Titta

UR Samtiden - Bokprovning 2017

UR Samtiden - Bokprovning 2017

Om UR Samtiden - Bokprovning 2017

Föreläsningar och analyser av trenderna i barn- och ungdomslitteraturen. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokprovning 2017 : Dagboksromanen för barn och ungaDela
  1. 2000-talet inleddes med ett uppsving
    för dagboksformen i Sverige.

  2. Efter en kort nedgång
    ser vi åter en ökning-

  3. -av barn- och ungdomsböcker
    i dagboksform.

  4. Jag heter Hanna Liljeqvist och
    jobbar på Svenska barnboksinstitutet.

  5. Jag ska prata om dagboksromaner
    för barn och unga.

  6. "Kära dagbok."
    Så börjar många barnböcker.

  7. Dagboksformen har länge varit populär
    i barn- och ungdomslitteratur.

  8. Som Maria Nikolajeva påpekar i
    artikeln "Det självutlämnande jaget"-

  9. -var det först på 70- och 80-talet-

  10. -som dagboksformen slog igenom
    i svensk barn- och ungdomslitteratur.

  11. Då kom flera dagboksserier
    som betraktas som klassiker-

  12. -som Barbro Lindgrens Hemligt-trilogi
    och Viveca Lärns böcker om Mimmi.

  13. En annan klassisk serie från perioden
    är "Berts dagbok".

  14. 2015 kom första delen i en ny,
    omarbetad version-

  15. -och 2016 kom andra delen, "Berts
    dagbok 2", vars omslag vi ser här.

  16. Nikolajeva noterar ett uppsving
    för dagboksformen i Sverige-

  17. -i början av 2000-talet.

  18. Hon kopplar det till
    "påverkan från utländsk litteratur".

  19. Ett exempel är serien "En prinsessas
    dagbok" från början av 2000-talet.

  20. En annan utländsk serie
    som bidragit på senare år-

  21. -är Jeff Kinneys
    "Dagbok för alla mina fans".

  22. Nikolajeva ser dagboksformen
    som en följd av ett intresse-

  23. -för det självbiografiska
    och dokumentära.

  24. Att vi läser memoarer och bloggar
    som aldrig förr påverkar utgivningen.

  25. Hur ser det ut nu? Hur många böcker
    i dagboksform ges ut i Sverige?

  26. Har de några gemensamma nämnare?

  27. Då vi ser ett generellt fokus
    på normer och inkludering-

  28. -är det relevant
    att titta på berättarna.

  29. Vilka är de? Hur beskriver de sig?

  30. Vad nämner de och vad nämner de inte?

  31. Teknologi och it kan sättas
    i relation till årets dagböcker.

  32. Sådant blir vanligare
    i barn- och ungdomsböcker-

  33. -men är det fortfarande papper
    och penna som gäller i dagböckerna?

  34. De här frågorna kommer jag
    att ta upp i min föreläsning.

  35. 2000-talet inleddes med ett uppsving
    för dagboksformen.

  36. Efter en kort nedgång ser vi nu åter
    en ökning av böcker i dagboksform.

  37. 2016 utkom ett tjugotal titlar, där
    nästan alla är mellanåldersböcker.

  38. Översättningar är vanligare
    än original-

  39. -och engelskan dominerar
    som originalspråk.

  40. Ungefär hälften av böckerna
    är fortsättningsdelar i bokserier.

  41. I år har det kommit tre nya titlar
    i "Nikkis dagbok"-

  42. -bl.a. "Hur du gör din egen dagbok".

  43. I den blir Nikkis värsta mardröm sann
    när hon tappar bort sin dagbok.

  44. Den har också
    ett lite speciellt upplägg.

  45. Berättelsen om jakten på dagboken
    varvas med tomma sidor.

  46. De uppmanas läsaren att fylla i
    med egna anteckningar-

  47. -under hjälpsamma rubriker som:
    "Vad är du mest stolt över?"

  48. Det har också kommit tre titlar
    i "Dagbok för alla mina fans"-

  49. -varav två återutgivna.

  50. "Satsa allt" är den elfte
    och senaste delen om Greg.

  51. Han spelar bland annat in
    en skräckfilm.

  52. Som SBI noterade förra året-

  53. -har "Dagbok för alla mina fans"
    gett upphov till mycket i samma stil.

  54. Den som vill veta mer
    om den effekten-

  55. -kan läsa om den i årets och förra
    årets bokprovningsdokumentation.

  56. Med tanke på årets fokus
    på normer och inkludering-

  57. -är det intressant
    att titta på vem som berättar.

  58. Könsfördelningen slår en, då vi ser
    dubbelt så många flickberättare.

  59. En anledning till
    att könsfördelningen sticker ut-

  60. -är att dagboksskrivarna själva
    ofta är noga med att definiera sig.

  61. Ett exempel är "Project Prep:
    Lanseringen av en modeapp".

  62. Den inleds så här:

  63. "Tjugo fakta om mig.
    Ett: Jag är 13 år. Två: Tjej."

  64. När berättaren inte själv beskriver
    sig så görs det ändå tydligt-

  65. -inte minst
    genom en genusstereotyp inramning.

  66. Heteronormen är mycket stark.

  67. Det blir extra märkbart då
    kärlek ofta spelar en central roll.

  68. Med några undantag är normen att
    pojkar och flickor umgås var för sig.

  69. Ofta visar redan omslaget om
    det är en flick- eller pojkberättare.

  70. Omslagen med flickor
    går i rosa, lila och röda toner.

  71. Klotterdetaljer,
    som hjärtan och stjärnor, är vanligt.

  72. Huvudkaraktären är avbildad
    på i princip alla omslag.

  73. Det finns ett undantag,
    och det återkommer jag till.

  74. På de omslag där flickberättarna
    är avbildade har alla långt hår.

  75. Bland pojkberättarna ser vi rött
    och gult, men inte rosa och lila.

  76. Vi ser inte heller
    lika mycket klotterdetaljer.

  77. Precis som med flickberättarna
    avbildas huvudkaraktären gärna.

  78. För att fortsätta på hårspåret
    ser vi bara kortklippta karaktärer.

  79. Berättarnas könsidentitet lämnas inte
    särskilt öppen för tolkning-

  80. -och det speglas
    inte minst i omslagen.

  81. Varför är berättarnas könsidentitet
    så starkt framhävd och stereotyp?

  82. Nikolajeva menar att självdefinition
    är något av en konvention i genren.

  83. Kön, namn och ålder
    blir viktiga att betona.

  84. En annan förklaring är att dagboks-
    författande länge sågs som kvinnligt.

  85. Anspelningar på det
    finns i "Berts dagbok"-

  86. -både i de tidigare utgåvorna
    och i den nya versionen.

  87. Bert menar att han bryter mot lagen
    om att pojkar inte får skriva dagbok.

  88. "Dagbok för alla mina fans"
    inleds med att Greg bestämt hävdar-

  89. -att han skriver loggbok -
    absolut inte dagbok.

  90. Parallellen mellan dagböcker
    och femininitet-

  91. -är inte lika tydlig i den svenska
    utgåvan som i originalversionen.

  92. På första sidan illustreras
    vad Greg befarar ska hända-

  93. -om han ertappas
    med att skriva dagbok.

  94. Han blir knuffad och kallad tönt.

  95. På engelska blir han kallas "sissy",
    vilket anspelar mer på femininitet.

  96. Pojkberättarna
    rättfärdigar gärna sin dagbok-

  97. -genom att hävda
    att den ska offentliggöras-

  98. -inte sällan som självbiografi.

  99. Självbiografin har ofta betraktats
    som maskulin, polerad och offentlig-

  100. -där den feminina dagboken
    är splittrad och privat.

  101. Ett exempel är "Skolans hjälte"-

  102. -del ett
    i "Den otursförföljde Max Crumbly".

  103. Max blir inlåst i sitt skåp
    och skriver ner det som hänt-

  104. -som bevismaterial ifall han inte
    tar sig ut levande.

  105. Så här beskriver Max sin dagbok:
    "'Den otursförföljde Max Crumbly'"-

  106. -"är en återgivning
    av mina upplevelser i skolan."

  107. Redan från början är det tydligt
    att den ska offentliggöras.

  108. Exemplen är humoristiska men speglar
    att bilden av den feminina dagboken-

  109. -är något alla berättare
    måste förhålla sig till.

  110. Tendensen är att flickberättare
    gärna anspelar på det feminina-

  111. -medan pojkberättarna
    markerar distans.

  112. Resultat blir detsamma:
    stereotypa framställningar-

  113. -där det blir viktigt att betona
    att man är: "Ett: 13 år. Två: Tjej."

  114. Det egna utseendet
    tar ofta mycket plats i dagböckerna.

  115. Berättaren beskriver sig själv
    i detalj-

  116. -ofta för att visa
    hur ful och onormal hen känner sig.

  117. Flera exempel finns i "Jennas första"
    i serien "Dagbok för utvalda".

  118. Jenna beskriver sina små, röda ögon.

  119. Hon avslutar en lång beskrivning
    med att konstatera:

  120. "Jag skulle kunna få jobb
    som skräckfilmsmonster."

  121. Hon beskriver sitt ansikte som "vitt,
    till gränsen mot grått, eller lila".

  122. Kommentaren är humoristisk
    men intressant-

  123. -eftersom det är ovanligt att en
    vit karaktär nämner sin egen hudfärg.

  124. I dagböckerna nämns ofta hårfärg
    och ögonfärg, men inte hudfärg.

  125. Ett undantag är berättaren Zeni
    i "Rälständer och lösgommar".

  126. Om en annan karaktär säger Zeni: "Vår
    hud har samma varma, bruna nyans."

  127. Hudfärg spelar också roll
    i handlingen.

  128. Zeni ska praoa på ett äldreboende
    och oroar sig för konstiga blickar-

  129. -på grund av sin hudfärg.

  130. Värt att notera är att det är
    den enda boken med flickberättare-

  131. -där huvudkaraktären inte
    är avbildad på omslaget.

  132. Över lag är det traditionella ramar
    som gäller-

  133. -inte minst
    i själva dagboksskrivandet.

  134. I nästan hälften av titlarna framgår
    det att berättaren skriver för hand.

  135. Även när själva texten inte
    ger någon ledtråd-

  136. -för ofta grafiska element tankarna
    till penna och papper.

  137. Två vanliga varianter ser vi här.

  138. Man kan göra
    som med "Happy Ending, liksom?"-

  139. -och inkludera bilder
    på dagböcker och pennor-

  140. -eller som med "Jennas första",
    där hela boken ser ut som en dagbok.

  141. Man kan också få inlagan
    att likna en dagbok-

  142. -som i "Dagbok för alla mina fans"
    och "Nikkis dagbok"-

  143. -där sidorna är linjerade.

  144. Alla referenser till papper och penna
    är intressanta-

  145. -med tanke på att alltmer
    av både barns och ungas vuxna...

  146. Alltmer av barns och vuxnas skrivande
    sker elektroniskt.

  147. Teknologi och it är också vanligare
    i barn- och ungdomsutgivningen.

  148. En förklaring är
    att de här referenserna-

  149. -bidrar till illusionen av
    att det är en riktig dagbok.

  150. En annan är att en dagbok ger frihet
    gällande illustration och form.

  151. Man kan leka med typsnitt
    som liknar handskriven text-

  152. -och få det att se ut som om
    berättaren själv står för bilderna.

  153. Dagboksromanen ser ut på olika sätt,
    men tycks alltid vara lika populär.

  154. Tack.

  155. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dagboksromanen för barn och unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi läser bloggar och memoarer som aldrig förr, och det påverkar också barn- och ungdomslitteraturen, säger bibliotekarien Hanna Liljeqvist. Länge betraktades dagböckerna som ett typiskt kvinnligt uttryck, men nu börjar en ändring smyga sig på, berättar hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Dagboksromaner, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bokprovning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Barn- och ungsomsböcker utgivna 2016

Bibliotekarien Sofia Gydemo presenterar statistik från 2016 års utgivning av barn- och ungdomslitteratur. Totalt gavs det ut 2 414 titlar, vilket är en fördubbling jämfört med år 2000. En anledning till den stora ökningen är att det har blivit billigare att producera och trycka böcker. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Normer och inkludering för barn och unga

Under 2016 kom det ut flera böcker om transpersoner för barn och unga, berättar bibliotekarien Kajsa Bäckius. Böckerna handlar framförallt om att komma ut och våga berätta för sina föräldrar och kompisar. Ofta skildras också de negativa reaktionerna från omgivningen, och då särskilt hos fäderna. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Religion och mytologi för barn och unga

Den religiösa litteraturen för barn och unga under 2016 skildrar uteslutande kristna motiv och består främst av bibliska berättelser i bilderboksformat, berättar bibliotekarien Karin Mossed. För att gå hem hos tonåringar använder sig dagens författare ofta av serieformatet, och här blundar man inte för de mer våldsamma scenerna i Bibeln. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Flykt från krig för barn och unga

Berättelser om flykt och krig har ökat markant de senaste åren, berättar forskningsledaren Åsa Warnqvist. Det här är ingen slump, eftersom mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015 och ungefär en femtedel av dessa var ensamkommande barn. Oftast utspelar sig händelserna kring själva flykten från ett annat land. Ju äldre flyktingbarnen är desto mer komplexa problem, trauman och frågeställningar. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Skräck för barn och unga

Bibliotekarien Sofia Gydemo berättar om vad det var som skrämdes i 2016 års utgivning av barn- och ungdomsböcker. Otäcka kräldjur, farliga getingar som sprider smittor och insekter som förvandlas till monster är vanligt förekommande, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Dagboksromanen för barn och unga

Vi läser bloggar och memoarer som aldrig förr, och det påverkar också barn- och ungdomslitteraturen, säger bibliotekarien Hanna Liljeqvist. Länge betraktades dagböckerna som ett typiskt kvinnligt uttryck, men nu börjar en ändring smyga sig på, berättar hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Bild och form i barn- och ungdomslitteratur

Illustratören Sara Teleman vill ge en eloge till de förlag som lyfter fram formgivaren och illustratörernas namn i sina böcker. Här gör hon en spaning bland 2016 års böcker och ser vad som är typiskt för vår samtid när det gäller formnormer och traditioner. Något Sara undrar över är varför det finns så få illustrationer med barn från Asien och till exempel Kurdistan. Ofta relaterar författarna i stället till sin egen barndom. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen om Shakespeare

William Shakespeare är en av de mest kända författarna genom tiderna. Men var det han som skrev alla pjäser, eller var det någon annan? Eric Pudney, forskare i litteraturvetenskap, reder ut frågan. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss