Titta

UR Samtiden - Bokprovning 2017

UR Samtiden - Bokprovning 2017

Om UR Samtiden - Bokprovning 2017

Föreläsningar och analyser av trenderna i barn- och ungdomslitteraturen. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokprovning 2017 : Flykt från krig för barn och ungaDela
  1. Generellt
    för flyktingberättelserna gäller att-

  2. -ju äldre den tilltänkta läsaren är,
    desto mer komplexa livsöden skildras-

  3. -och desto mer av det trauma som det
    innebär att fly får man ta del av.

  4. Mitt namn är Åsa Warnqvist.
    Jag ska prata om flykt från krig-

  5. -i barn- och ungdomslitteraturen.

  6. "I Kabul började allt.
    Där lämnade han mamma och pappa."

  7. "Han vet inte var de finns.
    Kanske är de döda."

  8. "Han vet inte.
    Han vet bara att de inte är här."

  9. "Och han är inte hos dem.
    De är inte tillsammans."

  10. Så tänker Najib,
    som har flytt ensam från Kabul-

  11. -i den lättlästa ungdomsboken
    "En perfekt julafton".

  12. När Najibs femåriga syster
    dödades i kriget-

  13. -sålde hans mamma och pappa allt de
    ägde och skickade i väg Najib-

  14. -för att rädda honom.
    Nu befinner han sig i Sverige-

  15. -och vet inte var hans föräldrar är.
    Det är julafton och han-

  16. -"önskar sig något
    som inte får plats under ett träd."

  17. "Han önskar sig sin familj."

  18. Det här är en av många barn-
    och ungdomsböcker från 2016-

  19. -som handlar om flykt från krig.

  20. I den stora flyktingvågens efterföljd
    med 60 miljoner människor på flykt-

  21. -i vår omvärld har det kommit
    en rad berättelser för alla åldrar-

  22. -som skildrar
    erfarenheter av att fly från krig.

  23. Den här typen av skildringar har
    successivt ökat de senaste tre åren-

  24. -men 2016 har det skett
    en markant ökning.

  25. Det är naturligtvis ingen slump.

  26. 2015 sökte mer än 160 000 flyktingar
    asyl i Sverige-

  27. -och ungefär en femtedel
    var ensamkommande flyktingbarn.

  28. Antalet böcker om flykt
    har generellt ökat-

  29. -i perioder med flyktingkatastrofer
    i världen som har påverkat Sverige.

  30. I min presentation tar jag upp böcker
    som handlar om flykt från krig-

  31. -eller som förhåller sig
    till den stora flyktingvågen.

  32. Jag skulle också vilja säga
    att det finns annan typ av flykt-

  33. -skildrad i barn-
    och ungdomslitteraturen.

  34. Flykten är i själva verket
    ett vanligt tema-

  35. -inte minst inom fantastiken
    och inom deckargenren.

  36. I dystopierna
    är det ett väldigt vanligt tema-

  37. -att människor flyr
    från auktoritära regimer-

  38. -där maktfullkomliga ledare
    förtrycker och förföljer dem.

  39. Det är inte den litteraturen
    som jag tittar på här.

  40. Hur många är då de böcker som på nåt
    sätt handlar om att fly från krig?

  41. Med en snäv tolkning rör det sig om
    ungefär 40 titlar utkomna under 2016.

  42. Här inkluderar jag verk
    där barn och unga är på flykt-

  43. -flyktingars vardag och där
    till exempel mottagandet skildras-

  44. -alternativt
    berättelser som handlar om nåt annat-

  45. -men där flyktingar
    spelar en viktig roll i handlingen.

  46. Majoriteten av de här böckerna
    förklarar och beskriver-

  47. -vad det innebär
    att fly från ett land i krig.

  48. Oftast handlar de om själv flykten,
    tiden i flyktingläger-

  49. -ankomsten till det nya landet
    och/eller integreringsprocessen.

  50. I de flesta fall är det en familj
    eller en del av en familj som flyr-

  51. -men i enstaka fall rör det sig om
    ensamkommande flyktingbarn.

  52. "En perfekt julafton"
    är ett exempel på det sistnämnda.

  53. Den handlar om önskan
    att få återförenas med sin familj-

  54. -och återförening av familjer som har
    splittrats är ett vanligt tema.

  55. Flyktskildringarna berättas ofta
    ur det flyende barnets perspektiv-

  56. -även om det också förekommer
    att berättaren är nån annan-

  57. -till exempel ett svenskt barn
    som möter flyktingar.

  58. Att det är
    de flyende barnen som står i centrum-

  59. -för med sig att vi 2016 har sett
    fler berättelser än vanligt-

  60. -där huvudpersonerna
    är av icke-västerländsk härkomst.

  61. Generellt
    för flyktingberättelserna gäller att-

  62. -ju äldre den tilltänkta läsaren är,
    desto mer komplexa livsöden skildras-

  63. -och desto mer av det trauma som det
    innebär att fly får man ta del av.

  64. Jag har nyligen skrivit en artikel
    om flyktskildringar i bilderböcker-

  65. -i Tidskrift för litteraturvetenskap.

  66. Där kunde jag konstatera
    att flyktens trauma-

  67. -problematiseras i liten utsträckning
    i böcker för de yngsta barnen.

  68. Där är det i stället rese- och
    äventyrsmotiven som är framträdande.

  69. I den mån som trauma gestaltas görs
    det genom symboliska framställningar-

  70. -som färgval och tystnader.

  71. En av de bilderböcker som framställer
    traumat symboliskt är "Flykten"-

  72. -där färghantering
    och storleksförskjutningar-

  73. -får tala till läsarens känslor.

  74. Här är halva
    första uppslaget i boken.

  75. Det skildrar en familj på stranden
    under en helgvistelse.

  76. Texten säger: "Förra året hände något
    som ändrade våra liv för alltid..."

  77. Till höger i bilden
    ser ni havets vattenkant.

  78. Havet är svart och hotfullt, som om
    det när som helst kan välla in.

  79. Det gör det också, på nästa uppslag.

  80. De svarta vågorna ändrar form
    och sträcker ut sig som händer-

  81. -som krossar den stad
    som på uppslaget innan var intakt.

  82. Av texten framgår
    att kriget har kommit med:

  83. "Hemska saker
    runt omkring oss varje dag".

  84. Men i bilderna framställs kriget
    alltså symboliskt och inte konkret.

  85. Havet är ett vanligt motiv
    i flyktböckerna.

  86. Oftast är det inte
    en symbol för kriget, som här-

  87. -utan det är ett vatten som måste
    korsas under resan bort från krig.

  88. Flykten från ett land till ett annat
    sker nästan alltid över ett hav.

  89. Så sker även i den här boken.

  90. Två andra exempel
    där flykten sker över ett hav-

  91. -är "Åka buss"
    och "Pudlar och pommes".

  92. I "Åka buss" är relationen
    mellan text och bild värd att nämna.

  93. Att boken handlar om
    att fly från ett krig-

  94. -förstår läsaren huvudsakligen
    utifrån det som gestaltas i bilderna.

  95. Texten beskriver en resa som katten
    och kattens mamma måste ge sig ut på.

  96. Även här spelar
    färger och symboler en viktig roll-

  97. -för hur upplevelsen
    av flykten framställs.

  98. I "Pudlar och pommes"
    flyr fyra hundar från ön där de bor.

  99. Att det finns
    en väpnad konflikt i bakgrunden-

  100. -antyds genom att nån har kastat
    en stenbumling i deras pool.

  101. När hundarna kommer till en annan ö
    välkomnas de av vissa av hundarna-

  102. -men inte av "dumma hunden", som
    tydligt gör skillnad på vi och de.

  103. "Pudlar och pommes"
    är en av mycket få bilderböcker-

  104. -som förutom själva flykten tar upp
    integration och integrationsproblem.

  105. Det är betydligt vanligare i böckerna
    för äldre barn och ungdomsböckerna.

  106. "Nadine längtar hem"
    skildrar Nadines tillvaro i London-

  107. -efter att hon och hennes mamma
    har flytt från Goma.

  108. Pappan är kvar i Goma och familjen
    vet inte vad som har hänt med honom.

  109. Författaren beskriver hur skrämmande
    tillvaron i ett nytt land kan vara.

  110. Nadine förstår inte språket och
    kan inte göra sig förstådd i skolan.

  111. Även mellanåldersboken
    "Flykten från Kabul"-

  112. -handlar om att komma till ett nytt
    land och de förändringar det innebär.

  113. Elvaåriga Fadi och hans familj har
    flytt till USA undan talibanregimen.

  114. Livet i det nya landet påverkas
    av att Fadis lillasyster kom bort-

  115. -i tumultet vid flykten. Familjen
    gör allt för att hitta henne-

  116. -men alla skuldbelägger sig själva
    för det som har hänt.

  117. "Flykten från Kabul" är en
    av få böcker i 2016 års utgivning-

  118. -där de centrala personerna
    uttalat är muslimer-

  119. -och där muslimska världsåskådningar
    skildras.

  120. Det är annars ytterst ovanligt att
    religiösa seder och bruk kommenteras-

  121. -eller kulturella uttryck
    över huvud taget.

  122. Det läggs mer fokus på hur främmande
    mottagarlandet är för dem som flytt.

  123. I ungdomsböckerna är kulturkrockar
    och integration framträdande teman.

  124. I novellen "Du och jag mot världen"
    skildras en berättare-

  125. -som har flytt med sin mamma
    från ett krig för många år sen.

  126. Hans förmåga att närma sig
    det svenska samhället försvåras-

  127. -av att han inte vet
    eller inte vill acceptera-

  128. -vad som har hänt
    med hans pappa i deras hemland.

  129. Den lättlästa ungdomsboken
    "Konserten" handlar om-

  130. -tre sjuttonåriga killar som kom
    till Sverige utan sina familjer.

  131. Den har en vinkling som är relativt
    unik i utgivningen som helhet.

  132. Sverige skildras
    från en av pojkarnas perspektiv-

  133. -och han beskriver kulturkrocken som
    de upplever när de går på konsert.

  134. Där ser de flickor
    som dels är ute ensamma-

  135. -utan att ha män med sig
    som kan skydda deras heder-

  136. -dels är de inte täckta av tyg,
    utan tvärtom har linne och kort kjol.

  137. Det handlar om kulturkrocken som kan
    uppstå när tonårspojkar kommer hit-

  138. -och får betrakta svenskarna
    seder och bruk och synen på kön.

  139. Det här skildras alltså
    ur de här pojkarnas perspektiv.

  140. Nämnas kan också att
    i 2016 års utgivning finns böcker-

  141. -som skildrar flykt
    ur ett historiskt perspektiv.

  142. Krigsvintern 1945 utspelas
    "Flykten från den brinnande staden".

  143. Från Dresden i Tyskland
    flyr en familj bomberna-

  144. -under andra världskriget,
    tillsammans med en elefant-

  145. -från djurparken där mamman arbetar.

  146. Även ungdomsboken "Tårar i havet"
    utspelas vintern 1945-

  147. -och handlar om en av historiens
    värsta och mest okända katastrofer-

  148. -när passagerarfartyget
    Wilhelm Gustloff torpederades-

  149. -och över 9 000 människor dog.

  150. I centrum för berättelsen finns fyra
    ungdomar som flyr kriget med fartyg.

  151. En bok som skiljer ut sig genom att
    experimentera med boken som format-

  152. -är bilderboken
    "Stopp! Ingen får passera!"

  153. Den handlar om gränser
    och knyter på ett symboliskt plan an-

  154. -till flyktingsituationen.

  155. Här vaktar en soldat
    gränsen vid bokryggen-

  156. -mellan vänstra och högra sidan
    av bokens uppslag-

  157. -för att generalen har bestämt
    att den högra sidan ska vara tom.

  158. Som följd flockas allt fler människor
    på uppslagets vänstra sida.

  159. Parallellen till de flyktingar
    som stoppas vid landsgränser-

  160. -är inte utskriven,
    men naturligtvis tydlig.

  161. Som min genomgång visar-

  162. -är ett grundläggande motiv
    att tvingas lämna sitt hemland-

  163. -för att bygga upp
    en ny tillvaro nån annanstans.

  164. Mottagarlandets välkomnande
    tas också upp i många böcker.

  165. Antologin "Barn välkomnar barn"-

  166. -innehåller texter där barn i Sverige
    välkomnar barn på flykt.

  167. Jag skulle vilja avsluta med
    att citera vad en av skribenterna-

  168. -Emelie Björk, skriver i sin text
    till de barn som kommer hit:

  169. "Jag hoppas att du
    kommer att få det bra på din resa"-

  170. -"som kanske blivit längre
    än du först tänkt dig."

  171. "Det är min önskan att du ska hitta
    någonting här som ska få dig att le"-

  172. -"oavsett om du är
    ledsen, orolig eller sur."

  173. "Jag hoppas att människor kommer att
    vara snälla och behandla dig bra."

  174. "Jag hoppas att du kommer att gilla
    mitt, och kanske snart ditt, land."

  175. "Jag hoppas att du kommer att möta
    människor som lyssnar och förstår."

  176. "Jag hoppas att du får utrymme
    att berätta din historia"-

  177. -"om du vill och kan."

  178. Fram till dess att de barn
    som nu flyr själva kan berätta-

  179. -finns det författare och bilderboks-
    konstnärer som gör det åt dem. Tack.

  180. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flykt från krig för barn och unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Berättelser om flykt och krig har ökat markant de senaste åren, berättar forskningsledaren Åsa Warnqvist. Det här är ingen slump, eftersom mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015 och ungefär en femtedel av dessa var ensamkommande barn. Oftast utspelar sig händelserna kring själva flykten från ett annat land. Ju äldre flyktingbarnen är desto mer komplexa problem, trauman och frågeställningar. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Flyktingar i litteraturen, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bokprovning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Barn- och ungsomsböcker utgivna 2016

Bibliotekarien Sofia Gydemo presenterar statistik från 2016 års utgivning av barn- och ungdomslitteratur. Totalt gavs det ut 2 414 titlar, vilket är en fördubbling jämfört med år 2000. En anledning till den stora ökningen är att det har blivit billigare att producera och trycka böcker. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Normer och inkludering för barn och unga

Under 2016 kom det ut flera böcker om transpersoner för barn och unga, berättar bibliotekarien Kajsa Bäckius. Böckerna handlar framförallt om att komma ut och våga berätta för sina föräldrar och kompisar. Ofta skildras också de negativa reaktionerna från omgivningen, och då särskilt hos fäderna. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Religion och mytologi för barn och unga

Den religiösa litteraturen för barn och unga under 2016 skildrar uteslutande kristna motiv och består främst av bibliska berättelser i bilderboksformat, berättar bibliotekarien Karin Mossed. För att gå hem hos tonåringar använder sig dagens författare ofta av serieformatet, och här blundar man inte för de mer våldsamma scenerna i Bibeln. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Flykt från krig för barn och unga

Berättelser om flykt och krig har ökat markant de senaste åren, berättar forskningsledaren Åsa Warnqvist. Det här är ingen slump, eftersom mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015 och ungefär en femtedel av dessa var ensamkommande barn. Oftast utspelar sig händelserna kring själva flykten från ett annat land. Ju äldre flyktingbarnen är desto mer komplexa problem, trauman och frågeställningar. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Skräck för barn och unga

Bibliotekarien Sofia Gydemo berättar om vad det var som skrämdes i 2016 års utgivning av barn- och ungdomsböcker. Otäcka kräldjur, farliga getingar som sprider smittor och insekter som förvandlas till monster är vanligt förekommande, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Dagboksromanen för barn och unga

Vi läser bloggar och memoarer som aldrig förr, och det påverkar också barn- och ungdomslitteraturen, säger bibliotekarien Hanna Liljeqvist. Länge betraktades dagböckerna som ett typiskt kvinnligt uttryck, men nu börjar en ändring smyga sig på, berättar hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Bild och form i barn- och ungdomslitteratur

Illustratören Sara Teleman vill ge en eloge till de förlag som lyfter fram formgivaren och illustratörernas namn i sina böcker. Här gör hon en spaning bland 2016 års böcker och ser vad som är typiskt för vår samtid när det gäller formnormer och traditioner. Något Sara undrar över är varför det finns så få illustrationer med barn från Asien och till exempel Kurdistan. Ofta relaterar författarna i stället till sin egen barndom. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Minoritetspolitik på ungas villkor

Återuppliva språket

Birgitta Rantatalo identifierar och registrerar ortnamn på meänkieli för att sprida information om språket och för att inte gå miste om kunskapen om ursprungsnamnen på flera orter och platser i Tornedalen. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 29 mars 2014. Arrangör: Sverigefinländarnas delegation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss