Titta

Mitt uppkopplade barn

Mitt uppkopplade barnDela
  1. Jaha, så du har skärmtid.

  2. Men ska du titta på hela timmen
    får du inte skrolla nyheter i kväll.

  3. Nu kör vi.

  4. Det ska handla om nåt
    som många föräldrar funderar på:

  5. Våra uppkopplade barn.

  6. 95 procent av svenska elvaåringar
    äger i dag en mobiltelefon.

  7. Då har de alltså ständig skärmtid.

  8. De blir även bra på det-

  9. -men vägen till att bli bra
    kantas ibland av misstag-

  10. -och vissa misstag
    ska barnen inte behöva göra ensamma.

  11. När vi pratar om barn och nätet
    handlar det ofta om dess faror.

  12. Men vi ska inte bli domedagsprofeter
    utan prata med dessa personer.

  13. Välkomna!

  14. De ska ge oss konkreta tips kring
    hur man kan hantera farligheter-

  15. -men också ge oss en inblick i de
    möjligheter som medielandskapet ger.

  16. Välkomna till showen!

  17. I skolan pratar man om
    medie- och informationskunnighet-

  18. -och det kan man pyssla med
    på slöjden.

  19. I alla fall om man vill lära sig
    svenska när man syr.

  20. Den grupp jag jobbade med i dag
    har haft liten skolbakgrund.

  21. Flera elever
    har inte gått i skola alls.

  22. När de kom till Mosaikskolan fick de
    börja lära sig läsa och skriva.

  23. Nu har de knäckt koden
    med att skriva.

  24. Vad har du gjort?

  25. -Jag har sytt på symaskin.
    -Sytt?

  26. I slöjden och bilden
    använder vi iPads under lektionen.

  27. Det kan vara på olika sätt.
    Att eleverna får filma varandra.

  28. De kan få en uppgift att fråga nån
    vad denne gör-

  29. -och så svarar eleverna.
    Sen tittar vi på det tillsammans.

  30. Vi reflekterar
    och jobbar med nya ord och uttryck.

  31. De får träna på det flera gånger.
    - Titta, den har hoppat ur här.

  32. När eleverna har gjort
    sina filmklipp-

  33. -gör vi små filmer av dem som vi
    sparar och tittar på tillsammans.

  34. Då kan vi också använda dem
    i andra klasser.

  35. När de förstår
    att det ska visas upp och användas-

  36. -känns det verkligare.

  37. De satsar ofta lite extra när de vet
    att det ska visas upp för andra.

  38. Jag syr på en symaskin.

  39. "Jag syr på en symaskin."

  40. Utmaningen är att motivera eleverna.

  41. Att verkligen fånga
    deras intresse och nyfikenhet.

  42. Där har tekniken en stor möjlighet,
    tycker jag.

  43. En sak vi gör nu
    är att lägga ut bilder på nätet-

  44. -så att de får visa upp sina saker.

  45. Men jag har tänkt på att det finns
    många möjligheter med Skype.

  46. De skulle kunna samarbeta
    med en annan skola-

  47. -där de har nåt gemensamt
    att arbeta utifrån.

  48. Elza Dunkels,
    du är docent i pedagogiskt arbete.

  49. -Varför ska man filma på slöjden?
    -Det finns flera skäl.

  50. Pedagogisk dokumentation
    är viktigt och framgångsrikt.

  51. Man tränas i ett metatänkande om
    det man gör. Man gör det inte bara.

  52. Som inslaget visade handlar det också
    om att dela det med andra-

  53. -och höja nivån
    på presentationen av det.

  54. Man ska inte bara slänga i väg det
    till läraren-

  55. -och sen lomma hem med grejen
    och hoppas att nån gillar den hemma-

  56. -utan man kan markera att man har
    gjort nåt, och andra kan gilla det.

  57. Enligt UNESCO är medie- och informa-
    tionskunnighet en mänsklig rättighet.

  58. Det är en förutsättning för att kunna
    åtnjuta sina fri- och rättigheter.

  59. -Är inte det överdrivet?
    -Nej, verkligen inte.

  60. Jag håller helt med om
    den formuleringen.

  61. Man måste kunna väldigt mycket
    för att hantera världen i dag.

  62. Vi måste ha stor digital kompetens
    rent tekniskt.

  63. Men tittar man på unga-

  64. -så är de som är vana internet-
    användare generellt sett tryggast.

  65. Vi pratar ju mycket om problemen,
    som du inledde med att säga-

  66. -och vill vi då skydda barn ska vi
    hjälpa dem att bli vana nätanvändare.

  67. FN hintar om att kunskap är makt.

  68. Men vilken typ av kunskap behöver man
    på det här området?

  69. Det finns så mycket.

  70. Dels rent praktiska saker men även
    attityder och förhållningssätt.

  71. Hur tänker man om det här? Hur
    granskar man saker på ett bra sätt?

  72. Vad ska man dela? Hur mycket
    ska man dela och när och till vem?

  73. Vi ska hinna gå igenom mycket av det
    i programmet, vilket är skönt.

  74. Kristina Alexanderson, du är från
    Internetstiftelsen i Sverige.

  75. Ni kartlägger varje år
    vad svenskarna gör på nätet.

  76. Vad gör barnen?

  77. De är uppkopplade väldigt tidigt.

  78. Mycket mindre barn än de som går
    i skolan börjar använda nätet.

  79. Redan som treåringar
    är många uppkopplade.

  80. De tittar på tv eller video.
    Det är vanligast bland de minsta.

  81. Men man spelar även spel
    och socialiserar via nätet.

  82. Vid sju-åtta år börjar man
    söka information för skolarbetet.

  83. Skolan är jätteviktig
    i barnens användning av nätet.

  84. Förstår de allt de gör, då?

  85. Nej, men förstår du och jag
    alltid det? Det gör vi väl inte.

  86. -Men vi har höga krav på våra barn.
    -Men de är ju duktiga användare.

  87. Och de är duktiga på att använda
    mediet för det de behöver och vill.

  88. Det är framförallt
    att titta på film eller filmklipp.

  89. I den senaste undersökningen såg vi
    att alla tonåringar ser på YouTube.

  90. -Man får nog inte säga det här.
    -Det finns många andra sajter.

  91. Men 100 procent av alla skolelever
    har nån gång använt en videotjänst-

  92. -där man tittar på videoklipp.

  93. Vad är svenska barn bäst på?

  94. Det är skillnad på vad pojkar gör
    och vad flickor gör.

  95. Pojkar spelar mer och är bra på det,
    men socialiserar kring spelen.

  96. Flickor använder sociala medier
    och bilddelningstjänster.

  97. Flickor tycks kommunicera via bild,
    och pojkar kring ett spel.

  98. De är duktiga på att kommunicera.

  99. Men när barn och unga saknar
    den kunskap som behövs-

  100. -för det de gör i stunden,
    vilka konsekvenser får det?

  101. Det beror på vad man pratar om,
    men visst finns det ökade risker-

  102. -om man inte kan hantera situationen.
    Om man inte förstår en bluff-

  103. -eller att man inte måste göra
    som en annan person säger-

  104. -så kan man utsätta sig för risker,
    så visst behöver man mycket kunskap.

  105. Men den viktigaste kunskapen
    när det gäller säkerhet och trygghet-

  106. -är att våga vända sig till en vuxen.

  107. Det är även viktigt att vuxna hand-
    leder och stöttar barnens utveckling.

  108. Unga förhåller sig till nätet
    på ett ganska ytligt sätt.

  109. De söker efter intresse eller behov,
    för att socialisera eller spela.

  110. Men sånt som att hitta
    var gymnasiemässan är-

  111. -kanske de inte har kunskap för att
    hitta, och då behöver de hjälp.

  112. Vi föräldrar vill ta ett ansvar
    för våra barn på den här arenan-

  113. -men har vi vuxna
    den kunskap som krävs?

  114. Ja, om vi hjälps åt
    och är nyfikna ihop med barnen.

  115. Vi kan lära tillsammans med
    våra barn. Vi kan ställa frågorna.

  116. Genom att göra det och visa hur vi
    söker, även om vi inte hittar svaret-

  117. -så kan vi vägleda och handleda.

  118. Man känner sig inte alltid så trygg.
    Det är mycket jag inte förstår.

  119. Men var ligger
    svenska föräldrars kunskapsnivå?

  120. Det får du ta.

  121. Generellt sett är de största
    användarna av nätet barn och unga.

  122. De använder nätet mycket mer
    än vad vuxna gör.

  123. Då kan man tro att barn är bättre på
    att använda nätet än vuxna-

  124. -men samtidigt ställer vuxna
    fler kritiska frågor-

  125. -och har fler verktyg
    för att hitta saker.

  126. När man kombinerar allt får man det
    bästa. Man kan känna sig osäker-

  127. -men får ta barnet i handen
    och göra det tillsammans.

  128. Det här med att dela saker på sociala
    medier... Jag vill kolla en grej.

  129. Räck upp en hand, alla som brukar
    dela saker i sociala medier.

  130. Ja, det var alla. Håll kvar händerna.

  131. Håll kvar handen om ni alltid kollar
    fakta och källan innan ni delar.

  132. Vad duktigt.
    Men det är nog överrepresenterat...

  133. Men det har jag börjat med det
    senaste halvåret. Efter Jack Werner.

  134. Jack Werner kommer hit som gäst sen.

  135. Många vuxna och barn delar grejer,
    men vi delar olika saker.

  136. Båda gillar att dela sånt
    som är underhållande eller coolt.

  137. Det är mänskligt beteende.

  138. Men när människor delar information-

  139. -har vi en tendens
    att dela innan vi har läst.

  140. Om rubriken stämmer överens
    med det vi själva tycker-

  141. -så delar vi det,
    även om vi inte har läst det.

  142. Vi delar gärna
    det andra har delat tidigare.

  143. Då tänker jag att Elza
    redan har kollat att det är sant-

  144. -och så delar jag vidare, för att jag
    tror att hon gjorde hemläxan.

  145. Vi ska strax prata mer
    om konsekvenserna av detta.

  146. Men vi ska nu se varför ditt sociala
    medieflöde ser ut som det gör.

  147. En liten illustration
    kring hur nätets algoritmer-

  148. -gör ditt synfält begränsat.

  149. Mina Facebook-vänner
    är en rätt homogen grupp.

  150. Vi testar med några frågor. Hur många
    tycker att Henrik Schyffert är rolig?

  151. Hur många tycker
    att Stefan och Krister är roliga?

  152. Hur många kollar på "CSI: New York"?
    Ingen?

  153. Hur många har sett "The Wire"?

  154. Roligt, för "CSI" har fler tittare
    än "The Wire".

  155. "Det okända" på sjuan? Ingen.

  156. Hur många jobbar med media?

  157. Vill man se hur algoritmer
    bygger bubblor åt oss-

  158. -ska man börja med
    hur Facebook sorterar vännerna.

  159. Måndag morgon:
    Jag kliver ut i mitt Facebook-flöde.

  160. Där kommer
    vännernas statusuppdateringar.

  161. Vissa vänner tycker jag är
    lite extra sköna-

  162. -och nu börjar jag gilla,
    kommentera och interagera.

  163. Sabina har varit på ett zombielajv
    som jag gillar.

  164. David är kroniskt rolig.

  165. Niklas sänder live från köket. Nu
    har han bakat extra tjocka pannkakor.

  166. Lång-Kalle är lång.

  167. På tisdag morgon
    har nåt hänt i flödet.

  168. Facebook har märkt vilka som är mina
    skönaste vänner och sorterar upp dem.

  169. Jag fortsätter gilla, kommentera
    och interagera med vännerna.

  170. David är fortsatt rolig. I dag blir
    det en delning. Lång-Kalle är lång.

  171. Emil har startat en podcast,
    och Astrid har stickat nåt.

  172. Sanas har "postat" en fin bild
    på sin ovanligt gulliga unge.

  173. Dag tre har Facebook full koll
    på min komfortzon.

  174. Mina skönaste vänner, en förenkling
    av personer som får mig att reagera-

  175. -hamnar i främsta position-

  176. -medan de gamla klasskamraterna
    är så lågt rankade-

  177. -att jag inte hinner skrolla ner
    till deras liv innan mobilen ska av.

  178. Jag har det egentligen bra
    med mina sköna Facebook-vänner-

  179. -men vad händer om de byts ut
    mot opinionsdrivande texter-

  180. -politiska åsikter,
    olika nyhetsvinklar eller mediehus?

  181. Då uppstår problemet
    som kallas filterbubblan.

  182. Jack Werner, journalist med
    specialinriktning på sociala medier.

  183. Varför är det fel att ta reda på
    och läsa det som intresserar en?

  184. Det är absolut inget fel på det,
    det är tvärtom jättebra.

  185. Jag vill alltid inleda resonemang
    om vår tid rent informationsmässigt-

  186. -med att säga att vi får oss till
    livs mer information än nånsin förut.

  187. Det är svårt att jämföra
    vår tids möjligheter till research-

  188. -och att förstå och leta upp
    information än nån gång förut.

  189. Risken som illustrerades
    i klippet med filterbubblan...

  190. Det visar en effekt
    som är på riktigt.

  191. Men i vilken utsträckning kan denna
    effekt påverka våra samhälleliga val?

  192. Vilka människor vi litar
    eller inte litar på.

  193. De som är mest oroliga för effekten
    menar att filterbubblan kan göra-

  194. -att man stängs in i en åsiktsbubbla
    som påverkar hur man röstar.

  195. Andra menar att filterbubblan
    inte har en så dramatisk effekt-

  196. -utan att det mer handlar om
    en bekväm kudde att sitta på.

  197. Att välja läsning utifrån politisk
    inriktning har man ju alltid gjort.

  198. -Tidning efter färg, till exempel.
    -Ja, det är inte nytt.

  199. Man blir ofta nostalgisk när man
    pratar om hur tidningarna var förr.

  200. Då gjorde nån annan redaktörskapet
    och valde ut vad man skulle veta.

  201. Men vi har aldrig haft en perfekt
    tidning med all information-

  202. -och alla viktiga fakta.

  203. En Dagsposten som är 650 000 sidor
    tjock har aldrig funnits.

  204. I dag kan vi få
    så mycket mer information-

  205. -och man kan luras av att tro
    att den är objektiv eller allsidig.

  206. Men så är det inte.
    Hur bra är vi på källkritik?

  207. Ofta gnäller människor på att vi
    har blivit så dåliga på att stava.

  208. Det kanske du själv har gjort?
    Det är så mycket särskrivningar.

  209. -Jag brukar stava fel.
    -Vi har alla varit där.

  210. Jag tror att vi stavar rätt bra
    om inte till och med bättre i dag.

  211. Men den dramatiska skillnaden
    de senaste 20-25 åren är-

  212. -att de som kan publicera sig
    har gått från en promille-

  213. -till en majoritet eller alla.

  214. Människor som kan stava
    har varit här nånstans förut-

  215. -och det är fler som kan stava i dag
    än förut.

  216. Men här har vi ännu ett glapp. Fler
    kan publicera sig än som kan stava.

  217. Nu ser vi alla de som inte kan stava,
    som vi inte såg förut.

  218. Det gäller nog även källkritik.
    Många är bra på det.

  219. Många är skeptiska
    och låter sig inte göra missar.

  220. De enkla, dumma missarna.

  221. Men vi ser alla de
    som inte gör det mycket mer.

  222. Mycket som sprids är fejk,
    både nyheter, propaganda eller satir.

  223. Men det sprids ofta som fakta. Vilket
    ansvar har man när man delar saker?

  224. Det heter sociala medier
    för att det är medier.

  225. När man publicerar sig i ett medium
    är det man publicerar ens ansvar.

  226. Har du funderat etiskt på
    vad det betyder att publicera det?

  227. Kan det skada nån att du sprider nåt?

  228. Pekas nån utsatt person eller grupp
    ut? Är det rätt och korrekt?

  229. Man kan tendera att lita på att
    vännerna har koll när man delar nåt.

  230. Men den som publicerar
    har ändå ansvaret.

  231. Det kan rent av bli farligt.
    Du har ett exempel.

  232. Ja. För några år sen la en man ut
    en bild på tre barn på Facebook-

  233. -och skrev att det var hans barn
    som hade försvunnit.

  234. Många ville hjälpa till,
    för vi är i grunden snälla.

  235. De delade vidare bilden och
    försökte leta upp barnen åt pappan.

  236. Efter cirka tusen delningar skrev nån
    att man hade sett de tre barnen.

  237. De fanns i en viss stad.
    Mannen åkte då till staden-

  238. -och väl där kom det fram
    att även barnens mamma fanns där.

  239. Hon hade tidigare levt ihop med
    mannen och misshandlats av honom.

  240. Hon hade fått en skyddad identitet
    och hemlig adress.

  241. Men den sprack för att människor
    ville vara snälla.

  242. Ingen ville ju spräcka
    en hemlig identitet-

  243. -utan många ville väl.

  244. Men man tänkte inte att killen kunde
    ha ett annat motiv än det som stod.

  245. Vi har en tillit till varann.

  246. Det är tråkigt med misstänksamhet
    men vi behöver lite mer av det.

  247. Vi kallar det källkritik. - Det är
    inte lätt att veta om nåt är sant.

  248. Vi ska besöka journalisterna
    på Viralgranskarna.

  249. De granskar och kollar upp
    sanningshalten bland virala fenomen.

  250. Vi har fått tips om den här.

  251. Har ni sett den?

  252. Ikea ska sälja en regnbågsfärgad
    kudde som de kallar "Putin".

  253. Den har visats typ 70 000 gånger nu.

  254. Men vi hittar inte den
    i deras sortiment-

  255. -så vi ska kika på den.

  256. Man hajar alltid till när nåt får
    en så stor och snabb spridning-

  257. -att det till och med hamnar
    i ens eget flöde.

  258. Det viktigaste är att försöka se om
    det stämmer eller ej så fort det går.

  259. Sen kan vi ta reda på
    vem som gjort det.

  260. Jag börjar med att ringa Ikea.

  261. Det är för närvarande
    femton samtal före.

  262. Eftersom bilden sprids så fort
    är det viktigt att vi får tag på dem-

  263. -så att vi kan säga
    om det stämmer eller inte.

  264. De enda som kan svara på det är Ikea.

  265. Vi ska hitta källan till bilden-

  266. -för det är antagligen den personen
    som "fotoshoppat" och lagt upp den.

  267. Om vi får prata med de
    som har lagt upp bilden-

  268. -kanske vi hittar den som gjort det.

  269. -Gick det bra?
    -Nej, telefonkön är lång.

  270. Har du sett om den har spridits mer?

  271. Ja, nu är den uppe i 100 000.

  272. En snabbversion av
    hur många moment som kan behövas-

  273. -för att ta reda på om nåt är sant
    eller inte av allt i sociala medier.

  274. Manne Forssberg,
    du är känd från "Pappapodden".

  275. Du är även författare till boken
    "Kukbruk". Nu fick jag säga det i tv.

  276. Du har två barn.
    Hur mycket är de ute på nätet.

  277. Jättemycket. De är födda 2010
    och 2013 och det har hänt mycket då.

  278. Min yngsta dotter var typ ett år
    när hon kunde hantera en iPad.

  279. Så det är absolut dagligen.

  280. Finns det nåt av det de gör
    som du tycker är problematiskt?

  281. Ibland tänker jag så. Min dotter
    älskar att se vuxna öppna Kinderägg.

  282. Det kändes inte superutvecklande.

  283. Men så sa en kompis att det var som
    när vi kollade i Hobbexkatalogen.

  284. Det var inte uppbyggligt,
    men inte heller skadligt.

  285. Det var bara ren njutning.

  286. I så fall är det ett större problem
    hur jag använder deras skärmar.

  287. -Hur då?
    -En bra vuxen engagerar sig.

  288. Man vägleder och ger dem alternativ.

  289. Man kan visa
    nåt annat än Kinderäggen.

  290. Man håller koll
    och hittar bra grejer.

  291. Men när jag är dålig får de
    titta på nåt medan jag lagar mat.

  292. En liten barnvakt. Men du
    publicerar dig på olika plattformar.

  293. Du är i blogg,
    sociala medier och "podd".

  294. Jag har inte gjort alla steg
    innan jag har lagt upp bilder.

  295. Hur är ditt förhållande
    till sociala medier.

  296. Jag älskar sociala medier.

  297. När jag startade ett Instagram-konto
    var det på grund av podden-

  298. -men sen tyckte jag
    att det var roligt.

  299. Det är roligt att kommunicera
    med många samtidigt.

  300. Det är en dröm
    att kunna vända sig till många.

  301. Och det är roligt att få "lajks".

  302. -Hur mår du då?
    -Jättebra.

  303. Fast jag mår dåligt när nånting
    inte går så bra som jag trott.

  304. Jag är första generationens
    ständigt uppkopplade person.

  305. Jag var sjutton år när jag fick
    min första mobiltelefon.

  306. Det är nytt för mig
    och ibland lite svårt att hantera.

  307. Mina barn är mycket duktigare.

  308. Hos dem triggas nog inte
    samma starka lyckoimpulser.

  309. Det finns alltid
    och de kan välja bort det.

  310. De läser en fysisk bok
    eller på paddan.

  311. De kan färglägga nåt i paddan
    eller på ett papper.

  312. Det är ingen stor grej,
    utan bara finns där.

  313. Men för mig kom det in sent i livet
    och jag kan inte helt hantera det.

  314. Vad har du för agenda
    när du publicerar dig?

  315. Det kan vara många olika, så klart.

  316. Jag kan vilja diskutera
    en viktig fråga, visa upp nåt-

  317. -eller locka till skratt.

  318. Jag vet inte vad jag har för agenda.

  319. Tror du att det är helt agendalöst?

  320. Nej, så klart inte. Men man vill inte
    rota för djupt i sina drivkrafter.

  321. Då upptäcker man obehagliga saker
    om sig själv.

  322. Spännande. Du ska nu få chansen att
    bli en mer medveten mediekonsument.

  323. -Är du intresserad?
    -Det blir nog både kul och läskigt.

  324. -Hur?
    -Är källan proffsig eller slarvig?

  325. -När?
    -Är källan gammal eller ny?

  326. -Vad?
    -Vad är det? Är det reklam?

  327. Vem?

  328. -Vem ligger bakom källan?
    -Finns det ett namn?

  329. Här sitter ett par proffs på
    att vara unga på nätet.

  330. Linnea Johansson och Fabian Lundgren
    går i sjuan på Årstaskolan.

  331. -Kan ni ta hand om Manne nu?
    -Ja.

  332. Vilka saker delar du på internet?

  333. Jag brukar dela texter och bilder
    på mig själv och mitt liv.

  334. Ibland delar jag roliga grejer
    för att få folk att skratta.

  335. Ofta en bild som nån annan
    har fotoshoppat och som jag snott.

  336. Hur ser du till att texterna
    och bilderna är sanna?

  337. När det gäller bilder kanske jag inte
    vill kolla upp det ens.

  338. Det är trist om det är fotoshoppat.

  339. Texterna läser jag,
    fast jag kollar inte varje uppgift-

  340. -utan då är det en källa
    som jag litar på.

  341. Men jag kollar inte upp det,
    utan slarvar.

  342. Här har vi en sida med Sveriges
    minsta kommun som vi har gjort.

  343. -Vet du nåt om den?
    -Om kommunen Fockenfors?

  344. "I Fockenfors
    finns mycket att upptäcka."

  345. "Använd menyn för att ta reda på
    vad som passar dig."

  346. Jag känner inte till
    kommunen Fockenfors.

  347. Den kommer högt upp
    när man söker på Google.

  348. Jag ser inte direkt
    om sakerna stämmer eller inte.

  349. Det är en konstig ortsskylt
    där E och N är större än resten.

  350. Det ser man direkt.

  351. Den här kommunen
    finns inte på riktigt.

  352. -Men du ska få titta på varför.
    -Hur jag ser det på sidan?

  353. -Du ska få leta i undermenyerna.
    -Jag antecknar allt jag hittar.

  354. -Sen redovisar vi det.
    -Jag sätter i gång nu.

  355. Tack, Linnea och Fabian.

  356. Här står jag mer er gamla lärare,
    Josef Sahlin.

  357. Du har som stående uppgift att
    eleverna ska göra fejkade hemsidor.

  358. Varför lär du barnen
    att luras så här?

  359. Ja, vissa elever tyckte i början
    att det var lite elakt.

  360. Tänk om en elev hittar den och ska
    redovisa om det och så är det falskt.

  361. -Om en annan elev hittar sidan?
    -Det har hänt, och fröken blir arg.

  362. Fuskkommunen Fockenfors kommer ju
    jättehögt upp när man Googlar.

  363. -Varför gör du det?
    -Av flera skäl.

  364. I mitt jobb vill jag få in
    så mycket av förmågan som ska övas-

  365. -under samma kontext. En stor del
    var att kunna skriva övertygande-

  366. -och kombinera bild och text
    trovärdigt.

  367. Svenska handlar mycket om att
    kommunicera trovärdigt för mottagare.

  368. Källkritiken är också en stor del
    av det vi ska göra i skolan.

  369. Även i andra ämnen ska man ha
    ett källkritiskt förhållningssätt.

  370. Man kan undra varför de ska ljuga.

  371. Jag tror att många inbrottstjuvar
    är bra på lås och säkerhetssystem.

  372. Man blir bra på att hitta
    det man kan råka ut för-

  373. -om man själv har producerat nåt.

  374. Ni var inne på det förut.

  375. Att man kan bli en bra konsument
    när man också har varit producent.

  376. Så om man lär sig att ljuga bra
    kan man också avslöja lögner bra?

  377. Bra sammanfattning.

  378. Hur märker du att eleverna
    blir bättre på källkritik?

  379. Det är svårt att undersöka
    när tiden förändras-

  380. -men det finns indikationer.

  381. När vi höll på med projektet
    sa eleverna ofta:

  382. "De kommer inte att gå på det här."

  383. "Vi har ju alla postat allt
    på samma datum."

  384. Det syns om alla elever lägger upp
    grejer på kommunsidan samma datum.

  385. Nästa gång eleverna delar
    eller läser nåt på nätet-

  386. -kanske de kollar
    om artikeln var från 2010.

  387. -Du får inte avslöja för mycket.
    -Jag kan ta upp annat jag märker.

  388. Elevhälsan var lite rädda
    för den här klassen.

  389. Vi hade pratat mycket om upphovsrätt
    och källkritik.

  390. Det hänger ihop med lagarna
    om personuppgifter och så.

  391. Man ska vara medveten om det.

  392. Nån gång fick de göra fler kopior
    av en screening-

  393. -trots att det stod
    "kopiering förbjuden".

  394. -Från elevhälsan?
    -Det var ett fiktivt exempel.

  395. -Hypotetiskt var det därifrån.
    -Det händer då och då.

  396. -Sa eleverna till?
    -Ja.

  397. Jag fick vara på tå och inte göra
    fel, för de skulle sätta dit mig.

  398. Men det kan vara bra.

  399. Hej, Karin Nygårds. Du är lärare
    med fokus på digital kompetens-

  400. -och kunglig hovleverantör
    i internetfrågor.

  401. Hon är expertrådgivare
    till kronprinsessparets stiftelse.

  402. Nej, till prinsparet,
    Carl Philip och Sofia.

  403. Det är ju fint.

  404. Det här med att man påverkas som
    mediekonsument när man producerar...

  405. -Hur tror du att det hänger ihop?
    -Som Josef menade lär vi oss knepen.

  406. Vi vet hur processen går till
    när vi skapar nåt.

  407. Då kan vi se om nåt är fel
    när vi konsumerar.

  408. Eller så kan man tänka att man
    kan göra nåt på ett annat sätt.

  409. Det lär man sig bäst
    genom att producera.

  410. Som förälder blir jag nojig när ens
    barn lägger ut filmer på sig själv-

  411. -på nån sajt.
    Hur ska man förhålla sig till det?

  412. Min dotter är sex år
    och älskar att titta på filmer-

  413. -och göra egna filmer.

  414. Nu nöjer hon sig med
    att bara göra filmerna-

  415. -men hon har fått lägga upp
    några filmer på en sajt.

  416. De ligger då på mitt konto,
    och så har vi dem dolda-

  417. -men jag kan skicka länken
    till hennes pappa och dela den så.

  418. Så man kan slussa in det.

  419. En tolvåring nöjer sig inte med det.

  420. Det handlar nog mycket
    om god kommunikation.

  421. Från skolans sida
    kan man vara skeptisk-

  422. -men precis som att vi håller dem
    i handen på väg till matsalen-

  423. -behöver vi det
    även i den digitala världen.

  424. Man ska vara noga med deras
    integritet. Man har tonårsrum-

  425. -och ska få vara ifred på nätet,
    men kunna prata om det.

  426. Vad kan man som förälder lära sig
    av den attityden?

  427. Jag ser det mycket från skolans sida-

  428. -och kan inte uppmana alla lärare
    att göra fejksajter med sina elever-

  429. -för det kanske blir för mycket.

  430. Men jag hoppas att en yngre
    generation blir bättre på-

  431. -att kolla igenom
    det som Manne försöker göra nu.

  432. Att man kollar ordentligt.

  433. Jag ser bara bland vuxna
    att man delar slarvigt.

  434. Karin är ju inte bara lärare
    utan också tv-kollega till mig.

  435. Vi ska kolla på ett program
    som är intressant för oss-

  436. -som stänger öronen fort när
    det pratas om html och binär kod.

  437. -Där!
    -Vad coolt!

  438. Snygga "moves".

  439. Vi lägger ut start och stopp.
    Gåsnurr åt höger.

  440. Ifall det går. Men en robot
    kan inte gå och snurra samtidigt.

  441. -Nej, han har inga hjul.
    -Vad bra att de bytte.

  442. -Huvud.
    -Ja, vi kan ta vänd huvud åt höger.

  443. Finns det rumpa?
    Då kan han skaka rumpan.

  444. -Ska han göra det två gånger?
    -Ja.

  445. Jag gillar
    att roboten ska skaka rumpa.

  446. Då testar vi. Snurra, gå fram...

  447. -Ska han ta fram huvudet?
    -Och sen snurra.

  448. Det är många snurrar. Och sen stopp.

  449. Ett, två, tre!

  450. -Där gör han snurren.
    -Gud, vad bra han är.

  451. -Han snurrar.
    -Snygga dans-moves.

  452. Där går han fram.

  453. -Han vänder huvudet.
    -Skakar rumpa.

  454. Där snurrar han igen.

  455. Från tv-serien "Programmera mera",
    producerad av UR.

  456. Där leder Karin Nygårds dig med
    bravur genom programmeringens gångar.

  457. Var det programmering? Roboten var
    inte riktig, och så hade de lappar.

  458. Det är ju tänket i programmering
    som är det viktiga.

  459. I programmet har vi fokus på
    att man förstår hur man programmerar.

  460. Det handlar inte om
    att utbilda kodare i olika program-

  461. -utan om att lära ut hur det fungerar
    när man programmerar t.ex. robotar.

  462. Man ska förstå vad det är.
    Målgruppen är från sex år och uppåt.

  463. Vad kan en sexåring ha för relation
    till den kunskapen om programmering?

  464. Det absolut första
    som man kan lära sig...

  465. Det gör man redan
    när man är tre eller yngre.

  466. Men att förstå att en del
    av våra saker är programmerade-

  467. -det är det första vi lär oss. Nån
    har hittat på hur nåt ska fungera.

  468. -Varför måste man kunna det?
    -Då kan vi även vara kritiska.

  469. Vi kan vilja
    att det görs på ett annat sätt.

  470. Den tanken vill jag skicka med barn
    från så tidig ålder som möjligt.

  471. När kan man använda det?
    Vad kan man vara kritisk mot?

  472. Treåringar kanske inte är
    så kritiska i början-

  473. -men på längre sikt kan man se
    att en viss tjänst inte är så bra.

  474. Man vill ha den på ett annat sätt
    eller vill använda en som...

  475. Man kan vara kritisk mot säkerhet när
    man förstår hur inloggning går till.

  476. Kunskapen om hur
    den digitala världen är uppbyggd...

  477. Vet man lite om hur det fungerar-

  478. -kan man vara mer kritisk
    och ha ett bättre säkerhetstänk.

  479. Man kan få en förändrad verklighets-
    uppfattning av programmering.

  480. -Hur menar du då?
    -Jag utgår enbart från mig själv.

  481. Jag var lite rädd för teknik
    och tyckte att det var läskigt.

  482. Men när jag lärde mig programmera
    blev jag kompis med det digitala-

  483. -och jag kan själv se på ett annat
    sätt när saker händer på min dator-

  484. -eller mobil.
    Jag förstår vad som händer-

  485. -och vad som ligger bakom. Jag tänker
    annorlunda runt det jag ser.

  486. -Känner du igen det, Josef?
    -Jag fick ingen sån aha-upplevelse.

  487. Det smög sig nog på mer.

  488. Men jag har alltid packat upp
    musikprylar och sett hur de funkar.

  489. Det är ett härligt sätt att närma sig
    teknik på, att kolla från grunden.

  490. Men det är egentligen samma sak
    som med fejksajterna.

  491. Man producerar nåt
    för att förstå hur det fungerar.

  492. Det är ett bra sätt.

  493. Sen diskuteras det om programmering
    ska bli ett ämne i skolan-

  494. -och där vet jag inte vad jag tycker.
    - Du kanske har bestämt dig?

  495. Men oavsett den frågan, finns det här
    tänket redan i de ämnen vi har.

  496. Tills vi har bestämt oss
    om det ska vara ett ämne eller inte-

  497. -så kan man dra nytta av det
    redan nu.

  498. Det finns i slöjden, musiken
    och svenskan.

  499. Små barn lär sig
    att kommunicera med exakthet.

  500. När de styr roboten, så blir det
    som den koden de har gett.

  501. Säger nån att jag ska gå,
    så går jag ett tag.

  502. Sen tittar jag på personen
    och undrar om det är lagom.

  503. Men en robot bara går på.

  504. Du fick aha-upplevelsen senare
    i livet, så det är inte för sent.

  505. Har du nåt bra tips för föräldrar
    som vill sätta sig in i det mer?

  506. "Programmera mera" är ju ganska bra.

  507. Det finns många bra sajter på nätet
    om man vill prova programmering.

  508. Programmet visar tankesättet. Men
    det finns en sida som heter code.org.

  509. Vi ska inte "droppa"
    för många varumärken.

  510. Man kan googla efter olika saker.
    Du vet, public service.

  511. Det är fint, men begränsande.
    Men man söker efter...?

  512. Man kan googla på
    "programmering med barn".

  513. -Man söker efter det på nätet.
    -Det finns många resurser i dag.

  514. Det är ett utmärkt sätt
    att lära sig tillsammans. Det är kul.

  515. I början lärde jag mig programmering
    tillsammans med eleverna.

  516. Tack.

  517. -Hur?
    -Är sidan proffsig eller slarvig?

  518. -När?
    -När skapades den? Är länkarna gamla?

  519. Tycker nån nåt? Är det fakta?
    Vill nån sälja nåt?

  520. -Varför?
    -Ska du köpa nåt eller tycka nåt?

  521. -Vem?
    -Vem har skapat sidan? Finns namnet?

  522. Manne fick i uppgift
    av Fabian och Linnea-

  523. -att hitta exempel på att en fejkad
    sida är fejkad och förklara varför.

  524. -Hur har det gått?
    -Bra.

  525. Ni har kollat och sett
    hur styltigt jag har jobbat.

  526. Men jag har hittat exempel och kommit
    fram till att Fockenfors inte finns.

  527. Varför då?

  528. Om man googlar
    på "Sveriges minsta kommun"-

  529. -så är Sundbybergs kommun minst
    till area-

  530. -och Bjurholm
    som har minst folkmängd.

  531. Det första som jag reagerade på
    var att ortsskylten såg konstig ut.

  532. Sen tyckte jag
    att olika saker var märkliga.

  533. Det står till exempel mycket
    om Fockenfors pingviner.

  534. Att de kom från Atlanten, och att
    Fockenfors är känt för pingvinerna.

  535. Jag tyckte att det var egendomligt
    att de stannar kvar i Fockenfors-

  536. -och att de föredrar en fisk
    som bara finns i forsen i Fockenfors.

  537. Sen står det...
    Jag bläddrar ner till det här.

  538. Joakim Berglund
    är kommunstyrelsens ordförande.

  539. Den enda Joakim Berglund jag hittade
    som var socialdemokratisk politiker-

  540. -hade varit med i nåt studentförbund,
    men inte i Fockenfors.

  541. Rogers piroger
    blev jag sugen på att äta på.

  542. Då ska vi se... Restauranger.
    Man blir väldigt sugen på Fockenfors.

  543. Det finns löv som alltid är orange
    och gula, och det älskar japanerna.

  544. Det är tråkigt
    att det inte finns på riktigt.

  545. Rogers piroger. Det är lite roligt-

  546. -för politikern Roger Mogert
    har visst bjudit på Rogers piroger.

  547. Och en matblogg heter Rogers piroger.

  548. Men man får ingen träff
    på restaurangen.

  549. Det känns orimligt att de lyckats
    så dåligt digitalt att den inte syns-

  550. -förutom på just den här sajten.

  551. Det är det jag har hittat.

  552. Har du kollat datumen?
    När man har lagt upp det.

  553. -Nej, var kan jag se det?
    -Om du hittar det.

  554. Jag ska säga
    att jag upptäcker det här-

  555. -för att jag är med i programmet,
    och ni säger åt mig att kolla det.

  556. Men om nån säger:

  557. "Titta på den fina orten Fockenfors.
    Där har jag varit."

  558. Då är det svårt att upptäcka nåt,
    förutom ortsskylten.

  559. Men nu hittar jag
    när jag funderar på det.

  560. Smart, Manne. Det går ju bra.

  561. -Jag har inte klarat finliret.
    -Ni får pilla på det.

  562. Linnea och Fabian
    ska strax ge oss konkreta tips-

  563. -för hur man kan se om en bild före-
    ställer det den påstås föreställa.

  564. Det är vi nog en hel del
    som kan behöva en lektion i.

  565. De barn som går
    i mellanstadiet i dag-

  566. -är jämgamla med Facebook-

  567. -men deras föräldrar var inte ens
    födda när internet uppfanns.

  568. Där kan det bli ett litet glapp.

  569. Vissa föräldrar är mer uppkopplade än
    barnen, medan andra vägrar vara det.

  570. Elza Dunkels, då kan man undra
    när kunskapsglappet-

  571. -som kan uppstå mellan vuxna
    och barn blir ett problem.

  572. Det behöver inte bli ett problem-

  573. -för kunskapsglapp
    har ju alltid funnits.

  574. Konflikter mellan generationer
    som inte blivit mer-

  575. -än bara musiksmak
    som skiljer sig och så.

  576. Men det kan bli ett större problem
    för grupper i samhället-

  577. -som har mindre makt,
    om jag kan uttrycka mig så.

  578. De elever
    som kanske har särskilda behov.

  579. Barn som inte befinner sig
    innanför normen.

  580. Barn som kanske är de
    som tjänar mest på digitaliseringen.

  581. Man brukar säga
    att marginaliserade grupper-

  582. -har tjänat mer på digitaliseringen
    än etablerade grupper.

  583. De barnen
    behöver kanske mer vuxenstöd.

  584. Där kan det bli väldigt viktigt.

  585. För många barn funkar det ändå-

  586. -men det är alltid bättre om vuxna
    och barn är någorlunda överens.

  587. -Vad är vi vuxna sämst på?
    -Att prata om internet med barn.

  588. Förvånansvärt många barn är ensamma
    med sina frågor och tankar.

  589. Många vågar inte berätta saker
    för sina föräldrar-

  590. -för att de förväntar sig kanske
    förbud eller upprördhet.

  591. En del säger att föräldrarna skulle
    bli ledsna om de fick höra det-

  592. -så de vill skydda sina vuxna
    från att bli ledsna.

  593. -Och då berättar de inte om problem?
    -Ja. Och problemet kan vara litet.

  594. Mycket som de säger är ingenting.
    Varför kan de inte berätta?

  595. I din forskning har du sett
    att de barn som löper störst risk-

  596. -att bli utsatta för sexuellt
    övergrepp eller kontakt på nätet-

  597. -är de barn som vi brukar beskriva
    som väluppfostrade.

  598. Det är i alla fall en riskfaktor-

  599. -att barn tycker att de behöver lyda
    vuxna människor i varje läge.

  600. De har fått lära sig
    att man inte får ljuga-

  601. -vilket är ett bra tema i dag, då
    elever har fått lära sig att ljuga.

  602. En lögn kan ju faktiskt vara en utväg
    ur en knivig situation.

  603. Det drar nog de flesta vuxna
    till med ibland.

  604. Man säger att man var vaken, fast
    man väcktes av ett telefonsamtal.

  605. Såna lögner säger man för att andra
    och man själv inte ska känna sig dum.

  606. En del barn måste höra rakt ut
    att det är okej-

  607. -för att klara sig undan
    en sexuell förövare-

  608. -eller nån som kränker dem
    på olika sätt.

  609. -Oroar sig föräldrar för mycket?
    -Ja.

  610. Det är ett allvarligt problem,
    för oroliga föräldrar eller lärare-

  611. -är ett sämre stöd för sina barn-

  612. -därför att de reagerar i affekt
    och med känslor-

  613. -snarare än
    med rationella resonemang.

  614. I medierapporteringen om unga
    och nätet är det mycket svartmålning.

  615. Det styr hur många vuxna tänker.

  616. Alla går inte på de enkla knepen,
    men en del gör det-

  617. -och försöker skydda barnen genom att
    sätta upp förbud och hinder.

  618. Det gör det svårare för barnen
    att berätta om nåt händer.

  619. Om hela internetanvändningen
    är omgärdad av förbud-

  620. -så är tröskeln högre
    till att säga till en vuxen:

  621. "Nu har jag gjort den dumma grejen.
    Hur tar jag mig ur det?"

  622. Man uppmanas att vara där barnen är
    även på sociala medier och sajter-

  623. -men om man inte får det för barnen,
    hur gör man då?

  624. Vuxna ska inte ta det initiativet.
    Det måste komma från barnet.

  625. Har man tur
    och barn vill vara vän med en-

  626. -så ska man tacka ja.
    Men det får inte komma från de vuxna.

  627. Hur ska då barn veta vilka vuxna
    som det är okej att vara vän med?

  628. Det är direkt olämpligt
    att själv bestämma det.

  629. Nånstans måste också barn få
    ett friutrymme.

  630. Om man inte tvingar barnen
    att vara vän-

  631. -ökar chansen
    att de kommer till en med frågor.

  632. När det gäller säkerhet på nätet är
    det enda vi kan slå fast i forskning-

  633. -nämligen att det tryggaste är att
    barn vågar vända sig till en vuxen.

  634. -Det är det vi vet.
    -Inte tvinga sig på som vän.

  635. Den signalen
    har jag inte ens tänkt på.

  636. Jag ska inte kräva att mina barn ska
    vara vän med mig på sociala medier.

  637. -Hur?
    -Hur är berättelsen berättad?

  638. -När?
    -När startade ryktet?

  639. -Vad?
    -Verkar det osant är det oftast så.

  640. Varför?

  641. -Vem?
    -Är det en...?

  642. -Kompis kompis?
    -Kompis kusin?

  643. Nu ska vi se hur det går
    för våra experter på källkritik.

  644. Fabian och Linnea
    ska nu lära oss lite om bilder.

  645. Här under "Tredje hand"
    hittar vi en bild.

  646. -Det är en av butikerna i Fockenfors.
    -En bild på några kläder.

  647. Om jag vill kolla om det är en bild
    i Tredje hand-butiken-

  648. -kan jag högerklicka på bilden-

  649. -och trycka på
    "Sök på Google efter bild".

  650. Då kommer bilden upp-

  651. -och då ser man att den här bilden
    används av ganska många andra sidor.

  652. -Så den är inte från Fockenfors?
    -Nej, då vet man det.

  653. Om man inte kan göra det
    finns det en annan metod.

  654. Man går in på sajten,
    högerklickar på bilden-

  655. -och trycker på "Spara bild som...".

  656. Man kan döpa om den till "kläder",
    så att den är lätt att hitta.

  657. Sen går man in här
    och går in på bilder.

  658. Sen trycker man på kameraikonen
    och tar "Överför en bild".

  659. Sen väljer man och söker på "kläder".
    Där har vi den.

  660. Sen öppnar man den.

  661. Här kan man också se att det är
    en väldigt vanlig bild att använda.

  662. Att det förmodligen inte är
    Fockenfors riktiga bild.

  663. Vad ska man börja med att kolla om
    man vill veta om en sajt är riktig?

  664. Det viktigaste är nog
    att först googla på det.

  665. Man söker på Wikipedia
    eller nån annan hemsida.

  666. Man kollar med andra källor
    om det är sant.

  667. Man kan kolla på datumen.

  668. Är allt upplagt inom en månad
    är det nog inte...

  669. Det var många kommentarer
    från mars-april 2016.

  670. Då kan man se
    om det är sant eller inte.

  671. Ni är fantastiska.
    - Kunde du det, Manne?

  672. -Nej.
    -Inte jag heller.

  673. Tack alla medverkande.

  674. Hur mycket skärmtid
    är lagom egentligen?

  675. Nej, jag skojar bara. Vi har ju lärt
    oss att det beror på vad man gör.

  676. Tack så jättemycket.

  677. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mitt uppkopplade barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka utmaningar och möjligheter innebär digitaliseringen för barn och unga idag? Hur ska jag skydda mitt barn från faror på internet? Och hur ska de kunna veta vad som är sant och vad som är falskt? Vi möter forskare, lärare och föräldrar som delar med sig av kunskaper och erfarenheter om hur man kan stödja sitt barn i medie- och informationskunnighet (MIK) - både i skolan och i hemmet.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Barn och datorer, Barn och internet, Digital kompetens, Informationskompetens, Informationssamhället, Källkritik, Mediekompetens, Mediekunskap, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett datorfilter i huvudet

Vad du som ung bör veta om risker på nätet

Unga väljer alltid själva vad de talar om. Vissa dagar kanske man egentligen vill tala om att man är kär. Eller prata om hästen, fast man har utsatts för sexuella övergrepp. Man behöver vila från det jobbiga. Helena Meyer, nätvandrare på Fryshuset, ger handfasta råd om hur vuxna kan tala med unga om risker på nätet. Inspelat i november 2013. Arrangör: Ungdomsstyrelsen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Öppet nät i Falkenberg

När Falkenbergs kommun delade ut en dator till varje elev 2007, valde man samtidigt att skolornas nätverk skulle vara helt öppna. Som upplagt för spelande och porrsurfande elever i korridorerna, eller? Bodil Samuelsson har, som lärare och rektor, följt kommunens 1:1-satsning från starten och enligt henne är öppna nätverk det enda vettiga alternativet. Och hur blev det med okynnessurfande elever? Programledare: Natanael Derwinger.

Fråga oss