Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Föreläsningar och samtal om hur pulsträning på schemat höjer kunskapsnivåerna hos eleverna. Inspelat mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017 : Pulsträning höjer resultatenDela
  1. De var väl inte så jätte... "Puls och
    matte? Är det verkligen intressant?"

  2. Men de blev involverade i projektet,
    och det har lett till bra resultat.

  3. Arne Kastenbom heter jag.
    Det är jätteroligt att vara här.

  4. Det är en stor ära för mig att få
    presentera vårt pulsprojekt Pulsplus.

  5. Pulsplus står för nåt positivt.

  6. I Pulsplus är alla vinnare.
    Alla har nåt att vinna.

  7. Pluset i Pulsplus
    står till exempel för ansträngning.

  8. Om du anstränger dig lite mer
    kommer du att må mycket bättre-

  9. -och du skapar förutsättningar
    för att lära dig mycket bättre.

  10. Pluset står även för att det kommer
    nåt mer. Efter puls kommer matematik.

  11. Puls kan också stå för
    att det höjer nånting.

  12. Pulshöjande fysisk aktivitet
    höjer även din koncentrationsförmåga.

  13. Pulsplus har en logga som består
    av ett p och ett plustecken.

  14. Pplus rimmar på nåt lokalt
    i Helsingborg som kallas för Hplus.

  15. Man bygger om
    de södra delarna av Helsingborg-

  16. -till nya attraktiva bostäder.

  17. Det är ett framtidsprojekt.

  18. Pulsplus vill bygga framtid
    tillsammans med er alla.

  19. Vi kan se till att få
    mer fysisk aktivitet i skolan-

  20. -och ge idrott och hälsa den plats
    i skolan som ämnet faktiskt borde ha.

  21. Vi vet ju alla att barn och ungdomar
    rör på sig mycket mindre i dag.

  22. Jag såg en studie i British Journal
    of Sports Medicine för ett tag sen.

  23. Den visar att barn börjar röra mindre
    på sig långt innan tonåren-

  24. -redan nånstans i sjuårsåldern.

  25. Vad är det då för magiskt som börjar
    när man är sju år? Jo, det är skolan.

  26. Har vi byggt en skola som formar våra
    barn till att bli stillasittande?

  27. Är klassrummen byggda
    så att vi måste sitta ner hela dagen?

  28. Har vi mer teoriundervisning
    och tar bort idrott och hälsa-

  29. -och minskar ner fysisk aktivitet?

  30. Alltså, slutkontentan blir ju nästan-

  31. -att nåt av det som är mest
    naturligt, att röra på sig-

  32. -blir nåt som är onaturligt.

  33. Nånstans känner man
    att man håller på att bli förbannad.

  34. Men det hjälper ju inte att vara arg,
    utan man måste göra nånting.

  35. Och på Rönnowska skolan har vi valt
    att göra ett pilotprojekt-

  36. -som vi kallar för Pulsplus.

  37. Det genomförs i årskurs 1 på el-
    och energiprogrammet på gymnasiet.

  38. Föreläsningen består av tre delar.
    Den första handlar om hur vi började.

  39. Vi kopplade ihop
    pulsträning och matematik-

  40. -i synnerhet problemlösningsförmågan.

  41. Den andra delen handlar om
    pulsträning och koncentration.

  42. Den tredje delen
    handlar om mitt studiebesök-

  43. -på Naperville Central High School.

  44. Det finns en dagsfärsk rapport
    från Naperville-

  45. -om deras resa,
    och hur det ser ut där i dag.

  46. Till min hjälp... Jag har ju
    varit projektansvarig för det här.

  47. Gustav, som står längst ner i salen,
    jobbar på elevhälsan i Helsingborg.

  48. När man inkluderar elevhälsan
    får man en mycket större plattform.

  49. Det är inte bara en idrottslärare
    som står och pratar-

  50. -utan vi inkluderade elevhälsan
    i detta redan från början-

  51. -vilket har varit en framgångsfaktor
    för oss.

  52. Vi kan väl säga så här,
    om vi backar bandet till hösten 2014-

  53. -så pratade få om pulsträning.

  54. Det var ingen som pratade om puls.
    I alla fall inte i medierna.

  55. Det var inte självklart
    att köra i gång ett pulsprojekt.

  56. Många pusselbitar skulle på plats
    innan jag började fila på projektet.

  57. Det krävdes en bok,
    en föreläsning och en metaanalys-

  58. -för att mina hjärnceller
    skulle börja köra i gång.

  59. Boken var givetvis "Spark".
    Köp den, läs den, använd den.

  60. Alla som jobbar med barn och ungdomar
    borde faktiskt ha den och läsa den.

  61. Jag gick på en föreläsning
    hösten 2014.

  62. Martin Lossman
    berättade om sitt besök i Naperville-

  63. -och det pulsprojekt som han bedrev
    på Östra Gymnasiet i Huddinge.

  64. Jag hade läst "Spark",
    jag hade läst om Naperville-

  65. -han hade berättat om Naperville,
    och han körde projektet på gymnasiet.

  66. Jag började fundera på att göra samma
    sak med mina elever i Helsingborg.

  67. Det krävdes en metaanalys där man
    plockar in all forskning som finns.

  68. Metaanalyser älskar vi ju.
    I synnerhet om de säger det vi vill.

  69. Metaanalysen som kom i British
    Journal of Sports Medicine 2014-

  70. -visade att pulshöjande effekt,
    eller pulshöjande träning-

  71. -gav effekt på koncentrationen och
    de exekutiva funktionerna i hjärnan.

  72. Det gjorde att jag började läsa.
    Det gav mig råg i ryggen för detta.

  73. Torkel Klingbergs namn dök ofta upp,
    och jag kan rekommendera hans böcker.

  74. I synnerhet "Den lärande hjärnan".
    Läs den, den är bra.

  75. Klingberg kommer vi in på mer sen.

  76. Sen har det kommit fler böcker.

  77. Anders Hansen har ju alla läst,
    och honom ska vi ju lyssna på.

  78. Matteläraren Ulf var positiv. Han sa:
    "Ja, jag är med till hundra procent!"

  79. "Men jag ska vara pappaledig."

  80. Jag började spåna på projektet, och
    han kom till dukat bord i augusti.

  81. Skolledningen var positiv. Sällan har
    en skolledning stöttat mig så mycket.

  82. Det är en framgångsfaktor.
    Arbetslaget var positivt.

  83. Schemaläggaren slog knut på sig själv
    och då såg det ut så här till sist.

  84. När man har idrott i gymnasiet
    i Sverige har man hundra poäng.

  85. Vi har all idrott i åk 1, vilket
    innebär två obligatoriska pass IDH1.

  86. Ett 90- och ett 60-minuterspass,
    och sen har de noll timmar i åk 2-

  87. -och noll timmar i åk 3.

  88. De här eleverna ska bli
    anläggare, byggare och kockar.

  89. De ska använda kroppen hela livet,
    men det är en helt annan diskussion.

  90. Jag fick till ett tredje pulspass,
    och det är inte lätt.

  91. Vi lade in det i den vanliga IDH1,
    så de får en utökad kurs.

  92. De har tre pass i veckan
    hela läsåret.

  93. Efter idrott och hälsa och puls
    har de matematik.

  94. Det ställer till det en del för mina
    kollegor, men de har fått stå ut.

  95. Bara i och med att de får 40 % mer
    idrott och hälsa har de vunnit nåt.

  96. Redan där har vi ett resultat.

  97. Pulsutrustning... Jag använder Polars
    utrustning. Andra är nöjda med annat.

  98. Jag frågade i USA, och de sa att den
    pulsutrustning jag använde var bäst.

  99. Vissa använder inte sin utrustning.

  100. Den blev inte tillräckligt bra
    eller är för jobbig att använda.

  101. Ulf sa:
    "Tänk om jag kunde använda det här."

  102. "Du får ju återkoppling i realtid.
    Du och eleverna ser hur de jobbar."

  103. "De vet exakt var de befinner sig."

  104. Alla ser vilken nivå de är på.
    Det är fantastiskt bra utrustning.

  105. Man tänker sig... Detta är våren
    innan själva projektet går i gång.

  106. Jag har förberett allt. Jag får tag i
    John Ratey, författaren till "Spark".

  107. Han svarar på ett mejl. Wow!

  108. Man blir lite "starstruck"
    på nåt sätt. Han svarade på ett mejl.

  109. Och inte nog med att han svarar, han
    visar intresse för projektet i sig-

  110. -vilket var lite förvånande.

  111. Han skickar "proof". Man måste alltid
    ha bevis om man är ute och föreläser.

  112. Han har ett "proof", och det
    tyckte han att jag också skulle ha.

  113. Det här citatet
    är en personlig favorit:

  114. "Träning, inte inlärning,
    får nya hjärnceller att bildas."

  115. Det finns inget som påverkar hjärnan
    så som fysisk aktivitet.

  116. Hans "proof" var: 1,2 miljoner
    tonåringar kan inte ha fel."

  117. Det finns ett samband
    mellan kondition och kognition.

  118. Det har följts upp i följdstudier,
    och det är ett enormt underlag.

  119. Det är ett "proof" som John Ratey
    använder när han föreläser-

  120. -vilket kan vara lite intressant.

  121. Han satte mig i kontakt
    med Paul Zientarski.

  122. Han skrev: "Jag har inte så mycket
    tid, men jag känner en som har."

  123. Paul kontaktade mig, vilket var
    lite märkligt i sammanhanget.

  124. Han skrev två dagar senare:
    "Ursäkta att svaret dröjde så länge."

  125. Det är den digniteten på Paul
    Zientarski. Han är otroligt generös.

  126. Vi har haft kontakt i över två år,
    ganska tät kontakt.

  127. Han har blivit
    som en mentor i Pulsplus.

  128. En ständig källa
    till kunskap och engagemang.

  129. Vi inkluderade Malmö högskola.

  130. De var på besök i skolan, och Paul
    tyckte att vi borde ha med dem.

  131. Ingegerd Ericsson hörde av sig.
    Hon är känd från Bunkeflodprojektet.

  132. Ingegerd blev väldigt involverad
    i pulsprojektet, och Ingegerd var...

  133. Hon var som en kritisk vän
    som var jobbig att träffa ibland.

  134. Hon ställde
    en massa konstiga och svåra frågor.

  135. "Kan du verkligen se effekter? Nej,
    förändringar får du nog använda."

  136. Det är ju forskare vi kom in till då.

  137. Pratar man med forskare lär man sig
    nåt varje gång. Oerhört inspirerande.

  138. Via Ingegerd fick vi tag i studenter
    som var med i projektet förra året.

  139. Torkel Klingberg
    har vi träffat flera gånger-

  140. -och vi har ett nytt möte inplanerat.

  141. Torkel har tagit sig tid
    fastän han inte har så mycket tid.

  142. Vi träffats för att bolla
    lite tankar och funderingar.

  143. Det började redan våren 2015.

  144. Det där är en favorit-"slide"
    - den här med fysisk aktivitet.

  145. Den brukar få kamerorna att åka upp.

  146. Om kommunalrådet i Helsingborg är där
    fotar han gärna den där.

  147. Det är en svensk hjärnforskare som är
    bäst inom kognitiv neurovetenskap.

  148. Han jobbar mycket mot skolor
    och är involverad i Mattias projekt.

  149. Jag tog kontakt med
    utvecklingsavdelningen i Helsingborg.

  150. De jobbar med bedömning, Mattelyftet,
    motivationsprojekt och så vidare.

  151. De var väl inte så jätte... "Puls och
    matte? Är det verkligen intressant?"

  152. Men de blev ändå
    involverade i projektet-

  153. -och det har lett till
    ett jättefint resultat.

  154. De plockade in problemlösningsförmåga
    i matematiken-

  155. -och Ulf Hasselgren
    gjorde ett hästjobb.

  156. Elever på el- och energiprogrammet
    älskar inte matte.

  157. De har inte vanlig matte, utan får
    börja med en problemlösningsuppgift.

  158. Matten är svår
    för många av mina elever.

  159. I matematiken finns det nåt som är
    jättejobbigt: problemlösningsförmåga.

  160. De började med
    problemlösningsförmåga.

  161. Efter pulspassen kom de till matten
    och körde i gång med detta.

  162. Här har vi en lång uträkning.

  163. Pulspassen har de andra berättat om,
    så jag går inte in på dem så mycket.

  164. Ni har ju haft fyra skolor här innan.
    Men vad kännetecknar då pulsträning?

  165. Det ska vara enkelt. Den ska vara
    aerob och medel- och högintensiv.

  166. Undvik för svåra regler och övningar
    som gör att det blir stopp.

  167. Stora muskelgrupper, smålagsspel...

  168. Man kan spela
    med innebandyboll och klubba.

  169. Man kan göra så att det inte blir
    riktig innebandy, utan en bollek-

  170. -och alla kan vara med.

  171. Man får in rörelse
    genom att alla ska vara över mitten.

  172. Det finns många varianter,
    men det ska vara smålagsspel.

  173. Inga målvakter, inga avbytare
    och ingen som sitter på bänken.

  174. Man kan vara ojämna antal. Man kan
    vara fyra mot tre utan bekymmer.

  175. Det är aldrig nån som sitter ner.

  176. Givetvis har man grupper
    som fixar det här med...

  177. Man har ju lite olika... Jag har
    bara pojkar. Jag har en flicka.

  178. Det beror på vad man har för grupp.
    Var ser man att man har motivationen?

  179. Det är ett jättefint koncept
    att rikta in sig på tjejernas arena-

  180. -men det är svårt när alla är pojkar.

  181. Tänk på det här när ni funderar kring
    maxpuls: Det finns 220 minus ålder.

  182. Det är en jättestor sån här
    ...standardavvikelse i det.

  183. Det bästa, enligt många, är att
    använda 208 minus 0,7 gånger ålder.

  184. Det är ändå en stor standardavvikelse
    om man börjar med teoretisk maxpuls.

  185. Beep-test. Att ha det
    på dem som är under tio år...

  186. De har inte utvecklat sin aeroba
    förmåga. Inte den anaeroba heller.

  187. Det kommer nånstans i tonåren.

  188. Ni ser vilken enorm spridning det är
    på högsta och lägsta värdet.

  189. Spridningen minskar med åldern, så
    för vuxna är spannet mycket mindre.

  190. Maxpulsen är alltså lite knepig.

  191. Beep-test kan funka för nån,
    men man får ha lite alternativ.

  192. När vi körde i gång förra året
    blev intresset jättestort runt om.

  193. I och med att vi hade fått in
    Torkel Klingberg och så vidare-

  194. -skapades det intresse
    runt projektet.

  195. Skolpolitiker och kommunalråd har
    varit och lyssnat på presentationer.

  196. Nån har varit med tre gånger.

  197. Elevhälsan har varit aktiva, och jag
    har presenterat pulsprojekt för dem.

  198. Vi har involverat Lunds universitet
    som också har lärarutbildningar.

  199. Vi har ett nätverk med ett par skolor
    i Danmark, där vi bl.a. har Peter-

  200. -som gör ett fantastiskt fint
    pulsprojekt i Köpenhamn-

  201. -där de har puls varje dag
    plus två idrottstimmar.

  202. I årskurs fem och "ni".

  203. "Ni".

  204. De har lite aktiva klassrum
    och ska med till Naperville i höst.

  205. Det är jätteintressant
    att även ha kontakter utanför landet.

  206. Jag startade en blogg. Föräldrar och
    andra elever kanske var intresserade.

  207. Det är alltså en öppen verksamhet.

  208. Jag har 8 000 sidvisningar i månaden.

  209. Det har bara växt.
    Jag har uppemot 200 inlägg-

  210. -och det har blivit mer och mer
    forskning - rapporter och sånt.

  211. Jag klistrar in lite-

  212. -och så skriver jag lite om
    projektet, men också om forskning.

  213. Jag ska väl skriva en hel del
    om Naperville, har jag tänkt.

  214. Det här med att samla in data och
    mäta nånting... Wow, det är svårt!

  215. Oavsett vad man samlar in för data
    kan inlärning bero på nåt annat.

  216. Vi gjorde ett jätteambitiöst projekt-

  217. -där vi försökte
    samla in data och få fram resultat.

  218. Men vi lade ner alldeles för mycket
    jobb. Vi var för ambitiösa.

  219. Vi fick stora bortfall när vi samlade
    in nationella resultat från nian.

  220. Vi hade en kontrollgrupp, men skolan
    gjorde en extrasatsning på den.

  221. De lade in så att de hade
    en lärare på sju elever.

  222. I min klass är det en lärare på 24.

  223. Man kan inte jämföra
    med en sån kontrollgrupp.

  224. Vi hade från början med oss
    en kommunanställd analytiker-

  225. -som jobbar med statistik och sånt.

  226. Eleverna fick bättre matteresultat.

  227. Det är svårt att säga vad det beror
    på. Det kan vara undervisningen.

  228. Men problemlösningsförmågan
    fick en tydlig förbättring.

  229. Den var 0,71, där 1 är max.

  230. I USA pratade de om en studie
    som visade röda minussiffror.

  231. De publiceras inte, så 0,71 är bra.

  232. Vi får vara jättenöjda med
    att problemlösningsförmågan-

  233. -faktiskt blev bättre.

  234. Eleverna spretar givetvis.
    De flesta var jättepositiva.

  235. Sen har vi det här med att känna
    samband... Är det pulsen som gör det?

  236. Stora ungdomar säger vad de tycker,
    men totalt sett var de rätt positiva.

  237. Det lustiga var att en del
    var väldigt trötta efter passen.

  238. Jag säger:
    "Ta det lugnt. Ta inte i så mycket."

  239. "Ja, men det är ju roligt."
    "Men ni blir trötta på matten."

  240. Tjejerna från Malmö högskola
    gjorde också en utvärdering-

  241. -för att jag som sätter betyg inte
    ska påverka utvärderingsresultatet.

  242. Så vi plockar med oss en hel del bra
    saker, men också en del andra saker.

  243. Årets projekt kliver vi över på då.

  244. Pulsträning
    kopplat till koncentration.

  245. Jag kommer att gå in lite grann på
    forskningen bakom, men inte i detalj.

  246. Nån gång i framtiden kan det faktiskt
    bli så att vi idrottslärare...

  247. När det gäller koncentrationsproblem
    p.g.a. ADHD och överskottsenergi-

  248. -blir vi experterna.

  249. Då blir vi ditkallade för att hitta
    lösningar och redskap för eleverna.

  250. Då måste man veta vad koncentration
    är och hur viktig den är.

  251. John Hattie
    är populär i den svenska skolan.

  252. Hans metaanalyser
    och "visible learning".

  253. Hur påverkar koncentrationen
    elevernas studieresultat?

  254. Ligger man där uppe är påverkan hög.

  255. Koncentration är jätteviktigt.

  256. Längre ner ser ni fysisk aktivitet.

  257. Där ligger den, enligt Hattie, och
    det brottas vi med i svenska skolan.

  258. Kan man då renodla den
    fysiska aktiviteten till pulspass?

  259. Där man ser effekterna måste man
    kunna koppla dem till koncentration.

  260. Den chef som säger nej till det
    projektet är ju inte med i matchen.

  261. En elev som kämpar med matten-

  262. -orkar kanske hålla sig koncentrerad
    och uppmärksam en viss tid.

  263. Man kanske har för mycket teori
    och lägger in ännu mer matte-

  264. -och tar bort ännu mer idrott.

  265. Fast nu kan man inte ta bort mer.

  266. Motivation.
    Mina elever säger: "Palla matte".

  267. Det påverkar koncentrationen.

  268. Multitasking. Ju mer krävande
    multitasking-uppgifter man har-

  269. -desto mer påverkas motivationen.

  270. Det här med ljud är jättekämpigt,
    i synnerhet ljud som inte tar slut.

  271. Om det är nåt kul och man
    hör sitt namn tappar man fokus.

  272. ADHD går jag inte in så mycket på,
    men det finns ju biologiska orsaker.

  273. Det som är vanligare än biologiska
    orsaker är ju olika situationer.

  274. Matten har jag svårt att koncentrera
    mig på eftersom nivån är för svår.

  275. På svenskan är det inga bekymmer.

  276. Olika situationer påverkar.

  277. Hemförhållanden. Nyanlända
    med traumatiska upplevelser o.s.v.

  278. Man har inte ätit nån frukost. Man
    har pulspass, och sen har man matte.

  279. Det är många som inte äter frukost.

  280. Många elever har sovit dåligt.
    De har problem med att somna i tid.

  281. En del har svårt att sova
    över huvud taget och är jättetrötta.

  282. Och belöningscentrumet, den här lilla
    telefonen som man gärna tar fram-

  283. -när det blir trist.

  284. Nånting lockar, nånting belönar mig.

  285. Vi gör ett test. Vi ställer oss upp.

  286. Forskning visar att man t.o.m.
    kan prestera bättre när man står upp.

  287. Ni ska få göra
    ett test i selektiv uppmärksamhet.

  288. Vi har suttit ett tag,
    så vi kan väl få in lite luft.

  289. Det här är min valp Stella
    som ska bli ledarhund.

  290. Hon har fantastisk bra uppmärksamhet
    när det finns godis och kärlek med.

  291. Matte kör samma sak med mig,
    och det funkar också alltid.

  292. Det finns forskning som visar att man
    presterar bättre när man står upp.

  293. Så nu kommer alla att ha alla rätt.
    Är ni med?

  294. Det här är ett test
    av selektiv uppmärksamhet.

  295. Räkna hur många gånger
    spelarna i vitt passar basketbollen.

  296. Hur många passningar såg du?

  297. Rätt svar är femton passningar.

  298. Men såg du gorillan?

  299. Videon ingår i Daniel Simons och
    Christopher Chabris forskning och...

  300. Ja, varsågoda och sitt.

  301. Det finns varianter av den videon.

  302. Det finns en där bakgrunden byter
    färg, och sen kommer gorillan in.

  303. Det finns lite olika varianter.
    Den här är ganska lätt.

  304. Selektiv uppmärksamhet
    är som en ljuskägla.

  305. Man riktar ljuskäglan mot en viss sak
    och håller uppmärksamheten på den.

  306. Det här ser man ofta i studier
    när man pratar om fysisk aktivitet.

  307. Man ser ett samband mellan kondition
    och selektiv uppmärksamhet.

  308. Den här ljuskäglan blir hela tiden
    utmanad av nånting annat.

  309. Det kan vara det andra lagets
    passningar eller en vibrerande mobil.

  310. Det kan vara gorillan som kommer in.

  311. Det pågår hela tiden
    en tävling om uppmärksamheten.

  312. Selektiv uppmärksamhet och
    arbetsminne överlappar varandra.

  313. Det är inte så viktigt för årets
    projekt, men, däremot, för höstens.

  314. Vi kommer att utveckla
    det här med arbetsminnet i höst.

  315. Belöningscentrumet
    har jättestor betydelse för oss.

  316. Tonåringarna som jag har i skolan-

  317. -letar hela tiden efter nåt annat
    som är lite roligare än jag.

  318. Det finns en koppling mellan
    fysisk aktivitet och koncentration.

  319. Det finns ett litet rött område i
    hjärnstammen, det röda i det gröna.

  320. Det är i det området som dopaminet
    produceras när vi är fysiskt aktiva.

  321. Det skickar ut dopamin till de olika
    delarna av belöningscentrumet.

  322. Ett väldigt betydelsefullt område
    när det gäller belöningscentrum-

  323. -är accumbenskärnan
    - det blå området.

  324. Det ser inte likadant ut hos alla.
    En del har färre dopaminreceptorer.

  325. Man måste kanske ha en större
    intensitet för att få samma belöning.

  326. Alltså mer dopamin för att få samma
    belöning. Vi ser olika ut där också.

  327. Ett annat område är pannloben
    - prefrontala cortex.

  328. Den ger också en stor belöningskänsla
    och påverkar koncentrationen.

  329. Tonåringar, som jag jobbar med...
    Är det nåt som är speciellt med dem?

  330. Ja, deras hjärnor funkar annorlunda.
    Alla delar mognar inte i samma takt.

  331. Belöningscentrumet
    är överaktivt hos mina tonåringar.

  332. Känslohjärnan mognar före prefrontala
    cortex där kontrollinsatserna sitter.

  333. Där hjärnans vd sitter.

  334. De är mer känsliga för stress,
    och de är mer känsliga för sociala...

  335. De har en social känslighet,
    och de tar risker när de inte borde-

  336. -för att belöningen finns där.
    De funkar inte som vi i den aspekten.

  337. Jag visar ofta den här bilden.

  338. Jag har en tonåring med
    en massa olika belöningar i hjärnan.

  339. Längst fram sitter självkontroll,
    och de är inte färdigutvecklade där.

  340. Tonåringar har inte
    samma självkontroll som vi vuxna.

  341. Självkontroll
    har mätts i olika studier.

  342. På 70-talet
    gjordes marshmallowtestet.

  343. Man lät fyraåringar få en marshmallow
    framför sig, och så gick man ut.

  344. Man sa: "Om 20 min får du två."

  345. De flesta klarade av att vänta i
    tre minuter innan de åt upp godiset.

  346. Ungefär en tredjedel klarade av att
    vänta i tjugo minuter och få två.

  347. Man följde upp de här barnen
    tio år senare och trettio år senare.

  348. Man såg att det gick bättre
    för dem som hade självkontroll.

  349. Det är inte en absolut sanning, men
    man såg en tydlig tendens till det.

  350. Självkontroll och tålamod är viktigt.

  351. Det är underskattat i dagens skola.

  352. Man måste vänta, man måste
    ha tålamod, man måste bita i.

  353. Det är inget som man föds med, utan
    man kan träna upp de här bitarna.

  354. Marshmallowtestet är ett test
    av selektiv uppmärksamhet.

  355. Man kan rikta sin koncentration
    på nåt annat än godiset-

  356. -och så får man två bitar sen.

  357. Man kan flytta fokus
    bort från frestelsen.

  358. En sista bild om lite bakgrund.

  359. Tonåren är en omvälvande tid.

  360. Jag läser lite här och där i olika
    tidskrifter att just tonåren...

  361. När man föds finns det en jätteaktiv
    tid när det gäller hjärnutveckling.

  362. Under tonåren
    händer det extremt mycket.

  363. Hjärnan är extra plastisk.

  364. Det finns nåt som heter "pruning"
    på engelska.

  365. När man är fem år har hjärncellerna
    väldigt många förgreningar.

  366. Hjärnbarken, det yttre, grå skiktet,
    är extra tjockt när man är sex år.

  367. Man ska bara ha kvar de förgreningar
    som man använder.

  368. Det pågår hela vägen
    fram till tjugo-, tjugofemårsåldern.

  369. Den grå hjärnsubstansen,
    som är hjärnbarken-

  370. -blir allt smalare och tunnare.

  371. Bara det som blir kvar används.

  372. Om man får ungdomarna att förstå att
    det händer mycket i deras hjärnor...

  373. Det man använder stärks.

  374. Sex sekunder om hjärnans utveckling.

  375. Var vakna,
    annars missar ni halva barndomen.

  376. Filmen visar just den här ansningen
    av utskotten från hjärncellerna.

  377. De här ämnena frigörs i synapserna:
    noradrenalin, serotonin, dopamin.

  378. Alla verkar på olika områden,
    och de verkar också tillsammans.

  379. Den här finns på doktor
    ...eller John Rateys hemsida.

  380. Den kan man låna och lämna tillbaka.

  381. Där dopamin och noradrenalin
    överlappar står det "attention".

  382. När vi är fysiskt aktiva ökar
    halterna av alla signalsubstanserna.

  383. Och de som påverkar koncentration
    är dopamin och noradrenalin.

  384. Nu kommer det mycket text, och nu har
    vi suttit ett tag. Ta nåt andetag.

  385. Nu kommer vi till dopamin.

  386. Fysisk aktivitet, hur påverkar den
    koncentrationsförmågan?

  387. En del känner kanske igen det här.

  388. Fysisk aktivitet finjusterar systemet
    för koncentration och belöning.

  389. En del har det finjusterat redan
    när de föds, andra har det inte.

  390. Dopamin och noradrenalin jobbar ihop.

  391. Dopaminet släpps ut och stiger
    efter idrottspasset, inte under det.

  392. En liten stund efter får du en ökad
    halt av dopamin, och det känns skönt.

  393. Det påverkar koncentrationen också.

  394. Den stannar kvar i 1-2 timmar,
    och där är vi också lite olika.

  395. Nån kanske säger: "Om vi har en lunch
    i mellan blir det jobbigt för mig."

  396. "Jag känner ingen fokus om vi har för
    lång paus mellan passet och matten."

  397. Jag har såna pass
    där de har lunch i mellan också.

  398. Hjärnan har nån form av brus
    som är på hela tiden.

  399. Dopaminet gör
    att bruset i hjärnan minskar.

  400. Jag har elever som säger: "Jag måste
    nog ta i lite mer. Det passar mig."

  401. Och andra elever säger: "Jag blir
    jättetrött. Jag får hålla igen lite."

  402. "Pulsutrustningen kanske inte är
    helt hundra för mig."

  403. Det kan förändras över tid. Om man
    tränar produceras det mer dopamin.

  404. Och det kan få större effekt.

  405. De som är mest aktiva i pulsprojektet
    får också bäst resultat-

  406. -på matten.

  407. Här finns det också "proof". Anders
    Hansen ska berätta om forskningen.

  408. Jag brukar säga
    att här finns det också bevis.

  409. Han berättar om en studie där man
    mäter selektiv uppmärksamhet...

  410. ...och sambandet med kondition.

  411. Det finns blytung forskning
    som visar att det funkar på barn.

  412. Den här däremot... Doktor Hillman som
    gör de här fantastiska hjärnbilderna-

  413. -jobbar på University of Illinois.

  414. Högst upp har ni två barn-

  415. -som har gjort
    ett test i selektiv uppmärksamhet.

  416. Paret som är längst ner
    har gjort ett test i multitasking.

  417. Barnen som är på vänster sida har
    varit med i nåt som heter FIT Kids.

  418. De har haft två timmar fysisk
    aktivitet om dagen i sju månader.

  419. Sjuttio minuter av de här
    två timmarna har varit puls.

  420. Tittar man på paret högst upp
    ser man:

  421. De som har varit fysiskt aktiva över
    tid och legat på pulsträning-

  422. -de använder större del av hjärnan
    när de gör sina test i koncentration-

  423. -jämfört med de icke fysiskt aktiva.

  424. Multitaskingtestet påverkas ännu mer.

  425. De använder fler delar av hjärnan,
    och de löser problemet bättre.

  426. Okej, vi gjorde ett upplägg,
    givetvis, på årets projekt.

  427. Jag tycker att eleverna ska kunna det
    här med dopamin och vad som händer.

  428. Det ingår i kursen.

  429. Det ska vila på
    en vetenskaplig grund.

  430. De ska jobba i en optimal pulszon
    för koncentration.

  431. Den ställer jag in nånstans
    mellan 70 och 90 på utrustningen.

  432. Jag är inspirerat av Anders Hansen.
    Köp, läs och använd hans bok.

  433. Vi är olika, så eleverna får också
    uppskatta efter vissa pass:

  434. Tog jag i för mycket? Är det perfekt?

  435. De kan visa med exit ticket: Jag
    tog i för mycket. Jag är jättesliten.

  436. De kan ha varit förkylda och har det
    jättejobbigt. Dagsformen var dålig.

  437. Man måste stämma av med eleverna,
    så att de jobbar i rätt zon.

  438. Jag har inkluderat det i IDH1, så de
    jobbar med vad som händer i hjärnan.

  439. De jobbar också med
    att skriva om koncentration.

  440. Vad begränsar dem? Stillasittandet?
    Hur känner de av det?

  441. Finns det andra faktorer
    som är det stora bekymret?

  442. Man måste ju ha med det om man
    ska jobba på ett helhetligt sätt.

  443. Jag har varit med på matten.

  444. Fyra minuter? Nej?
    Det har gått 42 minuter.

  445. Jag har varit med inne på matten och
    tittat om de drar nytta av det här-

  446. -så att de känner
    att de får nån nytta av sin puls.

  447. Jag har skrivit och observerat-

  448. -och på utvecklingssamtalet
    står det inskrivet också-

  449. -hur de jobbar på matten.

  450. Kommer jag av mig om nån stör?

  451. Hur lång tid tar det innan
    jag kommer tillbaka till matten?

  452. För vissa tar det tio minuter.

  453. Sen har vi exit ticket
    som vi använder på lång sikt.

  454. En oberoende analytiker hjälper oss.

  455. Hjärndosen kommer från Anders
    Hansen.

  456. Inga konstigheter.

  457. Exit ticket. Jag har fått hjälp med
    att ställa rätt typ av frågor.

  458. Några gånger, efter mattetimmen,
    får eleverna svara på det här.

  459. Det skickas in på Google Formulär,
    och så granskar statistikern samband.

  460. Hur har de upplevt förändringar över
    tid när det gäller koncentration?

  461. Man måste ställa rätt frågor.
    Kunde man fokusera i dag?

  462. Hängde man med på genomgången?

  463. Det är lätt att förstå.

  464. Kunde man planera?
    Det är en exekutiv funktion.

  465. Hann jag bli färdig? Det pratas ofta
    om att eleverna inte blir färdiga.

  466. Det har också
    med koncentration att göra.

  467. Man börjar med nåt
    utan att fullfölja.

  468. Sen första året, då vi hade
    en jättekomplicerad mätmetod-

  469. -så har vi förenklat det
    till en ganska enkel metod.

  470. Vi använder it och data till det.

  471. Eleverna har fått kommentera
    hur de upplever det här-

  472. -och en del känner att de tar i lite
    för mycket, och nån behöver ta i mer.

  473. Lunch i mellan kan bli jobbigt.

  474. Vi ska utvärdera årets projekt, och
    vi planerar inför höstens projekt.

  475. Vi har ju inkluderat så pass
    många människor i vårt projekt-

  476. -att utvecklingsavdelningen
    har designat en studie till hösten.

  477. Det blir en riktig forskningsstudie
    med puls i Helsingborgs stads skolor.

  478. Då hamnar det på högsta nivå
    i Helsingborg.

  479. Andrea Ballan kommer att vara
    ansvarig för det här projektet.

  480. Forskare från Högskolan Kristianstad
    är ansvariga för det här.

  481. Man kommer att lägga det på flera
    stycken grundskolor - årskurs 7.

  482. De gör en variant där man inte har
    en hel pulslektion innan-

  483. -utan tar klivet in från
    idrottshallen in i mattesalen.

  484. Sen kommer det att utföras mätningar
    av selektiv uppmärksamhet.

  485. Det kommer att utföras mätningar
    av arbetsminne på de här klasserna.

  486. Och man kommer att koppla det
    till pedagogik.

  487. Väldigt tydlig... Alltså...

  488. Gifte sig puls med en viss typ
    av aktivitet i klassrummet?

  489. Det här kommer att pågå under hösten.

  490. Min förhoppning är att jag får
    vara med i den - att chefen säger ja.

  491. Det är ett jätteresultat för oss som
    har kämpat på med puls under två år-

  492. -och så hamnar det på
    högsta möjliga forskningsnivå.

  493. Naperville. Jag måste ju få visa
    hur fantastiskt det är i Naperville.

  494. Martin fixar en resa dit till hösten,
    och det är klart att man ska med.

  495. Vad ska jag...? Jag börjar så här.

  496. David Sladkey är mattelärare.
    Jag är har idrott och biologi.

  497. Jag kan inte säga åt mattelärare hur
    de ska jobba, för jag har inte matte.

  498. Jag sa: "Kan du säga ett citat?"

  499. Det handlar mer om känsla, till sist.

  500. "Jag vill att mina elever ska ha kul."

  501. Mina elever gillar inte matte.
    Kan man få dem att gilla det? Ja.

  502. På David Sladkeys hemsida finns det
    en massa videor som man kan använda.

  503. Han har släppt en tredje bok också.

  504. Jag sökte ett stipendium tre gånger
    och fick det den tredje gången.

  505. Jag åkte ensam. Annars hade Gustav
    och matteläraren också varit med.

  506. Jag blev mottagen som en kung
    av Paul Zientarski och David Sladkey.

  507. Jag gjorde en lång resa.

  508. Naperville har gjort
    en mycket, mycket längre resa.

  509. Det kommer ett litet bildspel här
    från Naperville.

  510. De har höjt kunskaperna
    i matte och läsning-

  511. -och har gått från vanlig skola till
    att bli en av USA:s högst rankade.

  512. De har också skapat förutsättningar.
    Ni kommer att få se hallarna.

  513. Det är pluralis. Det är inte
    två, tre eller fyra hallar.

  514. Tio, kanske.

  515. Har nån varit på IKSU i Umeå?
    Då förstår ni digniteten.

  516. Det är deras egna hallar. Det finns
    inga idrottsföreningar som är i dem.

  517. Det kommer också bilder
    från David Sladkey och hans klassrum.

  518. De har fått donationer och haft
    konferenser, som jag också deltog i.

  519. Och sen har alla pengarna
    gått till att bygga den här skolan.

  520. En hall är det bara brottarmattor i.
    I nästa är det bara badmintonplaner.

  521. I nästa är det bara volleybollplaner
    och så vidare. Så håller det på.

  522. Men det har inte kommit
    av sig självt.

  523. Resultaten är fantastiskt bra,
    men ibland blir jag lite förvånad.

  524. Det finns en massa procentsiffror,
    och det är konstiga siffror i omlopp.

  525. Innan jag stack hit frågade jag
    Zientarski vilka siffror som gällde.

  526. Matematik:
    93 procents bättre resultat.

  527. Nittiotre - inga andra siffror.

  528. I språk:
    52-56 procents bättre resultat.

  529. Jag beklagade mig: "Jag har ju bara
    femtio elever. Du hade ju 19 000."

  530. "Förut hade jag mindre än du. Första
    året hade jag 16, andra året 34."

  531. Man börjar nånstans.

  532. Phil Lawler och David Sladkey,
    eller förlåt, Paul Zientarski...

  533. Den ena jobbar på Junior High
    och den andra på Central High.

  534. De ansvarar för hela distriktet.
    De samarbetar. Alla lärarna...

  535. De var ämnesansvariga också,
    så alla lärarna var ju...

  536. De var ansvariga
    för alla idrottslärare.

  537. Redan på 80-talet började de,
    så de har gjort en lång, lång resa.

  538. "Zero hour" - då har man idrott eller
    pulspass första timmen på dagen.

  539. Kanske innan schemat börjar.

  540. Neil Duncan är ämnesansvarig
    på Central High i dag.

  541. "Learning readiness". Läs på om det.

  542. Man ska ha det innan ämnet.

  543. De andra hade ju idrott efter
    och fick sämre resultat.

  544. Eleverna i Naperville frågade mig:
    "Hur många timmar idrott har ni?"

  545. "Vi har två i ettan, och så har vi
    noll i tvåan och noll i trean."

  546. De här eleverna
    är lika gamla som mina.

  547. De har idrott
    alla dagar i veckan i fyra år.

  548. De har inga problem med övervikt
    som finns på andra ställen.

  549. En procent
    är överviktiga i Naperville.

  550. Det ligger på 30 procent i landet,
    enligt statistik.

  551. Aktiva klassrum
    skulle jag kunna prata om i en timme.

  552. Jag har jobbat som lärare i 27 år
    och sett många duktiga lärare.

  553. David Sladkey är nog en av de bästa.
    Jag fick fyra mattetimmar med honom.

  554. Jag fattade inte "mental math",
    men det var fantastisk undervisning.

  555. Jag hade kunnat börja plugga matte.

  556. Det myllrar av aktivitet, men det
    blir inte stökigt när man reser sig.

  557. Nej, han får arbetsro.

  558. Hur får man arbetsro
    när nån börjar röra på sig?

  559. Alla reser sig kanske inte samtidigt.

  560. Han hade en metod
    som jag gillade jättemycket.

  561. Han hade stickor med elevernas namn
    och plockade upp åtta stycken.

  562. De fick jobba två och två på tavlan.
    De andra jobbade individuellt.

  563. Han lade in det strukturerat i
    undervisningen och fick in rörelse.

  564. Han hade en skärm med matteuppgiften
    och en smartboard.

  565. Om han stod i vägen när han skrev
    tittade eleverna där.

  566. "Okej, där kan jag se uträkningen."

  567. Han kunde lämna den gamla lösningen
    kvar där och börja med en ny där.

  568. Och ibland fick eleverna använda
    hans smartboard som en touchskärm.

  569. Det var rörelse hela tiden på lite
    olika sätt. - Börjar det bli dags?

  570. Aktiva klassrum, "brain breaks"
    - det är nästa steg.

  571. Många är inne på det.

  572. Detta är nästa steg, och jag tar ett
    steg in i klassrummet till hösten.

  573. Vi hoppar över till den sista bilden.

  574. Det här är tre stycken råd till er
    från Paul Zientarski.

  575. Jag sa:
    "Jag ska prata på en konferens."

  576. "Vilka är dina tre bästa råd till
    alla som ska starta pulsprojekt?"

  577. Det här var ett: Lägg det innan.

  578. Lägg idrott och hälsa
    och pulspassen-

  579. -innan det teoretiska ämnet,
    som till exempel matte.

  580. Man kan rikta det mot vissa klasser
    om man har problem med en klass.

  581. Man riktar det mot en speciell klass,
    och så får man effekt.

  582. Det är ett fantastiskt bra projekt.

  583. Sista. Aktiva klassrum.

  584. "Studenter lär sig i aktiva klassrum där
    de involveras i inlärningsprocessen."

  585. "Lärare bör få lära sig hur rörelse
    kan användas i inlärningsprocessen."

  586. Vi måste utveckla oss som lärare.

  587. Tack.

  588. Svensktextning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

  589. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Pulsträning höjer resultaten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arne Kastenbom är idrottslärare på Rönnowska skolan i Helsingborg och har sedan några år tillbaka arbetat med pulsträning och inlärning. Här berättar han om projektet Puls+ som kan mäta effekterna av träningen kopplat till koncentration. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärnbyggarna

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärna rörelse

Ronnie Iveslätt, idrottslärare, och Eva Krantz, fd projektsamordnare för idrott och hälsa, har under flera år samarbetet kring projektet "Hjärna rörelse" som syftar till att få elever att röra sig mer i skolan i form av pulsträning. På Bäckahagens skola ser man nu tydliga resultat av projektet som nu har övergått till att vara ett självklart inslag i den ordinarie skoldagen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Puls för lärande

På Rydsbergsskolan i Lerum arbetar man med pulsträning för lärande. Mottot är att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Men hur övertygar man resten av kollegiet, föräldrar och inte minst eleverna? Och hur ska man schemalägga pulsträning för åtta klasser två gånger i veckan? Om detta berättar Magnus Sundell, idrottslärare och projektledare, Emil Beckman, rektor och initiativtagare, och Staffan Hjalmarsson, speciallärare. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Pulsträning höjer resultaten

Arne Kastenbom är idrottslärare på Rönnowska skolan i Helsingborg och har sedan några år tillbaka arbetat med pulsträning och inlärning. Här berättar han om projektet Puls+ som kan mäta effekterna av träningen kopplat till koncentration. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Träning boostar hjärnan

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaRetorik i stort och smått

Att utöva makt kräver både ord och känsla

En amerikansk politiker som inte är duktig på retorik kommer inte långt. Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, beskriver retoriska förtjänster och svagheter hos en lång rad presidenter och andra politiska förgrundsfigurer.

Fråga oss