Titta

Samtal med historielärare

Samtal med historielärare

Om Samtal med historielärare

Hur gör man för att få in fler perspektiv av historien i sin undervisning? Hur hanteras kunskapsområden som historiebruk och historisk empati? Och vilka utmaningar finns inom historieundervisningen? Här diskuteras olika aspekter av historieundervisning med lärare från gymnasiet och folkhögskola. Diskussionen utgår från UR-serien Nationen - en serie som vill ge fler perspektiv och utforska nya aspekter av Sveriges historia.

Till första programmet

Samtal med historielärare : Perspektiv på historienDela
  1. Våren 2017 producerade UR
    historieserien "Nationen"-

  2. -som ger fler perspektiv-

  3. -och utforskar nya aspekter
    av Sveriges historia.

  4. Vi, Björn Appelgren och Fatima
    Khayari, har bjudit in lärare-

  5. -för att diskutera historieämnet
    på gymnasium och folkhögskola.

  6. Dagens gäster är Sevilay Brännström
    och Marc Harding.

  7. Med dem pratar vi om
    perspektiv på historien.

  8. -Vad kul att ni är här.
    -Det är kul att vara här.

  9. Varför ska man lära ut historien
    ur olika perspektiv?

  10. Lyfter man fler perspektiv
    får man en mer rättvis historia-

  11. -så att allas röst kan höras.

  12. Det handlar mycket om
    att skapa förståelse.

  13. Man kan inte ha förståelse
    för ett historiskt fenomen-

  14. -om man bara har ett perspektiv.
    Man måste kunna se olika vinklar.

  15. Jag tycker det är viktigt att man-

  16. -försöker leda deltagarna fram
    till olika perspektiv inom historien.

  17. Det handlar inte bara om
    att se från sitt eget perspektiv.

  18. Det är inte konstigt att man gör det.
    Man utgår ifrån sig själv-

  19. -var man är född och vilken nation
    man tillhör och så vidare.

  20. Sen tittar man utåt.

  21. Vi ska titta på ett klipp
    ur "Skitåret 1917" som anlägger-

  22. -ett kvinnligt perspektiv på den
    svenska demokratiseringsprocessen.

  23. Arbetarna började organisera sig.
    Rättare sagt, de manliga arbetarna.

  24. Kvinnornas kopplingar till
    fackföreningsrörelsen är spännande.

  25. Kvinnorna var uteslutna
    ur den tidiga arbetarrörelsen.

  26. De skapade egna fackföreningar för
    att ta tillvara kvinnornas intressen.

  27. Det är ingen arbetarrörelse.
    Det är en manlig arbetarrörelse-

  28. -som vi oftast beskriver
    i våra historieböcker.

  29. Det är oftast
    en manlig arbetarrörelse-

  30. -som får utrymme i våra läroböcker.
    Då blir det tydligt att man-

  31. -tar ett perspektiv,
    när halva befolkningen glöms bort.

  32. Om ni tänker på er egen undervisning-

  33. -hur ofta reflekterar ni
    kring vilka perspektiv ni lyfter in?

  34. Ja...

  35. Jag skulle önska
    att jag gjorde det varje dag-

  36. -men det är bara då och då-

  37. -oftast med hjälp av deltagarna
    som lyfter fram nåt.

  38. -"Vi vill prata om det här."
    -Precis.

  39. "Var var kvinnorna
    i den här situationen?"

  40. Vilka perspektiv
    får vanligtvis mest utrymme?

  41. Det är det manliga perspektivet.
    Det är ingen tvekan.

  42. Det handlar mycket om
    det material vi har tillgång till.

  43. Det handlar också mycket om-

  44. -att männen har blivit centrala
    av normen.

  45. När man pratar om arbetarrörelse
    behöver man inte nämna män.

  46. Det är självklart.

  47. Det handlar mycket om ordbruk också.

  48. Tyvärr måste man säga "kvinna"
    eller "kvinnorörelse"-

  49. -för att uppmärksamma
    att kvinnor var inblandade.

  50. Vilka perspektiv
    får utrymme hos dig?

  51. Jag brukar inte vänta på att eleverna
    vill ta upp ett annat perspektiv.

  52. När jag planerar min undervisning-

  53. -tycker jag om
    när eleverna blir lite förvånade.

  54. Då blir det diskussion.
    Jag vill gärna se deras förvåning.

  55. "Vad menar hon nu då?"

  56. När man väljer ett perspektiv
    väljer man bort ett annat.

  57. Hur gör ni det urvalet?
    Vad säger du, Marc?

  58. Man kommer inte ifrån
    att inte välja bort nåt perspektiv.

  59. Men vi ska försöka visa eller leda
    deltagare fram-

  60. -till så många olika perspektiv
    som möjligt.

  61. Apropå det jag sa om att skapa
    förståelse för ett fenomen...

  62. Det är som du sa.

  63. Man ska överraska deltagarna
    med ett annan perspektiv-

  64. -se hur de reagerar
    och sen bygga vidare utifrån det.

  65. När man lyfter in perspektiv
    som överraskar i normhistorien-

  66. -finns det inte en risk
    att det bara blir ett påhäng?

  67. "Då måste vi göra det här med."

  68. Jag har en lösning.

  69. Läroplanen...

  70. Vi lyfter frågan i grunden med
    aktör och strukturellt perspektiv.

  71. Med ett strukturellt perspektiv
    spelar det ingen roll-

  72. -vilket perspektiv man tar upp.

  73. Det är det ekonomiska, politiska
    och kulturella som sätter ramarna.

  74. Med människornas handling
    kommer aktörsperspektivet.

  75. Jag har inget problem med köns-,
    klass- och postkolonialt perspektiv.

  76. Men huvuddilemmat är det här
    med aktörer eller strukturer...

  77. Hur berättar man historien?
    Det har eleverna svårt med.

  78. När strukturerna kommer
    kan man lyfta könsmaktsordningen-

  79. -eller kolonialismen.
    Då börjar eleverna förstå.

  80. Man slår två flugor i en smäll.

  81. Huvudperspektiven är de svåraste.

  82. Sen puttar man in vad man vill-

  83. -för strukturerna kommer ut ändå,
    hur man än ser på dem.

  84. Det där med aktör- och strukturellt
    perspektiv-

  85. -gör eleverna medvetna om-

  86. -hur de kan skapa historia-

  87. -och hur deras historia och historia
    i allmänhet har påverkat dem.

  88. Det är det intressanta.

  89. Lyckas man med det
    har man fått med...

  90. ...köns-, klass
    och postkolonialt perspektiv.

  91. Det är vad jag brukar göra.
    Det är min lösning.

  92. -Vad tänker du, Marc?
    -Det är bra att relatera till nutid.

  93. Man kan presentera olika perspektiv-

  94. -men om det inte är relevant
    för eleven-

  95. -när det gäller dennes vardag
    och sånt som händer i världen nu-

  96. -då fastnar det inte.

  97. Då kan perspektivet
    bli svårt att förstå.

  98. Vi ska titta på ett till klipp
    ur "Nationen".

  99. Det här handlar om den svenska
    slavhandeln under kolonialtiden.

  100. I boken "Beskrifning öfver svenska
    vestindiska ön St. Barthelemi"-

  101. -av naturvetaren Bengt Euphrasén
    från 1795-

  102. -beskrivs hur slavägaren får behandla
    sin s.k. egendom enligt svensk lag.

  103. "Ägaren får hanterar sina slavar
    efter behag och samvete."

  104. "Då en slav blir
    alltför strängt driven uti arbete"-

  105. -"och ofta får stryk, rymmer han."

  106. "Ägaren äger då frihet
    att straffa honom efter behag."

  107. I Europa ökade trycket på
    att förbjuda slaveriet-

  108. -men svenskarna på Saint-Barthélemy
    höll inte med.

  109. Guvernören tyckte att slavarna
    inte kunde civiliseras-

  110. -eftersom de stod närmare apan
    än människan.

  111. Sverige var bland de sista länderna
    i Europa att förbjuda slaveri.

  112. 1847 köptes de sista slavarna
    på Saint-Barthélemy fria.

  113. 1878
    såldes ön tillbaka till Frankrike.

  114. När jag gick i skolan
    fick jag inte lära mig om det här.

  115. Har skolan blivit bättre på att lyfta
    in den här typen av perspektiv?

  116. Det tycker jag.
    Det blir bättre och bättre.

  117. Bara det att vi sitter här
    och diskuterar det...

  118. Om man jämför dagens läromedel
    med dem för några år sen-

  119. -ser man att det blir bättre.
    Men det kan bli ännu bättre.

  120. -Jag tycker det blir bättre.
    -Vad säger du, Sevilay?

  121. Ja, det är så. Jag håller med.

  122. Men sen är fortfarande frågan...

  123. ...om historieböckerna
    hinner med utvecklingen.

  124. Det är frågan.

  125. Hur många kvinnliga förebilder
    finns i historieböckerna?

  126. Det diskuteras fortfarande.

  127. Det är bättre men det finns
    fortfarande mycket kvar att göra.

  128. Hur får man eleverna att förstå
    att det finns olika perspektiv-

  129. -och att en historiebeskrivning
    inte behöver vara sann eller falsk?

  130. Man kan börja med att utmana-

  131. -deras egna förståelse
    av olika historiska händelser.

  132. Man kan trotsa och förvåna dem...

  133. ...och på så sätt visa
    att det finns andra perspektiv...

  134. ...och andra sätt
    att berätta samma händelse.

  135. Det finns andra intressen
    i dessa skeenden.

  136. Då kanske de kan förstå
    att det finns olika berättelser.

  137. Det är nåt man måste träna på
    när man går i skolan.

  138. Man behöver inte säga
    att det är sant eller falskt.

  139. Men då har man verktyg
    för att undersöka själv.

  140. Om jag säger "så här var det
    under andra världskriget"...

  141. ..."för en viss folkgrupp, men tänk
    på det här perspektivet"...

  142. De ska inte tro att det är sant
    bara för att jag säger det.

  143. Man ska undersöka själv.
    Det är jätteviktigt.

  144. Utan källkritik är historia bara
    en sagoberättelse-

  145. -utan nån som helst vetenskaplig bas.

  146. Källkritik, perspektiv
    och historiesyn...

  147. Det är de metodiska delarna
    som gör historien en vetenskap.

  148. Det är en garanti för framtiden
    att rusta eleverna.

  149. Känslomässig koppling
    till historia och olika perspektiv-

  150. -är en ganska stor utmaning.

  151. När man tittar
    på ett historiskt fenomen-

  152. -och man kan vara objektiv-

  153. -och ifrågasätta
    och kritiskt granska-

  154. -då är det ganska lätt att ta till
    sig den med metoderna du pratar om.

  155. Men när man har
    en känslomässig koppling till det...

  156. -Inlevelsemässigt...
    -Då blir det svårt.

  157. Det är en viktig utmaning
    för oss som lärare-

  158. -att kunna tackla det i klassrummet.

  159. Vi kan diskutera klippet
    vi såg förut-

  160. -men vi måste lägga känslorna
    åt sidan och titta på fakta.

  161. Avslutningsvis. Marc.

  162. Finns det, med fler perspektiv,
    nån risk att man som historielärare-

  163. -gör historien mer inkluderande och
    jämställd än vad den egentligen är?

  164. Ja, risken finns.
    Det kanske låter konstigt.

  165. Historia är väldigt levande.

  166. Om vi har samma samtal om 50 år-

  167. -vet vi inte riktigt vad vi kommer
    att säga. Normer ändras.

  168. Det kanske saknas delar
    som vi inte ser här och nu.

  169. När vi tittar tillbaka i historien
    är vi väldigt efterkloka.

  170. "Så var det. Många såg inte det här.
    Hur kunde man agera så?"

  171. Så kanske det blir om 50 år när folk
    ser på hur vi analyserar saker.

  172. -Vad säger du, Sevilay?
    -Ja, vi har ett ansvar.

  173. Det ansvaret blir...

  174. ...mer tydligt
    när man tänker på vad Marx sa.

  175. Vi sitter där. Vi befinner oss där.

  176. Det finns en dåtid och en framtid.

  177. Hur ska vi få nytta
    av det som har upplevts-

  178. -och det som är kvar att uppleva?
    För det behövs perspektiv.

  179. För att kunna koppla vår historia
    till vår framtid-

  180. -och kunna ifrågasätta dagens
    samhälle, behöver vi perspektiv.

  181. Ja. Vi tackar er för att ni kom
    och för att ni tar det här ansvaret.

  182. Det är en spännande diskussion
    kring perspektiv på historia.

  183. Vill man ta del
    av fler historiska diskussioner-

  184. -så kan man se "Nationen"
    eller se det här studioprogrammet.

  185. -Var hittar man det, Björn?
    -Man går till urskola.se.

  186. Tack för att ni har tittat.

  187. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Perspektiv på historien

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Folkhögskolor, Gymnasieskolan, Historiedidaktik, Historieundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Samtal med historielärare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historisk empati

Avsnitt 1 av 4

Varför ska eleverna prova sin historiska empati och hur gör du som lärare? Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola, och Martin Englund, lärare i historia på Blackebergs gymnasium, samtalar med UR:s mediepedagoger om vikten av att deras elever utvecklar sin förståelse för vad som har hänt i historien och hur människor har agerat. De diskuterar även vad som är de största utmaningarna med historisk empati i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Perspektiv på historien

Avsnitt 2 av 4

Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Stoffurval

Avsnitt 3 av 4

Hanna Stålhammar, historielärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda Korsets folkhögskola, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om att välja ut stoff till sin undervisning. Hur väljer de stoff och varför väljer de som de gör? Hur förhåller de sig till att det också finns stoff de väljer bort? De får även frågan om huruvida det finns en tyst överenskommen innehållskanon för historieämnet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historiebruk

Avsnitt 4 av 4

Jenny Edvardsson, historielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Andreas Wihlborg, lärare på Katrinebergs folkhögskola Vessigebro, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om historiebruk. De diskuterar varför det är viktigt att deras elever och deltagare får lära sig om historiebruk samt hur de går tillväga för att undervisa i detta. De berör också vikten av att vara källkritisk, samt hur historiebruk och maktutövande hänger ihop.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Mord

Vi hör om seriemördaren som lurade hela kultureliten och blev en topplisteetta. Florence Valentin berättar om sin låt om mordet på 16-årige Ricardo, och journalisten Marimba Roney pratar om hiphoppen på 90-talet.

Fråga oss