Titta

Lärlabbet

Lärlabbet : På väg tillbakaDela
  1. Enligt skollagen har elever rätt till
    utbildning, men alla deltar inte.

  2. Hur får vi tillbaka frånvarande
    elever och hur får vi dem att stanna?

  3. Målet är inte att de
    ska kunna sitta hemma en hel termin-

  4. -utan målet är att få dem tillbaka.

  5. Då gäller det, när de är här, att man
    visar att man vill ha dem här-

  6. -och att man vill att de ska lyckas.

  7. Nytorpsmodellen
    startade i Salems kommun.

  8. Under fem år jobbade vi med ett
    projekt för att få tillbaka elever-

  9. -som hade en långvarig frånvaro.

  10. Projektet syftar till att fundera på
    hur man kan sänka hindren-

  11. -för att eleven ska kunna komma tillbaka
    till undervisningen.

  12. Då var kameran i gång. Genomgången
    handlar om överslagsräkning.

  13. Jag ska inleda med att repetera kort-

  14. -det som sas kring avrundning, och...

  15. I klassrummen har vi kameror i taket-

  16. -som är anslutna till ett system
    där man kan spela in lektioner.

  17. Det började när vi hade elever som
    hade svårt att ta sig till skolan-

  18. -för att de skulle kunna hänga med
    i undervisningen när de var hemma.

  19. Ledningen hittade
    det här kamerasystemet-

  20. -som de kan följa hemifrån-

  21. -så att de är med på lektionerna
    även om de inte är på plats.

  22. Materialet hamnar sedan på en sluten
    Youtube-kanal som våra elever kan se.

  23. Inte bara de som inte är här,
    utan även de som vill titta igen-

  24. -eller repetera inför en examination
    har allt material tillgängligt.

  25. Och vilka tiotal har vi som ligger
    runt 177? Det är 170 och 180.

  26. När elever ser genomgångar på nätet-

  27. -skapar det kontakt med oss på skolan
    om det är våra filmklipp.

  28. Det finns massor med bra filmklipp.

  29. Det går bara att söka på Youtube-

  30. -men för dem som har hög frånvaro-

  31. -finns det en poäng i att det är vi
    som undervisar, som syns i filmerna.

  32. Det skapar en personlig kontakt.

  33. "Det här är min lärare, inte bara den
    som hamnar högst upp på en söklista."

  34. Då skapar det en möjlighet
    att man vill vara med i klassrummet.

  35. Nu har vi avrundat utifrån de strikta
    mattereglerna. Så här gör vi.

  36. Men om man använder det sunda
    förnuftet... Hur ska man tänka då?

  37. För vissa är det känsligt.

  38. Man kanske inte vill
    att nån ska fråga var man har varit.

  39. Andra har kamrater som känner dem väl
    och vet att de inte har varit där-

  40. -och de har lättare att kliva in.

  41. För dem som behöver bli inslussade
    har vi en mindre undervisningsgrupp-

  42. -där de kan sitta enskilt och steg
    för steg komma med ut i klassrummet.

  43. För de elever som är borta finns det
    ofta en anpassad studiegång-

  44. -så ofta kanske de inte
    läser samtliga NO-ämnen.

  45. Jag prioriterar kärnämnena,
    och i mitt fall är det matematik.

  46. Då är det som med alla elever
    - jag behöver möta dem där de är.

  47. Jag kan behöva möta en elev
    i årskurs nio på årskurs sju-nivå.

  48. Om de inte har varit borta så länge
    kan de jobba med vanligt material-

  49. -fast i avskalade former-

  50. -så att de har en chans
    att komma ikapp gruppen.

  51. Det kan ju också vara ett hinder.

  52. "Alla andra jobbar med nåt annat,
    och jag jobbar med det de har gjort."

  53. Då kan man använda uteslutningstänk.
    Om du lägger till nollor...

  54. Man får ju jobba på två olika sätt
    med elever som inte är här.

  55. Dels är det undervisningsbiten-

  56. -och det löser sig genom
    att man kan spela in och se live.

  57. Men det kanske inte hjälper eleven
    att komma tillbaka.

  58. Målet med vår utrustning är inte att
    de ska kunna sitta hemma och titta-

  59. -utan målet är att få tillbaka dem.

  60. Då gäller det att man visar
    att man vill att de ska vara här-

  61. -och bryr sig om att de lyckas.

  62. Bara fortsätt, sen hojtar du till.

  63. Det viktiga i arbetet
    med skolfrånvaro är att det skulle-

  64. -i en stressad vardag, kunna vara så
    att man tappar bort fokus-

  65. -eller tycker att det är föräldrarnas
    ansvar att se till att elever kommer-

  66. -annars är det utanför vår "ram".

  67. Vi får aldrig hamna där.

  68. Vi måste hålla fokus och jobba-

  69. -även om de inte vill komma tillbaka.

  70. Den känslan kan man ju ha,
    men man får se det över tid.

  71. Små steg är viktiga att uppmärksamma.
    Man får inte ha så bråttom.

  72. De utvecklas på vägen också, även om
    det inte är mot betyg i alla ämnen.

  73. De gör en resa genom att ta små steg
    och känna sig trygga.

  74. Det är viktigt att man inte ständigt
    anklagar dem för att inte vara här-

  75. -utan att man visar hur glad man är
    när de är här för en stund.

  76. Jag tänker även på det de uppnår
    även när de inte är här utan hemma-

  77. -och visar via Skype eller Facetime
    eller vad ni använder er av.

  78. Man visar hela tiden de små stegen.

  79. Jag märker att eleverna blir
    otroligt glada när de får feedback-

  80. -och att den inte dröjer.

  81. När de har gjort nånting får de
    en återkoppling, oftast positiv-

  82. -och blir glada och vill vidare.

  83. Nyckeln är att hitta individen-

  84. -och dess personliga
    förhållningssätt-

  85. -och vad som behövs för att nå fram.

  86. Absolut. De ska lita på en.

  87. De ska ha ett förtroende för en.
    Man behöver ett förtroendekapital.

  88. För att bryta långvarig elevfrånvaro
    behövs stödinsatser från olika håll.

  89. När eleven är tillbaka
    måste man arbeta närvarofrämjande-

  90. -med de strukturer som fungerat väl.

  91. Steve Berggren är neuropsykolog
    och har arbetat med Nytorpsmodellen.

  92. Kan du berätta om Nytorpsmodellen?

  93. Nytorpsmodellen var en modell
    som startade i Salems kommun.

  94. Under fem år jobbade vi med ett
    projekt för att få tillbaka elever-

  95. -som hade långvarig skolfrånvaro.

  96. Olika metoder säkerställde
    att de kunde komma tillbaka.

  97. Det är ett tankesätt
    och ett sätt att arbeta-

  98. -som går ut på att se behoven:

  99. Föräldrars behov, pedagogernas behov,
    men med eleven i centrum.

  100. -På vilket sätt hjälpte det?
    -Vi gjorde en utvärdering av det här.

  101. På många sätt
    krävde det en del av skolorna-

  102. -för att anpassa det som krävdes
    för att komma tillbaka.

  103. Vi jobbade nära pedagoger och
    mentorer, men även mot skolledare.

  104. De upplevde det som en belastning-

  105. -men efterhand hittade vi
    gemensamma sätt att jobba.

  106. En lärdom av det här är att olika
    professioner jobbar ihop mycket.

  107. Vi utbildade pedagogerna-

  108. -och hade samtal med föräldrar och
    pedagoger och försökte föra ihop dem.

  109. Det visade sig att många gånger
    hade man liknande svårigheter hemma.

  110. Vi hade handledning med pedagoger-

  111. -och tittade på pedagogiska uppgifter
    och hur man kunde stärka dem.

  112. Du har nämnt vikten av att koordinera
    stödinsatser och vem som gör vad.

  113. -Hur tänker du där?
    -Alltså...

  114. När vi jobbade med modellen
    var vi på många samverkansmöten.

  115. Många föräldrar
    som hade barn med olika NPF-

  116. -hade så otroligt många att träffa.

  117. Man kallade till möte, men där satt
    personer utan mandat att bestämma-

  118. -vilket innebar att man var tvungen
    att ha ett nytt möte.

  119. "Jag måste fråga min chef."

  120. De som sitter i de här mötena måste
    ha mandat att bestämma olika saker.

  121. Vi försökte minimera mötena
    till färre personer, helt enkelt.

  122. Om man väl får tillbaka en elev...
    Hur får man hen att stanna?

  123. Det är viktigt att man upprätthåller-

  124. -den struktur och den miljö
    man har skapat.

  125. Vi har gjort att individen har kommit
    tillbaka. Det är första steget.

  126. Men om man kommer tillbaka
    och märker att allting är sig likt-

  127. -faller ju liksom incitamenten
    för att vara där.

  128. Du har pratat om vikten av dialog-

  129. -mellan vårdnadshavare och skola.
    Vad menar du då?

  130. Det vi såg när vi jobbade med
    Nytorpsmodellen var att det fanns...

  131. Man kastade skit på varandra.

  132. Skolan skulle fixa för ens barn-

  133. -och skolan tyckte att föräldrarnas
    ansvar var att få barnen till skolan.

  134. Vi förde ihop skolan och föräldrarna-

  135. -för att prata om svårigheterna
    med att få barnet till skolan-

  136. -och svårigheterna
    med att möta barnen i skolan.

  137. Sen försökte vi
    hitta olika samarbetsformer-

  138. -som att göra en Googlekalender-

  139. -så att det fanns en tydlig struktur
    och ett tydligt schema-

  140. -så att både skolan och föräldrarna
    hölls informerade om vad som hände.

  141. Inte bara:
    "Nu funkar inte Kalle igen."

  142. Utan också lyfta fram positiva saker
    som faktiskt inträffar.

  143. Det viktigaste ansvaret som rektor
    är att skapa det här utgångsläget-

  144. -där vi sätter oss ner
    med elev och vårdnadshavare-

  145. -så att vi tillsammans kan göra
    en kartläggnings över elevens behov.

  146. De skiljer sig beroende på individ-

  147. -men därför är det så viktigt att få
    individen att delta i det här mötet.

  148. Att få göra sin röst hörd och få
    möjligheten att påverka sin skolgång.

  149. -Det är eleven det handlar om.
    -Vi som jobbar som lärare...

  150. När eleven är tillbaka
    i undervisning i någon form-

  151. -är vårt jobb att hitta anpassningar
    mer knutet till det ämne man läser-

  152. -och eventuella svårigheter och behov
    som man behöver hjälpa dem att klara.

  153. Det som har varit problematiskt
    är när elever inte har velat komma.

  154. Då har det visat sig att de känner
    att man inte har lyssnat på dem-

  155. -utan att man är så ivrig
    att man gör anpassningar-

  156. -som inte är de som eleven har valt.
    Då får man backa.

  157. Man vill ju så mycket
    att man erbjuder en uppsjö av saker-

  158. -och det kan bli för mycket
    så att man skrämmer bort dem.

  159. Därför är det viktigt att lyssna.

  160. Vissa kanske är helt onödiga. "Tror
    de inte att jag klarar det där?"

  161. Man måste lyssna och anpassa sig-

  162. -för det kan vara
    bara en liten grej som behövs-

  163. -för att resten ska gå av sig självt.

  164. Ofta har det inte
    med ämnena att göra-

  165. -utan nyckeln har varit att vi ska
    möta vid dörren och ringa och väcka.

  166. Det är också en bekräftelse
    att vi tänker på dem.

  167. Bara där startar ju dagen positivt.
    Ett sms, att vi ringer och möter...

  168. Det är otroligt viktigt
    för att dagen ska bli lyckad.

  169. Vi har haft föräldrar som har sagt:
    "När ni skickar blir det ny energi."

  170. Även om inte vi ser resultaten så har
    det betydelse. Man får inte ge upp.

  171. När man tänker på utgångspunkten-

  172. -tittar vi på vår liksidiga triangel-

  173. -där vårdnadshavaren, eleven
    och läraren får lika stor roll.

  174. Men kring elever med skolfrånvaro
    måste vi koppla till andra personer.

  175. Där blir det kanske viktigt
    att mentorn är med i mötet-

  176. -men du är nästan alltid knutpunkten-

  177. -för du kan skapa en annan relation.

  178. Ja, lite som en... Vad ska man säga?
    En koordinator.

  179. Jag sammanfattar och ser behoven-

  180. -och ser till så att eleven
    på bästa sätt får det hen ska ha.

  181. Det handlar om att skapa relationer
    till de lärare som eleven behöver-

  182. -men också att sakta men säkert få
    dem att lita på att det ska gå vägen.

  183. Det är ovärderlig hjälp att kunna
    få återkoppling och idéer som du ser-

  184. -som vi kanske inte har tänkt på.
    Det är en jätteviktig roll.

  185. Om man kan koppla ämnen till deras
    intresseområden så underlättar det.

  186. Det är en ingång
    till nåt de tycker om.

  187. Det är viktigt att komma ihåg att de
    kan vara hos oss en hel dag ibland-

  188. -inne hos dig eller på lektionerna
    och allt verkar vara frid och fröjd.

  189. Men det är ju väldigt ömtåligt.

  190. Minsta lilla bakslag kan leda till
    att man är hemma en vecka-

  191. -och där måste man känna av tempen.
    Hur långt kan vi gå just nu?

  192. Jag heter David Heyne
    och är forskare och föreläsare-

  193. -vid psykologiska institutionen på
    universitetet i Leiden i Nederländerna.

  194. Skolprojektet beskrivs som utvecklings-
    psykologisk kognitiv beteendeterapi...

  195. ...för ungdomar som skolvägrar.

  196. Vi började fundera på hur man kan göra
    kognitiv beteendeterapi-

  197. -mer effektivt
    för elever som inte kommer till skolan.

  198. Vi gjorde ett antal saker
    för att förbättra effektiviteten med KBT-

  199. -varav en var en modul
    som fokuserade på depression.

  200. Detta är vanligt förekommande
    bland skolvägrande ungdomar.

  201. Dessutom inkluderade vi en modul
    som fokuserar på kommunikation-

  202. -och problemlösning inom familjen.

  203. Stress inom familjen kan ha samband
    med depression och skolvägran-

  204. -så det är viktigt att lära familjer
    hur man minskar den stressen-

  205. -genom effektiv kommunikation
    och familjeorienterad problemlösning.

  206. Oavsett om ungdomarna
    har ångest eller humörsvängningar-

  207. -vill vi lära dem att bli problemlösare.

  208. De kan lära sig identifiera problemet-

  209. -komma på ett antal olika lösningar
    och därefter välja den effektivaste.

  210. Vi fann att ungdomar
    med ångeststörning och depression-

  211. -efter interventionen, som bestod
    av tolv till fjorton sammankomster...

  212. En stor del av dem, femtio procent,
    återvände till skolan.

  213. Deras ångest och depression minskade-

  214. -och skolnärvaron förbättrades.

  215. Men det var bara femtio procent
    som kom till skolan regelbundet-

  216. -och inte längre led av ångeststörning
    eller depression.

  217. Vi ser en förbättring,
    men vi har fortfarande långt kvar-

  218. -vad gäller hur vi bemöter behoven hos
    skolvägrande elever och deras familjer-

  219. -och hjälper skolan att stötta ungdomar-

  220. -så att de återvänder och stannar kvar.

  221. Det handlar om att sänka hindren-

  222. -så att eleven kan komma tillbaka
    till undervisningen.

  223. Det viktiga när de återvänder, särskilt om
    de har varit borta en längre period-

  224. -är att alla är väl förberedda
    inför återkomsten.

  225. Vi hjälper eleven med strategier-

  226. -hjälper föräldrarna att stötta sitt barn-

  227. -och jobbar för att sänka hindren.

  228. Planen måste förmedlas till all relevant
    personal så att alla är på samma sida-

  229. -och insatta i elevens tidigare svårigheter
    och specifika behov.

  230. Skolans mål
    är att kortsiktigt sänka hindren-

  231. -för att göra det lättare
    att komma tillbaka till skolan.

  232. Det är lättare att behålla eleverna
    än att få dem tillbaka.

  233. När de är tillbaka är det viktigt
    att behålla den plan man har tänkt.

  234. Att inte stressa, att ta små steg
    och att låta eleven ha taktpinnen.

  235. -Och tajt kontakt med hemmet.
    -Och att man är lyhörd.

  236. Och att man kollar med eleven
    och känner av om man är på banan.

  237. Sen är det viktigt från början-

  238. -att man visar en plan.

  239. "De här sakerna vill jag att du gör."

  240. Att man skalar ner det så att det
    inte blir en orsak att inte komma.

  241. -"Det är ingen idé."
    -"Det är för mycket."

  242. Man läser ju inte bara ett ämne,
    men om man visar...

  243. "Det här vill jag att du gör."

  244. Där är er kommunikation viktig.

  245. När det blir bakslag och svårigheter
    som vi inte lyckas möta...

  246. Om eleven hamnar hemma igen måste vi
    visa att det finns en möjlighet-

  247. -att beta av de här bitarna, och där
    blir er kommunikation jätteviktigt.

  248. Vårt arbete i klassrummet
    blir viktigt när det ska presteras.

  249. Det är en sak att sitta med, träna
    på saker och lyssna på genomgångar-

  250. -men att visa vad man har lärt sig...
    Pressen kan orsaka en tillbakagång.

  251. Du har varit inne på att hitta nivån-

  252. -så att inte eleven tror att lärarna
    inte tror att den inte kan nånting.

  253. Ibland kanske de ligger över
    eleverna i samma årskurs-

  254. -för det är inte det som är grejen.

  255. Man behöver bli utmanad även om man
    har svårt att ta sig till skolan.

  256. Vi måste utmana eleverna där de är.

  257. I de flesta fallen är det en elev
    som man vet hur hen ligger till.

  258. Sen har vi också möjligheter, förutom
    att de kan titta live och sånt-

  259. -att använda andra verktyg
    för att kommunicera med eleven.

  260. Man kan använda videosamtal-

  261. -och vi har våra lärplattformar
    där man kan arbeta med eleverna.

  262. Att hitta rätt svårighetsgrad,
    eller vad man ska säga...

  263. Om man tar sig tid att göra arbetet
    så finns verktygen.

  264. Ni är bra på att använda tiden
    även om eleven är kvar hemma.

  265. Om det är elever som vill skola...

  266. Det är inte bara innanför våra väggar
    utan man kan använda hjälpmedel-

  267. -och eleven kan göra uppgifter hemma-

  268. -så att ni hittar nivån
    fast de är borta.

  269. Då ser man att man kan lyckas.

  270. När man får eleven tillbaka gäller
    det att behålla de nya vanorna-

  271. -och få det till att bli goda vanor.
    Det är en utmaning ibland.

  272. Att det inte ska falla tillbaka-

  273. -eller att det blir rutiner
    under tiden hemma som försvårar.

  274. Vad är knepen kring
    att få de goda vanorna att vara kvar?

  275. Att man tillhör ett sammanhang,
    har sin plats och är saknad.

  276. Och att man har satt upp ett mål
    där framme som man vill nå-

  277. -och att vi som vuxna och lärare
    måste förstärka det hos dem.

  278. Vi måste visa om och om igen
    hur viktiga de är.

  279. Förhållningssättet till de här
    eleverna måste gälla alla på skolan.

  280. Som elev med skolfrånvaro måste man
    känna vikten av att man är där.

  281. Sen är det även bemötandet på plats.

  282. Ingen vuxen ska pressa en eller
    ifrågasätta varför man inte var där.

  283. Det handlar om en människosyn.

  284. Skolan är orsaken till varför eleven
    inte har varit i skolan.

  285. Problemet sitter inte hos eleven.
    Vi har inte mött elevens behov.

  286. Det förhållningssättet är det viktigt
    att alla på skolan omfattar.

  287. Samtalet fortsätter på Kringlaskolan.

  288. Du får gärna dela med dig av dina
    tankar på hashtag "lärlabbet".

  289. Vill du se mer
    så finns det på urskola.se. Hej då!

  290. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

På väg tillbaka

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Skolfrånvaro. På Kringlaskolan i Södertälje jobbar man med att vända elevers problematiska frånvaro till närvaro. Hur ser återgången till skolan ut? Vad behöver en elev för att ta steget tillbaka och hur säkerställer skolan att närvaron framskrider? Vi följer läraren Mattias Pihl på hans lektion i matematik, som både bandas och direktsänds. Mattias klass finns i klassrummet men består också av elever som följer lektionen hemifrån. Mattias har dessutom en förinspelad miniversion som eleverna kan titta på före lektionen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Skolk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att lära sig matte med huvudräkning

För att kunna räkna i huvudet måste man lära sig en mängd strategier och välja den som passar bäst för situationen. Det säger Wiggo Kilborn, lärarutbildare. Men det är inte säkert att samma metod passar alla individer. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Trött av mycket ljud

Hur kan skolan underlätta för ett barn som är ljudkänsligt? Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo samtalar med en mamma som är orolig för hur det ska bli för hennes son när han börjar ettan.

Fråga oss