Titta

Samtal med historielärare

Samtal med historielärare

Om Samtal med historielärare

Hur gör man för att få in fler perspektiv av historien i sin undervisning? Hur hanteras kunskapsområden som historiebruk och historisk empati? Och vilka utmaningar finns inom historieundervisningen? Här diskuteras olika aspekter av historieundervisning med lärare från gymnasiet och folkhögskola. Diskussionen utgår från UR-serien Nationen - en serie som vill ge fler perspektiv och utforska nya aspekter av Sveriges historia.

Till första programmet

Samtal med historielärare : HistoriebrukDela
  1. Våren 2017 producerade UR
    historieserien "Nationen".

  2. En serie som vill utforska
    nya aspekter av Sveriges historia.

  3. Coolt.

  4. Därför har vi, Björn Appelgren
    och Fatima Khayari bjudit in lärare-

  5. -för att diskutera historieämnet
    på gymnasiet och folkhögskolan.

  6. Våra gäster idag är Jenny Edvardsson
    och Andreas Wihlborg.

  7. Med dem pratar vi om historiebruk.

  8. -Varmt välkomna hit!
    -Tack ska ni ha.

  9. Varför är det viktigt-

  10. -att eleverna och deltagarna
    får kunskap om historiebruk?

  11. I mitt tycke är det för att historien
    idag används mer och mer-

  12. -för att på olika sätt legitimera
    politiska ståndpunkter-

  13. -eller hävda en sanning.

  14. Förutom källkritik tycker jag
    att det är viktigt att veta-

  15. -hur man på olika sätt kan använda
    historia för att få fram ett budskap-

  16. -eller legitimera en handling,
    till exempel.

  17. Det kan finnas en fara
    om man inte har det medvetandet-

  18. -gentemot det som berättas.

  19. -Vad säger du som är på gymnasiet?
    -Jag instämmer.

  20. Eleverna måste få kunskap om hur man
    kan använda historia för egna syften.

  21. Hur vi än tolkar historien gör vi det
    utifrån våra egna ståndpunkter.

  22. Det är viktigt att eleverna
    får redskap och strategier-

  23. -och vet hur man tittar bakom
    och hittar kunskap.

  24. Vi pratar mer strax, men först
    tittar vi på ett klipp ur "Nationen"-

  25. -om den undangömda transhistorien.

  26. Jag besöker kyrkogården
    där Andreas ligger begravd.

  27. Här står ju hans namn.

  28. Fast det är inte hans namn.
    Det är C.T. Bruce.

  29. Det är alltså initialerna
    för hans "flicknamn".

  30. Och det känns faktiskt lite deppigt.

  31. Det känns som att...

  32. Under namnet står:
    "Grafven korset ställs till slut"

  33. "Till tecken att du kämpat ut"
    Och det gjorde han ju verkligen.

  34. Det känns som ett väldigt
    ovärdigt slut att han...

  35. ...begravs med sina flickinitialer.

  36. Inte bara han. Det här hände
    transpersoner hela tiden.

  37. Släktingar begraver sina döda
    som har levt som ett kön.

  38. Men sen begraver de personen
    med "sitt rätta, egentliga kön".

  39. Det är så ovärdigt!

  40. Det är så vansinnigt ovärdigt att bli
    så respektlöst behandlad in i döden!

  41. Historiebruk kan användas
    för att osynliggöra-

  42. -eller synliggöra individer.

  43. Det här blir ett tydligt exempel på
    hur man har osynliggjort en person.

  44. Hur tycker ni att maktutövande
    hänger ihop med historiebruk?

  45. Historiebruk är ju ofta makt.
    Åtminstone som det är i skolan.

  46. Den historia som förs fram är ofta
    av dem som styr och ställer.

  47. Det är deras historia vi får följa.

  48. Då är det viktigt
    att det andra får komma fram.

  49. Ett samhälle består
    av många olika grupper och individer.

  50. Alla måste få komma till uttryck
    och lyfta fram sin historia.

  51. Det är detta utdraget en del av.

  52. Det är tragiskt att personen redan
    som liten kände sig som en han-

  53. -men ändå blev begravd
    med sitt flicknamn.

  54. -Vad säger du, Andreas?
    -Jag instämmer fullt ut.

  55. När vi betraktar historien
    är det viktigt att tänka på-

  56. -att vi försöker göra det
    med historiska glasögon.

  57. Att utifrån det samhällets normer
    och synsätt förstå-

  58. -varför det var på ett visst sätt.

  59. Det är svårt
    att i efterhand döma historien.

  60. Det finns också en fara i
    att dra för tidiga slutsatser-

  61. -när det gäller vems fel det är
    när Andreas begravs som kvinna.

  62. När man pratar historiska källor
    kommer vi in på källkritik.

  63. Vad är skillnaden
    mellan historiebruk och källkritik?

  64. För mig är källkritik något
    historiker använder för att avgöra-

  65. -huruvida en källa är trovärdig
    eller inte.

  66. Utifrån källkritik
    kan vi avgöra syfte, äkthet-

  67. -och om det är första-
    eller andrahandskälla.

  68. Historiebruk är hur man
    använder källan för att förmedla nåt.

  69. Vad är det för historia
    jag vill berätta?

  70. -Jenny?
    -För mig går de hand i hand.

  71. När vi pratar källkritik använder jag
    olika kriterier som vi jobbar med.

  72. Då använder jag tendens och det är
    nära förknippat med historiebruk.

  73. Vad är det för perspektiv
    eller användande av historien-

  74. -som källan är ett resultat av-

  75. -eller ger sken av?
    De går hand i hand.

  76. Jag funderar på primär-
    och sekundärkällor.

  77. Är nåt extra lämpligt
    när man undervisar i historiebruk?

  78. Oavsett vilket ämne man undervisar...

  79. Jag har elever på ett yrkesgymnasium.
    De är inte så historieintresserade.

  80. Då är det viktigt
    att börja i deras erfarenhet.

  81. Man kan börja med:
    "Vad heter gatan där du bor?"

  82. "Hur har den fått sitt namn?
    Har det ändrats?"

  83. Det fanns en hel organisation
    där man ändrade vissa gatunamn-

  84. -för att de skulle få
    ett lokalhistoriskt perspektiv.

  85. En bra väg in är ju
    via populärkulturen.

  86. Där är ju eleverna idag. Film, musik
    eller dataspel, för all del.

  87. Hur skildras historien
    i populärkulturen?

  88. Då kan man visa på det här
    med film- och bildmanipulation.

  89. Man måste skilja
    på berättande källa och kvarleva.

  90. Det är viktigt.
    En journalfilm är en kvarleva.

  91. Det är ett faktum. Det är en film
    som visar krig eller ett slag.

  92. Om jag sen använder filmklippet
    eller ett fotografi-

  93. -för att ge en helt annan bild
    så är det viktig kunskap.

  94. Hur har vi använt källan? Vi ska
    kunna ställa oss kritiska till det.

  95. Man måste lära eleverna
    att bli mer kritiska till vad de ser.

  96. Det man ser är inte alltid sanningen.

  97. Vi tittar på ett klipp till från
    "Nationen" som Andreas har valt.

  98. 1917 var
    ett riktigt skitår här i Sverige.

  99. Första världskriget pågick
    och Sverige var inte en demokrati.

  100. Det var dessutom ett nödår,
    vilket ledde till-

  101. -att basvaror som socker, kaffe, bröd
    och mjölk ransonerades.

  102. 1917 kom att bli året
    som skakade om nationen i grunden.

  103. Frågan är om vi någonsin varit
    så nära en revolution i Sverige.

  104. Allt ställdes på sin spets när
    kvinnor inte hade mat till sina barn.

  105. Kvinnorna blandade ut mjölet
    med ärtmjöl, bark och så vidare-

  106. -för att överhuvudtaget
    ha nåt att äta.

  107. Man kan inte förstå händelserna under
    våren 1917 utan att se hungersnöden.

  108. Kvinnorna kunde inte längre
    föda sina familjer.

  109. Det var det som var drivkraften.

  110. Det här klippet fick dig att fundera
    över det moraliska historiebruket.

  111. Kan du förklara?

  112. Det moraliska historiebruket handlar
    om de osynliggjordas historia.

  113. Man vill lyfta upp det
    som man tidigare inte har talat om.

  114. Det föds frågor i det här klippet-

  115. -kring skitåret 1917.
    Vems historia är det vi berättar?

  116. Det är ju att kvinnorna
    skulle ha haft en stor inverkan på-

  117. -de hungerkravaller som leder fram
    till regeringsskiftet 1917.

  118. Och i förlängningen allmän,
    lika rösträtt 1919.

  119. Vad är då urvalet? Vems historia
    är det vi inte berättar om?

  120. Ett syfte med serien är att
    komplettera med ett nytt perspektiv.

  121. Är det problematiskt
    med moraliskt historiebruk?

  122. Det är lätt att man fokuserar
    för mycket på en grupp.

  123. Man får inte glömma att ta med
    så många perspektiv man kan.

  124. Det är väldigt viktigt
    att jag som lärare tar...

  125. Det sätts stort ansvar på mig
    som lärare att ta in fler perspektiv.

  126. Det är viktigt att lyfta in
    så många perspektiv man kan.

  127. I vårt samhälle idag
    där vi har elever-

  128. -som kommer från olika länder
    med olika kulturellt bagage-

  129. -så får man automatiskt in
    olika perspektiv på händelser-

  130. -om man vidgar och tittar på
    världskrigens historia.

  131. Hur skildras det i Afrika? Vad har de
    med sig som kommer från dessa länder?

  132. Kan det bidra till vår syn?
    Hur ser man på krigen i Japan?

  133. Man kan använda sig av eleverna
    för att få andra perspektiv.

  134. -Kanske en större förståelse?
    -Ja, visa att man har med sig något.

  135. Man har ett kulturellt bagage som
    påverkar hur man tolkar historien.

  136. Kan man säga att lärare utövar
    en typ av historiebruk?

  137. Ja, vi har det pedagogiska
    historiebruket, vi ska ju lära ut.

  138. Vi ska få eleverna att få förståelse
    och kunskap om historia.

  139. Det är även viktigt
    att vi hela tiden reflekterar.

  140. Vi måste tänka på att hela tiden ge
    så många perspektiv som möjligt.

  141. Visa på grupper som inte alltid
    har funnits i historien.

  142. Jag som kvinna kan ibland undra över
    var kvinnor finns i historieböckerna.

  143. Barnens historia -
    alla dessa grupper.

  144. Vi ska visa att materialet vi har
    bara är ett urval-

  145. -som någon har plockat fram.

  146. -Vad säger du, Andreas?
    -Jag instämmer.

  147. Historia är att titta
    i ett nyckelhål och betrakta ett rum.

  148. Det är svårt att veta exakt
    vad som finns i rummet.

  149. Vi måste reflektera över vilka bitar
    vi ger till våra elever.

  150. Precis som forskningen
    måste vara transparent-

  151. -måste även vi lärare ha transparens.
    Vem är jag? Känner eleverna mig?

  152. De måste veta lite om
    var jag står politiskt-

  153. -och ideologiskt.
    Vad brinner jag för på min fritid?

  154. Man bör bli mer personlig
    med deltagarna.

  155. Är det viktigt att deltagarna
    känner till ens politiska ställning?

  156. Ja, om jag är politiskt aktiv.

  157. Det är viktigt att deltagarna har
    en inbyggd källkritik.

  158. Jag vill lära
    mina deltagare frågan "Varför?"

  159. "Varför valde Andreas just
    detta klipp och det här urvalet?"

  160. Vet de då var jag står politiskt och
    känner till min åsikt i vissa frågor-

  161. -så är de beredda på
    att ställa kritiska frågor till mig.

  162. Finns det inte risk
    att dina åsikter spiller över-

  163. -på dem som inte är källkritiska?

  164. Jag är noga med
    att inte vara ideologisk.

  165. Att de känner till min politiska
    ståndpunkt och vissa åsikter-

  166. -tror jag kan hjälpa dem
    att se om jag frångår dem.

  167. Det är en utmaning för oss lärare
    att hålla oss neutrala.

  168. Oavsett hur politiska vi är eller
    våra åsikter i en viss samhällsfråga.

  169. -Hur tänker du?
    -Jag tänker faktiskt...

  170. Varje val vi gör
    i klassrummet är ju ett val.

  171. Det speglar vem jag är eller
    vad jag vill med min undervisning.

  172. Jag tror inte
    att man kan vara helt transparent.

  173. Väljer jag att jobba med en lärobok
    så har jag gjort ett aktivt val.

  174. Väljer jag en bok så har författarna
    till den gjort ett aktivt val.

  175. De har valt ut det
    som de vill ska finnas med.

  176. Väljer jag att jobba med omgivande
    samhället så är det ett aktivt val.

  177. Vad vi än gör i klassrummet
    speglar det lite vilka vi är.

  178. Då är det viktigt att man visar
    och försöker vara tydlig med-

  179. -att vi tvingas till val.

  180. Vi är ute och trampar i riskzonen
    när det gäller lärares subjektivitet.

  181. Vad är utmaningarna med
    att undervisa kring historiebruk?

  182. Det jag upplever som en utmaning är
    att vi har elever som kommer från...

  183. De har ett annat bagage med sig.

  184. Ibland är man som lärare inte beredd
    på hur man ska lyfta diskussionerna-

  185. -eller bemöta alla åsikter och tankar
    som kommer fram.

  186. Det tycker jag är
    lite klurigt ibland.

  187. -Vad ser du för utmaningar, Andreas?
    -Ungefär desamma.

  188. Och det fria informationsflödet idag.
    Vi bombarderas av riktad information-

  189. -i sociala medier och liknande.

  190. Det leder till s.k. faktabubblor
    när man slutar ifrågasätta.

  191. I mitt flöde får jag ofta upp
    såna artiklar som jag håller med om.

  192. Vi är alla en del av det.

  193. Det är nog bra att vi försöker...

  194. ...bryta ner det hos deltagarna
    och få dem mer källkritiska-

  195. -till den världsbild de själva har.

  196. Lika mycket som vi själva måste
    ifrågasätta vår egen världsbild.

  197. Tack för en intressant diskussion.

  198. Hur gör man om man vill se
    hela serien "Nationen"?

  199. -Då går man till urskola.se.
    -Precis som vanligt!

  200. Tack för att ni har tittat!

  201. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Historiebruk

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Edvardsson, historielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Andreas Wihlborg, lärare på Katrinebergs folkhögskola Vessigebro, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om historiebruk. De diskuterar varför det är viktigt att deras elever och deltagare får lära sig om historiebruk samt hur de går tillväga för att undervisa i detta. De berör också vikten av att vara källkritisk, samt hur historiebruk och maktutövande hänger ihop.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Folkhögskolor , Gymnasieskolan, Historiebruk , Historiedidaktik, Historieundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Samtal med historielärare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historisk empati

Avsnitt 1 av 4

Varför ska eleverna prova sin historiska empati och hur gör du som lärare? Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola, och Martin Englund, lärare i historia på Blackebergs gymnasium, samtalar med UR:s mediepedagoger om vikten av att deras elever utvecklar sin förståelse för vad som har hänt i historien och hur människor har agerat. De diskuterar även vad som är de största utmaningarna med historisk empati i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Perspektiv på historien

Avsnitt 2 av 4

Vilka perspektiv genomsyrar min undervisning och varför? Sevilay Brännström, lärare i historia på Fryshusets gymnasium, och Marc Harding, lärare på Kista folkhögskola, diskuterar med UR:s mediepedagoger om hur de går tillväga för att få in olika perspektiv på historien i sin undervisning. Vilka är utmaningarna? Och varför är det viktigt att lära ut historien ur olika infallsvinklar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Stoffurval

Avsnitt 3 av 4

Hanna Stålhammar, historielärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda Korsets folkhögskola, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om att välja ut stoff till sin undervisning. Hur väljer de stoff och varför väljer de som de gör? Hur förhåller de sig till att det också finns stoff de väljer bort? De får även frågan om huruvida det finns en tyst överenskommen innehållskanon för historieämnet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamtal med historielärare

Historiebruk

Avsnitt 4 av 4

Jenny Edvardsson, historielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, Andreas Wihlborg, lärare på Katrinebergs folkhögskola Vessigebro, möter UR:s mediepedagoger i ett samtal om historiebruk. De diskuterar varför det är viktigt att deras elever och deltagare får lära sig om historiebruk samt hur de går tillväga för att undervisa i detta. De berör också vikten av att vara källkritisk, samt hur historiebruk och maktutövande hänger ihop.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaPop och politik

Olja

"Det svarta guldet" har gett oss allt från världskonflikter och enorma rikedomar till plast och tv-serien Dallas. Artisten Siw Malmkvist berättar bilminnen och rallybruden Ewy von Korff minns vinsten i Argentinarallyt 1962.

Fråga oss