Titta

UR Samtiden - Bokprovning 2017

UR Samtiden - Bokprovning 2017

Om UR Samtiden - Bokprovning 2017

Föreläsningar och analyser av trenderna i barn- och ungdomslitteraturen. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokprovning 2017 : Bild och form i barn- och ungdomslitteraturDela
  1. En allmän spaning är att
    illustratörer och författare-

  2. -ofta relaterar till sin egen uppväxt
    när de skriver och ritar.

  3. Men äldre barn, som "tweenies",
    behöver känna igen sig mer.

  4. Jag heter Sara Teleman,
    och arbetar som illustratör.

  5. Jag tycker om att prata om
    illustration och grafisk design-

  6. -så jag föreläser, undervisar
    och skriver även i ämnet.

  7. Jag vill börja med att tacka för
    inbjudan. Det är roligt att vara här.

  8. Det är roligt att få hänga
    på Svenska barnboksinstitutet-

  9. -nåt som jag rekommenderar.

  10. I mitt prat kommer det
    att förekomma en del kritik.

  11. Jag vill börja med att säga att jag
    som illustratör inte är utan synd.

  12. Men i dag
    pratar jag inte som illustratör-

  13. -utan enbart som observatör.

  14. Jag har inte läst böckerna. Analysen,
    om man får kalla den för det-

  15. -utgår från bild och form,
    det visuella.

  16. När jag säger "jag tycker"
    eller "så här är det"-

  17. -så representerar jag inte
    barnboksinstitutet eller nån annan-

  18. -utan bara mig själv.

  19. Jag kan inte prata om
    vad som är nytt för 2016 hela tiden-

  20. -då jag inte gör det här varje år.

  21. Min ambition är att prata om sånt
    som är typiskt för vår samtid-

  22. -utifrån 2016 års utgivning.

  23. Jag ska prata om formnormer
    och traditioner-

  24. -trender, avvikelser från dessa-

  25. -sånt jag tycker om,
    vad jag saknar och varför.

  26. Jag ska börja med att prata
    om normer i bildsättning.

  27. De kanske man inte tänker på, men
    normen för illustrationers format-

  28. -i textbaserade böcker
    för barn och ungdom-

  29. -är helsida, halvsida-

  30. -ibland vinjetter i början
    eller i slutet av ett kapitel.

  31. Alla jämnt fördelade i texten. Det
    upplevs som tryggt och harmoniskt-

  32. -och är en bra modell
    även ekonomiskt, skulle jag tro.

  33. Men måste det alltid se ut så?
    Nej, det måste inte alltid vara så.

  34. "Dagbok för alla mina fans"-böckerna
    är ett exempel. Mer om dem senare.

  35. Det här uppslaget är från Johanna
    Hellgrens senaste Katitzi-bok-

  36. -skriven av Katarina Taikon. Här syns
    en illustration över halva uppslaget-

  37. -i stället för över en helsida.
    Bara det är ganska ovanligt.

  38. Lättlästa böcker. En stor del av
    utgivningen har i de nedre åldrarna-

  39. -bilder på nästan varje sida.

  40. Här väljer man ofta att upprepa eller
    förstärka det som står i texten.

  41. Man jobbar sällan
    med undertext eller stämning.

  42. Det är säkert också medvetet
    och fyller ett syfte.

  43. När vi går upp i ålder blir det
    glesare mellan illustrationerna.

  44. Ju äldre barn, desto färre bilder.
    Det gäller både lättlästa böcker-

  45. -och övrig litteratur.

  46. Normer för typografi.

  47. Inne i böckerna följer de text-
    baserade böckerna en vedertagen form.

  48. Inlagan görs ofta "in house",
    på förlaget-

  49. -enligt väl prövade mallar
    för den och den åldersgruppen.

  50. Formen följer väl etablerade idéer
    om läsbarhet-

  51. -med till exempel en viss ton
    i pappret - det kan dra mot gult.

  52. Ett antikva-typsnitt, det vill säga
    bokstäver med små fötter på-

  53. -satt lagom glest i lagom storlek.

  54. En modernistisk design,
    där läsbarheten sägs vara i fokus.

  55. Det är oftast olika personer
    som gör inlagan och omslag.

  56. När det gäller omslagen så finns det
    andra normer för typografi.

  57. Inom barn- och ungdomslitteratur
    förekommer ofta skuggad typografi-

  58. -och annan tredimensionell typografi.

  59. Som bulliga bokstäver.

  60. Ofta lekfull typografi, så kallad
    narrativ, berättande typografi-

  61. -som anspelar på handlingen,
    som till exempel här.

  62. Moa Schulman omslag till
    "IRL - Ilskan. Rädslan. Löftet."

  63. IRL betyder ju också "In real life"-

  64. -i motsats
    till den virtuella verkligheten.

  65. Man använder också ofta
    till synes handskriven text.

  66. Egentligen är det ett digitaliserat
    typsnitt. Ofta freeware.

  67. Ett exempel
    är Underbara Claras böcker.

  68. Problemet är
    att de poserar som handgjorda-

  69. -men dyker upp i så många sammanhang
    att de till slut bara betyder:

  70. "Jag hittade det här typsnittet
    gratis på internet."

  71. Det är också vanligt med typografi
    utformad speciellt för en viss titel.

  72. Formgivaren eller illustratören har
    kanske gjort nya bokstäver för hand-

  73. -eller i datorn, eller som jag tror
    att Moa Schulman har gjort här-

  74. -liksom förhöjt ett befintligt
    typsnitt med olika färger och filter.

  75. Formgivaren och/eller illustratören
    har tolkat boken typografiskt.

  76. Här följer några exempel på det.

  77. Det här omslaget
    har Nathalie Ruejas gjort.

  78. Ni som har sett omslaget "IRL"
    kanske minns-

  79. -att det under och bredvid titeln
    syns fragment av bokstäver-

  80. -som nästan är helt utsuddade.

  81. Det som syns, titeln,
    är därmed allt som blir kvar.

  82. Det här omslaget
    har Sara R. Acedo gjort.

  83. Hon jobbar ofta
    med kustomiserad typografi.

  84. Jag vet inte om det här omslaget är
    klippt för hand eller gjort i datorn-

  85. -men jag vet att hon ibland klipper
    ut bokstäver för hand och skannar in.

  86. Det här är samma formgivare,
    Sara R. Acedo.

  87. Här tror jag att hon har tyckt att
    titeln till boken, "Om hundra dagar"-

  88. "ska jag dö så satans vackert
    att du vill följa med"-

  89. -är så vacker och så lång
    att den bör lyftas-

  90. -präglas och till och med
    silverfolieras på omslaget.

  91. På titelsidan har hon upprepat den
    i nästan samma storlek-

  92. -och inte, som brukligt är,
    i mindre format.

  93. Det vänstra omslaget
    är gjort av Parasto Backman.

  94. Hon har också anspelat på titeln-

  95. -genom att lacka bokstäverna,
    så att de ska få-

  96. -en ännu mörkare och svartare ton
    än det svarta i bakgrunden.

  97. Till höger ytterligare ett omslag
    av Sara R. Acedo.

  98. Där vill jag ge en eloge
    till bokförlaget Alfabeta-

  99. -som ofta skriver ut vem som
    har gjort omslaget på sin hemsida.

  100. Att credda omslagsformgivare är nåt
    som förlagen ofta annars glömmer.

  101. "Tala är guld",
    med form av Olle Forsslöf.

  102. I de små blurbarna på boken
    kan vi läsa om handlingens likheter-

  103. -med succéförfattaren
    John Greens böcker.

  104. En gissning är att formgivaren fått
    i uppdrag att även i omslagsformen-

  105. -försöka påminna läsaren
    eller köparen om John Green-

  106. -för att väcka habegäret till boken.

  107. Men det får inte vara för likt,
    ett plagiat.

  108. Uttrycket måste vara helt eget,
    och här har formgivaren klarat av-

  109. -att gå på den slaka linan.

  110. Här ser man vad som händer med en bok
    när den blir översatt.

  111. "Anton og andre uhell" har blivit
    "Anton och andra olyckor"-

  112. -och orange i Sverige.

  113. Många förlag beställer omslagsillus-
    trationer, men gör typografin själva.

  114. I de här exemplen har formgivaren
    haft full kontroll-

  115. -över både illustration
    och typografi.

  116. Det är dyrare, och det är troligen
    därför de flesta av de här omslagen-

  117. -kommer från de lite större förlagen.

  118. För att avsluta avsnittet
    om handjagad typografi-

  119. -så har jag med den här fina tapeten.

  120. Den är gjord till boken
    "Ruben - Hejaklackskungen"-

  121. -skriven av Ola Selmén.

  122. Det är första gången jag ser
    nån använda-

  123. -insidan av pärmen så här.

  124. Först förstår man inte riktigt. Det
    är inte förrän man öppnar hela boken-

  125. -och ser att det bildar en hejaramsa,
    som man förstår hur det är gjort.

  126. Man blir i alla fall väldigt glad.

  127. Återkommande profiler i bokserier.

  128. Den tredje boken i en serie
    ska sälja den första och den andra.

  129. Böckerna gör reklam för varandra.

  130. Man förtydligar att böckerna hänger
    ihop med en återkommande form-

  131. -och det är inget nytt att göra en
    logotyp för en framgångsrik karaktär-

  132. -eller en älskad författare.
    Tänk Alfons Åberg-böckerna-

  133. -eller Mumin i olika skepnader.

  134. I dag har böckerna
    om Lasse-Majas detektivbyrå-

  135. -samma höga igenkänningsfaktor
    på form och illustrationer.

  136. Bland nyare bokserier finns böckerna
    om Jack av Martin Olczak-

  137. -illustrerade av Anna Sandler,
    som försöker åstadkomma samma sak.

  138. Alla omslag
    följer samma grundmönster.

  139. Den här ramen
    och "Jacks förbannelse" högst upp.

  140. De tre huvudkaraktärerna
    är alltid med på omslaget.

  141. Anna Sandler har även låtit omslagets
    baksida ha ett återkommande motiv.

  142. En hand som skriver på en lapp.

  143. Det finns också exempel där
    författarnamnet ska sälja boken-

  144. -på samma sätt
    som för en vuxen publik.

  145. Anna Jansson har tagit med sig
    sin handskrivna logotyp-

  146. -från vuxendeckarna
    till barnlitteraturen.

  147. Enligt litteratursociologen Kalle
    Berglund i boken "Mordförpackningar"-

  148. -fungerar detta
    som en genreindikator.

  149. Hade Anna Jansson velat skriva
    inom en helt annan genre för barn-

  150. -hade hon kanske inte kunnat åter-
    använda logotypen från vuxendeckarna.

  151. Nån annan som skriver för barn med en
    redan från början planerad utgivning-

  152. -är den tidigare barnprogramledaren
    Ola Lindholm.

  153. Illustrationerna
    är gjorda av Jonas Åkerlund.

  154. "Drömfångaren" har redan från början
    en egen logotyp-

  155. -och en planerad utgivning. Ett känt
    namn betyder ofta påkostade omslag.

  156. Nåt som retar oss fullkomligt
    okända författare till vansinne.

  157. I återutgivningen av böckerna
    om Katitzi av Katarina Taikon-

  158. -har man satsat på att göra
    nåt helt annat än i originalomslagen.

  159. Formgivaren och illustratören
    Johanna Hellgren berättade för mig-

  160. -att hennes enda instruktion var
    att Katitzi skulle vara i centrum.

  161. Hon ville ha kvar namnet i överkant,
    som på de gamla böckerna-

  162. -och använde färgerna från den romska
    flaggan: blått, rött och grönt.

  163. Böckerna skulle kännas lyxiga, för
    att man skulle vilja samla på dem-

  164. -och bad förlaget om tygrygg
    och guldfolierade bokstäver.

  165. Nåt som enligt säker källa,
    förläggaren själv-

  166. -har äventyrat hela produktionen. Det
    är små marginaler i barnboksvärlden.

  167. Pax-böckerna,
    med form av Lena Thunell-

  168. -men idé och illustrationer av Henrik
    Jonsson är också värda att nämna.

  169. Med kända författare var det här
    också en storsatsning från början.

  170. För att hålla ihop böckerna
    har man använt sig av det här enkla-

  171. -men ovanliga greppet
    med ett färgat snitt.

  172. Henrik Jonsson är inte ensam om att
    teckna även för textbaserade böcker.

  173. Loka Kanarp är ytterligare en.
    Peter Bergting-

  174. -Jonas Åkerlund
    och Anders Westerberg är andra.

  175. Idén med det infärgade snittet-

  176. -kommer från Neil Gaiman
    och hans "The Sandman Omnibus"

  177. Gaiman har skrivit manus
    till flera klassiska serieromaner-

  178. -och är ett slags ikon i genren som
    Jonsson tillhör som serietecknare.

  179. En annan sak som utmärker Pax-serien
    är siluetten.

  180. Bakom illustrationen är det en svart
    siluett som börjar i överkant.

  181. Om man lägger Pax-böckerna bredvid
    varandra ser man hur den fortsätter-

  182. -över alla böckerna.

  183. Det finns mycket fint inom barnboks-
    utgivningen vad gäller illustration.

  184. Men det finns också en stor
    undervegetation av dåligt formgivna-

  185. -och kasst illustrerade böcker.
    De är ofta okej rent tekniskt-

  186. -men det kan vara själlöst gjort.
    Färgläggningen är gjord på rutin.

  187. "Illustrated like it's 1999."

  188. Barn läser inte lika mycket manga
    längre, men stilen dröjer sig kvar-

  189. -i nåt som kan kallas
    för en avart till manga.

  190. Det är ofta ekonomi
    som ligger bakom detta.

  191. Det är svårt att anlita duktiga illu-
    stratörer när förlagen inte har råd.

  192. Det är svårt för formgivare att lägga
    ner mycket tid för låga arvoden.

  193. Man får dra ner på ambitionerna.

  194. I dagens barnlitteratur
    är det mycket vuxna med.

  195. Barnen ska förhålla sig till psykiskt
    sjuka föräldrar, vuxna med cancer-

  196. -bonusföräldrar,
    kloka gubbar och gummor, etc.

  197. Som illustratör man välja att teckna
    så att fokus hamnar på barnen.

  198. Sofia Falkenhem illustrerade ganska
    många böcker 2016 - tio stycken.

  199. Hon är bra på att visa-

  200. -att det är barnen det handlar om.

  201. Därför är det tråkigt när typografin
    inte lever upp till illustrationerna.

  202. Som de här omslagen
    som hon har gjort till Opal.

  203. Här har hon hittat ett ovanligt sätt
    att hålla ihop en bokserie.

  204. Genom att låta ljuset falla in från
    ett fönster på varje omslag-

  205. -fast på olika sätt.
    Det tycker jag är väldigt smart.

  206. Kanske kommer Falkenhem också att
    handteckna sina boktitlar framöver.

  207. Jag ska också prata om bildromanen.

  208. "Diary of a Wimpy Kid" av Jeff Kinney
    kom ut i USA för första gången 2007-

  209. -och i Sverige 2008.

  210. 2016 kom den elfte boken på svenska,
    och den har fått många efterföljare.

  211. Varje förlag
    har minst en egen version.

  212. En bokserie där det finns
    illustrationer på varje-

  213. -ofta låtsaslinjerad sida.

  214. Illustrationerna är viktiga,
    kanske viktigare än texten.

  215. Man har lånat från den tecknade
    serien: pratbubblor, ljudeffekter-

  216. -pilar, med mera,
    utan att vara en serie.

  217. Trots att förlagen försöker få en del
    av kakan och är tvåa eller tia-

  218. -på den säljande bollen, så behöver
    inte efterföljarna vara dåliga.

  219. Jag tycker mycket om Julia Thorells-

  220. -med författare Åsa Anderberg
    Strollos Bruno 3000-böcker.

  221. Bilderna har en varmare ton än
    originalet, men är ändå fyndiga.

  222. Det är lätt att raljera
    över en så pass massiv trend-

  223. -men böcker med massor av
    illustration - what's not to like?

  224. 2016 års utgivning
    innehåller många böcker-

  225. -som har utvecklat Kinneys format-

  226. -och bidragit till att förnya
    den textbaserade boken.

  227. De norska böckerna "Världens värsta
    rektor" och Världens värsta resa"-

  228. -med illustrationer av Kristoffer
    Kjølberg, är ett exempel på detta.

  229. De har använt sig
    av den så kallade tapeten-

  230. -för att fortsätta berättelsen
    som påbörjas på omslaget.

  231. Seriereferenserna är intakta-

  232. -men illustratören har fått lämna
    den lite kluddiga stilen.

  233. Han har inte
    behövt låtsas vara ett barn-

  234. -utan har fått lov att använda sig
    av sitt eget manér.

  235. Nu ska jag prata om normer,
    representation och visibilitet-

  236. -och om vilka kroppar som egentligen
    får synas i barn- och ungdomsböcker.

  237. Senare års diskussioner om norm-
    bevarande och normbreddande bilder-

  238. -i barn- och ungdomslitteratur
    har påverkat utgivningen.

  239. När det gäller representation
    går det att se en förändring.

  240. Böckerna om Amina från Nypon förlag,
    illustrerade av Anders Westerberg-

  241. -är ett bra exempel.

  242. Här har vi tre exempel
    som illustrerar-

  243. -hur utvecklingen har sett
    ut de senaste åren.

  244. Den första, "En i laget", är en
    könsneutral antologi om fotboll.

  245. Den andra boken är en bok
    om en tjej som spelar fotboll.

  246. Den tredje boken handlar om en svart,
    muslimsk tjej som löptränar.

  247. Notera typografin,
    att det är skugga på två av tre.

  248. Så de flesta förlagen är duktiga, men
    vi borde se oss omkring ännu mer.

  249. Var är barnen med rötter i Asien-

  250. -och de svenska barnen
    med rötter i Kurdistan?

  251. De ser vi inte så mycket av ännu.

  252. Jag har även tänkt på
    om vuxna i dag inte orkar se-

  253. -hur barn och unga
    faktiskt ser ut och är.

  254. Hur några faktiskt
    är "tweenies" eller "inbetweenies"-

  255. -en ålder som har en helt egen stil
    och ett helt eget språk-

  256. -nästan som en sociolekt -
    och ett eget sätt att vara på.

  257. En allmän spaning
    är att illustratörer och författare-

  258. -ofta relaterar till sin egen uppväxt
    när de skriver och ritar.

  259. Men äldre barn, som tweenies,
    behöver känna igen sig mer.

  260. Deras livsstil
    kommer och går väldigt snabbt-

  261. -så det är svårt att porträttera dem
    på ett autentiskt sätt.

  262. Men det är dumt av oss
    att avsäga oss det uppdraget helt.

  263. Rent åldersmässigt undrar jag om de
    barn som avbildas stämmer överens-

  264. -med hur barn ser ut i verkligheten.
    "Raymie Nightingales stora plan"-

  265. -av Kate DiCamillo,
    omslag av Katherine Smith-

  266. -handlar om en flicka som är tio år,
    men flickan på omslaget ser äldre ut.

  267. Jag vet
    att det kan vara helt medvetet gjort.

  268. Det är en inofficiell sanning på
    förlagen att barn gärna läser-

  269. -om något äldre barn.

  270. Barn i samma bok är påfallande ofta
    ungefär lika långa.

  271. I verkligheten kan barn
    födda samma år se väldigt olika ut-

  272. -och det finns en stor begränsning
    i vilka kroppar som får synas.

  273. Oavsett förlag är de avbildade
    barnen, med några få undantag-

  274. -smala och gängliga.

  275. Här är två undantag.

  276. "Dumplin" från Lavender Lit
    med omslag av Emma Green.

  277. Men den boken kretsar mycket
    kring huvudpersonens utseende.

  278. Hon kan inte se ut på ett visst sätt,
    och så handlar boken om nåt annat.

  279. I "Världens bästa gäng"
    av Maja Lunde-

  280. -så finns det ett helt runt barn-

  281. -och hennes pappa har en godisfabrik.
    En stolt barnbokstradition-

  282. -är att ett lite större barn ofta
    har föräldrar i livsmedelsbranschen.

  283. Fantasybarn, hästbarn, etc.
    är alltid smala och rörliga.

  284. De har extremt sällan
    ens synnedsättning.

  285. Vad gäller glasögon så är
    Harry Potter det lysande undantaget.

  286. På bokomslagen till de äldre barnens
    böcker används mycket bildbyråbilder-

  287. -vilket bidrar till likriktningen
    vad gäller kroppar-

  288. -eftersom bildbyråernas bilder repre-
    senterar ett idealiserat genomsnitt.

  289. Smala personer även här.

  290. Man kan jobba väldigt olika
    med bildbyråbilder.

  291. Jag är inte säker på att det här är
    bildbyråbilder, bara 99,9 % säker.

  292. Men tänk lite på
    vad de olika formgivarna-

  293. -har haft för förväntningar
    på läsaren här.

  294. Vad de har velat kommunicera.

  295. Till exempel med symbolerna.

  296. På boken "Hur kunde han?"
    är det en ganska snirklig typografi.

  297. Hjärtan, krossade hjärtan,
    två hjärtan tillsammans.

  298. På den andra boken, "Gudarna"-

  299. -så har man använt Jesusstrålar
    som går ut från flickans huvud-

  300. -och den uppochnedvända triangeln
    är en symbol för kvinnlig styrka-

  301. -feminism och vad min kompis Ingela-

  302. -brukar kalla för "The vajayjay"

  303. Det är också intressant att titta på
    hur formgivare och illustratörer-

  304. -använder siluetter för att undvika
    att bestämma utseendet-

  305. -på huvudpersonen i boken.

  306. Då gör man det möjligt för fler att
    identifiera sig med karaktärerna.

  307. Men det är fortfarande siluetter.

  308. Funktionsvariationer,
    kroppsaktivism och kroppspositivism-

  309. -har inte slagit igenom
    inom barnlitteraturen-

  310. -på samma sätt som medvetenheten
    om att människor har olika hudfärg.

  311. En illustratör kan hävda att det är
    hens manér att teckna smala barn-

  312. -och jag förstår det. Men om man
    går igenom ett helt års utgivning-

  313. -och konstaterar att det finns en typ
    av kropp som knappast får finnas-

  314. -så känns det som en brännande,
    nästan akut fråga-

  315. -för förlagen, förläggarna,
    formgivarna och illustratörerna.

  316. Nu ska jag prata om nåt helt annat:
    fantasy.

  317. Det är inte så konstigt att många
    böcker för den här åldersgruppen-

  318. -mellanstadieåldern och yngre-

  319. -görs och läses
    som fantasy eller historia.

  320. Där behöver man inte ha
    absolut tonträff-

  321. -vad gäller kläder och språk,
    och de är populära hos läsarna.

  322. Fantasygenren har många olika
    genreindikatorer till läsaren-

  323. -som berättar vad det är för bok.

  324. Glitter och guld i titeln, som i
    "Sprit Animals" och "Bronsdolken".

  325. Berättande typografi,
    dolkar och snirklar i titeln-

  326. -och kartor, kartor, kartor.
    Överallt är det kartor.

  327. Jag blir förvånad när jag öppnar
    en fantasybok utan karta.

  328. Den här är
    från Cornelia Funkes "Reckless".

  329. Fantasygenren har fått
    en ny undergenre de senaste åren.

  330. En flod av fantasy plus flickbok-

  331. -som jag kallar för "flantasy",
    har dykt upp efter "Hungerspelen".

  332. De här är nåt slags blandning av
    "Hungerspelen" och "Bachelorette".

  333. Det är unga, tuffa tjejer på omslaget
    och guldig, blänkande typografi.

  334. Det är kul att studera
    de olika lösningarna i böckerna-

  335. -och hur nya koder växer fram
    och hur gamla lever kvar.

  336. Alla de här flickorna
    har till exempel långt hår.

  337. I deckare och skräckgenren...

  338. Kan ni minnas om jag har visat
    nåt omslag med natur på?

  339. Hittills?

  340. Nej, det har jag inte.

  341. Det är först när vi börjar prata om
    vad som utmärker den här genren-

  342. -som naturen gör sig påmind.
    Till exempel...

  343. Det är ungefär samma
    som för samma typ av vuxenböcker.

  344. Det är blodfläckar, det är mörker-

  345. -och det är korpar.

  346. Men också
    påfallande många trädstammar.

  347. Varför, när naturen nu
    dyker upp på omslagen-

  348. -är det i princip alltid
    som en symbol för nåt läskigt?

  349. I 2016 års utgivning
    var det jättemycket läskig skog.

  350. Det här är bara några exempel.
    Det är en del av en större trend.

  351. Minns till exempel "Jordskott"
    på svensk television-

  352. -och även fascinationen
    för nordisk mytologi-

  353. -som har varit stark de senaste åren.

  354. Ni ser - det tar liksom inte slut.

  355. Jag har också funderat på om den här
    skräck lika med träd-trenden-

  356. -också är en indikation på
    hur alienerade vi börjar bli-

  357. -från naturen och skogen i dag.

  358. Som vanligt är det nån som har tagit
    de här genreindikatorerna-

  359. -och dragit i det och gjort nånting
    som ändå känns ganska unikt.

  360. Här har vi rötter,
    grenar kan man urskilja-

  361. -vatten kan man tolka in
    i det här omslaget. Blod.

  362. Och även färgskalan som går
    i grönt och blått känner vi igen.

  363. Men det känns
    som en ganska inspirerad läskighet-

  364. -om man jämför med de tidigare
    omslagen. Varför det?

  365. Det är i alla genomarbetat-

  366. -det här omslaget
    av Håkan Liljemärker.

  367. Om man håller i boken kan man känna
    att det finns en speciell, lite matt-

  368. -och samtidigt klibbig känsla
    på pärmen.

  369. Och den har ett färgat snitt,
    som ni kan se där.

  370. Och det är nåt med titeln i
    kombination med författarens namn-

  371. -som får mig att rysa.

  372. Som avslutning kan jag säga
    att i 2016 års utgivning-

  373. -så är det mycket som är sig likt
    vad gäller illustration och form.

  374. Det är ganska lätt
    att göra nåt som sticker ut.

  375. Som här, en bok helt utan teckningar
    på människoansikten.

  376. Det är nämligen
    en geting som berättar.

  377. Man ser genom getingens ögon.

  378. Annat man kan göra
    för att stå ut 2016-

  379. -är en bok
    där huvudpersonen inte är smal.

  380. En textbaserad bok där bilderna får
    svepa över sidorna i färgglada sjok.

  381. En fantasybok utan kartor, och en bok
    som är för både vuxna och barn-

  382. -fastän det är mer bild än text.
    Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bild och form i barn- och ungdomslitteratur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Illustratören Sara Teleman vill ge en eloge till de förlag som lyfter fram formgivaren och illustratörernas namn i sina böcker. Här gör hon en spaning bland 2016 års böcker och ser vad som är typiskt för vår samtid när det gäller formnormer och traditioner. Något Sara undrar över är varför det finns så få illustrationer med barn från Asien och till exempel Kurdistan. Ofta relaterar författarna i stället till sin egen barndom. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Barnboksillustration, Bokillustration, Grafisk konst, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bokprovning 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Barn- och ungsomsböcker utgivna 2016

Bibliotekarien Sofia Gydemo presenterar statistik från 2016 års utgivning av barn- och ungdomslitteratur. Totalt gavs det ut 2 414 titlar, vilket är en fördubbling jämfört med år 2000. En anledning till den stora ökningen är att det har blivit billigare att producera och trycka böcker. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Normer och inkludering för barn och unga

Under 2016 kom det ut flera böcker om transpersoner för barn och unga, berättar bibliotekarien Kajsa Bäckius. Böckerna handlar framförallt om att komma ut och våga berätta för sina föräldrar och kompisar. Ofta skildras också de negativa reaktionerna från omgivningen, och då särskilt hos fäderna. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Religion och mytologi för barn och unga

Den religiösa litteraturen för barn och unga under 2016 skildrar uteslutande kristna motiv och består främst av bibliska berättelser i bilderboksformat, berättar bibliotekarien Karin Mossed. För att gå hem hos tonåringar använder sig dagens författare ofta av serieformatet, och här blundar man inte för de mer våldsamma scenerna i Bibeln. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Flykt från krig för barn och unga

Berättelser om flykt och krig har ökat markant de senaste åren, berättar forskningsledaren Åsa Warnqvist. Det här är ingen slump, eftersom mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige under 2015 och ungefär en femtedel av dessa var ensamkommande barn. Oftast utspelar sig händelserna kring själva flykten från ett annat land. Ju äldre flyktingbarnen är desto mer komplexa problem, trauman och frågeställningar. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Skräck för barn och unga

Bibliotekarien Sofia Gydemo berättar om vad det var som skrämdes i 2016 års utgivning av barn- och ungdomsböcker. Otäcka kräldjur, farliga getingar som sprider smittor och insekter som förvandlas till monster är vanligt förekommande, säger hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Dagboksromanen för barn och unga

Vi läser bloggar och memoarer som aldrig förr, och det påverkar också barn- och ungdomslitteraturen, säger bibliotekarien Hanna Liljeqvist. Länge betraktades dagböckerna som ett typiskt kvinnligt uttryck, men nu börjar en ändring smyga sig på, berättar hon. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokprovning 2017

Bild och form i barn- och ungdomslitteratur

Illustratören Sara Teleman vill ge en eloge till de förlag som lyfter fram formgivaren och illustratörernas namn i sina böcker. Här gör hon en spaning bland 2016 års böcker och ser vad som är typiskt för vår samtid när det gäller formnormer och traditioner. Något Sara undrar över är varför det finns så få illustrationer med barn från Asien och till exempel Kurdistan. Ofta relaterar författarna i stället till sin egen barndom. Inspelat den 4 april 2017 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samtal med Jhumpa Lahiri

Författaren och Pulitzerprisvinnaren Jhumpa Lahiri samtalar med regissören Josette Bushell-Mingo om Lahiris senaste bok, Sankmark. Det blir en diskussion om hur uppväxten och föräldrarnas val har präglat författarskapet. Inspelat den 23 april 2014 på Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Stockholms stadsteater.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss