Titta

Samtal med historielärare

Samtal med historielärare

Om Samtal med historielärare

Hur gör man för att få in fler perspektiv av historien i sin undervisning? Hur hanteras kunskapsområden som historiebruk och historisk empati? Och vilka utmaningar finns inom historieundervisningen? Här diskuteras olika aspekter av historieundervisning med lärare från gymnasiet och folkhögskola. Diskussionen utgår från UR-serien Nationen - en serie som vill ge fler perspektiv och utforska nya aspekter av Sveriges historia.

Till första programmet

Samtal med historielärare : Historisk empatiDela
  1. Våren 2017 producerade UR
    historieserien "Nationen"-

  2. -som ger perspektiv och utforskar
    nya aspekter av Sveriges historia.

  3. Coolt!

  4. Med anledning av den
    har vi bjudit in lärare-

  5. -för att diskutera historieämnet
    på gymnasie och folkhögskola.

  6. Våra gäster i dag
    är Lisa Andersson och Martin Englund.

  7. Med dem
    pratar vi om historisk empati.

  8. -Martin och Lisa, varmt välkomna!
    -Tack!

  9. Varför är det viktigt att era elever
    utvecklar historisk empati?

  10. Det är viktigt för att man får-

  11. -en djupare förståelse
    av sig själv och andra-

  12. -hur andra människor
    tänker och resonerar i sin vardag.

  13. Sen tror jag också att det är...

  14. ...ett sätt att se på historien
    som är mer relaterbart.

  15. Att inte bara se historien
    som processer och skeenden-

  16. -utan utifrån människor.

  17. Sen tror jag
    att man med historisk empati-

  18. -utvecklar en analytisk förmåga
    i det stora hela-

  19. -och att man får
    en bättre källkritisk förmåga.

  20. Vad säger du, Martin? Varför
    är det viktigt med historisk empati?

  21. Först att elever lär sig historia
    bättre och mer.

  22. Om man lever sig in i det,
    minns man det.

  23. Man får en känslomässig upplevelse
    av ett skeende-

  24. -och hur det drabbar människor.

  25. Att försöka närma sig varför
    nån gjorde på ett visst sätt-

  26. -som man först tycker är obegripligt-

  27. -sen går man in på djupet
    och försöker komma nära en människa.

  28. Då förstår man det
    och minns det på ett annat sätt-

  29. -än om man bara har
    ett ovanifrånperspektiv-

  30. -där man ser människor som små
    enheter som rör sig i stora massor.

  31. Hur gör man då
    för att eleverna och deltagarna-

  32. -ska kunna utveckla den här
    förståelsen och historiska empatin?

  33. Det handlar om ett förhållningssätt
    i grunden.

  34. Förhållningssättet
    att historia handlar om människor.

  35. Det handlar inte
    om den stora historien.

  36. Det handlar inte om krigen
    eller om processen och skeendena.

  37. I grunden är det människor
    som har agerat, tänkt och känt saker.

  38. Att ha det förhållningssättet
    till historieämnet är viktigt-

  39. -att läraren visar att det är det
    i sättet man arbetar.

  40. Det handlar om
    värderingar och normer förr.

  41. Hur var det att leva då?
    Varför agerade man som man gjorde?

  42. Då måste man ha
    ett normkritiskt perspektiv.

  43. Hur tänker du?

  44. Hur utvecklar min sin historiska
    empati? Vad gör du som lärare?

  45. Jag gillar att de får göra
    dokumentärfilmer och intervjuer-

  46. -och ställa frågor om hur det var
    att vara med om det, hur det kändes.

  47. Också spelfilmer
    där man får personliga perspektiv.

  48. Sen kan man föreställa sig varför
    de valde att gå med i nån rörelse.

  49. Det finns massor av konst, litteratur
    och filmer som ger en sån upplevelse.

  50. Vi ska fortsätta diskussionen, men vi
    ska titta på ett klipp ur "Nationen".

  51. Genom att känna till vår historia
    kan vi undvika att upprepa misstag.

  52. Genom att se vad de före oss
    har kämpat för-

  53. -förstår vi att uppskatta
    det som vi i dag tar för givet.

  54. Jag vill att vi
    ska komma ihåg farmor-

  55. -och de demonstrerande kvinnorna-

  56. -för deras mod
    att ställa upp mot hunger-

  57. -för att få jämlikhet i samhället.

  58. Samhället behöver det modet i dag.

  59. Anna Jonsson, Karin Östlund,
    Anna Sjögren och Hilma Pettersson-

  60. -startade hungerkravallerna
    och bidrog till demokratin i Sverige.

  61. Det är människor
    som vi aldrig ska glömma.

  62. De kämpade för bröd och fred.

  63. Det är sällan som revolutioner
    bryter ut genom signaler uppifrån.

  64. De växer ofta fram som ett resultat
    av konkreta missnöjen på lokal nivå.

  65. Genom historien kan vi se
    att det många gånger är kvinnor-

  66. -som har gått i spetsen för upproren
    som har spritt sig till revolutioner.

  67. Det gäller inte minst 1917.

  68. I det här klippet säger Sara Parkman-

  69. -att vi genom kunskap om historien
    kan undvika att begå samma misstag.

  70. Hur knyter ni ihop dåtid med nutid
    i er undervisning?

  71. Ja!

  72. Det här är nåt
    som man alltid dras med.

  73. Hur ska vi lära oss? Samma hemska
    misstag görs ändå om väldigt mycket.

  74. Det finns en framstegstanke som var
    väldigt stark i historieskrivningen-

  75. -att det bli bättre och bättre.

  76. Man säger saker som:
    "Det landet är på nivån som vi var"-

  77. -"när det gäller könsfrågor
    eller HBT-frågor."

  78. Då har man en linjär
    utvecklingsuppfattning-

  79. -att vi har haft en promenad framåt,
    men så behöver det inte alls vara.

  80. Man kan ta det som händer i Turkiet
    och diskutera hotbild mot demokratin-

  81. -och fråga hur de skulle känna-

  82. -om de demokratiska framstegen
    som skedde då hotades.

  83. Hur skulle de reagera då?
    "Tror ni att ni skulle säga ifrån?"

  84. Det låter inte lätt. - Hur gör du?

  85. I min undervisning och i mina
    kollegors jobbar vi med att förstå-

  86. -att man lever hela tiden
    i konsekvenserna av historien.

  87. Att se vad det är som har hänt som
    gör att jag har det som jag har det.

  88. Vi jobbar med att deltagaren själv
    får rannsaka sin plats i historien.

  89. Vad har gjort
    att jag lever som jag gör?

  90. Och inte skriva nån på näsan
    att här är kopplingarna.

  91. Finns det några andra utmaningar
    i att undervisa i historisk empati?

  92. Det finns jättemånga utmaningar.

  93. Framförallt handlar det om
    att koppla dåtiden till nutiden-

  94. -att deltagaren själv gör det,
    och att man inte serverar sanningar.

  95. Då blir det värderande undervisning.
    Man kanske inte ser en koppling.

  96. Man ska inte kräva
    att deltagarna blir för privata.

  97. Man ska inte behöva dela med sig
    för mycket av sin egen person.

  98. Det vill jag undvika
    i undervisningen.

  99. Ingen ska behöva bli
    en talesperson för nånting.

  100. För att få en heltäckande historie-
    berättelse, och det vill man-

  101. -tittar man på en grupp som inte har
    fått vara med i historieskrivningen.

  102. Där finns det ofta
    en brist på källmaterial.

  103. -Martin, vad säger du?
    -Jag känner igen mycket Lisa säger.

  104. Man ska känna sig trygg att diskutera
    och inte säga vad man tycker.

  105. Det kan handla om att inte
    vilja berätta om sin bakgrund.

  106. Det ska man inte behöva göra.

  107. Men att ha demokratiska värden
    och följa mänskliga rättigheter-

  108. -då ska vi vara värderande.

  109. Vi ska prata om värdegrund, men vi
    ska titta på ett klipp ur "Nationen-

  110. -om den svenska slavhandeln.

  111. Det är två personer som diskuterar
    vad det står på en minnessten-

  112. -på ön Saint-Barthélemy.

  113. Då har vi en minnessten här,
    och vi har inte många på ön.

  114. "I minne av alla svenskar som har
    avlidit här på Saint-Barthélemy"-

  115. -"under den svenska perioden
    från 1784 till 1878."

  116. Under perioden med slavhandel,
    måste de personerna också ha dött.

  117. -De begravdes på samma plats.
    -Varför är inte de inkluderade?

  118. Minnesstenen pratar om den svenska
    perioden. Där ingår allting.

  119. Det står ju till "svenskarna"
    som dog på Saint-Barthélemy.

  120. Det är ett franskt uttryck
    för svensktiden.

  121. Men "A la mémoire de tous le suédois"
    betyder väl ändå...

  122. Huvuddelen var ju svenskarna
    som kom från Sverige.

  123. Vissa var här bara några år,
    och vissa lite längre.

  124. Det är uppenbart att man vill bevara
    minnet av Sverige.

  125. Namnen, vad som hände med folk
    och var de kom ifrån-

  126. -men det verkar finnas
    ett ointresse att bevara-

  127. -minnet av de afrikaner
    som levde här.

  128. Jag tror inte det.
    Alla är med på den här kyrkogården.

  129. Vi ser ingen skillnad
    på vem som är vem.

  130. Om du och jag hade levt på
    1800-talet, hade vi behandlats olika.

  131. Men alla hade blivit begravda
    på samma plats även på den tiden.

  132. När man ser tillbaka hade det varit
    bra om man kunde ha undvikit det där.

  133. Förstås! Vi vet vad som hände,
    men man kan inte ändra historien.

  134. I det här klippet möts två personer
    med olika referensramar.

  135. Jag vet att det i klassrummet
    kan vara många olika referensramar.

  136. Hur påverkar det er undervisning
    kring historisk empati?

  137. Det är ju det att...

  138. Om man känner
    att alla elever är med på tåget-

  139. -på min tolkning av ett historiskt
    skeende, då går jag i gång-

  140. -men om man märker att det finns
    olika referensramar som krockar-

  141. -blir jag försiktigare
    och vågar inte släppa loss.

  142. Det är bra och nyttigt att få
    härbärgera allt det i klassrummet.

  143. Vi är inte forskare och experter
    på varje område-

  144. -så vi kan komma till ett område
    där jag vill väcka empati för nåt.

  145. Jag kan prata om
    konflikten på Balkan-

  146. -i början av 90-talet.

  147. Då pratar jag
    om det som jag har hört-

  148. -att folk som var grannar
    sen kunde strida med varandra.

  149. Men det är inte mina expertkunskaper.

  150. Sen får man en elev som är insatt
    och vet massor om det här.

  151. Då står jag och känner mig...

  152. Sen kanske en annan elev vet allt
    från en annan synvinkel.

  153. Då kan jag få en svagare position,
    och de tar över. Det kan vara svårt.

  154. Hur är det på folkhögskolan?

  155. På folkhögskolan vill man ju
    att deltagarna tar över.

  156. Klassrumssituationen
    ska ju inte utgå...

  157. Den ska utgå från erfarenheterna
    i klassrummet. Det är vår drivkraft.

  158. När det sker blir man glad
    som lärare. "Nu är det i gång!"

  159. Sen måste man hålla det på ett sätt
    som inte leder till kränkningar-

  160. -att man försöker hålla sig
    inom historieforskningen-

  161. -att man håller sig till det
    som på något sätt är fakta.

  162. Folkhögskolan har ett övergripande
    mål att stärka demokratin.

  163. Hur tänker du kring kopplingen mellan
    historisk empati och värdegrund?

  164. Jag tror
    att kunskapen om ens historia-

  165. -och känslan av
    att vara en aktör i historien-

  166. -skapar mer ansvar
    för det samhälle man lever i.

  167. Fina ord, men så tror jag.

  168. Gör man tvärt om och inte får
    sin historia förklarad för sig-

  169. -kan det leda till frustration.

  170. Om man tänker på skrivelserna om
    mänskliga rättigheter och tolerans-

  171. -och att man ska bemöta
    främlingsfientlighet med diskussion.

  172. Hur gör man det
    inom ramen för historieämnet?

  173. Det är det självklara.
    Man bemöter det med diskussion.

  174. Ibland kan man behöva sätta en gräns
    och säga:

  175. "Yttrandefrihet är
    att du får ha din åsikt."

  176. "Du får säga att Auschwitz
    är en kuliss som man har byggt upp"-

  177. -"men jag måste säga att jag har
    forskning som säger nåt annat."

  178. "All den forskningen"-

  179. -"samt att jag har en demokratisk
    värdegrund att kommunicera..."

  180. -Lisa?
    -Det är viktigt att inte skapa...

  181. Man ska aldrig komma till skolan
    och tänka att man ska tycka en massa.

  182. Det har man inte rätt till som elev.

  183. Man ska komma till skolan
    och lära sig om saker som har hänt-

  184. -men också utveckla sin förmåga
    att förstå varför och konsekvenser.

  185. Läraren ska aldrig tvinga en
    att säga vad man tyckte om det.

  186. Då riskerar man att hamna i
    kränkande språk i klassrummet.

  187. Hur gör man om man har elever-

  188. -som trotsar mänskliga rättigheter
    och demokratiska värderingar?

  189. Försök att inte skapa en sån
    situation! Det är lätt att säga-

  190. -men skapa inte en situation
    där man kan säga sånt.

  191. Prata bara om hur det kan ha varit så
    att saker och ting hände-

  192. -och aldrig värdera de olika delarna-

  193. -och aldrig prata som om vi
    i klassrummet är en homogen grupp-

  194. -att aldrig skapa känslan
    att det finns "vi och dom".

  195. Gå in med förutsättningen om att
    alla "vi" finns här i klassrummet.

  196. Man kan ju visa. Jag lägger bara inte
    fram det som moraliska poänger.

  197. Jobbar man med rasismens historia
    och kollar på kolonialismen...

  198. Man tittar på
    hur det blev en global marknad.

  199. Man tittar på triangelhandeln och
    slavhandeln, många rasistiska saker-

  200. -andra hemska förtryck
    och hur ojämlikt det är.

  201. Sen kommer vi fram till i dag.

  202. Jag berättar bara om fakta om handel,
    slavorganisering, rasistiska teorier-

  203. -men i det
    lägger jag in 150 effekter.

  204. Finns det en risk att läraren lägger
    in sina värderingar i historien?

  205. Ja, och jag vill försvara
    att vi gör det.

  206. Jag lägger in de poängerna där-

  207. -för att vi ska stå för
    att vi har en värdegrund-

  208. -med mänskliga rättigheter
    och demokrati som det finns stöd för.

  209. Det leder in på sista frågan.

  210. När uppstår det lägen där ni
    som lärare öppet måste ta ställning-

  211. -kring historiska skeenden och
    aktörer, och även nutida skeenden?

  212. Jag tycker att hela...

  213. Historieskrivningen är ju
    ett ställningstagande-

  214. -och att välja vad man ska hinna med
    är ett ställningstagande.

  215. Jag tar ju ställningen
    i vad jag väljer att undervisa om.

  216. Bara det är ett ställningstagande.

  217. Men det inte ska leda
    till diskriminering och kränkning.

  218. Det är ett ställningstagande
    för demokrati och...

  219. Mot förtyck, liksom.

  220. Det är ett listigt sätt
    att fostra på.

  221. Man säger aldrig vad man tycker,
    men lyfter bara vissa händelser.

  222. Det finns en risk
    att vara manipulativ.

  223. När man bygger upp historisk empati-

  224. -skulle man kunna sätta några
    i väldigt dålig dager.

  225. I Sverige finns det till exempel en
    tradition att visa skrämmande ryssar.

  226. Man skulle kunna problematisera vår
    Rysslandsbild med ett annat stoff-

  227. -utan att eleverna fattar
    att jag har gjort det valet.

  228. Det är lurigt.

  229. "Lurigt" får avsluta den här
    diskussionen. Tack för att ni kom.

  230. Om man vill se serien "Nationen"-

  231. -eller vill titta på
    studieprogrammen, var hittar man dem?

  232. Dem hittar man på urskola.se.

  233. Det var allt för i dag.
    Tack för att ni tittade!

  234. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Historisk empati

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför ska eleverna prova sin historiska empati och hur gör du som lärare? Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola, och Martin Englund, lärare i historia på Blackebergs gymnasium, samtalar med UR:s mediepedagoger om vikten av att deras elever utvecklar sin förståelse för vad som har hänt i historien och hur människor har agerat. De diskuterar även vad som är de största utmaningarna med historisk empati i undervisningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Folkhögskolor , Gymnasieskolan , Historiedidaktik, Historieundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Samtal med historielärare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historisk empati

Avsnitt 1 av 4

Varför ska eleverna prova sin historiska empati och hur gör du som lärare? Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola, och Martin Englund, lärare i historia på Blackebergs gymnasium, samtalar med UR:s mediepedagoger om vikten av att deras elever utvecklar sin förståelse för vad som har hänt i historien och hur människor har agerat. De diskuterar även vad som är de största utmaningarna med historisk empati i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Perspektiv på historien

Avsnitt 2 av 4

Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Stoffurval

Avsnitt 3 av 4

Hanna Stålhammar, historielärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda Korsets folkhögskola, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om att välja ut stoff till sin undervisning. Hur väljer de stoff och varför väljer de som de gör? Hur förhåller de sig till att det också finns stoff de väljer bort? De får även frågan om huruvida det finns en tyst överenskommen innehållskanon för historieämnet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historiebruk

Avsnitt 4 av 4

Jenny Edvardsson, historielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Andreas Wihlborg, lärare på Katrinebergs folkhögskola Vessigebro, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om historiebruk. De diskuterar varför det är viktigt att deras elever och deltagare får lära sig om historiebruk samt hur de går tillväga för att undervisa i detta. De berör också vikten av att vara källkritisk, samt hur historiebruk och maktutövande hänger ihop.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Metodiken Reading to learn för alla

Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet. Läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt berättar om olika undervisningsstrategier i R2L. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Feministiskt självförsvar på schemat

Trakasserier i form av fysiska, psykiska och verbala kränkningar hör till vardagen för skolelever idag och värst utsatta är tjejer. Allt fler skolor inför självförsvar för tjejer på schemat. Men är det ett bra sätt att komma till rätta med problemen?

Fråga oss