Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Föreläsningar och samtal om hur pulsträning på schemat höjer kunskapsnivåerna hos eleverna. Inspelat mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017 : Träning boostar hjärnanDela
  1. Det händer nåt i huvudet
    när vi rör på oss-

  2. -som påverkar en tankemässig förmåga,
    i det här fallet koncentration.

  3. Hej. Anders heter jag
    och är läkare och psykiatriker.

  4. Jag ska prata om hur viktigt fysisk
    aktivitet är för vår inlärning-

  5. -både för barn och vuxna.
    Vad beror det på?

  6. Det beror på att fysisk aktivitet
    är vansinnigt viktigt för hjärnan.

  7. I princip alla tankemässiga förmågor
    förstärks om man är fysiskt aktiv.

  8. Alla vet att man mår bättre
    av att vara fysiskt aktiv-

  9. -men inte att det påverkar alla
    tankemässiga förmågor åt rätt håll.

  10. Det förbättrar kreativitet, minne,
    koncentration och stresstålighet-

  11. -och sanslöst nog blir man
    kanske också lite mer intelligent.

  12. Jag skrev en bok om det,
    som kom ut i somras, "Hjärnstark".

  13. I den går jag igenom hur hjärnan
    påverkas av fysisk aktivitet-

  14. -utifrån
    ett antal tankemässiga förmågor.

  15. Det ska jag göra i dag också,
    och då fokusera på inlärning.

  16. För ungefär 20 år sen ställde ett
    gäng hjärnforskare den här frågan:

  17. Vilken del av hjärnan påverkas mest
    om man är fysiskt aktiv?

  18. De undersökte det på möss
    och hade en idé själva-

  19. -om att det nog var lillhjärnan
    som skulle påverkas mest.

  20. Den är viktigt för just rörelse.

  21. En annan teori var att de basala
    ganglierna skulle påverkas mest.

  22. De är också viktiga för rörelse.

  23. De lät möss springa
    på ett hjul i buren-

  24. -och tittade på vilken del av hjärnan
    som aktiverades mest.

  25. Det visade sig varken vara
    lillhjärnan eller basala ganglierna-

  26. -utan det var hippocampus,
    hjärnans minnescentrum.

  27. Det var ett förvånande fynd som blev
    startskottet för en förståelse-

  28. -om att det händer saker i hjärnan
    när vi rör på oss fysiskt.

  29. Det påverkar tankemässiga förmågor,
    i det här fallet minnet.

  30. Tittar man närmare på hippocampus ser
    man att den sitter i tinningloben.

  31. Det är de röda korvarna,
    den är stor som tummen ungefär-

  32. -och man har en i varje hjärnhalva.

  33. Tyvärr är det så att minnet krymper
    med åren, rent fysiskt.

  34. Hippocampus blir mindre med åldern.

  35. Den är som störst kring trettio,
    och sen krymper den 1 procent per år.

  36. Det bidrar till att minnet fungerar
    sämre i takt med att åren går.

  37. Det gör det
    för nästan alla människor.

  38. Den här utvecklingen har man alltid
    trott var omöjlig att bromsa.

  39. Man vet att om man dricker mycket
    alkohol eller använder narkotika-

  40. -då krymper hippocampus snabbare-

  41. -men att bromsa det
    har man ansett vara omöjligt-

  42. -fram till att forskare i San Diego
    för femton år sen började misstänka-

  43. -att kanske kan man påverka det
    med konditionsträning.

  44. Varför trodde de då inte
    på korsord och sudoku?

  45. Jo, de hade sett att om man ger möss
    ett hjul att springa på-

  46. -då bildas nya hjärnceller
    i hippocampus, den växer till.

  47. Mössen bildade mycket
    nya hjärnceller i hippocampus.

  48. Men man kan inte säga att det sker
    hos människor innan man testat det.

  49. Därför samlade man in
    ett hundratal personer-

  50. -och lottade dem till två grupper.

  51. En grupp fick promenera tre gånger
    i veckan, 45 minuter per gång-

  52. -snabb promenad. Då menar jag
    att man går i högt tempo.

  53. Man ska inte bara spankulera, men man
    ska kunna föra ett normalt samtal.

  54. Man ska inte bli mer andfådd
    än att man kan säga hela meningar.

  55. Den andra gruppen
    hade lugna stretchövningar-

  56. -tre gånger i veckan, 45 minuter.
    Det här pågick i ett år.

  57. Man mätte hippocampus storlek
    före och efter det här året.

  58. Det gör man med en röntgenteknik
    som kallas magnetkamera-

  59. -och inte innehåller strålning.

  60. Vad visade det, då? När man tittade
    på dem som hade stretchat-

  61. -hade hippocampus krympt med
    1,4 procent, vilket var förväntat.

  62. Den krymper med 1 procent per år.

  63. Men hos dem som hade promenerat
    såg man nåt väldigt oväntat:

  64. Hippocampus hade inte krympt under
    året utan vuxit till med 2 procent.

  65. Storleksmässigt hade den blivit två
    år yngre i stället för ett år äldre.

  66. Det här är hippocampus,
    de gula prickarna.

  67. Den röda linjen är de som har
    stretchat. Där har den krympt.

  68. Den blå linjen är de som har
    promenerat, och där har den vuxit.

  69. Samma sak hände i båda hjärnhalvor.
    Man har en hippocampus i varje.

  70. Då kan man tycka att det inte spelar
    nån roll hur stor hippocampus är-

  71. -men det påverkar faktiskt
    hur man fungerar.

  72. Individerna som hade promenerat hade
    inte bara fått större hippocampus.

  73. De hade också fått bättre minne.

  74. Man gjorde minnestester
    under året både här och här-

  75. -och de hade förbättrat sitt minne.

  76. Hos dem som hade haft stretchövningar
    var minnet oförändrat.

  77. Den tvåprocentiga tillväxten
    i hippocampus var genomsnittlig.

  78. En del hade fått ännu större
    tillväxt, upp emot 3 procent.

  79. De individer som hade fått
    allra störst tillväxt-

  80. -var samma personer
    som hade förbättrat sitt minne mest.

  81. Det var också samma personer-

  82. -som hade förbättrat sin kondition
    allra mest under året som gick.

  83. Så det verkar gå
    att bromsa krympningen-

  84. -av en av hjärnans viktigaste delar
    genom regelbunden fysisk aktivitet.

  85. Nån frågade mig
    hur långt man kan dra det.

  86. Kan en 60-åring springa sig tillbaka
    till sin 25-åriga hippocampus?

  87. Ni skrattar, men det är en bra fråga,
    och svaret är att ingen vet.

  88. Det har inte undersökts
    på längre sikt än ett år.

  89. Man vet inte om det klingar av.

  90. Det enda rimliga rent biologiskt
    är att det måste mattas av.

  91. Det är min gissning, men efter hur
    många år avmattningen börjar-

  92. -det vet man inte.

  93. Sanslöst nog
    tycks det här också gälla barn.

  94. Barn med bra kondis
    har större hippocampus-

  95. -än barn med dålig kondis.

  96. Kan då även barn träna upp storleken?

  97. Det vet man inte.
    Det har inte undersökts.

  98. Men när man ser på vad som händer hos
    vuxna kan det mycket väl vara så.

  99. Om man vill stärka minnet så här
    ska man tänka på några saker.

  100. Man ska vara fysiskt aktiv innan
    eller till och med under inlärningen.

  101. Det bästa är under inlärningen,
    alltså att plugga på löpbandet.

  102. Det är förstås sällan praktiskt
    möjligt-

  103. -men det är intressant att om
    man låter folk lyssna på glosor-

  104. -och ser hur många de minns
    dagen efter-

  105. -lär man sig upp till 20 procent
    fler ord om man hör dem när man går-

  106. -jämfört med vila,
    och 20 procent är stor skillnad.

  107. Ansträng dig inte för intensivt.
    Om man verkligen kör slut sig-

  108. -då minns man det som händer efteråt
    lite sämre.

  109. Att ta ut sig totalt när man ska läsa
    inför en tenta, det är inte så bra.

  110. Jag kommer tillbaka till varför.

  111. Effekten med förbättrat minne
    märks först dagen efteråt.

  112. Det betyder att
    om jag ska läsa in en text-

  113. -då minns jag det bättre om jag är
    fysiskt aktiv innan jag läser-

  114. -men jag minns det bara bättre
    i morgon.

  115. Om tre timmar är det ingen skillnad
    mellan fysisk aktivitet och vila.

  116. Skälet är okänt, men det kan vara
    att aktivitet påverkar överföringen-

  117. -från korttids- till långtidsminnen.
    Det sker framför allt under natten.

  118. Det kallas för konsolidering.
    Kanske påverkas den processen-

  119. -men det är spekulation.

  120. Det sista är det viktigaste.
    Man får effekt på minnet direkt-

  121. -av en enstaka löptur, promenad
    eller cykeltur.

  122. Men de riktigt fina effekterna får
    man när man håller på under lång tid-

  123. -månad ut och månad in.
    Det beror nog delvis på det här:

  124. Man får inte nya celler
    i hippocampus på en kafferast.

  125. Det sker inte av en enstaka löptur.

  126. Här började den växa till efter sex
    månader och fortsatte efter ett år.

  127. Det är nog en viktig anledning till
    att många av effekterna på hjärnan-

  128. -är successiva.

  129. Ur ett inlärningsperspektiv
    måste man inte bara komma ihåg.

  130. Nåt annat är också viktigt
    för att fungera i skolan-

  131. -och det är koncentration. Kan man
    förbättra den genom att träna?

  132. Det är en bra fråga. Då måste
    man först testa koncentration.

  133. Tänk er den här situationen.

  134. Man jobbar,
    alla pockar på uppmärksamheten-

  135. -och telefonen
    är ständigt närvarande.

  136. För att svara på frågan
    måste man mäta koncentration.

  137. Ska man då bara fråga henne
    om hon känner sig koncentrerad?

  138. Det ger inget mätbart svar, och man
    vill gärna ha en siffra i forskning.

  139. Därför har man utvecklat ett test
    för koncentration: flankertestet.

  140. Det ser ut så här.
    Man får se ett gäng pilar-

  141. -och ska ange vart pilen
    i mitten pekar.

  142. Det är bara pilen i mitten
    man ska titta på.

  143. A och B är lätta - alla pekar åt
    samma håll. Sen är det lite svårare.

  144. Vad har det
    med koncentration att göra?

  145. Det är faktiskt en komplex funktion.
    Hjärnan måste välja ut en sak-

  146. -och välja bort allt annat.

  147. Det är samma sak här: Man väljer ut
    datorn och blockerar allt annat.

  148. Testet har visat sig korrelera väl
    med koncentration.

  149. Det mäter selektiv uppmärksamhet,
    och folk med bra resultat på testet-

  150. -har bra selektiv uppmärksamhet,
    bra koncentrationsförmåga.

  151. Det här görs för övrigt
    under tidspress.

  152. I USA undersökte man kopplingen
    mellan koncentration och kondition.

  153. Man samlade ett hundratal individer,
    testade deras kondis-

  154. -och gjorde flankertestet.

  155. Och människor med bra kondition
    hade bra koncentrationsförmåga.

  156. Man undersökte även hjärnan med
    magnetkamera medan de gjorde testet.

  157. Då såg man att de med bra kondition
    hade ökad aktivitet-

  158. -i områden
    i frontalloben och nackloben-

  159. -som man visste var viktiga
    för koncentrationen.

  160. Så folk som hade bra kondis
    hade bättre koncentration-

  161. -men också mätbara skillnader
    i hjärnan som förklarade det.

  162. Kan man alltså träna koncentration
    genom att träna kondition?

  163. Det är möjligt, men om man ska vara
    djävulens advokat-

  164. -så kan det vara så att människor
    med bra koncentrationsförmåga-

  165. -gillar att röra på sig, inte att
    rörelsen förbättrar koncentrationen.

  166. För att besvara det samlade man in
    ett hundratal individer-

  167. -och lottade dem till två grupper,
    ungefär som i försöket med minnet.

  168. Hundra personer, två grupper
    och en grupp som promenerade-

  169. -tre gånger i veckan,
    40 minuter snabb promenad.

  170. Den andra gruppen hade tre gånger i
    veckan 40 minuter lugn stretching-

  171. -där de inte fick upp pulsen.

  172. Det pågick i sex månader,
    och så gjorde man flankertestet-

  173. -före och efter den här perioden.

  174. Och de som promenerade hade fått
    bättre koncentrationsförmåga-

  175. -mätt med det här testet.
    Stretchingen gjorde ingen skillnad.

  176. Man passade även på
    att undersöka hjärnan före och efter.

  177. Då såg man att de som hade promenerat
    hade fått ökad aktivitet-

  178. -i områden i frontal- och nackloben
    som var viktiga för koncentrationen.

  179. Så regelbunden fysisk aktivitet,
    i det här fallet promenader-

  180. -förbättrade koncentrationsförmågan
    och förändrade hjärnans aktivitet.

  181. Man insåg att det faktiskt händer
    nåt i huvudet när vi rör på oss.

  182. Det kan mätas och påverkar
    en tankemässig förmåga-

  183. -i det här fallet koncentration.

  184. Det verkar i högsta grad gälla
    även barn.

  185. 20 minuter vid ett tillfälle gjorde
    nioåringar bättre på läsförståelse.

  186. Man lät nioåringar vara
    fysiskt aktiva i tjugo minuter-

  187. -och sen göra ett läsförståelsetest.
    Det jämförs med att vila lika länge.

  188. Då presterar
    de som har rört på sig bättre.

  189. Tolv minuter har visat sig förbättra
    läsförståelse och uppmärksamhet.

  190. Och så lite som 4 minuter
    ökar tioåringars förmåga-

  191. -att bortse från distraktioner.

  192. Det klassiska argumentet är att de
    sprungit av sig överskottsenergi-

  193. -så att de blir lugna,
    men så enkelt är det inte.

  194. Hjärnan fungerar bättre i rörelse,
    och framför allt efter rörelse.

  195. Här ser ni namnet på forskaren
    som gjorde studien-

  196. -och året är då den blev publicerad.
    Det är ganska färska studier.

  197. Det återspeglar att det ny kunskap,
    från de senaste tio åren.

  198. Man kan tycka
    att försöken är konstlade.

  199. Blir de bättre i plugget
    av att röra på sig?

  200. Det undersökte man
    i Bunkeflo i Skåne.

  201. Man lät en lågstadieklass ha
    skolidrott varje dag.

  202. De hade det fem dagar i veckan.
    Det normala är två dagar i veckan.

  203. I övrigt hade de samma undervisning.

  204. Barnen blev förstås bättre i idrott,
    men även i matte och svenska-

  205. -utan att ha haft
    mer undervisning i det.

  206. Och fler av de barnen gick ut nian
    med godkända slutbetyg.

  207. Liknande mönster såg man i USA-

  208. -när man i Nebraska tittade
    på 12 000 barn.

  209. De som hade bra kondis
    var bättre på matte.

  210. En studie med 250 mellanstadiebarn:

  211. De som var i bra form, vilket var en
    kombination av styrka och kondition-

  212. -var bättre på matte och läsning.

  213. Högt BMI, alltså övervikt,
    var kopplat till sämre skolresultat.

  214. Så fördomen om att överviktiga barn
    är akademiska läshuvudet-

  215. -medan sportfånarna är dåliga
    i teoretiska ämnen, den stämmer inte.

  216. Det är tvärtom. Det finns undantag-

  217. -men i genomsnitt ser man
    det här mönstret.

  218. Jag ser det som att skolidrott inte
    handlar om att bli bra på en sport-

  219. -utan på matte och svenska.

  220. Det handlar om att förbättra
    förutsättningarna för det.

  221. Stress är ofrånkomligt att prata om
    ur inlärningsperspektiv.

  222. Vad är stress i hjärnan och kroppen?
    Det finns ett system, HPA-axeln.

  223. H står för hypotalamus-

  224. -P för "pituitary gland", en körtel
    som heter hypofysen på svenska-

  225. -och A för "adrenal glands".
    Det är binjurarna, ovanpå njurarna.

  226. De skickar ut hormonet kortisol,
    kroppens viktigaste stresshormon.

  227. Det här systemet har utvecklats
    under vår evolution-

  228. -förmodligen för att vi
    ska kunna reagera på akuta faror.

  229. Tänk er att våra förfäder på savannen
    noterar ett lejon eller en tiger.

  230. Hypotalamus konstaterar
    att det är livsfarligt-

  231. -ber hypofysen att i sin tur be
    binjurarna släppa ut kortisol.

  232. Det går blixtsnabbt. Kortisolnivåerna
    stiger på nån sekund.

  233. Kortisol får hjärtat
    att slå snabbare och hårdare.

  234. Alla har känt att stress höjer
    pulsen, men varför gör den det?

  235. Jo, när vi ska möta den här faran,
    lejonet, tigern eller vad det nu är-

  236. -då måste vi antingen gå till attack
    eller springa därifrån.

  237. "Fight or flight".

  238. Då behöver kroppens muskler mer blod
    för att prestera maximalt.

  239. Därför slår hjärtat
    snabbare och hårdare.

  240. När situationen med hot är klar,
    då sjunker kortisolet.

  241. I situationen på savannen
    var farorna ofta övergående.

  242. Man måste göra nåt åt lejonet direkt.

  243. Man kan inte fundera i tre veckor på
    hur man ska göra. Då är det för sent.

  244. I dagens samhälle slipper vi oftast
    såna livshotande händelser-

  245. -men samma system är aktivt i oss när
    vi stressar för deadline på jobbet-

  246. -dagishämtningar eller vad det nu är.

  247. Det ger förhöjda kortisolnivåer
    under lång tid-

  248. -och då menar jag snarare
    månader och år än dagar och veckor.

  249. Att utsättas för för höga
    kortisolnivåer under lång tid-

  250. -det tycks skadligt
    för vissa människor.

  251. Vissa tycks ha en ökad sårbarhet.

  252. Den vanligaste orsaken
    till depression och utbrändhet-

  253. -är just långvarig stress.

  254. Stress är inte farligt i sig.
    Vi behöver det för att fungera.

  255. Men den här långvariga stressen tycks
    vara skadlig för vissa människor.

  256. Om man är fysiskt aktiv ökar man
    faktiskt kortisolnivåerna.

  257. Om jag springer stiger nivåerna-

  258. -men efteråt sjunker de till lägre
    nivåer än när jag började träna.

  259. Det intressanta är att ju mer jag
    upprepar träningen-

  260. -desto mindre stiger kortisol
    under själva aktiviteten-

  261. -och desto mer sjunker kortisol
    efter att aktiviteten är klar.

  262. Man pressar ner hela HPA-axeln genom
    att vara regelbundet fysiskt aktiv.

  263. Och det mest intressanta är att när
    man sen stressas av andra orsaker-

  264. -reagerar man inte lika starkt.

  265. Man reagerar inte med samma
    kortisolpåslag om man är vältränad.

  266. Så regelbunden fysisk aktivitet lär
    kroppen att inte reagera på stress.

  267. Det här är låter som
    årtusendets hälsofloskel:

  268. "Either you run the day or the day
    runs you." Men det ligger nåt i det.

  269. Det här har man sett på barn också.
    200 finska barn gjorde stresstester.

  270. De fick räkna under tidspress
    och hålla presentationer.

  271. Sen mätte man kortisol, och såg
    att vissa blev väldigt stressade.

  272. Kraftig kortisolökning.
    Andra hade lägre kortisolökning.

  273. Det skiljde sig mellan barnen.
    Vissa var mer lättstressade än andra.

  274. Men när man lät dem ha stegräknare
    på sig såg man ett samband.

  275. De som tog många steg per dag
    fick inte samma stresspåslag.

  276. De hade lägre kortisolnivå
    under testerna.

  277. En grupp barn reagerade knappt alls
    med nån kortisolökning.

  278. Det var barn som tog
    många steg per dag.

  279. Det är ganska tänkvärt
    ur skolidrottsperspektiv.

  280. Jag sa att det kanske kan göra
    oss smartare. Har det nån grund?

  281. Man har försökt besvara frågan sen
    60-talet, och det är oerhört svårt.

  282. Man vet inte om de som man studerar
    är representativa för befolkningen.

  283. Sen kom uppgifter från Sverige och
    var avgörande för att ge ett svar-

  284. -eller en indikation på ett svar.
    Vad var det för uppgifter?

  285. Jo, fram till för tio år sen var
    mönstring obligatorisk för män.

  286. På ett mönstringscentrum gjorde man
    en serie tester.

  287. Ett IQ-test, ett konditionstest
    och ett styrketest, bland annat.

  288. När man slog ihop mönstringsuppgifter
    från 1,2 miljoner 18-åringar-

  289. -nästan 30 årskullar,
    då såg man det här sambandet.

  290. De med bra kondis hade högre IQ.

  291. "Cardiovascular fitness"
    är konditionen från 1 till 9.

  292. Som ni ser, ju bättre kondis,
    desto högre IQ.

  293. Styrka var inte kopplat till IQ.

  294. De som var starkare hade
    varken högre eller lägre IQ.

  295. IQ-testet bestod av deltester:
    logik, ordförståelse-

  296. -och ett test med figurer
    i tre dimensioner.

  297. Bra kondis var kopplat till
    bättre resultat på alla deltesterna.

  298. Det är väldigt snygga samband.
    Det ser man sällan i forskning.

  299. Det beror på att det är uppgifter
    från 1,2 miljoner personer.

  300. Man kan tro att de blev smarta
    av att röra på sig-

  301. -men även här ska man vara
    djävulens advokat.

  302. Det kan lika gärna vara så att smarta
    18-åringar gillar att röra på sig.

  303. För att svara på det gick forskarna
    tillbaka till de här uppgifterna-

  304. -från 1,2 miljoner 18-åringar
    och letade ut enäggstvillingar.

  305. Då fanns det
    drygt 1 300 par enäggstvillingar.

  306. Dessa har i princip identiska gener
    och har oftast vuxit upp tillsammans.

  307. När enäggstvillingar gör IQ-tester
    ligger de väldigt nära varandra.

  308. Det är nästan lika nära som när
    en person gör testet flera gånger.

  309. Det skiljer sig naturligtvis
    beroende på hur man har sovit och så.

  310. Det fanns en grupp där
    den ena brorsan hade bra kondis-

  311. -och hans tvillingbror dålig.

  312. De borde ha haft samma IQ,
    eftersom de var enäggstvillingar.

  313. Det hade de inte. Man såg samma
    mönster bland enäggstvillingar.

  314. Brorsan med bra kondis hade högre IQ
    än brorsan med dålig.

  315. Det är nog så nära man kommer
    ett bevis på att fysisk aktivitet-

  316. -gör oss lite smartare.
    Sen måste man vara realistisk.

  317. Alla kan inte springa sig till
    att bli Einstein.

  318. Jag tror att man föds
    med en tankemässig potential-

  319. -och den pressar man ner sig från
    lite när man är fysiskt inaktiv.

  320. Naturligtvis påverkar mycket vår IQ:
    utbildning, intellektuell stimulans-

  321. -och en massa faktorer.
    Men konditionen påverkar också-

  322. -och det mer än vad nästan alla tror.

  323. Vad händer då i huvudet
    när man är fysiskt aktiv?

  324. Om ni reser er upp och går runt,
    då slår hjärtat snabbare och hårdare-

  325. -för att kroppens muskler
    behöver mer blod.

  326. Men inte bara musklerna får mer blod,
    utan även hjärnan.

  327. Den får 20 procent mer blod vid
    fysisk aktivitet jämfört med vila.

  328. Det gör att den får
    mer syre och näring-

  329. -och mer slaggprodukter
    transporteras bort.

  330. Därför fungerar minne, kreativitet,
    koncentration o.s.v. bättre.

  331. Det är fascinerande att tänka
    när man går eller springer:

  332. "Nu får hjärnan
    20 procent extra blod."

  333. På en föreläsning sa en man
    att han blev illamående av tanken.

  334. Det är också ett sätt att se det.

  335. Blod till huvudet är den kortvariga
    effekten. På längre sikt händer mer.

  336. Nåt som många fokuserar på inom
    forskning är den här klumpen.

  337. Det är proteinet BDNF,
    "Brain-derived neurotrophic factor".

  338. Hjärnan gör det åt sig själv, och det
    har en lång rad positiva egenskaper.

  339. Man har kallat det ett mirakelmedel.

  340. Inom forskning
    ska man inte säga "mirakel"-

  341. -men det är nästan motiverat.

  342. BDNF skyddar hjärncellerna.

  343. Vid hjärnskador pumpar hjärnan ut det
    för att skydda sig själv.

  344. Det är viktigt för inlärning.

  345. Det underlättar för hjärncellerna
    att bilda kopplingar till varandra.

  346. Vid depressioner
    är BDNF-nivåerna låga.

  347. BDNF har varit väldigt lågt hos
    människor som har tagit sina liv.

  348. Det här vill man kort och gott
    ha mer av i huvudet.

  349. Hur ska man få det, då?

  350. Tabletter går inte.
    Det bryts sönder i magsäcken.

  351. Det kan inte heller tas som spruta,
    då det inte släpps in i hjärnan.

  352. För att få det syntetiskt
    måste man borra hål i skallbenet-

  353. -och spruta in det genom ett sugrör,
    och det är inte realistiskt.

  354. Så sättet att få mer av det
    är fysisk aktivitet.

  355. Då släpper hjärnan ut det,
    och producerar även mer av det.

  356. BDNF-fabriken i hjärncellerna
    startar upp av fysisk aktivitet.

  357. Nåt oerhört intressant är
    att effekten tycks vara successiv.

  358. Om jag springer fem kilometer
    på trettio minuter-

  359. -då tycks jag få
    högre BDNF-belöning varje gång.

  360. Trots att man varken springer längre
    eller snabbare får man alltmer BDNF.

  361. Det förklarar nog att många
    av effekterna är successiva.

  362. Man får effekt direkt,
    antagligen på grund av blodflödet-

  363. -men de stora vinsterna på sikt.
    Det lär bero delvis på BDNF.

  364. BDNF är för övrigt
    ett Nobelpris också.

  365. På riktigt lång sikt har man sett
    nåt oerhört intressant:

  366. Fysisk aktivitet verkar påverka
    kopplingsmönstret i hjärnan.

  367. Här är bilder
    på hjärnans kopplingsmönster.

  368. Olika områden kan vara mer eller
    mindre bra kopplade till varandra.

  369. Det har man börjat forska på
    de sista åren.

  370. Då har man kunnat se
    att de som har bra minne-

  371. -hög utbildning och försiktighet
    med alkohol uppvisar samma mönster.

  372. Hjärnans områden är nära kopplade
    till varandra.

  373. Tinningloben till frontalloben
    och så vidare.

  374. Hos människor med dåliga
    minnesresultat, låg utbildning-

  375. -och alkoholmissbruk ser man
    ett sämre kopplingsmönster.

  376. Forskarna tycker att man i grova drag
    kan se hur en människa lever-

  377. -genom att studera kopplingsmönster.

  378. Det finns även nånting
    förutom bra minne, utbildning-

  379. -och försiktighet med alkohol som
    också förbättrar kopplingsmönstret-

  380. -och det är bra kondition.

  381. Regelbunden fysisk aktivitet tros
    kunna påverka kopplingsmönstret-

  382. -på lång sikt,
    och då menar jag år och framåt.

  383. Det gör förmodligen att hela organet
    hjärnan arbetar effektivare.

  384. Varför är det då så här? Frågorna om
    BDNF, kopplingsmönster och mer blod-

  385. -det svarar mer på vad som händer,
    men varför är det så här?

  386. Kan man förstå det?

  387. Kopplingen mellan fysisk aktivitet
    och inlärning är inte uppenbar i dag-

  388. -men om man tittar på det historiskt
    får man ett annat grepp om det.

  389. Om vi tänker oss mänskligheten
    som en miljon år gammal-

  390. -då levde vi så här
    fram till för 10 000 år sen.

  391. Vi var jägare och samlare. Vi
    förflyttade oss i jakt på föda.

  392. Vi var inte bofasta
    och brukade inte jorden.

  393. För 10 000 år sen blev man
    jordbrukare över nästan hela jorden.

  394. Och sen för 200-250 år sen
    blev vi industrialiserade.

  395. De sista 20 åren
    har vi blivit digitaliserade.

  396. Jag har svårt att få grepp
    om tidsrymderna.

  397. Man kan inte tänka sig en värld utan
    Iphone. 250 år är ofattbart länge.

  398. 10 000 år är mer
    ett teoretiskt begrepp.

  399. Det är lättare att se
    på mänsklighetens utveckling-

  400. -som en miljon år...
    Förlåt, som ett dygn, menar jag.

  401. Om vi gör det har vi levt så här
    från midnatt fram till 23.40.

  402. Vi var jägare och samlare från
    midnatt fram till tjugo i tolv.

  403. Sen var vi jordbrukare fram
    till tjugo sekunder i midnatt.

  404. Till slut blev det så här. Egentligen
    var vi industrialiserade först.

  405. Digitaliserade blev vi
    en sekund i tolv.

  406. Om man tittar på andra arter-

  407. -och ser hur evolutionen
    förändrar dem-

  408. -då ser man att stora förändringar
    tar lång tid.

  409. Det tar tiotusentals
    eller hundratusentals år-

  410. -innan stora förändringar sker.
    Det gäller även människor.

  411. Vi har inte förändrats
    på 10 000 eller 20 000 år.

  412. För 10 000 år sen levde människor
    som var som oss.

  413. De hade andra erfarenheter,
    andra språk och andra kläder-

  414. -men de hade samma hjärnor,
    samma mentala förutsättningar.

  415. Vi har inte förändrats sen dess-

  416. -och det är så här vi har levt
    under nästan hela dygnet.

  417. Vad har vi då gjort för förändringar
    i samhället?

  418. De är förstås helt ofantliga
    inom en massa olika områden-

  419. -men en sak är att vi rör mindre
    på oss. Hur mycket mindre?

  420. Det är svårt att veta
    då våra förfäder saknade stegräknare-

  421. -men man kan göra en hyfsad gissning
    utifrån dagens jägare och samlare.

  422. Då finns det här gänget i Tanzania,
    hadzdafolket.

  423. De går 11-12 kilometer om dagen.

  424. De är bland de sista som lever
    som jägare och samlare.

  425. De tar 15 000-17 000 steg. Ungefär
    så långt tror man våra förfäder gick.

  426. För jordbrukare
    kan man kolla amishfolket i USA.

  427. Det är en sekt i Pennsylvania.
    De har valt bort elektricitet.

  428. De har inte tv, internet och telefon,
    och de tar 18 000 steg per dag.

  429. I västvärlden ligger vi på
    kanske 7 000 steg per dag.

  430. Vi har gjort en enorm förändring i
    vår rörelsemängd på väldigt kort tid-

  431. -när vi har gått från
    det här till det här.

  432. Det innebär nog att vi
    har halverat vår rörelsemängd-

  433. -kanske minskat den ännu mer. Ändå
    har inget hänt med oss biologiskt.

  434. Vi lever så här, men inget har hänt
    med oss biologiskt sen den tiden.

  435. Ur det här perspektivet
    blir det mer förståeligt-

  436. -varför hjärnan stärks
    av fysisk aktivitet.

  437. Vi tänker att vi är kvar på savannen
    och ställer oss frågan:

  438. Varför minns vi bättre
    om vi är fysiskt aktiva?

  439. Våra förfäder sprang inte för att
    vara med i maran eller Lidingöloppet.

  440. De sprang för att hitta mat eller
    boplatser eller springa ifrån faror.

  441. Allt det här var kopplat till
    att man upplever nya saker.

  442. Man ser nåt nytt, och då finns det
    en poäng med en extra minnesväxel.

  443. "Nu kommer ny information.
    Nu är du med om nåt nytt."

  444. Hjärnan är inte utvecklad för att vi
    ska ta emot information passivt.

  445. Den tolkar stillasittande
    som att det inte händer nåt nytt-

  446. -och då slår den av på minnet.

  447. Varför blir vi mer koncentrerade, då?
    Det hänger nog ihop med jakt.

  448. Vid jakt eller flykt undan faror
    blir ökad koncentrationsförmåga-

  449. -en överlevnadsfördel. Den som är
    mest koncentrerad under jakten-

  450. -är den som lyckas, förmodligen.

  451. Ur det evolutionära perspektivet
    blir det ganska naturligt-

  452. -att vår hjärna har slipats så
    att fysisk aktivitet stärker den.

  453. Det är inte naturligt
    att det skulle vara så i dag.

  454. I vår värld behöver vi inte ta
    ett steg för att hämta vår mat.

  455. Så var det inte under 99,9 procent
    av vår arts historia.

  456. Vår förändrade livsstil innebär inte
    en biologisk förändring.

  457. Det finns en grupp-

  458. -för vilken fysisk aktivitet kanske
    är viktigare än för nån annan-

  459. -och det är barn och vuxna med ADHD.

  460. ADHD är problem
    med uppmärksamhet och koncentration-

  461. -hyperaktivitet och impulsivitet.

  462. Några saker bör man veta om ADHD.
    Det första är att det är biologiskt.

  463. De beror på ens gener. Det beror inte
    på mat eller dålig uppfostran.

  464. ADHD är nåt man föds med.
    Och ADHD är inte svart eller vitt.

  465. Bara för att det är en diagnos tror
    man att det finns en tydlig gräns-

  466. -mellan ADHD och inte ADHD,
    men så är det inte.

  467. Jag har drag av ADHD,
    liksom alla ni som sitter här-

  468. -vissa nästan inget alls,
    andra mycket.

  469. Det här är en gråzon
    som alla befinner sig i.

  470. Ofta är det svårt att dra gränsen
    mellan vad som är ADHD och inte.

  471. Trots att ADHD är en stor gråzon
    beror det på biologiska faktorer-

  472. -och det beror i hög utsträckning
    på ärftlighet, alltså våra gener.

  473. När man har undersökt gener bakom
    ADHD har man sett att många av dem-

  474. -är kopplade till hjärnans
    belöningssystem, dopaminsystemet.

  475. Det tycks fungera annorlunda
    hos människor med ADHD.

  476. Det gäller inte alla med ADHD.

  477. Att det fungerar annorlunda betyder
    att dopamin inte ger samma effekt-

  478. -i belöningssystemet. Nucleus
    accumbens heter det på medicinspråk.

  479. Ni har en aktivitet i ert
    belöningssystem nu när ni lyssnar.

  480. Om den sjunker för mycket
    tycker ni att det är tråkigt-

  481. -och ni börjar fundera på andra sätt
    att aktivera det.

  482. Förmodligen mobilen, som har
    en stark förmåga att dra i gång det.

  483. Om man har för låg aktivitet skannar
    man hela tiden av omgivningen-

  484. -efter nåt annat
    som aktiverar belöningssystemet.

  485. Det fröken skriver på tavlan
    räcker inte för att dra i gång det.

  486. Man söker hela tiden efter nåt nytt.

  487. Man flackar och kan inte koncentrera
    sig, och det ser man vid ADHD.

  488. Varför är det då så? Varför har vissa
    sämre fungerande belöningssystem-

  489. -och det som vi kallar ADHD?

  490. Många lutar åt att det nog
    har kunnat vara en fördel historiskt.

  491. På savannen kan det mycket väl vara
    så att den som hela tiden flackar-

  492. -upptäcker ett lejon som kan äta upp
    en eller en kanin som man kan äta.

  493. Att hela tiden skanna av sin
    omgivning kan ha varit en fördel-

  494. -vid till exempel jakt.

  495. Det är ett drag som inte funkar
    lika bra i klassrummet.

  496. Är det här bara vilda spekulationer?

  497. Det finns faktiskt
    en viss grund för det.

  498. Det finns många gener
    som är kopplade till ADHD-

  499. -men en gen som ständigt återkommer,
    den kodar för en dopaminreceptor.

  500. Den är viktig för belöningssystemet.
    Den finns in några varianter-

  501. -och en variant har kopplats
    till ADHD.

  502. Den är vanligare hos folk med ADHD.

  503. När man undersökte ariaalstammen,
    som lever i Kenya-

  504. -såg man
    att de stammedlemmar som var jägare-

  505. -och hade den här ADHD-varianten
    av genen, de var mer välnärda-

  506. -än de jägare som inte hade
    ADHD-varianten av genen.

  507. Stammen har också delat upp sig,
    så en del lever som jordbrukare.

  508. Där var mönstret tvärtom.

  509. De med ADHD-varianten av genen
    var mer undernärda-

  510. -än de som hade
    icke-ADHD-varianten av genen.

  511. Det verkar som om genen och de
    personlighetsdrag den bidrar till-

  512. -är en fördel i vissa sammanhang,
    som jakt-

  513. -men en nackdel i
    till exempel ett jordbrukssamhälle.

  514. Det är inte så svårt att inse
    att det kan variera med sammanhanget.

  515. Vad har det att göra
    med utbildning och inlärning?

  516. Jägarna utbildar sina barn
    genom "learning by doing".

  517. Se på föräldrarna när de gör saker-

  518. -och lära sig saker i ett sammanhang.
    Hur förflyttar sig djur?

  519. Hur kan vi tolka väderförändringar?
    Det är mer kontextbaserad inlärning.

  520. Medan jordbrukarna har gått över till
    mer traditionell katederundervisning-

  521. -så som vi ser på det.

  522. Så det kan mycket väl vara så att
    fysisk aktivitet är särskilt viktigt-

  523. -för inlärning hos barn
    med mycket drag av ADHD.

  524. De efterliknar
    genom fysisk aktivitet-

  525. -en situation som de är
    mer biologiskt utvecklade för.

  526. Och jag vill poängtera att genen
    inte är ensamt ansvarig för ADHD.

  527. Så det här är ett tecken som tyder på
    det här men inget slutgiltigt bevis.

  528. Vad händer då i hjärnan
    när man är aktiv?

  529. Dopaminsystemet blir fininställt.
    Aktiviteten ökar i belöningscentrum.

  530. Utöver att man mår bra gör det även
    att man kan koncentrera sig.

  531. När jag pratar har ni en viss
    aktivitet i era belöningssystem.

  532. Sjunker den för mycket,
    så tappar ni koncentrationen.

  533. Så belöningssystemet är viktigt
    för vår förmåga att koncentrera oss.

  534. Det här om ADHD som fördel
    och att finjustera dopaminsystemet-

  535. -är det bara struntprat? Kan man se
    att fysisk aktivitet funkar?

  536. Att det hjälper barn med ADHD?
    Ja, det kan man faktiskt.

  537. I USA lät man barn leka innan skolan
    i trettio minuter.

  538. Då uppfattades de som lugnare och
    mer samlade av föräldrar och lärare.

  539. Det har visat sig att barn med ADHD
    som är fysiskt aktiva innan plugget-

  540. -de kan sänka dosen
    på sina läkemedel.

  541. De kan inte ta bort dem,
    men de kan sänka dosen.

  542. Hur motiverar man då barn att vara
    fysiskt aktiva? Det är oerhört svårt-

  543. -med tanke på hur läsplattor och
    telefoner attraherar uppmärksamhet.

  544. Ett argument som kan funka är kanske
    att de blir bättre på dataspel.

  545. Det visade en studie. Det finns ett
    spel som heter "Prince of Persia".

  546. I det finns ett antal moment
    som kräver koncentrationsförmåga.

  547. Man lät barn med ADHD och barn
    utan ADHD spela spelet-

  548. -eller just
    de koncentrationskrävande momenten.

  549. Då såg man att barn med ADHD
    hade sämre resultat.

  550. De har ju problem
    med koncentrationen.

  551. När man gav barnen hög fysisk
    aktivitet i bara fem minuter-

  552. -då normaliserades resultaten.

  553. Då blev barn med ADHD lika bra som
    alla andra barn på de här momenten.

  554. Alla barn blev bättre
    men särskilt de som hade ADHD.

  555. Det kan vara ett argument till en
    tonåring som inte vill röra på sig:

  556. Man blir bättre på dataspel.

  557. En amerikansk psykiatriker har sagt:

  558. "Exercise is a small dose of Ritalin
    at exactly the right time."

  559. Ritalin är ett av de vanligaste
    läkemedlen mot ADHD.

  560. Varför tar det då så lång tid? Varför
    har det inte påverkat samhället mer?

  561. Varför har vi inte
    daglig skolidrott i nån form?

  562. Det kan man nog förstå
    utifrån det här:

  563. En rapport som den amerikanska
    hälsomyndigheten Surgeon General-

  564. -kom med 1964. I den förklarade
    man att rökning är livsfarligt.

  565. Rökning skapar lungcancer
    och en massa annat elände.

  566. Vad hände efter rapporten?

  567. Tyvärr inte särskilt mycket,
    inte i termer av antalet rökare.

  568. Det tog decennier
    innan det sjönk in i samhället-

  569. -och innan vi fick rökförbud
    på allmänna platser.

  570. Nu ser det nästan sjukt ut
    att se nån röka på gatan.

  571. Det har förändrats enormt
    på bara tjugo år.

  572. Samma sak ser man om effekterna
    på hjärnan vid fysisk aktivitet.

  573. Effekterna kommer att bli allmän
    egendom, och det måste de bli.

  574. De kommer också att förändra
    samhället på många sätt.

  575. Ett område är skolan, där vi lär få
    fysisk aktivitet varje dag-

  576. -inte nödvändigtvis gymnastiksalen
    i 40 minuter, men in nån form-

  577. -därför att det gör en bättre
    på teoretiska ämnen.

  578. Jag får ofta frågan om vad fysisk
    aktivitet betyder för mig.

  579. Det är en återgång till den livsstil
    som vi är utvecklade för-

  580. -och som både hjärnan och kroppen
    belönar oss för.

  581. Vi har ju en megahälsotrend
    i samhället i dag.

  582. Biljetterna till maran tar slut på
    en förmiddag. Vasaloppet säljer ut.

  583. Samtidigt finns det stora grupper
    som inte orkar vara en del av det-

  584. -både bland barn och vuxna.
    De känner att de inte passar in där.

  585. Till dem vill jag säga: Skit i
    megahälsoindustrin, men gör nånting.

  586. Fysisk aktivitet gör att hjärnan
    fungerar så bra som möjligt.

  587. Det märker jag är ett argument
    som många tar till sig.

  588. Vi summerar: Vad händer på lång
    och kort sikt vid fysisk aktivitet?

  589. Enstaka fysisk aktivitet
    leder till övergående effekter-

  590. -i förbättrat arbetsminne,
    läsförståelse och uppmärksamhet.

  591. Och i skolan gärna på förmiddagen.

  592. Då spiller effekterna över
    på resten av skoldagen.

  593. Det är naturligtvis praktiskt svårt-

  594. -men i en perfekt värld har man det
    på förmiddagen eller morgonen.

  595. Att vara aktiv några gånger i veckan
    leder till mer bestående effekter.

  596. Man blir bättre i matte,
    blir mer kreativ-

  597. -och får bättre exekutiv kontroll.

  598. Det är att planera och sätta i gång
    aktiviteter, fullfölja mål o.s.v.

  599. Finns det då en optimal träningsdos
    ur inlärningssynpunkt?

  600. Det är svårt att svara på.

  601. Man har inte jämfört olika typer
    av motion systematiskt-

  602. -men man kan dra några slutsatser.
    Det är viktigt att få upp pulsen.

  603. För maximal effekt
    ur inlärningsperspektiv-

  604. -ska man nog röra på sig
    minst 30 minuter.

  605. Det är för maximal effekt,
    men även korta aktiviteter räknas.

  606. Tolv minuter förbättrar
    koncentration och läsförståelse.

  607. Och fyra minuters aktivitet gjorde
    det lättare att koncentrera sig.

  608. En takeaway är att det är viktigt
    att vara ute och leka på rasterna-

  609. -även om det bara är några minuter.

  610. Mina slutsatser är: Nån typ
    av aktivitet varje skoldag.

  611. Men det kan räcka med att gå till
    plugget eller leka på rasterna.

  612. Och det betyder definitivt
    att lägga ner plattan och telefonen.

  613. Det var vad jag hade tänkt säga.
    Tack.

  614. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Träning boostar hjärnan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Hjärna, Idrottsundervisning, Koncentration, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärnbyggarna

Lärarna Mats Nahlbom, Mike Andersson och Daniel Hermansson berättar om ett försök som gav så goda resultat att det numera är ett inarbetat koncept i skolan. Nu arbetar Vammarskolan med att utveckla konceptet, bland annat med så kallade aktiva klassrum. Vi får även höra om misstagen som begicks under vägen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Hjärna rörelse

Ronnie Iveslätt, idrottslärare, och Eva Krantz, fd projektsamordnare för idrott och hälsa, har under flera år samarbetet kring projektet "Hjärna rörelse" som syftar till att få elever att röra sig mer i skolan i form av pulsträning. På Bäckahagens skola ser man nu tydliga resultat av projektet som nu har övergått till att vara ett självklart inslag i den ordinarie skoldagen. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Puls för lärande

På Rydsbergsskolan i Lerum arbetar man med pulsträning för lärande. Mottot är att alla elever ska kunna nå sin fulla potential. Men hur övertygar man resten av kollegiet, föräldrar och inte minst eleverna? Och hur ska man schemalägga pulsträning för åtta klasser två gånger i veckan? Om detta berättar Magnus Sundell, idrottslärare och projektledare, Emil Beckman, rektor och initiativtagare, och Staffan Hjalmarsson, speciallärare. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Pulsträning höjer resultaten

Arne Kastenbom är idrottslärare på Rönnowska skolan i Helsingborg och har sedan några år tillbaka arbetat med pulsträning och inlärning. Här berättar han om projektet Puls+ som kan mäta effekterna av träningen kopplat till koncentration. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Träning boostar hjärnan

Träning eller fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan och gör oss dessutom mer tåliga för stress. Vi blir helt enkelt smartare och mår psykiskt bättre av regelbunden träning. Detta är fakta som alla som arbetar med barn och ungdomar behöver känna till, menar Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som berättar om den senaste forskningen kring vad som händer i hjärnan i samband med träning och fysisk aktivitet. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Idrott och hälsa 2015

Hellre uppkopplad än avkopplad

Trötta elever som inte orkar vara uppe under lektionerna, det var vardag för läraren Anna Nygren innan hon sadlade om och ändrade titel till livsstilsexpert. Här berättar hon om varför det är viktigt med helheten i livet för att eleverna ska vara pigga och aktiva i skolan. Inspelat den 28 april 2015 på Hotell Birger Jarl, Stockholm. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Den kroppsliga kommunikationen är global

"När man idrottar behöver man inte ett verbalt språk för att kommunicera", säger Åke Huitfeldt som är lärare i idrott och hälsa samt matematik på Fridhemsgymnasiet i Umeå. Hans elever går språkintroduktionsprogrammet och många av dem är nyanlända. Även om idrottsämnet har fördelen att det övervinner språkbarriärer så finns det också utmaningar. De utmaningarna övervinner man genom att vara pragmatisk och flexibel, enligt Åke Huitfeldt som vid sidan av sin lärartjänst har forskat om nyanlända elevers möte med idrottsundervisningen.

Fråga oss