Titta

Samtal med historielärare

Samtal med historielärare

Om Samtal med historielärare

Hur gör man för att få in fler perspektiv av historien i sin undervisning? Hur hanteras kunskapsområden som historiebruk och historisk empati? Och vilka utmaningar finns inom historieundervisningen? Här diskuteras olika aspekter av historieundervisning med lärare från gymnasiet och folkhögskola. Diskussionen utgår från UR-serien Nationen - en serie som vill ge fler perspektiv och utforska nya aspekter av Sveriges historia.

Till första programmet

Samtal med historielärare: StoffurvalDela
  1. Våren 2017 producerade UR
    historieserien "Nationen"-

  2. -som ger perspektiv och utforskar
    nya aspekter av Sveriges historia.

  3. Coolt!

  4. Med anledning av den
    har vi bjudit in lärare-

  5. -för att diskutera historieämnet
    på gymnasie och folkhögskola.

  6. Våra gäster i dag är
    Hanna Stålhammar och Eric Gustafsson.

  7. Med dem pratar vi om stoffurval.

  8. -Eric och Hanna, välkomna hit!
    -Tack.

  9. Jag börjar med Hanna. Ämnesplanen för
    historia ger läraren en viss frihet-

  10. -att själv välja kunskapsstoff.

  11. Hur väljer du?

  12. Dels utgår man från kursplanen
    och det centrala innehållet.

  13. Det är ju ganska generöst.

  14. Man får ta upp vad man vill,
    men vissa saker SKA man ta upp.

  15. "Du kan beröra allt som nånsin
    har hänt, men speciellt det här."

  16. -Är det lite överväldigande?
    -Ja.

  17. Då behöver man ha nåt
    att luta sig mot.

  18. På min skola använder vi läroböcker,
    och jag tycker att det är bra.

  19. Det blir konkret med en röd tråd.
    Det blir en handbok för eleven.

  20. Om man har en funktionsvariation
    finns materialet inläst.

  21. Men då blir läroboken styrande
    för vad man gör.

  22. Sen lägger jag till annat. Det blir
    stommen, och sen lägger jag på annat.

  23. En folkhögskolelärare behöver inte
    förhålla sig till styrdokument.

  24. Hur väljer du?

  25. Jag tycker att det funkar bäst att...

  26. Jag vänder på det och utgår från
    det jag gillar och är intresserad av-

  27. -och det som har funkat tidigare år.

  28. Sen kollar jag med kollegorna.

  29. Om de läser nån speciellt bok
    i svenska eller engelska-

  30. -så kanske jag kan använda det
    som start.

  31. I sista hand
    går jag till styrdokumenten.

  32. "Vad har jag glömt
    och måste komplettera med?"

  33. Det funkar bra att utgå från
    det som jag är duktig på.

  34. Har inte folkhögskolan
    ett uttalat individfokus-

  35. -där man ska utgå från individens
    tankar, perspektiv och erfarenheter?

  36. Jo, det finns ju formuleringen
    "gräv där du står".

  37. Man utgår från de deltagarna vi har,
    så klart.

  38. Vad vill de? Vad är de
    intresserade av? Vilka är de?

  39. Är det lätt att hitta synk där?

  40. Ofta ställer man en öppen fråga.
    "Vad skulle du vilja ta upp?"

  41. Många deltagare är ganska begränsade
    där och känner att jag vill ha...

  42. "Vilket svar tycker min lärare
    att jag ska ge? Vad är bra?"

  43. Då behöver de hjälp
    att hitta vad de tycker om.

  44. Vi ska fortsätta, men vi ska först
    titta på ett klipp som du har valt.

  45. Gustav III, ja. Vad hade han
    för intresse av en koloni?

  46. Förutom att det var glassigt
    att äga en koloni i Västindien?

  47. Kungen och staten ville tjäna pengar
    på sin koloni, men frågan var hur.

  48. Det fanns inga naturtillgångar på ön-

  49. -och man kunde inte odla
    vanliga kolonialvaror.

  50. Det fanns inte ens rent vatten på ön.

  51. Vad fanns det kvar? Jo,
    människohandel, alltså slavhandel.

  52. Saint-Barthélemy låg mellan kolonier
    till länder som ofta krigade-

  53. -så det passade
    att bli en frihamn för slavhandel.

  54. Sverige införde tullavgifter
    på alla varor förutom slavar.

  55. Många slavtransporter lockades dit,
    och antalet slavar ökade-

  56. -från 250 till 2 700 slavar
    på bara fem år.

  57. En fjärdedel av alla inkomster
    från slavhandeln gick till kungen-

  58. -som även hade andra inkomstkällor
    från slaveriet.

  59. I det här klippet skildras ett ganska
    komplicerat skeende förenklat.

  60. Den förenklingen är nåt som ni
    hela tiden konfronteras med.

  61. Hur förhåller ni er till det?
    - Vad säger du, Hanna?

  62. Man får ju förklara
    att det är en förenklad bild.

  63. Det är också nödvändigt
    att komprimera.

  64. Många elever
    har begränsade förkunskaper-

  65. -och man måste hjälpa dem genom
    att ge en enklare bild av skeendet-

  66. -på ett sätt
    som gör att det fastnar i minnet-

  67. -som hakar på
    vad de kan referera till.

  68. Du valde klippet. Vad vill du säga
    om den här typen av förenklingar?

  69. Om man bara har ett syfte med vad man
    vill få ut av lektionshandlingen-

  70. -spelar det inte så stor roll
    om man fokuserar eller förenklar.

  71. I klippet var det...
    Tyckte jag när jag såg det...

  72. Det var som om kungen
    bara råkade hålla på med slavhandel.

  73. Det fanns inte vatten
    och naturtillgångar.

  74. Han kanske inte ville,
    men det var det enda alternativet.

  75. Har han då inget moraliskt ansvar?
    Så kan man fördjupa diskussionen.

  76. Ska man göra det? Är det spåret man
    ska ta? Det beror på klassrummet.

  77. Det gör man ofta
    om man visar en förenkling.

  78. Man ger en problematisering
    som lärare.

  79. Man kompletterar nästan alltid
    de förenklade berättelserna.

  80. Det blir ofta en kombination.

  81. Får man en känsla av otillräcklighet,
    när man bara kan berätta det lilla?

  82. Det är ett stort lidande.

  83. -Är det ett stort lidande?
    -Ja. Sållningen.

  84. Det är ett stort sållande.
    Förberedelsearbetet är att skära.

  85. Man hittar ett intressant material.

  86. Man vet att det finns
    många perspektiv man måste ha med.

  87. "Det här kan jag inte ta bort!"

  88. Jag tänker på normen i historieämnet-

  89. -ett västerländskt
    och mansdominerat perspektiv-

  90. -där politisk- och ekonomisk historia
    är det viktigaste.

  91. Hur förhåller ni er till det?

  92. Man kan börja med att förhålla sig
    till det i sin undervisning.

  93. Man får ta det lite pö om pö
    och vara transparent med eleverna.

  94. "Så här ser kursplanen ut."

  95. Visst står det i styrdokumenten att
    det ska vara ett europeiskt fokus?

  96. Sen står det att man ska beröra
    andra typer av epokindelningar också.

  97. Man gör ju det
    och nämner att det finns annat.

  98. Man förhåller sig
    och får försöka själv-

  99. -balansera den gängse uppfattningen
    om hur historia ska berättas.

  100. Det kan inte ligga på oss att vi
    ska vara läroboksförfattare också.

  101. Vi får utgå från nåt och säga
    att det är den officiella historien-

  102. -eller att det är bilden
    som vi har valt att förmedla.

  103. Sen finns det andra trådar.

  104. "Tänk på att barn fanns på 1600-talet
    även om jag inte har pratat om det."

  105. Och låta andra röster höras.

  106. På tal om andra röster
    ska vi titta på ett klipp till.

  107. Vi ska få en glimt av
    "Den undangömda transhistorien".

  108. Har du fått lära dig nåt
    om transpersoners historia i skolan?

  109. -Nej, ingenting.
    -Nej.

  110. -Inte nåt.
    -Nej.

  111. Här på Gotland
    låg en gård som hette Rosendal.

  112. Här levde en person som hette
    Andreas Bruse på 1800-talet.

  113. Andreas Bruses memoarer
    är helt unika i världslitteraturen.

  114. De är så unika att...

  115. Jag trodde inte att det var sant
    när jag hörde talas om dem.

  116. Andreas föds 1808 och växer upp
    på Åkeshovs slott i Stockholm.

  117. I sina memoarer beskriver Andreas-

  118. -hur han sneglar avundsjukt på sina
    bröder och smygprovar deras kläder.

  119. Övertygelsen om att han är pojke
    blir starkare ju äldre han blir.

  120. "Om jag ej får gå med byxor
    kan jag inte lefva"-

  121. -deklarerar Andreas som 16-åring.

  122. Först vägrar föräldrarna,
    men när han sen rymmer-

  123. -tar pappan med honom till en läkare
    som skriver ett intyg på-

  124. -att han är i hög grad hermafrodit
    och mer man än kvinna.

  125. Efter läkarbesöket
    tar pappan och Andreas ett glas-

  126. -och pappan skålar för sin nye son.

  127. Det var mycket jag inte visste,
    typ allt.

  128. Bara att kunna säga det
    när folk säger:

  129. "Det är en ny grej, en trend,
    med transpersoner."

  130. Det är skönt
    att ha exempel från 600-talet.

  131. -"Så nytt är det!"
    -Det kanske alltid har funnits.

  132. Det blir tydligt
    hur viktigt det är för identiteten-

  133. -att bli synliggjord
    i de historiska berättelserna.

  134. Hur väljer ni stoff för att få alla
    elever och deltagare inkluderade-

  135. -och sedda i er undervisning?

  136. Man får välja olika perspektiv och
    låta olika röster komma till tals.

  137. Man kan göra det mer. Jag själv
    kan göra det mer än jag gör.

  138. Vad är det som blir begränsande?

  139. Det som är begränsande är den tid
    man har till förberedelser.

  140. Det tar lite tid
    att hitta den perfekta balansen.

  141. Det kanske är annat som händer.

  142. Plötsligt kanske lektionen ställs in
    för då ska de på utflykt.

  143. Då har jag suttit och försökt få ihop
    det, och så försvann den lektionen.

  144. Det finns olika faktorer
    som spelar in.

  145. -Hur gör du på folkhögskolan?
    -Ja...

  146. Frågan om identitet
    är nog viktigare på...

  147. Den är viktig på ett annat sätt
    på gymnasiet.

  148. Jag formades då.
    "Hur gör man och så..."

  149. Jag har ju lite vuxna barn,
    i alla fall vuxna.

  150. -Har det med ålder att göra?
    -Ja.

  151. Min erfarenhet är att man då
    är mer fast i sin identitet.

  152. Det är viktigt att man känner sig...

  153. Det handlar om att känna sig
    välkommen och inkluderad i lektionen-

  154. -att det är min historia
    som berättas och inte bara...

  155. -Vad säger du, Anna?
    -Ja, det att känna sig inkluderad.

  156. Att man kan relatera
    till historien som berättas.

  157. Det är ofta problemet när
    gymnasieelever inte är intresserade-

  158. -att man inte kan relatera
    till det som beskrivs.

  159. Den grupp man själv tillhör
    kanske inte nämns och tas upp.

  160. Det är väldigt viktigt
    att man får med och inkluderar.

  161. Det kan bli godtyckligt
    beroende på vilken lärare man har-

  162. -vem som väljer ut stoff.

  163. Det som ni väljer bort.
    Hur tänker ni kring det?

  164. Man präglas av tradition,
    och man kan bli bättre.

  165. Man kan utmana sig själv
    att ta bort saker-

  166. -som är normbrytande
    att ta bort ur undervisningen.

  167. Kanske komprimera en epok
    till en liten del-

  168. -för att hitta fler röster
    som fler kan identifiera sig med.

  169. Det som är spännande med det här...

  170. Ofta är det personer som är osynlig-
    gjorda eller utsatta för förtryck.

  171. Ofta när man lyfter dem
    är det i egenskap av offer-

  172. -för just västerländska män.

  173. Vita mannens överhöghet,
    och kvinnor hade det dåligt...

  174. Det är också viktigt att lyfta
    vad kvinnor faktiskt gjorde.

  175. Vad gjorde de? Det finns...

  176. Berättelsen i klippet finns det nog
    många som kan identifiera sig med-

  177. -och tänka
    att de känslorna har jag också haft.

  178. Skulle inte det kunna räcka ibland-

  179. -att man nämner
    att trans är inte en nymodighet-

  180. -och länder i Afrika
    har också varit stora.

  181. Räcker det inte att man öppnar upp
    för den verkligheten-

  182. -sen kan deltagarna själva söka det?

  183. Att de får en aha-upplevelse
    och söker vidare.

  184. Det kanske räcker i många fall.

  185. Jag förstår vad du menar-

  186. -men då blir ändå den traditionella
    historieskrivningen det normala.

  187. Det blir som om man lägger till:
    "Och så fanns det faktiskt kvinnor."

  188. Det finns klassiskt
    en egen rubrik för kvinnor.

  189. Man lyfter alltid det.
    "Men kvinnorna, då?"

  190. "Det fanns faktiskt andra sätt
    att identifiera sig."

  191. "Nu lyfter vi ett annat perspektiv."
    Man integrerar inte alla perspektiv.

  192. Det kan bli problematiskt.

  193. I många läromedel presenteras det
    som en separat liten ruta-

  194. -som eleven inte behöver läsa.

  195. -"Kommer det här på provet?"
    -Ja, lite så.

  196. Det är jättecentralt.
    Det är en konst med undervisning.

  197. Vi lärare
    måste få vara kreativa och välja-

  198. -och få tid och plats att göra det.

  199. Jag tror att det var Ellen Key
    som lyfte det sköna i undervisningen.

  200. Det måste vara vackert också
    att lära sig saker.

  201. Om vi har en massa måsten
    och måste prata om alla perspektiv-

  202. -blir man jättebunden.

  203. Om man vänder på det och säger:
    "Vad brukar funka för mig?

  204. Sen kan man ta stöd
    av Skolverkets texter-

  205. -av de sagor och narrativ som finns.

  206. Men att man utgår från vad man tycker
    är spännande blir det bättre.

  207. -Om du får göra det du vill.
    -Javisst!

  208. Vad eleverna går i gång på
    är inte alltid vad jag går i gång på.

  209. Jag tycker att det är spännande med
    jordbruksinnovationer på Medeltiden-

  210. -men man kanske ser
    hur nåt slocknar i blicken.

  211. Då kanske man säger: "Pest! Blod!".
    Det tycker de är roligt.

  212. Det handlar om att man bygger på
    vad gruppen är intresserad av.

  213. -Vad kan gruppen lära sig?
    -Hur ska jag få dem att vakna till?

  214. Man har en dramaturgi på en lektion.
    Man börjar på ett sätt-

  215. -sen har vi en stund med det,
    och då vill man väcka till liv.

  216. Det är också en faktor när man
    väljer material. Lärobokstexter-

  217. -är ofta anpassade språkligt,
    för vi ska lära dem ett ämnesspråk.

  218. De är anpassade språkligt
    för den åldersgruppen.

  219. Det är inte för avancerade begrepp-

  220. -för eleverna
    förlorar självförtroende.

  221. Det är redan tillräckligt utmanande
    att ta till sig det enorma stoffet-

  222. -som världshistorien innebär.

  223. Man får akta sig för att göra det
    för svårt och förlora eleverna.

  224. Då blir det väldigt exkluderande. Det
    är många parametrar man bollar med.

  225. Det finns många möjligheter
    att lyfta olika perspektiv-

  226. -och mycket kommer an till lärar-
    rollen och konsten att undervisa.

  227. När vi gjorde research stötte vi på
    texter som hävdade att det finns-

  228. -en tyst, överenskommen
    innehållskanon bland historielärare.

  229. Hur kommenterar ni det?

  230. Vi ska väl vara nån slags
    kulturkonservativ kraft också-

  231. -att inte bara ta det som blåser nu.

  232. Att det finns en kanon...
    Det finns de här...

  233. ...de här begreppen och epokerna-

  234. -som vi måste ta i en viss ordning,
    för att det har funkat tidigare.

  235. Det är inget som jag känner
    att jag har blivit begränsad av.

  236. "Måste jag nu prata
    om Frihetstiden i historia?"

  237. Jag tänker att...

  238. Jag har inte upplevt att det är
    en osynlig makt som styr mig.

  239. -Vad säger du, Hanna?
    -Jo, det finns en överenskommelse.

  240. Den är vida spridd.

  241. Dels i våra styrdokument,
    dels i våra läroböcker-

  242. -i hur man pratar
    bland historielärare och i samhället.

  243. Vad berörs i media och...

  244. Vårt gemensamma historiska medvetande
    är ju väldigt etablerat.

  245. Vi kan bli modigare i att luckra upp-

  246. -den traditionella synen
    på vad som ska tas upp.

  247. Jag tror att vi kan jobba mycket mer
    med modern forskning.

  248. -Vi har halkat efter lite där.
    -Det får bli det avslutande ordet.

  249. Tusen tack, Hanna och Eric. Vi hoppas
    att diskussionen fortsätter.

  250. Om man vill se "Nationen",
    vart går man då?

  251. Då går man till urskola.se
    precis som vanligt.

  252. Precis som vanligt!
    Tack för att ni har tittat.

  253. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Stoffurval

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hanna Stålhammar, historielärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda Korsets folkhögskola, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om att välja ut stoff till sin undervisning. Hur väljer de stoff och varför väljer de som de gör? Hur förhåller de sig till att det också finns stoff de väljer bort? De får även frågan om huruvida det finns en tyst överenskommen innehållskanon för historieämnet.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Folkhögskolor, Gymnasieskolan, Historiedidaktik, Historieundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Samtal med historielärare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historisk empati

Avsnitt 1 av 4

Varför ska eleverna prova sin historiska empati och hur gör du som lärare? Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola, och Martin Englund, lärare i historia på Blackebergs gymnasium, samtalar med UR:s mediepedagoger om vikten av att deras elever utvecklar sin förståelse för vad som har hänt i historien och hur människor har agerat. De diskuterar även vad som är de största utmaningarna med historisk empati i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Perspektiv på historien

Avsnitt 2 av 4

Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Stoffurval

Avsnitt 3 av 4

Hanna Stålhammar, historielärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda Korsets folkhögskola, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om att välja ut stoff till sin undervisning. Hur väljer de stoff och varför väljer de som de gör? Hur förhåller de sig till att det också finns stoff de väljer bort? De får även frågan om huruvida det finns en tyst överenskommen innehållskanon för historieämnet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historiebruk

Avsnitt 4 av 4

Jenny Edvardsson, historielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Andreas Wihlborg, lärare på Katrinebergs folkhögskola Vessigebro, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om historiebruk. De diskuterar varför det är viktigt att deras elever och deltagare får lära sig om historiebruk samt hur de går tillväga för att undervisa i detta. De berör också vikten av att vara källkritisk, samt hur historiebruk och maktutövande hänger ihop.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNär barnet blev barn

Det romantiska barnet

1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau kom med en ny syn på barndomen. Från och med nu började barn ses som något väsensskilt från vuxna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNär barnet blev barn

Det arbetande barnet

När den allmänna folkskolan infördes i Sverige på 1840-talet protesterade många föräldrar mot att barnen genom att gå i skolan inte längre kunde bidra till familjens försörjning.

Fråga oss