Titta

Lärlabbet

Lärlabbet : Förhållningssätt och bemötandeDela
  1. Att bygga relationer till elever är
    viktigt. Ibland kan det vara svårt.

  2. Lärare förhåller sig till
    alla elevers olika behov.

  3. Du är ansvarig för deras utveckling
    i det sociala och i deras lärande.

  4. Jag misstänker att ni har bra koll på
    vad vi ska göra nu.

  5. Men vi går igenom det i alla fall.
    Eller hur?

  6. När jag kommer in,
    vilken energi har jag?

  7. Vad har jag för förväntan på
    vart vi är på väg nånstans?

  8. Vi utgår från att varje barn har
    styrkor. Kan vi förmedla det för dem-

  9. -har de möjlighet att pröva sig fram
    när det gäller sociala interaktioner.

  10. Det vi vuxna kan göra på skolgården
    är att hjälpa barn att umgås.

  11. Var inte för påträngande, utan ha enkla
    strategier för att få dem att umgås.

  12. Låt barnen sköta arbetet.
    Det är de duktiga på.

  13. Nej, nej, nej. Det är ingen fara.
    Ta paddor och gå in.

  14. När jag kommer in,
    vilken energi har jag?

  15. Vad har jag för förväntan på
    vart vi är på väg nånstans?

  16. Kommer jag in och ser solen eller
    kommer jag in och ser nånting annat?

  17. Det påverkar oerhört. En så liten,
    banal sak som ett leende-

  18. -som inte ska vara påklistrat,
    beskriver väl vad det handlar om.

  19. Jobba med positivitet,
    jobba med positiv förstärkning.

  20. Ha en positiv energi
    och en positiv förväntan.

  21. Det handlar inte om
    att man inte ser svårigheter-

  22. -utan det är ditt synsätt.

  23. Jag misstänker att ni har bra koll på
    vad vi ska göra.

  24. Men vi går igenom det i alla fall.

  25. I många klasser har vi elever
    som har diagnoser.

  26. Eller inte har diagnoser
    som kanske borde ha en diagnos.

  27. Eller kanske inte borde ha en diagnos
    men som är i en problematik.

  28. Där försöker jag vara noga med
    att det inte är jag själv-

  29. -som har lösningarna på detta eller
    insikten i hur det ska hanteras.

  30. Utan där är nätverket
    och kompetenser runt omkring viktigt.

  31. Jag trodde att det här var
    tjock aluminiumtråd.

  32. Vet du vad?
    Det där är faktiskt också aluminium.

  33. Men ni har ett aluminiumnät här
    som har börjat gå i bitar.

  34. Det är en ständig självreflektion.
    Hur går jag in i situationerna?

  35. Ha det medvetet hela tiden.

  36. Vi säger att vi har en elev
    som dagen har blivit helt fel för.

  37. Känslorna stiger
    och eleven hamnar i affekt.

  38. Då gäller det att jag som pedagog...
    Jag är en människa.

  39. Eleven är en människa.
    När två människor möts uppstår saker.

  40. När känslorna stiger
    är det lätt att jag går in fel.

  41. Då har man det att jobba med
    resten av dagen.

  42. Så att medvetandegöra det här...

  43. Kanske t.o.m. visualisera det
    som jag har gjort med ett rött kort-

  44. -då vet jag hur jag ska göra.
    "Okej, då går jag in lugnt här."

  45. "Vi pratar inte om det nu. Vi
    bekräftar att det känns som det gör."

  46. "Vi kanske pratar sen." Då är det
    skönt att ha lärare att bolla med.

  47. Då kan man efter lektionen
    prata om det.

  48. Jag kan be t.ex. min kollega
    att titta på hur jag gör.

  49. Fångar jag upp, missar jag
    eller kör jag över nån elev?

  50. Att kunna ta det löpande
    i verksamheten.

  51. Att vara fler i klassrummet
    är kanske t.o.m. avgörande-

  52. -för att kunna jobba optimalt
    med det här.

  53. Inga öron i vägen.

  54. Hjälp era klasskamrater
    att vara beredda.

  55. Det som är svårt i vår vardag
    är att stanna upp-

  56. -ta sig tid och förstå att det är
    viktigt att ta det samtalet-

  57. -och att ta stunden och prata.
    Och lyssna på eleven.

  58. -Du sa inte kör.
    -Kör!

  59. Det kan se ut på så många olika sätt.

  60. Där kommer vår flexibilitet in
    och hur vi kan hitta olika lösningar-

  61. -så att eleverna kan delta-

  62. -men ändå på sina villkor också
    så klart.

  63. Man jobbar i det lilla, men vissa
    elever jobbar också i klass-

  64. -och går ut emot klass. Man behöver
    lite större sammanhang ibland också-

  65. -just för den sociala biten.
    Då kan man göra på så många sätt.

  66. Det viktiga är att man känner sina
    elever, förmågor och svagheter-

  67. -så att man kan gå in på rätt arena.

  68. Om det är den sociala gemenskapen
    eller vad det nu handlar om.

  69. Att vi har nån kartläggning klar-

  70. -så att vi känner till förmågorna
    och styrkorna.

  71. -Det är viktigt.
    -Även när barnen ska komma in...

  72. ...är vi noga med
    var vi placerat barnen i klassrummet-

  73. -så att de vet att de har sin plats,
    är trygga och vet var de ska sitta.

  74. Om de ska göra grupparbete,
    att de vet var de ska sitta.

  75. Att man hela tiden har en plan.
    Man går inte bara in och sätter sig.

  76. Utan man vet vem den är trygg med och
    planerar i detalj kring de barnen.

  77. Jag skulle vilja lyfta det
    utanför oss pedagoger.

  78. Att försöka ta hjälp av så många
    som möjligt så att man inte är själv.

  79. Samarbeta och ta hjälp.

  80. För det finns oftast
    många kontaktytor.

  81. Fortsätt nätverka hela tiden.

  82. Att träna sin förmåga att interagera-

  83. -är ofta nyckeln till en fungerande
    skolgång. Det här kan vara svårt.

  84. Nora arbetar med social färdighets-
    träning hos unga med autism.

  85. Hon har skrivit en avhandling
    baserad på sina erfarenheter.

  86. Du har skrivit en avhandling
    om social färdighetsträning-

  87. -för högfunktionella med autism.
    Berätta lite.

  88. Ja, det handlar om KONTAKT,
    som är ett manualbaserat program-

  89. -som fokuserar på
    social färdighetsträning-

  90. -för barn med autismspektrum-
    tillstånd. Barn med autism-

  91. -ska träna på att öka sin förmåga
    i sociala situationer-

  92. -och öka förmågan att förstå
    icke-verbal och verbal kommunikation.

  93. T.ex. ansiktsuttryck, och
    att kunna se kroppsspråkssignalerna.

  94. Också förmågan att hantera problem.

  95. De ska hitta alternativa sätt
    att hantera dem.

  96. Förutom att vi gör gruppövningar
    enligt manualen-

  97. -utgår vi också ifrån
    varje individs behov.

  98. Vi hjälper dem
    att sätta egna målsättningar.

  99. De tränar på det
    genom hemuppgifterna som vi ger dem.

  100. Men hur kan kunskap om social
    färdighet hjälpa barn med autism?

  101. Egentligen handlar det om förmågan
    att kunna samarbeta i grupp.

  102. T.ex. att kunna interagera med andra.
    Att sätta sig in i andras perspektiv.

  103. Genom en kartläggning kan man hjälpa
    barnet att förstå sig själv.

  104. Men också
    att förstå vad andra tänkte.

  105. Lite att sätta sig in i
    andras perspektiv också.

  106. Det hjälper dem att känna sig bättre
    och få bättre självförtroende-

  107. -och träna på att prova på mer än
    att uppfatta att de inte kan nånting.

  108. I KONTAKT utgår vi ifrån
    att varje barn har styrkor.

  109. Framför allt personer med
    autismspektrumtillstånd.

  110. Man har hittat i forskning
    att 15 % av den här populationen-

  111. -har exceptionella begåvningar.

  112. Det vi genomsyrar i KONTAKT är-

  113. -att upptäcka dessa och hjälpa dem
    att hitta sina egna styrkor.

  114. Att kunna hantera konfliktsituationer
    och att kunna identifiera-

  115. -och förebygga dessa.
    Är matsalen problemet?

  116. Är det på morgonen
    när man ska gå upp?

  117. Har det varit problem med
    att ta på sig kläderna?

  118. Vi försöker öka deras vokabulär
    när det gäller känslorepertoaren.

  119. Att kunna uttrycka sina känslor
    på ett mer nyanserat sätt-

  120. -än bara "jag inte tycker om det här"
    eller "jag är arg".

  121. Det kan vara "jag är besviken". Det
    är många grader. "Jag är rasande."

  122. Den typen av olika begrepp
    försöker vi hjälpa dem att utveckla.

  123. Beskriver man sina känslor lättare,
    hanteras konflikter lättare.

  124. Vad såg ni? Fungerade det?
    Vilka resultat fick ni fram?

  125. Ja, det visade sig att deltagarna
    som har tagit del av behandlingen-

  126. -hade bättre social kommunikation.

  127. Alltså att känna igen ansiktsuttryck
    och icke-verbal kommunikation.

  128. Också att kunna uttrycka sig själv.

  129. Också motivation
    till social interaktion.

  130. Och sen anpassningsförmåga
    i sociala situationer.

  131. Och så har vi gjort
    en kvalitativ studie.

  132. -Vad fick ni för resultat där?
    -Positiva.

  133. Vi trodde att de som hade lägre
    resultat i den kvantitativa delen-

  134. -kanske skulle belysa
    att de inte var så nöjda.

  135. Men det visade sig att både de
    som vi kallar för högrespondenter-

  136. -de med goda resultat,
    och de som hade mindre-

  137. -hade positiv erfarenhet av
    att vara i KONTAKT.

  138. Att komma till KONTAKT-grupperna har
    inneburit ett stort framsteg för dem.

  139. Vi har hört nån tonåring som sagt:
    "Här känner jag mig trygg."

  140. "Den bästa plats
    där jag kan vara mig själv."

  141. Kan vi förmedla det till dem, har de
    möjlighet att vara öppnare för-

  142. -nya erfarenheter och pröva sig fram
    när det gäller sociala interaktioner.

  143. Så som jag ser det här med
    social tillgänglighet, det är ju...

  144. Det är vår demokratiska värdegrund
    egentligen.

  145. Det är en rättighet våra elever har
    och ges...

  146. Att göra skolan som är påtvingad
    tillgänglig i den mån jag kan.

  147. Du har rätt
    att få vara social på ditt sätt.

  148. Det kanske är att jag är social
    en timme om dagen.

  149. Det kanske är att jag får vara med
    tjugo minuter på rasten med nån.

  150. Att det är att få vara social på ett
    sätt så att jag orkar med tillvaron.

  151. Ska jag vara i en klass hela dagen
    och komma hem och vara slutkörd-

  152. -är det inte social tillgänglighet,
    utan barnet ska orka med sin vardag.

  153. Man måste göra miljön
    socialt tillgänglig-

  154. -så att man kan vara med.

  155. Att man vet t.ex.
    vad man gör i det här rummet.

  156. Eller vad vi gör...
    Att man kanske har bilder på...

  157. -Att det är begripligt.
    -Ja. Så att man kan vara med.

  158. En bra sak i förlängningen
    är elevens självkänsla.

  159. Om vi vänder på
    att det inte finns en tillgänglighet-

  160. -då tappar vi elevens självkänsla.

  161. Då har vi en miljö som är nedbrytande
    och knäckande för eleven.

  162. Så blir faktiskt konsekvensen
    om man inte får till det.

  163. Då gäller det att se till
    att barnet orkar den nivån.

  164. Om jag bara orkar vara social
    tio minuter per dag, är det så.

  165. Skolan i dag är ofta
    hela långa dagar.

  166. Därför försöker man hitta avbrott.

  167. "Nu kanske jag får rita i fem minuter
    för att hämta mig själv och andas"-

  168. -"så att jag sen orkar."
    Alla orkar kanske inte gå på rast.

  169. Vi har haft elever som fått sitta
    inne för att orka med lektionerna.

  170. Den orkar inte vara social
    varenda rast och leka hela tiden-

  171. -utan man får hitta ett lugn.

  172. Det kanske är social tillgänglighet
    att få välja. Jag vill vara inne-

  173. -för att det mår jag bäst utav.

  174. Det kanske inte är att vara med
    och umgås.

  175. Det är väl
    hur hela miljön är uppbyggd.

  176. Så att den blir socialt tillgänglig
    för alla.

  177. Det är ett mått också på
    hur miljön är. Är den tillgänglig?

  178. Det är den inte alltid.
    Det kan vara på många olika sätt.

  179. Är den tillgänglig för
    en som har allergi t.ex.?

  180. Om det luktar en massa parfym
    eller annat-

  181. -som den kan bli allergisk mot,
    då är miljön inte tillgänglig.

  182. Eller höga ljud för en annan,
    eller helt obegripligt...

  183. Om det finns skyltar med bara text
    t.ex.-

  184. -och man har svårigheter med läsning-

  185. -då är den inte socialt tillgänglig
    heller.

  186. Social tillgänglighet i klassrummet
    är ofta att man försöker anpassa-

  187. -så att man sitter bredvid nån
    som man funkar väl med.

  188. Att man har en plan. "De fixar inte
    att sitta bredvid varandra."

  189. Dem sätter man långt från varandra.
    Eller: "De får mycket gjort."

  190. "De kanske pratar,
    men det funkar för dem."

  191. Barnen som har de här svårigheterna
    vill så gärna bara vara med.

  192. Då kanske den eleven pratar bort
    en halvtimme-

  193. -men kanske jobbar dubbelt så fort.
    Man tittar på vad man är ute efter.

  194. Ska den vara tyst och sitta på
    sin plats eller jobba och trivas?

  195. Man har olika mål med eleven
    olika tider.

  196. Då får du in samspelet i den sociala
    tillgängligheten i klassrummet-

  197. -och att man tänker på hur man sätter
    samman grupperna eller eleverna.

  198. Då har man ju den biten. Det är en
    del i den sociala tillgängligheten.

  199. Den största utmaningen
    med de här barnen är att finna tiden-

  200. -att skapa en relation med dem så att
    man vet hur man ska bemöta eleven.

  201. Man ska inte bara vara lågaffektiv.

  202. Man ska också prata med
    ett positivt tonläge.

  203. Eleven kanske inte tycker om
    att jag står jättenära dig.

  204. Det kan vara små saker som för den
    här eleven betyder allt i världen.

  205. Och att hitta alla de sakerna...

  206. Också i planeringsarbetet...
    Man har så många ingångar i det.

  207. Man har styrdokument och... Att få in
    de bitarna och pussla ihop det-

  208. -och få göra det i lugn och ro.

  209. Jag heter Connie Kasari
    och är lektor på UCLA.

  210. "Remaking Recess" är ett ingripande
    som namngavs av vuxna med autism-

  211. -som berättade för oss om hur de
    upplevde skolrasterna som barn.

  212. Vi måste göra om rasterna.
    För de var inte så lyckade för dem.

  213. Många barn som hade fått tidig hjälp
    med sina sociala färdigheter-

  214. -misslyckades fullständigt i skolan.

  215. De behövde nåt mer för att kunna
    umgås med neurotypiska jämnåriga.

  216. Det är vettigt, men det är förvånande
    hur lite vuxna gör i barnens miljö.

  217. Om vuxna märker, reagerar på det
    och ingriper när det är lämpligt-

  218. -hjälper det dessa barn
    att umgås med jämnåriga.

  219. De flesta barn går i skolan
    för att träffa sina vänner.

  220. De är inte lika motiverade
    att göra ett prov eller en matteuppgift.

  221. Men de vill träffa sina vänner.

  222. Rasten är den tidsperiod
    som är ostrukturerad.

  223. De brukar få hänga med sina vänner.
    Man lär sig mycket på rasterna.

  224. Då skapar vi relationer
    och lär oss att samsas.

  225. Barn med autism är som andra barn.

  226. Lärare har en viktig roll i skolan.

  227. De kan hjälpa barn på många sätt
    att umgås med varandra.

  228. Vi har lärt lärare nåt så enkelt-

  229. -som att barnen vet
    vilka de ska leka med på skolgården.

  230. När de ställer upp sig i klassrummet
    innan de går ut på rast-

  231. -ställer läraren den enkla frågan:
    "Har alla nån att leka med?"

  232. Vi har haft stor framgång-

  233. -med att neurotypiska barn hjälper
    oss att hjälpa barn med autism-

  234. -eller andra sociala svårigheter.

  235. I en studie valde vi ut
    tre neurotypiska barn i ett klassrum-

  236. -som skulle hjälpa barn
    att leka med varandra.

  237. Vi hade alltid fler barn
    än vi kunde ta in i den här studien.

  238. Lärare och elevassistenter på skol-
    gården kan hjälpa barn på andra sätt.

  239. De kan se till att miljön
    har tillräckligt med aktiviteter-

  240. -som många olika barn
    kan syssla med.

  241. Vissa barn tycker om
    att spela fotboll eller basket.

  242. Men vissa barn har
    motoriska svårigheter-

  243. -och föredrar kanske sällskapsspel.

  244. Vi har haft barn som har haft
    Pokémon-klubbar och origami-klubbar.

  245. Det är bra när barnet med autism
    har en färdighet som förs in i klubben.

  246. Efter "Remaking Recess"-projektet,
    som bara varade i sex-åtta veckor-

  247. -umgicks barnen bättre med varandra.

  248. Fler neurotypiska barn angav barn
    med autism som en del av sin grupp.

  249. Barnet med autism angav också
    fler barn som sina vänner.

  250. Det som skolpersonal ska ta med sig
    är att de kan göra stor skillnad.

  251. Barn med autism har ett behov av
    att umgås med andra barn.

  252. Det vi vuxna kan göra på skolgården
    är att hjälpa barn att umgås.

  253. Var inte för påträngande, men ha enkla
    strategier för att få dem att umgås.

  254. Låt barnen sköta arbetet.
    Det är de duktiga på.

  255. Nu när vi har gått på
    att vi är 4-6-lärare-

  256. -fick jag 60 elever
    som jag inte haft tidigare.

  257. När jag går i korridorer, möter jag
    oftast elever från årskurs 1-3.

  258. Jag brukar säga: "Hur går det?"

  259. Att man börjar redan
    att möta de små barnen.

  260. För då säger de i korridoren:
    "Hej, vad kul att du är här!"

  261. Att man börjar där. Det har jag
    lite gratis nu när jag tog 4-6.

  262. Jag har stannat dem i korridoren
    tidigare år och pratat med dem.

  263. Då har man kunnat skapa
    en positiv kontakt med barnen.

  264. Man behöver inte säga "ta upp jackan"
    utan: "Vilken snygg tröja du har."

  265. Och ge kommentarer som de växer av.

  266. Det är en enorm vinst i
    att kunna vara på en skola ett tag.

  267. Att man kan tidigt bygga relationer.

  268. Jag är helt ny här.
    Jag har jobbat en termin.

  269. Hur bygger man relationer då?
    Hur går det till?

  270. Men det är lite samma sak.
    Att passa på i stunden och samtala-

  271. -och vara intresserad, ta dem
    på allvar och lyssna på eleverna.

  272. Det är inga konstigheter. Jag gillar
    det du beskrev utanför klassrummet.

  273. Du pratar om korridorerna. Man möts.

  274. Det är också ett synsätt.
    Skolans elever är allas elever.

  275. Så det mötet sker ju hela tiden.
    Att nätverka med eleverna-

  276. -är att söka kontakt, vara där,
    samtala och byta tankar och idéer.

  277. När barnet känner att det är nåt
    som är svårt att få ut-

  278. -kan man kanske vänta tio minuter
    och gå tillbaka och prata med barnet.

  279. Eller är det bättre att en annan
    pedagog försöker prata med barnet?

  280. Om det är nåt i klassrummet, kan det
    vara jättesvårt att prata med barnet.

  281. Då kan det vara bra
    att vänta en stund-

  282. -försöka smita ut med barnet eller
    att det får göra nåt med nån kompis.

  283. Eller att kompisen försöker.
    "Du, vad var det som hände?"

  284. Att man tar stöd av andra elever
    som man vet att den funkar med.

  285. För ofta står man själv
    i klassrummet.

  286. "Hur löser jag den här situationen
    när barnet låst sig?"

  287. Många gånger kan barnen vara verbala
    och uttrycka direkt:

  288. "Jag hatar den ungen." Den har ibland
    lätt att sätta ord på sina känslor.

  289. Så det är från individ till individ.

  290. Man funkar olika med olika personer.

  291. Eleverna funkar olika med olika
    personer i en sån situation också.

  292. Men jag tror att det bästa är att man
    väntar ut och tar det lite senare.

  293. Vi känner också igen-

  294. -att det kommer in en elev
    och smäller igen dörren.

  295. Vad är det då som avgör om man ska få
    en fungerande...lösning är fel ord.

  296. Men att man kan ta det på ett sätt
    som leder till nåt bra. Vad gör-

  297. -att man kan leda situationen vidare?

  298. Då kan jag känna att relationen med
    eleverna... Man känner varandra-

  299. -och har en fungerande kommunikation
    beroende på vem eleven är.

  300. Det kan vara allt ifrån att eleven
    kan visa hur arg man är...

  301. "Jag är arg fem på skalan av tio."
    Och där går gränsen.

  302. Då vet vi. "Då går vi i väg
    och är arg färdigt först."

  303. -Men man måste ju känna varandra.
    -Ja.

  304. Jag tänker också
    att det här arbetet innan det sker...

  305. Det förebyggande arbetet, som vi har
    varit inne ganska mycket på.

  306. Vi hade väl här i våras
    skolpsykolog, skolsköterska-

  307. -och specialpedagog från elevhälsan
    hos oss.

  308. Och att man ska jobba förebyggande.

  309. Det tycker jag känns jättebra.
    Innan det händer.

  310. Samtidigt har vi hela tiden pratat
    i kollegiet om att vara lågaffektiva.

  311. När barnet är argt,
    hjälper det inte att skrika.

  312. Då är det: "Nu tar vi det lugnt."
    Och att man skyddar de andra barnen-

  313. -för ett barn
    som drämmer igen dörrar.

  314. Då är det viktigt med:
    "Nu tar vi det lugnt."

  315. Att man försöker få situationen lugn
    och inte stressar upp sig själv.

  316. Backa och avleda.
    Och vara lågaffektiv.

  317. Det funkar bäst.

  318. Samtalet fortsätter
    på Utmelandsskolan.

  319. Dela med er av era tankar och idéer
    i sociala medier.

  320. Vill ni se mer så finns det
    på urskola.se. Hej då!

  321. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

  322. Översättning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Förhållningssätt och bemötande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För elever med NPF-diagnoser är det sociala samspelet i skolan en viktig tillgänglighetsfaktor. Vilka strategier kan man som lärare använda i det dagliga arbetet i klassrummet, och hur lägger man grunden för goda relationer? För Stefan Swén på Utmelandsskolan i Mora bygger den sociala tillgängligheten på hur han som lärare bemöter varje elev i klassrummet. Med kollegorna Marit Björn och Carina Sandgren Gustafsson samtalar han om hur man skapar tillhörighet för alla, också för de elever som delar sin skoldag mellan liten grupp och större klass.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Resonera och kommunicera i matte

Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Hur blir alla en del av klassen?

Hur ska skolan göra för att elever som behöver sitta ensamma med sitt skolarbete ändå blir en del av klassen och den sociala gemenskapen? Vilka krav kan man ställa i sociala sammanhang? Det pratar logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén om.

Fråga oss