Titta

Lärlabbet

Lärlabbet : Flexibel pedagogikDela
  1. Elever med NPF-diagnos
    är ingen homogen grupp.

  2. Så inget enskilt undervisningsupplägg
    kan möta varje elevs behov.

  3. Undervisningsstöd måste utgå ifrån
    allas individuella förutsättningar.

  4. Men hur gör man det?

  5. Ni som jobbar med bokstavsboken
    kan lägga den i högen där.

  6. Flexibel pedagogik är en pedagogik-

  7. -där man tänker till barnets bästa
    och barnets förutsättningar-

  8. -och försöker lösa undervisningen
    på det sätt som gynnar eleven bäst.

  9. Du pratar om att ta steget från
    hjärnforskning till pedagogik.

  10. Hjärnforskningen
    har gjort otroliga framsteg.

  11. Vi som jobbar med pedagogik
    måste dra konsekvenserna utav det.

  12. Om man inte känner sig trygg,
    arbetar man inte så bra man kan.

  13. Mitt budskap till lärare är att avläsa
    behovet och sen möta behovet.

  14. Varsågoda. Ni får komma in.
    Gå en och en. Träng inte ihop er.

  15. Inkluderingspedagog innebär att vi är
    en extralärare i varje årskurs-

  16. -knuten kring eleverna.

  17. Vi kan själva avgöra
    hur vi vill fördela resurserna-

  18. -utifrån den barngrupp
    och de behov som finns.

  19. Vi kan vara en mindre grupp
    i en klass. Vi kan vara två inne.

  20. En kan observera eller ha nån annan
    uppgift som klassläraren efterfrågar.

  21. Eller arbeta med läs och skriv,
    som det blir i de yngre åldrarna.

  22. Var femte vecka går vi igenom alla
    barn i årskursen som vi arbetar med-

  23. -och tittar om vi behöver följa upp
    nåt utifrån det vi har jobbat med.

  24. Behöver vi förändra anpassningarna
    som vi har satt in? Hur gör vi då?

  25. Det är ett jätteviktigt arbete.
    - Vad kan talet 11 betyda?

  26. -Att du fyller år den elfte.
    -Ja.

  27. Vi har 109 barn. Det blir olika barns
    behov som man behöver tillgodose.

  28. De barn som behöver extra stöd med
    koncentration eller organisering-

  29. -har vi också tittat extra på.

  30. Då kanske man behöver få en stund
    varje morgon med en extra elev-

  31. -att gå igenom hur dagen ser ut.

  32. Tydlighet och en-till-en-undervisning
    i vissa fall-

  33. -med vissa barn
    som behöver ha extra stöttning.

  34. Så arbetsuppgifterna är varierande.

  35. Eller så kan man räkna
    alla som är i ens lilla familj.

  36. Med de barn som har en språkstörning
    jobbar vi med ord och begrepp.

  37. Att förklara och skapa förförståelse.

  38. Det kan vara enkla ord som vi känner
    att alla barn säkert förstår.

  39. Men barn med språkstörning behöver
    mycket extra stöd med begrepp-

  40. -bildstöd och förförståelse och
    förklaringar om vad nåt handlade om.

  41. Det kan även vara extra ljudträning.

  42. Att få ljuden ut ur munnen
    och att de låter rätt.

  43. Skulle ni kunna ta en jättekort paus
    och bara stå stilla där?

  44. Kartläggningen kan vara
    att man observerar i en klass.

  45. Att man observerar
    när en elev kanske har svårigheter-

  46. -när nånting inträffar
    som blir ett problem för eleven.

  47. Vad gör att det händer? När upplever
    eleven att det blir svårigheter?

  48. Hur kan vi då hjälpa?
    Då kan man göra en observation.

  49. Vi kan också kartlägga genom att vi
    kollar av barnens läsutveckling-

  50. -och ordavkodning.
    Vi har mycket tid kollegialt-

  51. -där vi har mötestid när vi kan
    prata om de svårigheter som vi ser.

  52. Ni som jobbar med bokstavsboken
    kan lägga den i högen där.

  53. Nellie, du kan göra färdigt
    din teckning medan jag pratar.

  54. Lilly kan lägga tillbaka böckerna.

  55. Flexibel pedagogik är en pedagogik-

  56. -där man tänker till barnets bästa
    och barnets förutsättningar-

  57. -och försöker lösa undervisningen
    på det sätt som gynnar eleven bäst.

  58. Vilken lärmiljö är bäst
    för den här eleven?

  59. Kanske inte att sitta med
    27 andra barn hela tiden.

  60. Alla barn ska ha förutsättningarna
    att lyckas så bra man kan.

  61. Då får vi titta på hur vi kan skapa
    de förutsättningarna för eleven.

  62. Eleven ska ha kunskap om
    sina svårigheter och styrkor.

  63. Det är jätteviktigt
    att de får veta det-

  64. -och vet hur de ska hantera det
    när de är små.

  65. Att man tar in dem när man skriver
    handlingsplaner och kartläggningar.

  66. Att man alltid har med
    elevens egen bild.

  67. Där tror jag
    att vi behöver bli bättre.

  68. Att verkligen lyssna på eleverna.
    Nästa steg att utveckla det vidare-

  69. -är att man tittar på
    hur man kan göra anpassningar-

  70. -utifrån elevernas olika sätt
    att fungera.

  71. Och att tänka på att anpassningarna
    gynnar alla elever väldigt mycket.

  72. Och att de själva har en del i
    att anpassa pedagogiken.

  73. Så att den fungerar för dem och att
    de blir medvetna om vad som fungerar.

  74. Ibland är pedagogisk tillgänglighet
    att inte alltid vara i en stor grupp.

  75. Elever med ljudkänslighet
    som blir störda.

  76. Att erbjuda såna möjligheter blir
    en pedagogisk tillgänglighet för dem.

  77. Eller att få träna på nånting
    som man inte...

  78. Att man får lästräning under en
    period för att man har halkat efter.

  79. En flexibel pedagogik
    är individuell för var och en.

  80. Och att man inte hamnar
    i en liten grupp-

  81. -eller hos en lärare som läser med en
    och det håller på år efter år-

  82. -utan det är kanske tio veckor
    och sen går man till klassen igen.

  83. Det kan ändras över tid
    utifrån mognad och mående.

  84. Det kanske går jättebra
    på vissa lektioner.

  85. Som lärare möter du elever
    med olika behov.

  86. Det kräver flexibilitet och kunskap.

  87. Kenth Hedevåg menar
    att skolan måste bli bättre på-

  88. -att använda hjärnforskningsresultat
    för att få en mer tillgänglig skola.

  89. Många elever inom autismspektrat
    når inte upp till målen i skolan.

  90. Generellt är det 12,7 % av eleverna
    som inte når målen i skolår nio-

  91. -som har rätt att söka gymnasiet.
    Det är en systemkollaps.

  92. För barn inom autismspektrat
    ligger den siffran på 55 %.

  93. Systemet exkluderar personer
    med en viss funktionsnedsättning.

  94. Kommer du inte in på gymnasiet,
    är det jättesvårt att få arbete.

  95. -Vad är den bakomliggande orsaken?
    -Dels betygssättningen.

  96. Hur och vad man sätter betyg på.

  97. Det handlar också om
    att den nya läroplanen lyfter fram-

  98. -att nu är det viktigt att inte bara
    kunna upprepa information-

  99. -utan du ska göra nåt
    med informationen.

  100. Man ska kritiskt granska,
    värdera och analysera den.

  101. Det är själva funktionsnedsättningen
    inom autismspektrat.

  102. Här måste vi använda de redskap som
    vi har. Undantagsparagrafen och så.

  103. Framför allt måste vi bli bättre på-

  104. -att identifiera svårigheterna
    och kompensera dem.

  105. Du pratar om att ta steget från
    hjärnforskning till pedagogik.

  106. Hjärnforskningen
    har gjort otroliga framsteg.

  107. Vi som jobbar med pedagogik
    måste dra konsekvenserna av det.

  108. Då måste vi förstå hjärnforskningen.
    Då måste man ha förklaringsmodeller.

  109. Vi pedagoger kan aldrig låta
    forskarna tala om för oss-

  110. -vad vi ska göra i klassrummet.
    Där har vi en stor framgångsfaktor-

  111. -att mer aktivt ta del av forskningen
    och göra pedagogik utav det.

  112. -Vad är förklaringsmodeller?
    -Det handlar om att förklara nåt...

  113. ...som i grunden är otroligt svårt
    att förklara.

  114. Ska man titta på hjärnforskning
    i detalj, får du gå ner på dendriter-

  115. -signalsubstanser, återtag och sånt.
    Det blir det inte pedagogik utav.

  116. Då måste förklaringsmodeller förklara
    nånting som i grunden är svårt-

  117. -och som du kan göra pedagogiska
    konsekvenser och strategier av.

  118. -Varför är kartläggning viktigt?
    -Det är otroligt viktigt...

  119. ...för att det ska gå bra i skolan.
    Skollagen är extremt tydlig.

  120. Visar man pedagogiska svårigheter,
    ska det göras en kartläggning-

  121. -för att ta reda på
    svårigheterna som har uppstått.

  122. Varför har de här problemen uppstått?
    Där ska också styrkorna ingå.

  123. Man måste kartlägga
    styrkor och svårigheter.

  124. Ser vi en pedagogisk problematik
    i skolan och omedelbart gör insatser-

  125. -är risken uppenbar
    att det blir generella insatser.

  126. -Vad innebär flexibel pedagogik?
    -Att vi inte i förväg...

  127. ...har formulerat pedagogiken. Det
    unika barnet kräver unika strategier.

  128. Vi vet inte var vi hamnar. Peda-
    gogiken måste bygga på grundstenar-

  129. -som är generella. Men det måste
    finnas individuellt utrymme.

  130. Du kan aldrig i förväg veta hur
    den flexibla pedagogiken ska se ut.

  131. Det gör att pedagogiken inte blir
    nån förutsägbar betongverksamhet.

  132. Vad ser du för framgångsfaktorer för
    lärare som arbetar med barn med NPF?

  133. Den viktigaste framgångsfaktorn är
    relationen mellan pedagog och elev.

  134. Har man ingen relation, sker det
    ingen bra inlärningssituation.

  135. Relationen är viktig. Men det räcker
    inte. Då måste man tänka på strategi.

  136. En bra relation och sen en strategi.

  137. Strategin bygger på grundkunskap
    t.ex. inom autismspektrat eller ADHD-

  138. -och individkunskapen.

  139. I och med att vi går igenom eleverna
    var femte vecka-

  140. -utifrån vår manual-

  141. -blir det en möjlighet att följa upp
    det man bestämde i handlingsplanen.

  142. Det är viktigt att eleverna
    är med i handlingsplanen-

  143. -om man ska göra nån handlingsplan
    även för det sociala.

  144. På högstadiet är vi inte med på
    de förberedande mötena alla gånger.

  145. Utan då fyller vi i
    vårt kartläggningsverktyg-

  146. -så att man kan se att jag vet
    att de har EHT i nian-

  147. -och så kan jag fylla i mina elever
    som vi behöver ha koll på.

  148. Jag kan skriva en liten kommentar
    så att lärarna och EHT vet.

  149. Styrkan är att alla lärare som
    undervisar eleven fyller i sin del-

  150. -och skriver kommentarer.
    Sen är de i arbetslaget med-

  151. -när vi kommer från elevhälsan, t.ex.
    jag som skolsköterska eller SYV.

  152. Vi går ibland flera,
    ibland en av oss.

  153. Sen går det vidare till EHT:t
    där skolledaren är med dagen efter-

  154. -där man går igenom
    det man pratat om-

  155. -och bestämmer
    vilka åtgärder vi kan sätta in.

  156. Så det blir ett givande och tagande.

  157. Alla har haft kunskap om sin klass.

  158. Men här blir styrkan
    att vi gör det tillsammans.

  159. Alla som är inblandade i en viss
    klass har kartläggningsverktyget.

  160. Och sen att vi kan sitta med
    skolhälsovården.

  161. För oss är det skönt att inte behöva
    sitta med alla arbetslag.

  162. Att man bara kan fylla i och veta
    att det ändå lyfts av arbetslaget-

  163. -så att det inte tar
    all konferenstid.

  164. Det är viktigt med återkoppling
    när EHT har varit.

  165. Att den som ska ha kollat upp saker
    återkopplar till behörig person.

  166. Ja, grunden är
    att man måste ha kunskap om-

  167. -att de här funktionsvariationerna
    finns och kan se otroligt olika ut.

  168. En diagnos hos ett barn kan se
    helt annorlunda ut hos ett annat.

  169. Samma diagnos kräver ändå olika stöd.

  170. Och så kan det vara att en har
    dyslexi och en annan har ADHD.

  171. Och de behöver ändå exakt samma stöd.
    Eller anpassning.

  172. Hur startar vi lektionen,
    hur ser lektionen ut-

  173. -återkopplar vi till starten
    när vi avslutar?

  174. Att man bygger en liknande struktur.

  175. För det är också bra för barn
    som behöver hjälp med förutsägbarhet.

  176. Det har vi försökt genomföra
    i små steg.

  177. "Nu ska alla börja lektionen så här."

  178. Nästa läsår tog vi:
    "Alla avslutar lektionen så här."

  179. För det är svårt som lärare.
    Man är vanemänniska.

  180. Man vill göra som man alltid har
    gjort. Man vill bestämma lite själv.

  181. Men då blir det: "Det här
    förhållningssättet gynnar alla."

  182. Sen gynnar det läraren också.

  183. När eleven gör som man förväntar
    sig... Att vi gör lika, allihop.

  184. Sen är det viktigt att eleven och
    vårdnadshavare utifrån elevens ålder-

  185. -är med i planeringen.

  186. Den som är bäst på att tala om vad
    man behöver är alltid eleven själv.

  187. Sen vet föräldrarna ofta rätt bra.

  188. De ser vilka dagar
    som eleven inte orkar med.

  189. Där kan man se på tjejer att de ofta
    anstränger sig mycket mer i skolan-

  190. -och sen har de jättedippar
    när de kommer hem.

  191. Då vet föräldrarna:
    "De här lektionerna fungerar inte."

  192. "Då har vi alltid problem hemma." Det
    är viktigt att lyssna på föräldrarna.

  193. Att ha en god kommunikation mellan
    vårdnadshavare, skolan och eleven.

  194. Jag tänker på...
    Där kan man höra kommentaren:

  195. "Hon har inga koncentrationsproblem.
    Hon kan sitta jättelänge och läsa."

  196. Jag har problem med koncentrationen.
    Jag fastnade helt i böcker i stället.

  197. Mina föräldrar trodde kanske att jag
    inte hade koncentrationsproblem-

  198. -när det handlade om
    att jag inte kunde sluta läsa.

  199. Jag kunde inte ändra
    min uppmärksamhet.

  200. Jag kunde inte rikta uppmärksamheten
    med vilje till att städa rummet.

  201. Det gick inte,
    för jag hade en så bra bok.

  202. Och det här sättet att tänka kring
    elever tycker jag börjar komma bort.

  203. Vi börjar komma en bit från det,
    men man kan höra lärare som säger:

  204. "Han kan ju när han vill." Och det...

  205. Eller: "Om du försöker
    koncentrera dig, går det jättebra."

  206. Man skulle ju inte säga det till nån
    med en annan funktionsnedsättning.

  207. "Ansträng dig att se så går det bra."

  208. Jag heter Jerome Schultz
    och är klinisk neuropsykolog.

  209. Stress är den pusselbit som saknas
    för barn med ADHD i klassrummet.

  210. Vi missförstår stress och det påverkar
    barns inlärning mer än man tror.

  211. Barn i skolan som inte har
    full förståelse för sin diagnos-

  212. -brukar intala sig själva: "Jag är dum
    och klarar inte av det här."

  213. När man känner så, vill man
    komma undan från en svår situation.

  214. Folk säger ofta om barns beteenden
    i klassrummet:

  215. "Det där barnet uppvisar oacceptabla
    eller oväntade beteenden."

  216. Om lärare förstod att det är möjligt-

  217. -att stressen som utlöses av att barnet
    inte har kontroll över situationen-

  218. -är upphovet till beteendena, kan man
    behandla stressen och ångesten-

  219. -i stället för att behandla
    ytbeteendena.

  220. Om ett barn är argt-

  221. -för att han tror
    att han inte klarar av en sak-

  222. -river han kanske sönder ett papper,
    välter bänken-

  223. -säger "det är dumt, jag vill inte göra
    det här" eller blir deprimerad.

  224. Beaktar man att det är förutsägbara
    reaktioner hos ett stressat barn-

  225. -har man bättre möjligheter
    att behandla barnets osäkerhet-

  226. -så att barnet kan lyckas bättre.

  227. Lärare på kommunala skolor
    frågar mig-

  228. -hur de kan hjälpa stressade barn.

  229. I ett klassrum är det svårt att
    ta hand om alla med det problemet.

  230. Ett av mina förslag är att lärare låter
    barnen använda en graderingsskala.

  231. När de delar ut material,
    säger de till alla barn i klassrummet:

  232. "Visa med fingrarna från ett till fem
    hur svår ni tror att uppgiften är."

  233. Sen ska barnen
    räcka upp handen igen-

  234. -och visa hur bra de kan klara av
    uppgiften som de ska göra.

  235. Om barn över tid
    får gradera uppgiftens svårighetsgrad-

  236. -och hur väl de klarar av uppgiften-

  237. -märker man hur väl uppfattningen
    de har om sig själva stämmer.

  238. Sen kan lärare försöka hjälpa barnet-

  239. -att skapa en trygg situation.

  240. Jag pratar ofta om "kompetensankare".

  241. Då är man i ett tillstånd där man
    känner sig duktig och är där länge-

  242. -för att komma in i ett sinnestillstånd
    där man säger: "Jag klarar av det."

  243. Barn som är stressade
    och undviker att göra uppgifter...

  244. En lärare som är bra på ingripanden-

  245. -kan föra barnet tillbaka dit
    där det kunde lyckas.

  246. Det är ett kompetensankare.

  247. En listig lärare säger:
    "Det går bra på den här nivån."

  248. "Vill du prova nåt svårare?"
    Om barnet säger nej-

  249. -ska läraren säga: "När vill du prova
    nåt svårare? Det handlar skolan om."

  250. Säger barnet "aldrig", kan läraren säga:

  251. "Vad skulle göra det mer sannolikt
    att du lyckas med nåt svårare?"

  252. Om man inte känner sig trygg,
    arbetar man inte så bra man kan.

  253. Mitt budskap till lärare är
    att avläsa behovet-

  254. -och sen möta behovet.
    Det är viktigt att komma ihåg-

  255. -när lärare arbetar med
    dessa utmanande och härliga barn.

  256. Pedagogisk tillgänglighet är
    att vi måste se till varje individ.

  257. Att alla är olika, inte bara de som
    har en diagnos. Alla barn är olika.

  258. Vi måste se till att de får utvecklas
    som de har möjlighet att utvecklas.

  259. Och att vi får lägga och anpassa
    vår undervisning efter varje elev.

  260. Jag som har lite äldre elever
    än vad du har...

  261. Jag tänker att de också måste vara
    medvetna om och göra egna val-

  262. -och lära sig att göra fler egna val
    kring hur lektionen ska se ut.

  263. Jag har gjort en lugn och ro-låda-

  264. -där jag har lite saker
    som de kan fippla med.

  265. En liten lerburk eller nånting.

  266. Några elever går
    och tar nånting från den.

  267. Jag har hörselkåpor
    om man ska skriva.

  268. Då kan det vara skönt att stänga ute
    raspet från pennorna.

  269. I början när jag hade lådan fastnade
    vissa i det och lekte i stället.

  270. Då var man tvungen att ta diskus-
    sionen om varför vi har den här.

  271. För att kunna orka göra skoljobbet.

  272. I vårt ämneslag
    sitter vi tillsammans.

  273. Då blir det fokus på
    hur vi gör i ämnet.

  274. Vad som är svårt i ämnet
    och vad vi behöver anpassa.

  275. Jag är SO-lärare.
    Det är begreppstungt.

  276. Det är mycket ord. Det blir jobbigt
    för dem med språkstörning.

  277. Språkstörning känns som en ny diagnos
    som vi inte haft mycket kunskap om.

  278. När vi diskuterat hur vi ska göra,
    har vi försökt plocka in bildstöd.

  279. Då tar vi hjälp av varandra.
    När en kollega gör ett bildstöd-

  280. -delar vi med oss
    så att vi använder samma bildstöd.

  281. Bildstöd är en sån pedagogisk sak
    som gynnar alla elever.

  282. Där är ett typexempel på-

  283. -en sak som alla mår bra av. En
    struktur och man ser direkt en bild.

  284. Begreppsträningen är viktig
    med dem som har språkstörning.

  285. Den ökade kunskap som vi har fått
    genom att vi har höjt kunskapsnivån-

  286. -gör att när man gör kartläggningen
    regelbundet...

  287. När man ser att det inte fungerar,
    gör man en pedagogisk utredning.

  288. I den är det jätteviktigt att ta med
    elevens och vårdnadshavarens syn.

  289. Många pedagoger är med
    och tycker till.

  290. Sen är den ofta en grund till om man
    föreslår för eleven och föräldrarna-

  291. -att man kanske ska gå vidare
    och göra en utredning.

  292. Där kommer vi som elevhälsa in
    genom att hjälpa till med-

  293. -hur man sen får göra en utredning.

  294. Det är också ett samspel
    med er pedagoger.

  295. Jag upplever att fler och fler elever
    behöver fler och fler anpassningar.

  296. Där behöver man öka sin begrepps-
    och kunskapsbank som man har med sig.

  297. Hur kan vi hjälpa de här barnen?
    Då behöver vi som pedagoger ändra-

  298. -hur vi har arbetat. Det är en
    jätteviktig utveckling vi måste göra.

  299. En samhällsförändring är mobil-
    användandet och datoranvändandet.

  300. Det gör att vi kanske får fler barn
    som behöver anpassningar-

  301. -därför att de inte är lika tränade i
    att fokusera och göra tråkiga saker.

  302. För man är van vid att få tillfreds-
    ställelse, roliga filmer och så.

  303. Det är en samhällsförändring som gör
    att vi i skolan måste anpassa oss.

  304. Samtalet fortsätter
    på Mälarhöjdens skola.

  305. Ni som tittat, dela gärna med er
    av era tankar i sociala medier.

  306. Vill ni se mer, finns det
    på urskola.se. Hej då!

  307. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Flexibel pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Elever med olika behov och eventuella diagnoser behöver anpassningar, och anpassningarna måste följas upp och utvärderas. På Mälarhöjdens skola i Stockholm lägger personalen mycket tid på kartläggning och kollegiala samtal. Inkluderingspedagogen Helena Svensson samtalar med läraren Åsa Colliander Celik och skolsköterskan Anette Lindgren om hur skolan kan hjälpa eleverna både på lektioner och raster.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaNobel i Rinkeby - en språklig utmaning

Sedan 1988 har man varje höst arbetat med projektet Nobel i Rinkeby som leds av författaren Gunilla Lundgren. Under höstterminen får eleverna göra studiebesök, bland annat i Stockholms stadshus, som de tecknar och skriver om. Projektet toppas med ett besök av Nobelpristagaren i litteratur i samband med Nobelfesten i december.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Deras separatistiska förening stoppades av skolan

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

Fråga oss