vi har också andliga behov-

  124. -behoven som ligger djupt inom oss,
    som handlar om:

  125. "Varför lever jag?"
    "Varför ska jag dö?"

  126. "Vad är meningen med alltihop?"
    "Finns det något hopp för mig?"

  127. Det här är aspekter som vi
    behöver lyfta in i vård och omsorg.

  128. För jag tänker återigen på personerna
    som jag inledde med - mina besök.

  129. Vad var det som fick dem
    att faktiskt gå upp på morgonen-

  130. -att faktiskt ta sin medicin
    och kanske göra lite sjukgymnastik?

  131. Vad är det som får oss
    att fatta de hälsosamma besluten?

  132. Ja, till viss del att läkaren
    säger det och att man kanske måste.

  133. Men det finns också en stark motor
    i att man ser ett värde med vardagen-

  134. -och ser en anledning
    till att man finns.

  135. Och den anledningen
    får vi inte beröva äldre människor.

  136. De behöver också känna
    att livet är meningsfullt-

  137. -att de har något att hoppas på.

  138. Då är vårt förhållningssätt centralt.

  139. Om vi tänker att när man blir äldre
    ska man minnas det som har varit-

  140. -och alltid leva i det förflutna-

  141. -menar jag att vi har ytterligare
    något att erbjuda dem: att leva nu.

  142. När vi jobbar i palliativ vård
    är det viktigt att prata om-

  143. -att man lever ända tills man dör.

  144. Det gäller faktiskt också andra-

  145. -inte bara dem som befinner sig
    i palliativ vård.

  146. Låt oss ha så mycket livskvalitet
    som vi kan, ända fram tills vi dör.

  147. Det är ett mål som jag har-

  148. -och som ligger till grund för hur
    vi ser på hälso- och sjukvård i dag.

  149. Hur ser det då ut med våra äldre?

  150. Jag är ju forskare,
    så jag är lite tråkig.

  151. Men jag vill ändå visa-

  152. -att vi har en ganska stor andel
    av dem som får psykosomatisk medicin-

  153. -får anti-depressiva
    och ångestdämpande medel.

  154. Jag hoppas att ni kan se,
    för det är alltså uppdelat på åldrar.

  155. Vi ser att i princip alla
    de här läkemedlen ökar med åldern.

  156. Vi har också varit inne på självmord
    bland äldre.

  157. Här är kurvor på det, där vi ser-

  158. -hur självmorden bland äldre män ökar
    med åldern.

  159. Från ungefär 70-74 år
    ökar det kraftigt, fram till 85 plus.

  160. Det är också så att vi ser att
    även äldre kvinnor tar livet av sig.

  161. De senaste femton åren har dödlighet
    i alkoholrelaterade skador ökat-

  162. -med 125 % hos kvinnor.
    Det är otroligt mycket.

  163. Och det är inte främst sådana
    som har ett långt missbruk bakom sig-

  164. -utan till stor del nyinsjuknade.

  165. Det är alltså farmödrar och mormödrar
    som hämtas på torken första gången-

  166. -när de är 73 år.

  167. Hur det påverkar dem och deras familj
    behöver vi också titta närmare på.

  168. Så låt oss inte stirra oss blinda
    på en eller annan typ av ohälsa-

  169. -när vi kommer till äldre, utan se
    i stället hur vi kan främja hälsan.

  170. Här brukar vi prata om olika hälso-
    determinanter - bestämningsfaktorer.

  171. Vad är det som påverkar vår hälsa?
    Vad är det som påverkar din hälsa?

  172. Naturligtvis är det vår fysik,
    men det är så mycket mer.

  173. Om man tittar på hälsodeterminanterna
    som är ganska klassiska...

  174. Bo Haglund och Svanström
    presenterade dem 1890 - nej, 1981.

  175. De var tidiga, men inte så tidiga.

  176. Man pratar om olika nivåer
    eller grader av hälsodeterminanter.

  177. Naturligtvis är ålder,
    kön och arv viktiga aspekter-

  178. -när vi ska avgöra hälsa
    eller när vi förespår hälsa.

  179. I dag vet vi i Sverige att
    om man växer upp i ett visst område-

  180. -kan det handla om sju års kortare
    eller längre förväntad livslängd.

  181. I ursprungsfamiljen finns det något
    som handlar om socialt sammanhang-

  182. -utbildning och socioekonomiska
    faktorer och liknande som påverkar.

  183. Hur man ser på sig själv i sin
    relation till sin ursprungsfamilj-

  184. -påverkar också nästa del:

  185. Det sociala stödet, kontexten som man
    ingår i, den närmaste sociala miljön.

  186. Det handlar om relationer till
    andra vuxna och den typen av frågor.

  187. Det påverkar också och påverkas av
    hur vi förhåller oss till droger-

  188. -narkotika, motion och sådana saker.

  189. Och det påverkar vår arbetsmiljö,
    hur vi ser på utbildning-

  190. -och i yttersta kontexten också
    den stora socioekonomiska strukturen.

  191. Alltså politiken. Vad styr samhället?

  192. Vad ger vi Socialstyrelsen
    i uppdrag att utreda, och så vidare?

  193. Men bland de här hälsodeterminanterna
    saknar vi en determinant-

  194. -eller bestämningsfaktor som vi
    har sett påverka hälsan allt mer.

  195. Då talar jag både om självskattad
    hälsa och om diagnostiserad hälsa.

  196. Det är saker som gör att vi mår bra.

  197. Flera känner säkert igen
    Katie Erikssons vårdkors.

  198. Hon är forskare i Finland-

  199. -och pratar om två olika aspekter
    av hälsa och välbefinnande:

  200. "Frisk och sjuk"
    respektive "må bra och må dåligt".

  201. Det är inte nödvändigtvis samma sak.

  202. Man kanske inte
    mår bra bara för att man är frisk-

  203. -eller är sjuk
    för att man mår dåligt.

  204. När jag gjorde min avhandling, vilket
    har bekräftats i mina senare arbeten-

  205. -hade jag en enkät,
    som jag ska komma tillbaka till.

  206. Där frågade jag bland annat
    om man var sjuk eller frisk-

  207. -och om man mådde bra eller inte.

  208. Jag hittade inget statistiskt samband
    mellan de friska-

  209. -och dem som sa att de mådde bra-

  210. -och inte heller mellan dem som
    var sjuka och dem som mådde dåligt.

  211. Det var en salig röra. Och det
    är egentligen inte så konstigt.

  212. Det här
    känner många av oss redan till.

  213. På en middag sa min bordsgranne:

  214. "Hur känns det att forska om något
    som alla är experter på?"

  215. Först blev jag lite... Men sedan
    insåg jag att det är precis så.

  216. För nog känner många av oss någon
    som är sjuk i diagnoser-

  217. -och som kanske har en lunta
    - på min tid hade vi luntor-

  218. -av diagnoser.

  219. Och när man frågar hur de mår
    säger de "det är en ganska bra dag".

  220. Men hur kan det vara "ganska bra"-

  221. -när man har
    en meterhög journalklump?

  222. Samtidigt har vi andra,
    som egentligen borde må ganska bra.

  223. Man har fysisk hälsa,
    jobb, vänner och kanske familj-

  224. -och ändå mår man pytondåligt.

  225. Vad är det som gör
    att vi ser den här skillnaden?

  226. Kanske finns en del av svaret
    i den existentiella dimensionen.

  227. För när jag i min studie använde det
    här instrumentet - den här enkäten-

  228. -frågade jag inte bara hur man mådde-

  229. -utan också om man hade hög grad
    av existentiell hälsa.

  230. Då visade det sig att de som hade hög
    grad av existentiell hälsa mådde bra-

  231. -och de som hade låg grad
    av existentiell hälsa mådde dåligt.

  232. Det här är en liten studie-

  233. -men resultaten bekräftas
    både internationellt och nationellt.

  234. Med hög grad av existentiell hälsa-

  235. -är sannolikheten
    att man mår bra högre-

  236. -än om man har en låg grad, oberoende
    av om man är sjuk eller inte.

  237. Det här gör att vi har ytterligare
    ett verktyg i vår verktygslåda.

  238. Vi har ytterligare en aspekt
    som vi kan arbeta med-

  239. -för att öka människors livskvalitet
    ända fram tills de dör, eller längre.

  240. Och det här är bland annat kopplat
    till frågor som tro, religion-

  241. -och andlighet, men också till hur
    jag ser på mitt liv och dess mening-

  242. -och hoppet och mitt sammanhang.

  243. Det här har beforskats de senaste
    30 åren, ungefär - plus minus fem år.

  244. Så det är ett väldigt nytt ämne,
    men det har gjorts mycket studier.

  245. Från att man började upptäcka ett
    samband, blev det väldigt spännande.

  246. Så man har beforskat alla typer
    av ohälsa, skulle jag säga-

  247. -och dess koppling
    till existentiella frågor.

  248. I början frågade man saker som
    "hur ofta går man i kyrkan?".

  249. Man upptäckte ett samband, men insåg
    att man måste nyansera frågorna.

  250. Vad skiljer kyrkobesökare
    från operabesökare?

  251. Vi vet att de som går på operan
    har lägre blodtryck, till exempel.

  252. Då började man titta på
    vad man tänker om de här sakerna.

  253. Tror man på något eller inte?

  254. Så i de här kurvorna har vi olika
    sätt att mäta existentiell hälsa-

  255. -och olika diagnoser och definitioner
    av livskvalitet.

  256. Men vi kan ändå se att det är
    en markant ökning av studier-

  257. -publicerade i Psychinfo och Medline-

  258. -som är två stora sökbaser för
    medicinska vetenskapliga artiklar.

  259. Och bara på 30 år
    var ökningen över 700 %.

  260. Den här slutar 2005. Det är lite
    eftersläpning i sådana här studier.

  261. Men jag kan tala om för er att
    kurvorna pekar ännu mer rakt uppåt-

  262. -sedan dess, och vi börjar studera-

  263. -hur vi kan stärka existentiell hälsa
    och vad vi menar med det.

  264. Vi har varit inne på det här
    med nyanlända personer-

  265. -från andra kulturer.

  266. Om vi tittar på det
    ur ett existentiellt hälsoperspektiv-

  267. -kan man bara som exempel
    i dessa tider lyfta fram den här.

  268. Google har gjort den, alltså
    inget rent forskningsbolag, men ändå.

  269. De har värderat och graderat hur man
    värderar religion i sitt vardagsliv.

  270. Det är en del av existentiell hälsa
    - inte allt, men en del.

  271. Man har jämfört mellan länder,
    och det här är bara nedersta delen.

  272. Den börjar längre upp till höger och
    fortsätter längre upp till vänster.

  273. Men det som är spännande att se är
    att Sverige är det land-

  274. -där man graderar
    den religiösa aspekten näst lägst.

  275. Om vi tittar på många av dem
    som kommer från Syrien-

  276. -där man har helt andra siffror:
    89 % av dem som kommer från Syrien-

  277. -graderar religiositet
    som en viktig del av livet.

  278. Det kan jämföras med Sverige,
    där det bara är 17 %.

  279. 82 % menar att det inte är viktigt.

  280. Sådana här saker är viktiga när vi
    möter personer från andra kulturer.

  281. Hur ser man på religiositeten?
    Är den en resurs för dessa människor?

  282. Vad är det som får
    de här unga pojkarna och flickorna-

  283. -att ta sig ensamma
    genom hela Europa-

  284. -för att skapa ett nytt liv i Sverige
    - inte för sig, utan för familjen?

  285. Familjen kanske inte kan flytta hit,
    men familjen kan fortleva.

  286. På samma sätt som vi behöver ta in om
    man har haft traumatiska upplevelser-

  287. -så är kulturen en viktig aspekt
    i mötet med människor-

  288. -inte minst i mötet med äldre.

  289. Vi har ju hört att minnena kan komma
    tillbaka allt starkare hos äldre.

  290. Så minnena av den kultur
    som man växte upp i blir centrala.

  291. Vi kan titta på en annan aspekt -
    en karta som inte ser ut som vanligt.

  292. Det är en karta från "World Value
    Survey", en världsomspännande studie-

  293. -där man intervjuar och har enkäter-

  294. -så att det är representativt för
    personerna i landet eller kulturen.

  295. Vi säger inte att alla i landet
    befinner sig just på den punkten-

  296. -men det är ändå
    en representativ bild, menar man.

  297. Nu ska vi se
    om jag får den här att fungera.

  298. Ja!

  299. Då har man frågat massor av saker-

  300. -och så har man satt ihop
    olika frågor till olika "kluster".

  301. Och det är kluster
    som här handlar om "survival"-

  302. -kontra "self-exploration values".

  303. Det är alltså
    självförverkligandevärden-

  304. -de individuella möjligheterna
    att utveckla sig som människa själv.

  305. Individen är i centrum,
    medan det på den här sidan-

  306. -är gruppen, familjen, klanen
    eller landet som står i centrum.

  307. Och här har vi en sorts nollmedian,
    som ett fyrfältsdiagram.

  308. De på den sidan betonar gruppen, och
    de på den sidan betonar individen.

  309. Det har man kombinerat med det här-

  310. -som handlar om traditionella värden
    kontra nya värden-

  311. -"secularization rate values".

  312. Det är i vilken grad man till exempel
    utnyttjar sin tradition-

  313. -kultur eller religion när det gäller
    att inlemma nya människor i familjen-

  314. -med dop eller vid begravningar...

  315. Hur ser kulturen på de händelserna?

  316. Utnyttjar man den kultur, tradition
    eller religion som man finns i-

  317. -eller tar man till sig nya tankar,
    idéer eller influenser?

  318. Och er som trodde att ni fanns
    i landet lagom kan jag göra besvikna-

  319. -för Grekland, Portugal, Kroatien
    - här någonstans - är landet lagom.

  320. Där tycker man att individen
    är ungefär lika viktig som gruppen-

  321. -och att traditionen är lika viktig
    som det nya.

  322. Sverige... Ni kanske har sett den här
    förut, så att ni vet var ni ska leta-

  323. -men här uppe är Sverige.

  324. I den här undersökningen, som är
    världsomfattande och mycket pålitlig-

  325. -så är Sverige det land
    som ligger längst ut-

  326. -på att betona
    individuell utveckling.

  327. Det individuella
    självförverkligandet-

  328. -individens mål och mening -
    är viktigast.

  329. Japan ligger mitt emellan gruppen
    och individen-

  330. -men näst efter Japan betonar vi
    nya traditioner och idéer mest.

  331. Och varför visar jag det här för er?
    Av lite olika orsaker.

  332. Dels görs den här kartan
    vart femte år-

  333. -och för bara fem år sedan
    - alltså i den våg som var innan-

  334. -låg Norge och Danmark ungefär här.

  335. Så de har rört sig kraftigt
    åt det här hållet under fem år.

  336. Vi kan också konstatera
    att Sverige har förflyttat sig-

  337. -under de senare åren.

  338. Det är inte alls säkert att de som är
    äldre i dag har samma värden som vi-

  339. -som ännu inte är äldre än 65,
    till exempel.

  340. Det är inte säkert att det viktigaste
    för dem är nya traditioner-

  341. -och individualitet.

  342. Ni kan ha hört det här, men en
    kollega som jobbar med äldreboenden-

  343. -hade haft en visning för japaner.

  344. Flera av er har hört det här, men hon
    har varit med om det på riktigt.

  345. Efter visningen
    på det här fantastiska äldreboendet-

  346. -som var utvecklat,
    och allt var tipptopp-

  347. -frågade en
    av forskarkollegorna henne:

  348. "Ursäkta, men jag måste fråga
    vad de här äldre har gjort för fel."

  349. Och hon bara... "Vad menar du?"

  350. "Vad har de gjort för fel
    som måste bo så här?"

  351. Det var ju det finaste, mest moderna
    äldreboende som hon kunde visa dem.

  352. "Men att de måste bo ensamma..."

  353. Det var inte alls självklart
    för den här japanska forskaren-

  354. -för där är individen lika viktig
    som gruppen.

  355. Så medvetenheten
    om de här grundläggande värdena-

  356. -kan hjälpa oss i mötet med de äldre.

  357. Det innebär också att hela vår vård
    och omsorg i dag präglas-

  358. -av att vi ska göra individuella val
    och hitta det allra bästa-

  359. -för mig, min mamma eller pappa.
    Vad är det som är det bästa?

  360. Och vi ska gärna göra det
    på ett nytt sätt.

  361. Det här förklarar inte bara
    hur äldre förhåller sig.

  362. Bilden kan också förklara
    en del av hur vi förhåller oss.

  363. Det är inte så konstigt
    att LCHF-dieten börjar bli helt ute.

  364. Nu har det kommit något nytt.
    Jag minns inte vad-

  365. -men det är något nytt som ska hjälpa
    en, och man ska gärna göra det själv.

  366. När jag berättar det här om dieter
    för min franska väninna-

  367. -säger hon: "Det vore en
    helt otänkbar situation i Frankrike."

  368. "Hos oss är måltiden en gemenskaps-
    handling. Vi äter tillsammans."

  369. Man äter inte olika saker eller
    sitter framför tv:n med en egen diet.

  370. Vi kan inte säga att det är rätt
    eller fel, för så här är vi.

  371. Och en positiv sak är att vi själva
    kan bestämma hur vi förhåller oss-

  372. -till tillvaron och
    till hur vi vill gestalta våra liv.

  373. Men det utmanar också, för vi
    har inte så många gamla traditioner-

  374. -att luta oss mot, som man
    kanske hade i tidigare generationer.

  375. Och det här leder oss in på det
    som jag talar om: existentiell hälsa.

  376. Jag ska förklara det. Som jag sa
    förut så är det här en ny forskning.

  377. Det innebär att vi fortfarande är
    i utveckling och har mycket att lära.

  378. Vi har en arbetsdefinition i dag.

  379. Och den är att det handlar
    om de sammantagna processerna-

  380. -av grundläggande tankar,
    känslor och handlingar-

  381. -när man förhåller sig till livet
    i relation till sig själv-

  382. -sitt sammanhang
    och en personlig uppfattning.

  383. Det där är ju långt
    och krångligt och bökigt.

  384. Men jag vill betona
    "en personlig uppfattning".

  385. Existentiell hälsa
    är alltså inte uteslutande för dem-

  386. -som har en politisk, kulturell
    eller religiös övertygelse.

  387. Det handlar om vilken personlig
    uppfattning som har landat i dig-

  388. -hur du ser på dig själv
    eller hur den äldre ser på sig själv-

  389. -och sitt åldrande.

  390. Man kanske, som de två systrarna,
    ser sitt åldrande som spännande-

  391. -för att man ändå får vara med
    om det som händer genom biträdet-

  392. -som berättar om allt spännande
    som händer. Mobiltelefoner... Wow.

  393. Förstår ni?
    Det påverkar oss i så hög grad.

  394. Och i och med att det är
    ett ganska svårdefinierat begrepp-

  395. -har jag arbetat utifrån
    ett instrument, alltså en enkät-

  396. -som världshälsoorganisationen WHO
    har tagit fram.

  397. Den heter "WHO quality of life-SRPB".

  398. Där handlar det om WHO:s instrument
    för att mäta livskvalitet-

  399. -och då hälsorelaterad livskvalitet,
    med det här tillägget: "SRPB".

  400. Det står för "spirituality,
    religiousness and personal beliefs"-

  401. -andlighet,
    religiositet och personlig tro.

  402. I det här instrumentet finns det
    ett antal frågor.

  403. Ursprungsinstrumentet är 132 frågor.

  404. Från början var det bara 100 frågor.
    Fast i en enkät är det ganska mycket.

  405. Men frågorna handlade om fysisk
    hälsa - smärta, rörlighet och energi.

  406. Det var frågor om psykisk hälsa
    som handlade om kognitioner-

  407. -positiva känslor
    och ork att göra dagliga aktiviteter.

  408. Det var social hälsa, som relationer,
    sexualitet och arbete-

  409. -och livsmiljörelaterad hälsa
    - hur nöjd man var i sin livsmiljö-

  410. -hur trygg man kände sig och
    hur lätt man hade till kommunikation.

  411. Till de här första 100 frågorna
    fanns också fyra frågor-

  412. -om den existentiella dimensionen:
    två om meningen med livet-

  413. -och två om ifall man hade någon tro
    som hjälpte en i svåra stunder.

  414. De frågorna var näst intill utslags-
    givande för svaren på de andra.

  415. Och det i takt med att forskningen
    i ämnet ökade så mycket i världen-

  416. -ledde till att man gjorde en enkät
    som även inkluderade de frågorna.

  417. Man gjorde det i arton olika länder
    världen över-

  418. -för att kunna se
    hur olika kulturer såg på det här.

  419. Det skulle inte bli så att en viss
    kultur eller religion gav hälsa.

  420. Japan, Kina, Turkiet, Brasilien,
    England... En rad länder var med.

  421. Då såg man att åtta aspekter
    av existentiell hälsa-

  422. -var centrala och viktiga,
    och jag tänkte ta er igenom dem.

  423. De ligger till grund för de hälso-
    interventioner som jag har utvecklat-

  424. -alltså de hälsofrämjande arbeten
    som vi jobbar med-

  425. -och både utvecklar och beforskar.

  426. Jag tänkte börja
    med dimensionen "hopp".

  427. Då tänkte jag att ni får hoppa lite,
    så att ni får lite blodcirkulation.

  428. Man får välja hoppgrad.

  429. Man kan få hoppa med armarna också.

  430. Det är bra. Nu får ni inte "hoppas"
    längre, utan sätta er.

  431. Har du någon aning om vad den äldre
    som du träffade senast...

  432. Associera själv i vilket sammanhang.

  433. Vad hoppades den personen på?

  434. Det är en retorisk fråga, men jag
    tänker "vad hoppas våra äldre på?".

  435. Bakom det här
    med att vardagen ska flyta.

  436. Och bakom det här
    med att hemtjänsten ska komma-

  437. -eller att man ska hinna i tid
    till toaletten.

  438. Eller bakom oron och ensamheten.
    Vad hoppas man på?

  439. Och hur kan vi i mötet med de äldre-

  440. -hjälpa dem att hitta något
    att hoppas på.

  441. För hopp är en central faktor,
    inte bara inom existentiell hälsa-

  442. -utan även i många andra sammanhang.

  443. Om man har hopp är sannolikheten
    att man svarar bra på behandling-

  444. -att man kommer tillbaka i jobb
    eller att man orkar lite längre-

  445. -mycket högre än utan hopp.

  446. Jag pratar inte om
    "foten i kläm - jajamänsan!".

  447. Det är det här
    att det ändå finns en förhoppning-

  448. -om att morgondagen kan bli
    en ganska bra dag-

  449. -en förhoppning om
    att livet kan få vara ganska bra.

  450. Eller "good enough"
    - tillräckligt gott.

  451. Förutom hopp har vi helhet
    och integration.

  452. Det handlar delvis om att "gå ihop"
    fysiskt, psykiskt och existentiellt.

  453. Det är något som många gånger
    kommer i obalans när man blir äldre.

  454. När man till exempel alltid har varit
    den här kraftpersonen-

  455. -som alltid har fixat och haft sig.

  456. När den personen inte längre orkar
    och kroppen inte klarar det längre-

  457. -vad händer då med självbilden?

  458. Eller personen som alltid vet
    att man har haft huvudet med sig.

  459. När minnet börjar svikta-

  460. -och man inte längre är den
    som man minns att man var...

  461. Det här med självbild och identitet
    vet vi är viktig för hälsan.

  462. Men det finns också en annan del
    om helhet och integration-

  463. -i det här mätinstrumentet.

  464. Och det är det att man vet att tanke,
    känsla och handling går ihop-

  465. -att det man tänker, känner och gör
    talar samma språk.

  466. När jag föreläser brukar jag
    nästan alltid berätta det här.

  467. Jag hoppas att det kan stärka er
    på något sätt.

  468. Jag berättade att jag har jobbat
    inom vården - ungefär tio år.

  469. När jag började var det mycket att
    göra. Det är det alltid inom vården.

  470. Men jag har aldrig under mina år
    träffat personal-

  471. -utan grundläggande människokärlek.

  472. De personer som jobbar inom vård
    och omsorg vill människor gott.

  473. De vill hjälpa,
    stödja och stärka andra människor.

  474. Det finns liksom
    en grundläggande människokärlek.

  475. Jag har heller aldrig jobbat
    med någon som inte har kompetens.

  476. Man kan ha olika lång utbildning-

  477. -men alla
    som jag har arbetat med vet-

  478. -hur man matar någon med respekt
    - hur man tar i någon med värdighet.

  479. Man vet hur man ska vara.

  480. Men det som hände
    under de här tio åren var-

  481. -att vi inte kunde omsätta våra
    goda tankar och känslor i handling.

  482. Och här händer något.

  483. Och det är här som jag tror
    att vi ser ramaskrien i pressen.

  484. För jag vet hur det känns
    att stänga en dörr-

  485. -till en enkelsal och tänka-

  486. -att nästa gång vi öppnar den här
    dörren, är personen där inne död.

  487. Och vi har ingen som kan sitta där.

  488. Och jag kan fortfarande känna det
    i kroppen. Jag känner handtaget.

  489. Man kanske kan göra det några gånger,
    men i längden klarade jag det inte.

  490. Någonstans måste man stänga av.
    Någonstans går man sönder.

  491. Det är en uppmaning och uppmuntran
    till er alla:

  492. Var rädda om er helhet
    och integration. Gör inte våld på er.

  493. Jag vet att det är lättare sagt
    än gjort-

  494. -men när ni inte längre låter tanke,
    känsla och handling tala samma språk-

  495. -händer något, inte bara med dem som
    ni möter, utan också med er själva.

  496. Och den här dimensionen är viktig.

  497. Sedan har vi ytterligare en dimension
    på "h": harmoni och inre frid.

  498. Det är att kunna känna att här
    får jag vara precis som jag är.

  499. Det kanske man inte kan
    i alla sammanhang.

  500. Jag tänker på våra äldre-

  501. -som kanske är vana vid många
    "personalmöten" - byte av personal.

  502. Det kan vara så viktigt med en och
    samma person, i alla fall då och då-

  503. -när man kan känna
    att den här personen känner mig.

  504. Här behöver jag inte vara friskare
    eller sjukare än jag är.

  505. För vi har en längtan att visa oss
    så bra eller så duktiga som möjligt.

  506. Inte bara för våra nyanlända, utan
    för alla i rehabilitering gäller-

  507. -att mycket av vårt biståndssystem
    bygger på att vi är sämre-

  508. -inte bättre.

  509. Då kan vi riskera
    vissa av våra möjligheter.

  510. Vi kan få vissa åtgärder indragna,
    till exempel.

  511. Så just att få känna
    "pust, här får jag vara"...

  512. "Just här."

  513. Det är inte bara viktigt för dem som
    vi möter, utan också för oss själva.

  514. Jag vet inte om ni, liksom jag,
    har haft en sådan patient...

  515. Jag minns speciellt en dag
    på ögonkliniken.

  516. Hon var inneliggande under lång tid,
    färdigbehandlad sedan länge.

  517. Men hon blev liksom en god vän
    för att hon var där så länge.

  518. Man kunde gå in till henne
    och bara sätta sig på sängen-

  519. -en minut, två minuter -
    och bara klappa henne på axeln.

  520. Det var minst lika mycket för att jag
    själv skulle ha någonstans att landa.

  521. Harmoni och inre frid.

  522. Aspekterna kring mer traditionella
    tankar om vad tro och religion är-

  523. -handlar om att känna att man ingår
    i någon form av existentiell kontakt-

  524. -att man är kopplad till något högre,
    större eller mer än en själv.

  525. Man är inte den lilla svenska bollen
    längst upp, längst ut-

  526. -utan ingår i ett "vi".

  527. Jag tycker att det är fantastiskt
    att kunna säga "vi".

  528. Vi inom äldreomsorgen
    betonar psykisk hälsa.

  529. Vi som vårdpersonal tycker att vi
    har ett värde, som är värt att värna.

  530. Känslan av att vara vi
    är otroligt stark.

  531. Och "vi" kan vara en arbetsgrupp,
    ett politiskt system-

  532. -konstföreningen eller en religion.

  533. Det kan vara något som är större-

  534. -ett "vi" som ger styrka
    och som man kan känna kontakt med.

  535. De som har försökt få löneförhöjning
    vet skillnaden mellan att säga-

  536. -"jag vill ha mer pengar"
    och att säga "vi kräver mer betalt".

  537. "Vi" är en makt, som även vi i vårt
    individualistiska land kan behöva.

  538. Sedan handlar det också
    om personlig tro.

  539. WHO är väldigt tydliga med
    att man kan hämta de här grunderna-

  540. -från många olika system.

  541. Det handlar om grundläggande värden.

  542. Hur ser jag på mig själv
    och på mitt människovärde?

  543. Ligger mitt människovärde
    i vad jag presterar?

  544. Är jag värd något
    bara så länge jag jobbar?

  545. Vad händer då när jag blir gammal?

  546. Tankar om vad som händer när vi dör.

  547. Det är stor skillnad att sitta
    vid en dödsbädd med personer som vet-

  548. -i sitt hjärta att de ska få träffa
    sina nära och kära när de dör-

  549. -och med dem som vet
    att de inte kommer att leva.

  550. Hur förhåller vi oss till frågor som
    om jorden ska brukas eller förbrukas?

  551. Väntar framgång eller undergång?

  552. Alla grundläggande frågor hjälper oss
    i svåra stunder.

  553. Och när vi väl drabbas är det lite
    svårt att uppfinna det hjulet igen.

  554. Sedan har vi meningen
    i eller med livet.

  555. I de här dimensionerna märker vi-

  556. -att vi är ovana vid att prata
    om de existentiella aspekterna.

  557. Ibland säger vi att vi lider
    av existentiell alexitymi.

  558. Det betyder ungefär ordblindhet.

  559. Man har inte begreppen. Man tänker
    på groda när någon säger "hopp".

  560. Här kan vi tala om mening.
    Vad menar vi med "mening med livet"?

  561. Vad menar vi med "mening i livet"?

  562. Och hur ser man som äldre
    på sin mening i tillvaron?

  563. Vad är det för mening med att
    jag lever, när jag inte är produktiv?

  564. Vad är det för mening
    att fortsätta leva-

  565. -när jag behöver
    mycket hjälp och vård?

  566. Tänk om deras mening är
    att få oss att må bättre?

  567. Och nu menar jag inte
    i någon egoistisk bemärkelse.

  568. Jag tänker på damen i sängen
    på ögonkliniken-

  569. -där jag kunde sitta ner
    i två minuter och bara känna-

  570. -att jag fick lite kraft.

  571. Det kanske var en mening för henne.
    Jag vet inte.

  572. Ibland börjar jag tänka... "Rulla mig
    i tjära" introducerade Susanne här.

  573. Men ibland tänker jag att det
    är viktigt att vårt jobb är roligt-

  574. -inte bara för att vi är bra på det,
    utan också för att vi har roligt.

  575. Jag tänker på den här damen
    på ögonkliniken igen.

  576. Hon var dement - ganska ordentligt.

  577. Nu förstår ni
    att det var jättelängesedan-

  578. -för det var en söndag
    och ganska lugnt.

  579. Så jag som personal hade tid
    att gå ut med henne en liten stund.

  580. Det var strålande sol - jättevackert.

  581. Så ner i rullstolen, in i hissen,
    börja nynna lite Taube...

  582. Hon hängde på. Vi sjöng allt mer och
    gladare och åkte ner till kiosken-

  583. -köpte vårglass och satt i solen.

  584. På vägen hem plockade vi blommor
    som vi satte i en vas på hennes bord.

  585. Hennes anhöriga kom, och då var jag
    inne i salen och dammade.

  586. Och jag hörde ordväxlingen mellan
    de anhöriga och den dementa damen.

  587. De frågade:
    "Var har du fått blommor ifrån?"

  588. "Jag var ute och plockade dem."

  589. "Mamma, du är på sjukhuset nu.
    Du har nog inte varit ute."

  590. "Jo, vi plockade dem och åt glass."
    Och hon bara "nej, det var nog..."

  591. Jag kunde ju inte låta bli
    att höra vad de sa-

  592. -så jag sa: "Det är faktiskt sant."

  593. "Vi var ute och plockade blommor,
    åt glass och sjöng Taube."

  594. Efter den dagen vågade de aldrig
    anklaga henne för att tala osanning.

  595. Men för vem var det livskvalitet?

  596. Förhoppningsvis för damen,
    men definitivt för mig.

  597. Att få dela våren
    med den här kvinnan-

  598. -är ett minne som jag bär med mig
    i mitt hjärta - varmt.

  599. Vad är meningen i livet?

  600. Det kanske inte måste vara stort och
    svulstigt. Alla kan inte bli Gandhi.

  601. Men vad är meningen i vår vardag?
    Vad är meningen för dem som vi möter?

  602. Hitta den drivkraften.

  603. För om vi känner mening,
    klarar vi så mycket mer.

  604. Vi har en dimension till,
    och den handlar om förundran.

  605. Det är min favoritdimension.

  606. Man vet nämligen att olika aspekter
    av den existentiella hälsan-

  607. -är olika viktig i olika kulturer
    och för olika människor.

  608. Därför är det viktigt
    att tänka in alla aspekterna.

  609. Det här är kulturellt
    och individuellt påverkat.

  610. Men jag tror att just förundran
    kan ha en särskild poäng här-

  611. -i vårt ibland mörka land.

  612. Jag vill berätta om när jag var ute
    och gick med min dotter.

  613. Ibland kanske man tänker att de
    som föreläser har stenkoll på allt-

  614. -i alla fall på allt de säger.

  615. Så är det inte alltid,
    kan jag avslöja.

  616. Jag hade föreläst i åtminstone
    ett halvår om de här dimensionerna-

  617. -innan jag fattade på riktigt vad
    "förundran" var och fick magkunskap-

  618. -när man känner "aha, nu fattar jag".

  619. Det var när jag gick till dagis
    med min dotter, som då var 3 1/2 år.

  620. Ja, det var nästan 3 1/2 år sedan.
    Men i alla fall...

  621. Någon av er har kanske erfarenhet
    av att gå till dagis med barn.

  622. Men det gick tyvärr till så här:

  623. "Kom nu, Catharina!
    Vi måste skynda oss! Fröken väntar."

  624. Det är inte alls fröken som väntar,
    utan min buss till jobbet.

  625. "Skynda dig, skynda dig!
    Nej, mössan måste vara på huvudet."

  626. "Nej, inte äta kotten! Du vet inte
    vem som har kissat på den. Kom nu!"

  627. Plötsligt stannar Catharina så här
    framför en grågrön gammal damcykel-

  628. -och sätter i gång:

  629. "Titta!"

  630. "Titta!"

  631. Och jag bara "kom nu!". Hon går inte,
    utan fortsätter: "Titta!"

  632. Det är då som jag som mamma börjar
    tänka "vad är det här för diagnos?"

  633. Jättejobbigt!
    Tills jag inser vad hon ser.

  634. Hon har upptäckt den lilla röda
    reflexen längst bak på cykeln-

  635. -som glittrar i solen.

  636. "Titta...titta."

  637. Och jag tänker att den dimensionen
    är så viktig för oss-

  638. -den här förundran när man kan känna-

  639. -"wow, livet är faktiskt
    rätt häftigt".

  640. Inte alltid, men då och då.

  641. Och hur kan vi hjälpa och stödja
    varandra att uppmärksamma det?

  642. Jag tänker i arbetskollegiet,
    hos de äldre...

  643. Jag vet själv när jag jobbade
    på sjukhus vilken fasa det var.

  644. Jag jobbade som biträde på den tiden
    då det fanns sådana på sjukhusen-

  645. -och patienterna hade två frågor:
    När kommer ronden?

  646. Den kommer inte längre, men
    i alla fall. Och när blir det mat?

  647. Och så kom man med maten
    och lyfte på locket.

  648. Man ser hur de har längtat,
    för det är nästan det enda avbrottet.

  649. Och så lyfter man på locket, och
    vill nästan lägga tillbaka det igen.

  650. För det gav inte förundran.

  651. Hur kan vi skapa förundran
    i vår vardagsmiljö-

  652. -för oss själva-

  653. -men också skapa möjligheter
    att förundras för våra äldre?

  654. Man kan dra rullstolen nära fönstret-

  655. -för vi vet rent vetenskapligt
    att det gynnar hälsan.

  656. Men det handlar också om att skapa
    de små mötena och tillfälligheterna-

  657. -när man trots att man är 97 känner
    "wow, vad läckert med Facebook".

  658. En 97-årig man lärde mig Facebook.
    Han förundrades två gånger-

  659. -dels när han lärde sig det, dels
    när han insåg att jag inte kunde.

  660. "Va?" En underbar man.

  661. Men det här med förundran
    ska vi inte förakta.

  662. Att kunna känna. Förundran kan vara
    i beröringen när man tvättar håret-

  663. -eller fötterna, eller den extra
    klappen - den taktila beröringen.

  664. Förundran.

  665. Det är centrala aspekter
    som påverkar oss människor-

  666. -också människor som är yngre
    och äldre än vi själva.

  667. Om vi bara tittar på åldrandet
    och olika kvaliteter i åldrandet-

  668. -vad händer utifrån dessa aspekter?

  669. Mycket,
    men bara för att ge några exempel:

  670. Meningen med livet: Många har ju
    en stor del av sitt meningsskapande-

  671. -i vardagen just i sitt arbetsliv.

  672. Man är den man är på jobbet, där man
    blir sedd, bemött och bekräftad-

  673. -av dem som man möter
    - kollegor, chefer och brukare.

  674. Vad händer med det
    när man plötsligt byter roll?

  675. Man går från yrkesverksam
    till att bli ålderspensionär.

  676. Man går från frisk och kry
    till gammal och skröplig.

  677. Det behöver man inte vara 65
    för att komma nära.

  678. Det kan man väl känna ända
    sedan den dagen när man fyllde 23.

  679. Men att inte längre kunna lita
    på sin kropp-

  680. -och inte längre vara säker på
    att man hinner fram till toan i tid.

  681. Att omdefiniera sig själv
    och sin egen helhet och integration.

  682. Man får förändrade fysiska, psykiska
    och existentiella förutsättningar.

  683. Och sedan, vad ska vi hoppas på?
    Vad ska man förmedla för hopp-

  684. -till en människa som kanske
    inte har så lång tid kvar att leva?

  685. I sista skedet kanske hoppet är att
    få en förhållandevis smärtfri död.

  686. Men fram till dess,
    vad hoppas vi på då?

  687. Och det är här jag tänker att ni,
    som personer som möter äldre-

  688. -kan hjälpa dem att hitta hoppet.

  689. Inte det här:
    "Jamen du ska se att det blir bra."

  690. "Bara för att du är dement nu
    behöver du inte vara det om fem år!"

  691. Med dagens medicin är det sant-

  692. -men det är ett ganska sjukt hopp
    för de flesta människor.

  693. Det är snarare det här
    att förlika sig eller försonas-

  694. -med att jag är den jag är,
    men jag får ändå vara här.

  695. Det är centralt.

  696. Många äldre som vi ser är ensamma.

  697. Det är ganska intressant att veta...

  698. Vi kan tänka
    att alla äldre är ensamma.

  699. Men när man undersöker det,
    är det faktiskt inte så-

  700. -att den absoluta majoriteten
    av de äldre upplever sig som ensamma.

  701. Många äldre äldre upplever ensamhet,
    men innan dess är det inte säkert.

  702. Man kanske faktiskt är rätt nöjd
    med sin ensamhet-

  703. -med att få sköta sig själv.

  704. Man kan välja att lyssna på radio-

  705. -eller ta del
    av någon social händelse.

  706. Att vara ensam och vara nöjd.

  707. Det finns en del, som jag tror
    är svår för oss människor-

  708. -och det handlar om att ge vidare.

  709. Man har nog inte bara svårt med det
    när man är äldre, utan i alla åldrar.

  710. Man har gjort något,
    och så ska någon annan ta över.

  711. Jag har byggt upp en verksamhet
    eller hanterat arbetet så här-

  712. -och så ska någon annan ta över
    och göra det till något annat.

  713. Det handlar lite om
    hur arvet från mig förvaltas.

  714. Och då talar jag inte om de här
    stora, fantastiska människorna-

  715. -utan det här som vi själva
    har lagt ner lite av vår själ i.

  716. Vad händer med det när jag
    inte längre är där och bevakar?

  717. Vad händer med barnen när jag
    inte längre har auktoritet att säga-

  718. -hur de ska vara, för de har fullt
    upp med att uppfostra sina egna barn?

  719. Min kontroll förloras.

  720. Det handlar om att vi faktiskt...

  721. Och det tycker jag är en sådan morot
    och en sådan förmån-

  722. -inte minst för att vi blir så många
    äldre äldre, som jag visade i början.

  723. Det finns ett område
    inom hälsoområdet-

  724. -där vi faktiskt inte
    blir svagare eller får kortare minne-

  725. -utan faktiskt kan bli visare
    och visare för varje dag.

  726. Förstår ni? 2060,
    när vi har så många över 100 år-

  727. -så många visa människor vi har då!

  728. Människor som har levt,
    erfarit och bearbetat livet-

  729. -som har haft tid att fundera
    på vad meningen och hoppet är.

  730. Jag har en dröm om att göra en chatt
    med äldre och tonåringar.

  731. Båda grupperna kan ju må lite dåligt.

  732. Och de är ju uppe ungefär samtidigt,
    på natten.

  733. Då kunde de chatta med varandra.
    Vore inte det fantastiskt?

  734. Alla har inte en farmor eller mormor
    tillgänglig mitt i natten-

  735. -men det här vore en hjälplinje-

  736. -där ungdomarna kunde få höra
    de äldres erfarenheter.

  737. För något som vi ser i dag är att vi
    saknar traderingen av livstolkning.

  738. Jag har jobbat med lite olika
    hälsofrämjande åtgärder.

  739. Och jag minns en, när vi pratade
    om att livet kan kännas meningslöst.

  740. Då säger en deltagare "oj, jag trodde
    att jag var ensam om att känna så".

  741. Tänk att gå igenom sitt liv-

  742. -och tänka att man är
    den första och enda människan-

  743. -som har upplevt
    att livet är meningslöst.

  744. Vilken resurs det är då att få veta-

  745. -att det är en väldigt vanlig känsla
    och alltid har varit det.

  746. Tänk då om en 89-åring på chatten
    kunde säga "så har jag också känt"-

  747. -så att man får del av den kunskapen
    att så känner många människor-

  748. -och ändå har den absoluta,
    absoluta majoriteten av dem överlevt.

  749. Det är en kraft i det,
    som vi inte får försumma.

  750. Och den kraften är faktiskt
    de äldres visdom-

  751. -när det kommer till att förstå,
    hantera och tolka livet.

  752. Det har man möjlighet att göra
    ända tills man dör.

  753. Det tycker jag är en fantastisk
    möjlighet för framtiden.

  754. Sedan tänker jag på hur vi kan skapa
    förundran i tillvaron hos de äldre.

  755. Förundran i allt det vackra
    som jag inte längre ser-

  756. -och allt det sköna som jag inte hör.

  757. Hur kan vi främja förundran när vi
    har förlorat en del av våra sinnen-

  758. -en del av våra möjligheter,
    inte minst rörelsemöjligheter.

  759. Det här är aspekter
    som är väl värda att ta hänsyn till.

  760. Flera har forskat
    och tittat närmare på det här.

  761. Christel Rosenberg i Malmö
    har intervjuat ett antal äldre-

  762. -35 stycken -
    om existentiella kategorier.

  763. Det är andra kategorier än de som WHO
    lyfter fram som centrala för hälsan.

  764. Det här är de som de äldre uppger
    som svårigheter eller möjligheter.

  765. Där lyfter man fram demenssjukdomar.

  766. Man har inte längre sina vanliga
    resurser och bemästringsstrategier-

  767. -på grund av att minnet är kort
    eller man är mer sårbar.

  768. Man pratar också om livsbokslutet-

  769. -att på något vis
    kunna knyta ihop sin bok - sitt liv-

  770. -och tänka
    "ja...det blev vad det blev".

  771. Men jag uppmanar
    till att inte sluta skriva på den-

  772. -förrän vi tar vårt sista andetag.

  773. De äldre måste också få leva
    här och nu.

  774. Relationer till omvårdnadspersonalen
    blir en del av de äldres sammanhang.

  775. Jag vet inte, men det finns säkert
    studier på det, hur det kommer sig-

  776. -att många äldre på äldreboenden
    hellre pratar med personalen-

  777. -än med de andra som bor där.

  778. Det är en utmaning som man
    kan fundera på och kanske studera.

  779. Sociala nätverk
    lyfter Christel också fram-

  780. -och att åldrandet inverkar
    på livsbetingelser-

  781. -möjligheten att få de existentiella
    dimensionerna tillgodosedda.

  782. Man kanske kände mycket förundran
    när man gick i naturen.

  783. Då blir den dimensionen helt avhängig
    av om någon kan hjälpa en ut...

  784. ...för att ta ett exempel.

  785. Tryggheten var också mycket central.

  786. Det här handlar om att lyfta fram
    olika typer av copingstrategier-

  787. -eller bemästringsstrategier.
    Existentiell hälsa-

  788. -är en dimension som kompletterar
    fysisk, psykisk och social hälsa.

  789. Det är alltså
    en ytterligare hälsodimension.

  790. Så det är inte bara copingstrategier
    utifrån ett psykologiskt perspektiv.

  791. Under mina sista minuter
    ska jag prata lite-

  792. -om de här hälsofrämjande insatserna
    som jag har gjort.

  793. Syftet med min avhandling var delvis-

  794. -att hitta verktyg för att stödja
    den existentiella dimensionen-

  795. -alltså jobba med aktiv livshjälp
    - mycket roligare än aktiv dödshjälp.

  796. Jag ville försöka stärka det liv
    som vi lever tillsammans.

  797. Vad jag då har gjort är...
    Jag är ju religionspsykolog i botten-

  798. -och har jobbat utifrån
    psykoanalytikern Donald Winnicott.

  799. Vad jag då har jobbat med är hur vi
    får det vi tänker och det vi känner-

  800. -att gå ihop - våra yttre
    förutsättningar med våra inre behov.

  801. För att göra det här
    behöver vi få lite fakta-

  802. -som personen som insåg att många
    kan känna att livet är meningslöst.

  803. Alltså, hur ser det ut? Hur
    ser det ut med äldre och deras hälsa?

  804. Är det vanligt att man blir
    deprimerad och ångestfull som äldre?

  805. Den typen av fakta måste vi förmedla,
    också till de berörda.

  806. Det handlar om förståelse,
    att få prata med andra-

  807. -om hur det är och hur det känns.

  808. Förtrolighet med kreativiteten.

  809. Musiken är bra, för den kräver inte
    så mycket fysiska möjligheter.

  810. Men om det finns möjlighet
    att måla, rita, röra sig...

  811. Och förnimmelse - den här
    djupaste kunskapen längst ner i oss.

  812. Det här har jag utvecklat,
    och nu speedar jag på lite.

  813. Vi håller på med
    lösningsfokuserade samtalskort nu.

  814. Allihop utgår från de åtta
    dimensionerna som WHO har nämnt.

  815. Jag skulle vilja avsluta med att säga
    att ni gärna får kontakta mig.

  816. Det går att ladda ner min avhandling
    om någon är intresserad.

  817. Läs inte kapitel fyra och fem,
    för de är verkligen bustråkiga.

  818. Det andra är okej.

  819. Avslutningsvis vill jag läsa något
    för er, om jag kan se i min mobil.

  820. Jag tänker läsa ur en statlig
    utredning. Det låter väl kul?

  821. "Det existentiella och andliga
    lidandet ligger nära varandra."

  822. "De handlar om de stora frågorna"-

  823. -"som väcker tankar
    om livets mening"-

  824. -"om Guds existens
    och ett eventuellt liv efter döden."

  825. "Hit hör även frågor om framgång
    och misslyckanden samt försummelser"-

  826. -"och misslyckade chanser i livet."

  827. "Man kan ångra både det man gjort
    och det man inte gjort."

  828. Socialstyrelsen 2001:
    "Döden angår oss alla".

  829. Tack så mycket.

  830. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Existentiell hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Cecilia Melder är forskare i religionspsykologi vid Uppsala universitet och Teologiska högskolan i Stockholm. Hon menar att tro, religion och andlighet hör ihop med hur vi ser på våra liv och att detta kompletterar vår fysiska och psykiska hälsa. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Existentialism, Filosofi, Filosofins historia, Nya tidens filosofi, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Sociologi, Äldre
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Satsning på psykisk hälsa hos äldre

Jenny Söderlund är verksamhetsutvecklare på äldreförvaltningen i Uppsala kommun. Hon berättar om målbilder och arbetsmetoder för att upptäcka psykisk ohälsa bland äldre. En av metoderna är att utbilda så kallade förstahjälpare, biståndshandläggare som möter äldre i kommunen. Nathalie Flodman är en sådan. Här berättar hon om mötet med en deprimerad äldre man som vill ta sitt liv. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Symptom på traumatisering

Frida Johansson Metso har mångårig erfarenhet från Röda Korsets arbete med krigstraumatiserade människor. Här berättar hon om vad som händer i den posttraumatiserade människan, hur det yttrar sig och hur äldrevården kan handskas med traumatiserande minnen. Hur ger vården patienterna rätt diagnos, då symptom för PTSD kan likna minnessjukdomar som demens? Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Trauman - en utmaning för äldreomsorgen

Susanne Rolfner Suvanto är verksamhetsansvarig på Omvårdnadsinstitutet med stor erfarenhet av äldrevården och nationell utredare för regeringens kvalitetsplan för äldreomsorgen. Hon drar paralleller mellan de som överlevde förintelsen, de som flydde hit från finska vinterkriget och de som kommer idag. Vilka omvårdnadsutmaningar står vi inför och vad kan vårdpersonal tänka på? Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Ångest hos äldre

Vilka ligger i riskzonen för att må sämre på ålderns höst? Vad kan omvårdnadspersonal tänka på och hur kan de agera? Malgorzata Szmidt är specialistläkare i psykiatri och geriatrik vid äldrepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Här berättar hon om psykisk ohälsa, om de symptom man kan stöta på i äldrevården och vad som kan göras. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

Existentiell hälsa

Cecilia Melder är forskare i religionspsykologi vid Uppsala universitet och Teologiska högskolan i Stockholm. Hon menar att tro, religion och andlighet hör ihop med hur vi ser på våra liv och att detta kompletterar vår fysiska och psykiska hälsa. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykisk ohälsa hos äldre

De svåra samtalen

Sjukhusprästen på Akademiska sjukhuset i Uppsala Kerstin Dillmar och Sigtunastiftelsens kaplan Lars Björklund berättar om situationer där de har haft de svåra samtalen. De talar om insikten att det kanske inte finns någon tröst i de riktigt svåra sorgerna. Det viktiga är att vara där, att finnas bredvid en medmänniska i nöd. Inspelat den 14 mars 2017 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Uppsala kommuns äldreförvaltning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Muslimen i populärkulturen

Professor John L Esposito är känd för att ha agerat rådgivare åt både amerikanska och asiatiska regeringar. Han är också författare till flera böcker om islam som finns översatta till svenska. Här berättar han hur populärkulturen formar vår bild av muslimer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?

Fråga oss