Titta

UR Samtiden - Bokprovning 2017

UR Samtiden - Bokprovning 2017

Om UR Samtiden - Bokprovning 2017

Föreläsningar och analyser av trenderna i barn- och ungdomslitteraturen. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokprovning 2017: Normer och inkludering för barn och ungaDela
  1. Många skildringar uttrycker
    att det är okej att vara annorlunda-

  2. -och att det är viktigt att
    få vara sig själv och göra egna val.

  3. Det handlar också mycket om
    att hitta sitt eget sammanhang.

  4. Jag heter Kajsa Bäckius, och jag är
    bibliotekarie på Barnboksinstitutet-

  5. -och nu ska det handla om normer och
    inkludering och inkludering i normen.

  6. Nationalencyklopedin
    definierar "norm"-

  7. -som "det normala eller godtagna
    beteendet i t.ex. en social grupp".

  8. Det handlar alltså om vad som är
    normalt att göra, säga, vara, se ut-

  9. -och idéer och föreställningar om
    vad som anses normalt i samhället.

  10. När jag pratar om samhällets normer-

  11. -menar jag de normer som råder
    i vårt svenska samhälle i dag-

  12. -för normer kan se olika ut
    beroende på ens sammanhang-

  13. -och var i världen man befinner sig.

  14. Definitionen på "inkludering" är
    "låta ingå som del i viss grupp".

  15. Inkludering i normen
    blir då att man vidgar normen-

  16. -och låter fler ingå i normen
    och det som anses vara normalt.

  17. När nåt inkluderats i normen
    så anses det inte längre-

  18. -som annorlunda eller konstigt.

  19. I litteraturen kan inkludering ske
    dels genom en ökad representation-

  20. -dels i hur personer
    och olika företeelser skildras:

  21. Om det skildras på ett positivt sätt
    eller om det ses som ett problem.

  22. I 2016 års utgivning
    ser vi ganska många exempel-

  23. -på skildringar
    av företeelser och personer-

  24. -som anses avvika från normen.

  25. Vi ser skildringar av funktions-
    variationer, fysiska och psykiska-

  26. -och vi ser skildringar av kropp, ut-
    seende, sexualitet och könsidentitet-

  27. -som anses avvika från normen.

  28. Men att skildra och synliggöra
    är inte samma sak som att inkludera.

  29. Att nåt skildras leder inte alltid
    till att det inkluderas i normen-

  30. -utan det beror helt på hur
    skildringen och synliggörandet sker.

  31. Sker det en inkludering av roman-
    gestalterna i 2016 års utgivning-

  32. -och har utgivningen
    blivit mer inkluderande?

  33. Det ska jag titta närmare på
    under den här föreläsningen.

  34. I andra Bokprovningar har vi studerat
    hur olika hudfärger representeras-

  35. -och resultatet
    har varit ganska nedslående.

  36. Vi har inte tittat på det specifikt
    2016, men vi har sett övergripande-

  37. -att förekomsten av mörka och icke-
    västerländska huvudpersoner har ökat.

  38. Den största anledningen till det är
    ett ökat antal flyktskildringar.

  39. Det kommer vi att få höra mer om
    i en annan föreläsning.

  40. Men det finns även mörkhyade personer
    som inte är på flykt-

  41. -och då har vi t.ex.
    "Black Vogue - Skönhetens nyanser"-

  42. -som är en bok om smink och skönhet
    för "alla nyanser av svart"-

  43. -"oberoende av ursprung och kön".

  44. När det gäller representation
    och etnicitet har vi också sett-

  45. -att det har kommit fler böcker som
    är utgivna på andra språk än svenska.

  46. Det är mest invandrarspråken
    som ökar, till exempel arabiska.

  47. Här ser vi
    boken "Spring, Amina!" på arabiska-

  48. -och det är
    en bok som är översatt från svenska.

  49. I 2016 års utgivning
    ser vi också flera exempel-

  50. -på skildringar
    av funktionsvariationer.

  51. Att man säger "variationer",
    inte "nedsättningar", visar på-

  52. -att man har en annan syn på det.

  53. Ofta försöker man se till det
    positiva med de här variationerna-

  54. -i stället för
    problemen med nedsättningarna.

  55. I "London Eye-mysteriet" har
    huvudpersonen Aspergers syndrom-

  56. -och tack vare att hans hjärna
    har ett annat operativsystem-

  57. -så lyckas han lösa ett mysterium.

  58. I "Jag har Tourette. Rätt. Rätt.
    Och lite ADHD" kan vi läsa:

  59. "I leken blir Sofies dåliga
    impulskontroll hennes starka sida."

  60. Många skildringar uttrycker
    att det är okej att vara annorlunda-

  61. -och att det är viktigt att
    få vara sig själv och göra egna val.

  62. Det handlar också mycket om
    att hitta sitt eget sammanhang.

  63. "'Annorlunda' betyder 'sällsynt'",
    säger läraren-

  64. -i "Noel
    och den magiska önskelistan".

  65. Noel har hamnat utanför
    i den nya klassen där han har börjat.

  66. Han vill inte gå ut på rasterna, och
    först beskrivs det som ett problem-

  67. -men så småningom hittar Noel
    ett annat sammanhang med en ny vän-

  68. -och han känner sig också stärkt
    och bekräftad av sin nya lärare.

  69. "Du är inte ensam, Stargirl" är
    en mejlroman mellan två personer.

  70. Dels handlar det om Stella,
    som är med i klassens populära gäng-

  71. -men känner sig låst i den rollen,
    dels handlar det om Milo-

  72. -som är
    ensam och mobbad i sin nya klass.

  73. Båda två kämpar på sina egna sätt-

  74. -med att tillåtas vara den de är
    och få göra sina egna val.

  75. I och med mejlväxlingen
    får de en ökad förståelse-

  76. -för andras och varandras olikheter-

  77. -och det öppnar för en möjlighet
    för dem att kunna göra sina egna val-

  78. -och accepteras för den de är.

  79. Bland återutgivningen
    hittar vi bilderboken "Pricken"-

  80. -om att normen hos en del
    inte är norm hos andra-

  81. -och "Konstiga djur"-

  82. -där skogens konstigaste djur ska
    utses i en tävling med ett fint pris.

  83. Det slutar med
    att tävlingen inte kan avgöras-

  84. -för inget djur är konstigare än nåt
    annat, så ingen eller alla vinner.

  85. Att vara konstigast blir här positivt
    eftersom man då vinner en tävling.

  86. Mer problematiska normskildringar
    hittar vi i skildringar av kroppen.

  87. Kroppar som faller utanför normen-

  88. -upplevs ofta som problematiska,
    särskilt i andras ögon.

  89. Personerna upplever
    att omvärlden ser på deras kroppar-

  90. -som konstiga och felaktiga.

  91. I "Kampen mot superbitcharna" har
    huvudpersonen albinism och synfel-

  92. -och hon beskriver vid ett tillfälle
    hur andra ser på henne:

  93. "Skälet till att alla vet vem jag är,
    är att jag är ett missfoster."

  94. På samma sätt
    beskriver Grace i "Vi är en"-

  95. -hur andra ser på henne
    och hennes tvillingsyster-

  96. -som hon sitter ihop med,
    de är sammanvuxna:

  97. "De väluppfostrade säger 'förenade',
    men vi har kallats annat också:"

  98. "'Missfoster', 'odjur', 'mutanter'
    och till och med 'tvehövdad demon'."

  99. "Då grät jag så mycket att
    mina ögon var svullna i en vecka."

  100. Boken utgår från Grace,
    och vi får ta del av hennes tankar-

  101. -och hur livet
    som sammanvuxen tvilling är.

  102. Kan man vara olika personer
    när man delvis delar kropp?

  103. Är det okej att inte vilja skiljas
    åt, även om det hade förenklat livet-

  104. -och man bättre
    hade passat in i normen?

  105. Utseende- och skönhetsnormer
    tas även upp i "Dumplin'"-

  106. -där Willowdean är överviktig.

  107. Hon accepterar det, men hon känner
    ändå att hennes kropp inte duger-

  108. -i omgivningens ögon.

  109. Det finns en dubbelhet i det här
    som många nog känner igen sig i.

  110. Man vill känna
    att kroppen är okej som den ser ut-

  111. -men känslan hänger inte riktigt med.

  112. Det beskrivs när Willowdean-

  113. -ska hångla
    med den snygga killen hon gillar:

  114. "Men så fortsätter hans fingrar
    nerför min rygg till min midja."

  115. "Det känns som ett knivhugg i ryggen.
    Mitt sinne förråder min kropp."

  116. "Insikten om att han rör mig och min
    svällande midja ger mig kväljningar."

  117. "Jag jämför mig med alla andra tjejer
    med släta ryggar och smala midjor."

  118. Samtidigt ger hon också uttryck för
    att hennes kropp måste få vara okej-

  119. -t.ex. här: "Feta tjejer ska vara
    allergiska mot offentliga pooler"-

  120. -"men jag älskar att bada. Varför ska
    jag be om ursäkt för mina stora lår?"

  121. Så småningom börjar hon
    alltmer ifrågasätta normer-

  122. -kring kroppen och utseendet.

  123. Tillsammans med några vänner, vars
    kroppar inte heller är normativa-

  124. -ställer hon upp
    i den lokala skönhetstävlingen.

  125. Boken ska vara
    en del i kroppspositivismrörelsen-

  126. -som uppmuntrar individen
    att tycka om sin kropp som den är.

  127. Kroppen som en begränsning ser vi
    skildrat i boken "Tala är guld".

  128. Den handlar om Amy, som har
    cerebral pares och svårt att prata-

  129. -och kontrollera delar av kroppen,
    men intellektet är intakt-

  130. -och Matthew som har tvångssyndrom-

  131. -och tvångsmässigt
    måste utföra särskilda ritualer.

  132. Amy har gått i vanlig skola
    men inte haft vänner bland jämnåriga.

  133. Hon känner ofta att det är kroppen
    som gör att hon inte kan delta-

  134. -och hon har också haft svårt
    att kommunicera med andra.

  135. I boken talar hon genom en taldator,
    så hon skriver på ett tangentbord-

  136. -och så läser den upp det hon säger,
    och talet är markerat med versaler.

  137. Hon säger: "Jag är misslyckad. Min
    kropp svek mig, som den alltid gör."

  138. Matthew har haft vänner
    men dragit sig undan dem-

  139. -i och med att tvångssyndromen-

  140. -har tagit mer kroppsliga uttryck
    och begränsar hans tillvaro.

  141. När Matthew blir anställd
    som Amys kamratstödjare-

  142. -så är det lika mycket Amy
    som stöder Matthew i hans problem.

  143. Kroppar som feltolkas av omgivningen
    syns i skildringar av transpersoner.

  144. Kroppen stämmer här inte överens
    med den egna könsidentiteten.

  145. Vi såg redan förra året
    att det kom fler böcker om trans-

  146. -och det har fortsatt att öka 2016.

  147. Vi ser det i både mellanåldersböcker
    och ungdomsböcker.

  148. Transfrågan i stort
    har också blivit mer uppmärksammad-

  149. -i hela samhället de senaste åren.

  150. Att det kommer böcker
    också för yngre barn-

  151. -visar på att det här är tankar
    som uppstår ganska tidigt i livet.

  152. 2015 såg vi också
    en bilderbok i ämnet.

  153. Personerna uttrycker ofta
    att de alltid har vetat.

  154. "Men jag är alltså kille,
    det har jag alltid vetat."

  155. "Jag bara ÄR det",
    säger Måns i "Brorsan är kung!"

  156. Johanna i "Skarven" säger: "Jag har
    vetat att jag är tjej sen födseln"-

  157. -"precis som man vet
    om man är glad eller ledsen."

  158. Böckerna handlar om att komma ut
    och berätta för kompisar och familj-

  159. -och omgivningens reaktioner.

  160. I "George"
    så vet George att hon är en flicka-

  161. -men hon oroar sig för hur mamman
    och omgivningen ska reagera.

  162. När hon berättar
    har mamman svårt att acceptera det-

  163. -och tar inte George på allvar.

  164. Negativa reaktioner
    är vanliga i böckerna-

  165. -och särskilt är det papporna
    som har svårast att acceptera det.

  166. Måns pappa gråter t.ex. så mycket-

  167. -att mamman till slut får säga åt
    honom att sluta gråta inför Måns.

  168. I böcker med transpersoner
    kretsar handlingen oftast kring-

  169. -att vara trans
    och de problem som det medför.

  170. Problematiserandet leder till synlig-
    görande och kan skapa förståelse.

  171. Berättelserna skildras ofta
    ur transpersonernas synvinkel-

  172. -ofta i form av jag-berättare.

  173. I "Om jag var din tjej" skildras
    Amanda, som har upplevt misshandel.

  174. Det synliggör den utsatthet
    som transpersoner ofta har.

  175. Efter en könskorrigering
    flyttar hon till en ny stad-

  176. -där hon blir bemött
    på ett helt annat sätt.

  177. I utgivningen finns också
    faktaboken "I mitt namn"-

  178. -där flera transpersoner
    berättar om sig själva.

  179. I tidigare Bokprovningar har vi sett
    att olika sexuella läggningar-

  180. -alltmer har införlivats i normen.

  181. Homo- och bisexuella förekommer ofta
    i barn- och ungdomsböckerna-

  182. -utan att den sexuella läggningen
    problematiseras.

  183. Den här utvecklingen fortsätter, och
    2016 såg vi att homosexuell kärlek-

  184. -problematiseras
    i ännu mindre utsträckning.

  185. I "Du, bara" reflekterar inte John
    över att han blir kär i en kille-

  186. -utan problematiken är en helt annan.

  187. Likadant är det i "Ingen normal
    står i regnet och sjunger"-

  188. -där Ella,
    som tidigare bara gillat killar-

  189. -blir kär
    i sin bästa kompis flickvän.

  190. I bilderböckerna är det i skildringen
    av familjen som heteronormen utmanas.

  191. I "Ninna och syskongrodden"
    ska Ninna få ett syskon.

  192. Hur Ninnas familj ser ut
    beskrivs inte i texten-

  193. -men i bilderna förekommer det flera
    vuxna som kan tolkas ingå i familjen.

  194. Läsaren får tolka om Ninna lever i
    en kärnfamilj eller en stjärnfamilj.

  195. Det är inte längre uppseendeväckande
    att vara homosexuell i litteraturen-

  196. -men det finns annan sexualitet som
    är utanför normen som det skrivs om.

  197. I "Ormbunkslandet" skildras
    en incestrelation mellan två syskon.

  198. Den här relationen skildras
    utifrån ett av syskonens perspektiv-

  199. -vilket gör att man kan få
    viss förståelse för relationen-

  200. -även om den ändå är
    väldigt tabubelagd och problematisk.

  201. Boken syfte
    är inte att normalisera incest-

  202. -utan snarare ställa frågor
    om vilken kärlek som är okej-

  203. -och blotta läsarens föreställningar
    om normer och sexualitet och familj.

  204. Sammanfattningsvis kan vi se
    att många former av annorlundaskap-

  205. -skildras i utgivningen 2016, och
    det visar på en ökad representation.

  206. Men i de flesta fall
    sker det ingen inkludering-

  207. -i hur gestalterna skildras.

  208. Det annorlunda skildras utifrån att
    det är det, och det problematiseras-

  209. -vilket gör att det blir tydligt
    att det inte ingår i normen - än.

  210. Det är ett ganska vanligt grepp...

  211. ...när man vill vidga normen
    att beskriva, synliggöra...

  212. ...och problematisera
    det som anses vara annorlunda.

  213. I de flesta av mina exempel pro-
    blematiseras det som är annorlunda-

  214. -och det kan ses som en önskan om
    att det ska införlivas i normen-

  215. -men att det ännu inte har hänt.

  216. Man kan se det som
    att det finns en ökad medvetenhet-

  217. -hos författare, illustratörer
    och bilderbokskonstnärer.

  218. Snart kanske de här karaktärerna
    inte behöver problematiseras-

  219. -och i stället får vara
    helt i sin egen rätt.

  220. Exempel på det såg vi i skildringen
    av den homosexuella kärleken-

  221. -som så gott som är införlivad
    i normen, i alla fall i litteraturen-

  222. -men det följer ju på många års
    problematiserande berättelser om det.

  223. Intentionerna till inkludering finns-

  224. -och det ska bli spännande
    att följa den utvecklingen.

  225. Tack för mig!

  226. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Normer och inkludering för barn och unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under 2016 kom det ut flera böcker om transpersoner för barn och unga, berättar bibliotekarien Kajsa Bäckius. Böckerna handlar framförallt om att komma ut och våga berätta för sina föräldrar och kompisar. Ofta skildras också de negativa reaktionerna från omgivningen, och då särskilt hos fäderna. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Homosexualitet i litteraturen, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Transsexualism i litteraturen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bokprovning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Barn- och ungsomsböcker utgivna 2016

Bibliotekarien Sofia Gydemo presenterar statistik från 2016 års utgivning av barn- och ungdomslitteratur. Totalt gavs det ut 2 414 titlar, vilket är en fördubbling jämfört med år 2000. En anledning till den stora ökningen är att det har blivit billigare att producera och trycka böcker. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Normer och inkludering för barn och unga

Under 2016 kom det ut flera böcker om transpersoner för barn och unga, berättar bibliotekarien Kajsa Bäckius. Böckerna handlar framförallt om att komma ut och våga berätta för sina föräldrar och kompisar. Ofta skildras också de negativa reaktionerna från omgivningen, och då särskilt hos fäderna. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Religion och mytologi för barn och unga

Den religiösa litteraturen för barn och unga under 2016 skildrar uteslutande kristna motiv och består främst av bibliska berättelser i bilderboksformat, berättar bibliotekarien Karin Mossed. För att gå hem hos tonåringar använder sig dagens författare ofta av serieformatet, och här blundar man inte för de mer våldsamma scenerna i Bibeln. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Flykt från krig för barn och unga

Berättelser om flykt och krig har ökat markant de senaste åren, berättar forskningsledaren Åsa Warnqvist. Det här är ingen slump, eftersom mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015 och ungefär en femtedel av dessa var ensamkommande barn. Oftast utspelar sig händelserna kring själva flykten från ett annat land. Ju äldre flyktingbarnen är desto mer komplexa problem, trauman och frågeställningar. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Skräck för barn och unga

Bibliotekarien Sofia Gydemo berättar om vad det var som skrämdes i 2016 års utgivning av barn- och ungdomsböcker. Otäcka kräldjur, farliga getingar som sprider smittor och insekter som förvandlas till monster är vanligt förekommande, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Dagboksromanen för barn och unga

Vi läser bloggar och memoarer som aldrig förr, och det påverkar också barn- och ungdomslitteraturen, säger bibliotekarien Hanna Liljeqvist. Länge betraktades dagböckerna som ett typiskt kvinnligt uttryck, men nu börjar en ändring smyga sig på, berättar hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Bild och form i barn- och ungdomslitteratur

Illustratören Sara Teleman vill ge en eloge till de förlag som lyfter fram formgivaren och illustratörernas namn i sina böcker. Här gör hon en spaning bland 2016 års böcker och ser vad som är typiskt för vår samtid när det gäller formnormer och traditioner. Något Sara undrar över är varför det finns så få illustrationer med barn från Asien och till exempel Kurdistan. Ofta relaterar författarna i stället till sin egen barndom. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnbokprovning 2014

2013 års trend ensamhet och utanförskap

Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet, berättar om 2013 års stora trend i utgivningen: ensamhet. Ofta är det flickor och kvinnor som står i centrum i böckerna. Inspelat 18 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Fråga oss