Titta

Lärlabbet

Lärlabbet : På väg bort?Dela
  1. Skolfrånvaro innebär stora utmaningar
    för hela skolan-

  2. -oavsett om det handlar om långvarig
    frånvaro eller ströfrånvaro.

  3. Hur kan du som lärare upptäcka elever
    på väg bort och främja närvaro?

  4. När vi sätter eleven och elevens
    behov i fokus krävs det mycket jobb-

  5. -men det ger ett gott resultat.

  6. Min erfarenhet är att när jag
    har en relation med mina elever-

  7. -då kan lärande inträffa.

  8. När du ser
    att en elev är borta återkommande-

  9. -ska du aktivera dig som lärare
    och signalera vikten av närvaro.

  10. Lärare behöver föräldrar,
    och föräldrar behöver lärare.

  11. Man har bevisat
    att föräldraengagemang-

  12. -ger mer jämlika villkor
    i utbildningen.

  13. Välkomna! Kom in!

  14. Ett av sätten vi jobbar för
    att minska problematisk frånvaro-

  15. -är det vi kallar för "skolkärlek".

  16. Då såg vi... När vi började jobba
    på det här sättet-

  17. -med "studiegården" och ett
    professionellt bemötande av eleverna-

  18. -då såg vi att den gruppen minskade.

  19. Vi såg att resultaten gick upp, och
    vi fick högre meritvärden i betyg.

  20. Vi såg
    att andelen "hemmasittare" minskade.

  21. Då säger vi:
    "Klara, färdiga, plugga!"

  22. Skolkärlek är ett förhållningssätt
    som ska genomsyra alla lektioner.

  23. Det består av
    ett professionellt bemötande-

  24. -en uppriktig nyfikenhet
    på varje elev-

  25. -en förmåga
    att sätta elevens behov i fokus-

  26. -en förmåga att vara flexibel
    kring varje elev.

  27. Det bygger på tätt samarbete med EHT.

  28. Det bygger på tidiga orosanmälningar
    om man som lärare ser nånting.

  29. Det kan vara att man inte når målen
    i nåt ämnesområde.

  30. Det kan vara att nån börjar ta många
    sovmorgnar och sen inte kommer alls.

  31. Det kan vara nån
    där humöret plötsligt ändras.

  32. Små tecken som gör att vi ser
    att nåt inte stämmer-

  33. -och vi kan inte lösa det
    i arbetslaget.

  34. Har vi en snabb kommunikation med
    EHT, kan vi snabbare ta tag i det.

  35. Fördelen är att olika professioner
    kan se på elevens behov.

  36. Det är lätt som lärare
    att utgå från en klass.

  37. Det är läraren och det är klassen.

  38. Vi har vänt på perspektiven
    och utgår från varje individ-

  39. -eftersom de är så olika
    och har olika behov.

  40. Olika behov av att bli sedd
    och olika behov av att få stöd.

  41. Vi har märkt att när vi sätter
    eleven och elevens behov i fokus-

  42. -krävs det mycket jobb,
    men det ger ett gott resultat.

  43. Vi ser att vi når fler-

  44. -och vi ser att våra elever
    trivs väldigt bra i skolan.

  45. Det är svårt att sätta ord på
    en sån mjukvara-

  46. -men ett professionellt bemötande
    handlar om att se varje elev-

  47. -vara uppriktigt nyfiken
    på individen-

  48. -och att lägga det där lilla extra.

  49. Det kan vara en liten grej
    som att fråga hur det var i helgen-

  50. -eller hur det gick med de där orden.

  51. Det är inte rätt sida,
    men det är rätt rubrik.

  52. Det kan ha blivit nåt knas i frågan.

  53. Studiegården är schemalagd tid
    med pedagog som varje klass har.

  54. Till studiegården kommer man med
    uppgifter man inte har hunnit göra.

  55. Det kan vara ett prov eller
    en inlämning som man har missat.

  56. Det kan vara ett ställe
    där man kan jobba vidare-

  57. -med nåt man behöver extra stöd i
    med hjälp av pedagog.

  58. Det är ett ställe där man kan sitta
    i lugn och ro och prata med en vuxen-

  59. -och känna sig sedd
    och uppmärksammad.

  60. Studiegården kan man se
    som en del i "skolkärlek".

  61. Det är en plats där man som elev har
    chans att få extra stöd av pedagog-

  62. Chans att ta i kapp, chans att jobba
    lite djupare med nånting-

  63. -chans att utveckla en förmåga
    som man inte hinner på lektionstid.

  64. Förlåt, nu var jag otydlig.
    Jag menar det.

  65. Hur god pedagog jag än är, och hur
    mycket ämneskunskaper jag än har-

  66. -så är det svårt
    att få en lärandesituation-

  67. -om jag inte har
    en relation med mina elever.

  68. Min erfarenhet är att när jag har
    en relation med mina elever-

  69. -då kan lärande inträffa.

  70. Ofta kan man se att det börjar med
    ströfrånvaro eller sen ankomst.

  71. Sen blir det lite fler dagar,
    och sen blir det en vecka.

  72. Det kommer orosanmälningar
    att det inte funkar på en lektion-

  73. -eller att en elev inte klarar av
    att undervisas.

  74. Den här personen klarar inte... Vi
    får inte han eller hon till lärande.

  75. Jag tänker också att-

  76. -eftersom vi lägger mycket
    tid och kraft på relationsbygge...

  77. Har man en relation med en elev
    är det lättare att uppfatta signaler-

  78. -som avviker från det som har varit
    normaltillståndet när det har funkat.

  79. Jag vill ha reda på tidigt
    när det inte gick vägen-

  80. -annars kan det kännas motigt
    att höra av sig till sin chef.

  81. När det blev nånting positivt
    med att tala om att:

  82. "Jag vill ha hjälp"...

  83. Det tyckte jag gjorde en svängning
    i hur vi fick grepp om-

  84. -hur vi i elevhälsan
    skulle ta oss an fall på individnivå-

  85. -och hur vi skulle lägga kartan
    för mönster.

  86. Det är avgörande att det händer fort,
    att vi agerar fort-

  87. -att vi säger: "Nu känner jag oro för
    dig, Lisa, att du har varit borta."

  88. Att de känner att vi märker
    på en gång om nåt inte är bra.

  89. Det händer nåt magiskt när vi kan
    sätta in ett specialpedagogiskt-

  90. -skolkurativt-, medicinskt-
    och skolpsykologiskt perspektiv-

  91. -och att vi har plockat in
    lärarperspektivet i elevhälsan.

  92. Det har ökat förtroendet för
    vad vi som grupp kan göra.

  93. För att främja närvaro krävs tydlig
    struktur för närvaroregistrering.

  94. Det är viktigt
    med goda relationer lärare/elev-

  95. -och en fungerande samverkan
    med vårdnadshavare.

  96. Det menar Malin Gren Landell
    som är psykolog-

  97. -och regeringens särskilda utredare
    kring elevfrånvaro.

  98. Du har lett en statlig utredning
    kring elevfrånvaro.

  99. Det är en stor andel elever som inte
    når behörighet till gymnasiet.

  100. En förklaring är
    att man har problematisk frånvaro-

  101. -att man inte är i skolan
    i den utsträckning man behöver.

  102. Man har sett
    att det är en oroväckande hög andel.

  103. Då valde man från regeringen
    att belysa frågan med en utredning.

  104. Vad såg ni, då?
    Vad drog ni för slutsatser?

  105. Närvaroregistreringen
    behöver bli mycket bättre.

  106. Det är inte en administrativ uppgift.
    Det handlar om att se elever.

  107. Att förstå som lärare
    hur viktigt det är-

  108. -att jag tar ansvar för
    närvaroregistrering är en grundbult.

  109. Att eleven blir sedd.

  110. Det handlar också om schemaläggning,
    att inte ha håltimmar-

  111. -utan att hålla
    ett sammanhållet schema.

  112. Det handlar också om att ha
    en bra samverkan med elevhälsan-

  113. -men även överlämningar
    när eleven byter skola.

  114. Att mottagande skola får veta om
    det har varit problem med frånvaro.

  115. "Vad kan vi göra som funkade bra?"

  116. Vilka signaler
    behöver man reagera på?

  117. När du ser att en elev är borta
    återkommande ska du aktivera dig-

  118. -och fråga eleven
    och visa att du bryr dig.

  119. Ta reda på vad det kommer sig
    att frånvaron finns.

  120. Det kan även vara giltig frånvaro.

  121. Vi har många fall där giltig frånvaro
    sen har blivit ett stort problem-

  122. -med till exempel psykisk ohälsa
    och en stor frånvaro.

  123. I utredningen har vi sett
    att de skolor som ringer hem-

  124. -även vid giltig frånvaro
    och ställer rutinfrågor...

  125. "Vi ringer alltid
    när man har varit borta två dagar."

  126. "Vi vill hjälpa dig så att du
    inte kommer efter i skolan."

  127. Responsen de har fått från föräldrar
    är: "Vad skönt att ni ringde."

  128. Du pratar om att främja närvaro.
    Vad innebär det?

  129. Det finns mycket forskning
    om skolklimat.

  130. Där ingår relationen lärare/elev-

  131. -att skapa ett bra klimat där både
    lärare och elever känner sig trygga.

  132. Det kan handla om bullernivåer-

  133. -eller miljöer som är bra
    om man har astma och allergi.

  134. Väldigt mycket handlar om
    att ha en NPF-vänlig miljö-

  135. -anpassad till en neuropsykiatrisk
    funktionsnedsättning.

  136. När man tar reda på hur det är på
    skolan, ska man involvera eleverna.

  137. Sen handlar det om
    att samarbeta med föräldrar-

  138. -och betona vikten av närvaro.

  139. Hur kan man stötta en elev
    som jag känner är på väg bort-

  140. -som har
    en begynnande problematisk frånvaro?

  141. Där du har uppmärksammat?

  142. För en enskild elev handlar det om-

  143. -att skolan tar reda på varför
    det är svårt att komma till skolan.

  144. Vad är det som kärvar?

  145. Många elever vittnar om
    att de inte har fått nån utredning.

  146. De har inte gjort nån kartläggning.
    Man har gissat.

  147. Då handlar det om att fånga eleven
    och ha ett samtal.

  148. Det är bra om man gör det som lärare.

  149. "Jag har sett att du är borta på
    torsdagar eller de här lektionerna."

  150. Som lärare kan man säga: "Jag
    kan hjälpa dig att hämta igen det."

  151. "Du kan få extra tid på dig med det."

  152. Då kan man troligen hejda
    den där frånvaron.

  153. Koll och uppföljning
    ser jag som en grundgrej.

  154. Vi kan inte bara gå och ha
    bra bemötande. Vi måste ju ha koll.

  155. Jag tänker på hur vi jobbar
    med koll och uppföljning.

  156. Att elevhälsan får ses varje vecka-

  157. -att det finns tid avsatt
    att gå igenom veckans oro.

  158. Och att vi tar oss tid för att se
    mönster på en övergripande nivå.

  159. Jag tycker att vi har lärt oss mycket
    på de dagarna-

  160. -så att vi har kunnat vässa de här
    bubblorna och samverka bättre.

  161. Framgångsfaktorerna är alltså-

  162. -flexibilitet, samverkan, koll,
    uppföljning och bemötande.

  163. Det är jobbigt att slitas mellan
    ämnes- och relationsperspektiv.

  164. Elevhälsa och rektor
    kan fylla en kompletterande funktion-

  165. -i stället för att hamna
    i konkurrerande perspektiv.

  166. Det är inte alltid lätt att lyfta
    perspektivet från klassrummet.

  167. Det...

  168. Det är bra för då kan jag fokusera
    mer på vad jag är satt att göra.

  169. Så, absolut.

  170. Vad blir viktigt när vi märker att en
    elev är på väg att halka ur skolan?

  171. Att kroka arm med förälder
    är viktigt.

  172. Vi har inte alltid förstått det,
    men vilken skillnad det blir!

  173. Det kan bli väldigt konkret.
    Jag har åkt och hämtat elever.

  174. -Och SMS.
    -Ja. Aldrig sluta hamra.

  175. Även om det är svårt i situationen.

  176. Eleven tycker att den har den
    jobbigaste mentorn i hela världen.

  177. "Jag vill inte prata med dig!"

  178. -Men det hjälper.
    -Ja.

  179. Att vi hugger direkt och inte
    ger oss. De säger fula saker-

  180. -men med ett professionellt bemötande
    rinner det av.

  181. Jag tänker också
    att man skämtar om begreppet.

  182. När du kommer och frågar vad de gör.

  183. "Skolkärlek!" säger de
    när de pucklar på varandra.

  184. "Vad gör ni?"
    "Skolkärlek!"

  185. Det är viktigt att vi kartlägger
    varför de inte kommer till skolan.

  186. Vilka lektioner är det
    som inte klickar? Vad hände i går?

  187. Att man verkligen frågar eleven
    och inte generaliserar skolkare.

  188. Vad har den här individen att säga?
    Att man lyssnar.

  189. Ofta får man kloka svar.

  190. Mycket handlar om att låta elever
    känna att de blir sedda.

  191. -Det är ju ganska enkelt.
    -Egentligen är det det.

  192. -Är det det för alla?
    -Jag tror att man kan träna sig.

  193. Man är den sista att upptäcka
    om man inte har ett bra bemötande.

  194. Du mäter regelbundet om eleverna
    tycker att de är i ett bra bemötande.

  195. Du frågar också lärare,
    och där blir det en glipa ibland.

  196. Hur ska man ta upp det med en person?
    Det brottas vi lite med.

  197. Vilken typ av samtal hjälper en vuxen
    människa att vilja göra annorlunda?

  198. Vi utsätter ju eleverna för det.
    De blir bedömda.

  199. Vi lever i en bedömningskultur.

  200. Vi jobbar i skolan. Det ÄR
    frustrerande, jobbigt och komplext.

  201. -Men ibland är det härligt också.
    -Ganska ofta.

  202. Det är viktigt att konstatera
    att det kan vara så.

  203. Det skulle vara härligt
    att göra det mer som en manual.

  204. Vad ska man jämföra det med?

  205. En åtgärdslista. Hur vet du att du
    är bra på skolkärlek och bemötande?

  206. Det går inte att säga "le"
    och "sträck på ryggen."

  207. Det handlar om en anda man skapar,
    ett ömsesidigt trevligt klimat.

  208. Det handlar inte om att vara kompis.
    Ordet "professionell" är viktigt.

  209. Om de säger tokiga grejer,
    är vi ändå vuxna.

  210. Att man säger att nåt inte är okej.

  211. Den kritik det får är att det är
    lull-lull. Kompis ska man inte vara.

  212. Vi har en ämneskompetens
    som är reglerad med en legitimation-

  213. -som visar att lärare
    är förmögna att undervisa.

  214. Tänk om vi kunde få en relations-
    legitimation och relationskompetens!

  215. Jag heter Indra Costermans
    och jobbar på "The School Bridge."

  216. Det är en organisation
    som erbjuder stöd-

  217. -till skolor, lärare, föräldrar
    och elever-

  218. -både i grundskola och på gymnasiet.

  219. Vi har många olika projekt. Nästan alla
    inkluderar föräldraengagemang-

  220. -som ett sätt att främja
    jämlika villkor inom utbildning.

  221. Det är också ett bra sätt
    att främja skolnärvaro.

  222. Vi har mer än 170 nationaliteter
    där 1 av 5 barn lever i fattigdom.

  223. Lärare undervisar, men i det
    sammanhanget räcker inte det.

  224. Man måste bygga en god relation
    med elever och föräldrar-

  225. -och skapa förtroende.

  226. Vi fokuserar på socialt utsatthet, då
    utbildning är ett sätt att bryta det.

  227. Socialt utsatta barn föds in
    i en miljö fylld av svårigheter.

  228. De saknar många möjligheter.

  229. Lärare kan få vågskålen att väga över
    till förmån för de här barnen.

  230. När en skola ber om samarbete-

  231. -försöker vi få en bild av relationen
    mellan skola och föräldrar.

  232. När vi arbetar på ett projekt-

  233. -vill vi få insyn i alla aktiviteter som
    skolan organiserar för föräldrar.

  234. Vi ber om feedback
    från lärare, föräldrar-

  235. -och lägger samman det
    med våra egna intryck-

  236. -för att förbättra skolans policy
    om hur de samarbetar med föräldrar.

  237. Skolan kan till exempel organisera
    ett öppet klassmöte där vi är med.

  238. Vi observerar och fokuserar även
    på skolans goda praktiker.

  239. Hur de motiverar lärare och bygger
    en bra relation med föräldrar.

  240. Hur man kommunicerar tydligt
    med ord som alla förstår.

  241. Vissa föräldrar kan inte språket.

  242. De kan ha samma modersmål,
    men det kan vara svåra ord.

  243. Är de rädda att komma till skolan-

  244. -eftersom skolan bara kontaktar dem
    när de har dåliga nyheter?

  245. Vi föreslår andra aktiviteter
    och andra sätt att kommunicera.

  246. Lärare behöver föräldrar,
    och föräldrar behöver lärare-

  247. -så det handlar om motivation, om
    att välja rätt inriktning i skolan.

  248. Föräldrar och lärare behöver varann.

  249. Man har bevisat
    att föräldraengagemang-

  250. -ger mer jämlika villkor
    i utbildningen.

  251. Att skapa en god relation
    med föräldrar är inte så svårt.

  252. Det handlar om
    hur man positionerar sig.

  253. Det handlar om
    att hälsa utanför skolan-

  254. -eller om att ta en kaffe ihop.
    Ni kallar det för "att fika".

  255. Om relationen med föräldrarna är bra,
    kan man prata om svåra saker också.

  256. Man kan prata om läxor-

  257. -eller om resultat som inte är så bra,
    och man kan samarbeta.

  258. När ett barn ser att föräldrarna
    har en bra relation med skolan-

  259. -arbetar de hårdare
    och trivs bättre i skolan.

  260. Tack vare den känslomässiga
    relationen med skolan-

  261. -går lärandet bättre.

  262. Jag tänker att när man upprättar ett
    åtgärdsprogram ska eleven vara med.

  263. Som vi har pratat om flera gånger.

  264. Det är viktigt att höra hur eleven
    tänker. Vad den känner och tycker.

  265. Och föräldrarna.

  266. Mentorn har ett viktigt uppdrag
    i hela den processen-

  267. -i att vara den som stöttar eleven
    och är länken mellan skola och hem-

  268. -och är den som följer processen.

  269. Specialpedagog. Ibland kan
    skolsköterska och kurator vara med.

  270. Det är olika, men det är lagarbete
    att plocka dem som behövs.

  271. -Det tycker jag också.
    -Du vill ju gärna vara med.

  272. Många gånger är det olika språk som
    ska översättas för att få ihop det.

  273. Specialpedagogens roll
    blir många gånger att lyssna på-

  274. -både hur eleven upplever bristen
    men också läraren-

  275. -och se vad som fattas.

  276. Jag behöver vara med
    eftersom jag många gånger behöver...

  277. Det är sällan en attitydfråga.
    Det behövs förändringar runt en elev-

  278. -som kostar pengar
    eller kräver en annan organisation.

  279. Det vi ser är att alla våra elever
    och elever med ökad frånvaro-

  280. -är ju tydlighet i det vi gör.

  281. Vi behöver ha ett tydligt upplägg
    där det är tydligt vad som förväntas.

  282. Hur man förväntas ta sig dit,
    och hur vi kan jobba tillsammans.

  283. Det är härligt
    att vi kan vara flexibla.

  284. "Okej, du har svårt att sitta
    i den stora gruppen."

  285. Att vi då kan nyttja studion.

  286. "Jag har svårt när han förklarar,
    men henne förstår jag bättre."

  287. "Då kan du ha den lektionen
    med den andra läraren."

  288. Det är viktigt att vi aldrig ser det
    som ett misslyckande för nån.

  289. Vi är olika. Så måste det få vara.

  290. Att vara professionell innebär
    att man inte får vara ensidig.

  291. Man måste kunna visa en bredd
    med olika stilar.

  292. Bemöta många på ett värdigt sätt.

  293. Eleven kan vara ensidig men inte vi.

  294. Det finns en gräns för hur mycket
    man klarar att "solfjädra ut sig".

  295. Jag tycker att det har blivit
    prestigelöst att skicka elever...

  296. Samarbetet med studion känns så bra.

  297. Det kan ofta vara
    väldigt frustrerande-

  298. -och ha en stor elevgrupp med
    många olika behov när jag är bara en.

  299. Det hänger ihop med att förhålla sig
    professionellt över lag.

  300. Då delar vi upp det.
    Då samarbetar vi.

  301. Det här kan vi få hjälp med
    med den här eleven.

  302. Med en professionell inställning,
    kan man ta till sig avlastningen-

  303. -i hur mycket starkare vi blir
    runt varje elev.

  304. Som mentor kan jag känna-

  305. -att jag har ett visst antal verktyg.

  306. Man kan känna att nu har jag provat
    alla, men vi når inte framgång.

  307. Då måste jag få hjälp
    och samverka med nån annan aktör.

  308. Det kan vara Socialtjänsten, att vi
    behöver hjälpas åt kring eleven.

  309. Ofta Socialtjänsten men BUP också.

  310. Den kontakten tar man ju inte
    som mentor. Det är ju då...

  311. När man som mentor i sina arbetslag
    har använt alla verktyg-

  312. -kommer orosmejlen,
    och EHT kopplas in.

  313. Ibland kan man hitta nya verktyg.

  314. "Jag kollar med fotbollstränaren. Kan
    han hjälpa mig med den här eleven?"

  315. Eller att man bollar
    med de som jobbar på fritidsgården.

  316. Man kan få idéer och infallsvinklar.

  317. Utifrån att man känner eleven och vet
    vad den har för behov och drömmar.

  318. Eller om man själv kan se att det
    finns en brist som vi kan fylla.

  319. Vi behöver påminna varandra
    om att det är 24-timmarsungar.

  320. Vi har dem bara på dagen, men det
    är så mycket som ska klaffa i övrigt.

  321. Det händer många saker på 24 timmar.

  322. Vi kanske skulle bli ännu bättre
    på att samverka med andra aktörer?

  323. Speciellt i de fall där barnen
    är i väldigt komplexa situationer.

  324. Där känner jag mig otillräcklig
    många gånger.

  325. Det vore härligt att utveckla
    ett externt samarbete.

  326. Samtalet fortsätter på Mörsils skola-

  327. -och ni som har tittat, dela gärna
    med er av era tankar på #lärlabbet.

  328. Vill du se mera,
    finns det på urskola.se. Hej då!

  329. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

På väg bort?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Skolfrånvaro. På Mörsils skola i Åre har man vänt trenden med enskilda elevers problematiska frånvaro genom att stärka lärarnas relationskompetens. Grunden för arbetet är att ge "skolkärlek". Vi följer läraren Lisa Vestefjell i hennes arbete i studiegården, där hon ger eleverna extra stöd och en chans att hinna ifatt. "Att hinna se alla elever i ögonen är viktigt", säger Lisa.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Skolk, Skoltrivsel, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaMitt uppkopplade barn

Vilka utmaningar och möjligheter innebär digitaliseringen för barn och unga idag? Hur ska jag skydda mitt barn från faror på internet? Och hur ska de kunna veta vad som är sant och vad som är falskt? Vi möter forskare, lärare och föräldrar som delar med sig av kunskaper och erfarenheter om hur man kan stödja sitt barn i medie- och informationskunnighet (MIK) - både i skolan och i hemmet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Vägrar att gå till förskolan

En 6-årig flicka får panik av att vara på förskolan och vägrar att gå dit. Hur kan man hjälpa henne att komma över den negativa inställningen till förskolan? Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor.

Fråga oss