Titta

PK-mannen - syntolkat

PK-mannen - syntolkat

Om PK-mannen - syntolkat

Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.

Till första programmet

PK-mannen - syntolkat: Ska jag säga hen eller den?Dela
  1. Musse tycker att han är en skön kille
    som är hyfsat påläst.

  2. Dessutom är han stockholmare, vit,
    hetero, tillhör medelklassen-

  3. -och har inga funktionsnedsättningar.
    Han är normen, kan man säga.

  4. -Sitter inte du på Sveavägen?
    -Jo, Sveavägen 59.

  5. Då är jag utanför.

  6. -Hej!
    -Hej!

  7. Men vissa saker
    har han ingen koll på.

  8. Hur tänker du kring cisnormen?

  9. Okej, cis.
    Det är väldigt spännande, tycker jag.

  10. Och viktigt. Jätteviktigt.

  11. Jag håller på med
    ett program om normkritik.

  12. Jag ska gå och träffa
    en...transperson.

  13. Jag känner väl lite...
    Jag är inte ofta nervös över saker.

  14. Men det här känner jag mig
    lite nojig över.

  15. -Att du ska göra nåt knas?
    -Exakt.

  16. Jag känner att jag hamnar i
    att jag inte orkar göra rätt.

  17. Du måste kliva ifrån dig själv
    nån gång.

  18. Jag är nojig över om jag ska säga
    hen eller den eller...

  19. -Vet du vad personen heter?
    -Ja. Robin.

  20. Och det är en transkille?
    Då är det bra att du säger han.

  21. Det är viktigt för honom
    att han är kille.

  22. Så du ska inte säga hen. Men du kan
    fortfarande prata om Robin.

  23. -Jag får inte säga hen, nej.
    -Inte om hans pronomen är han.

  24. Det kan vara bra att fråga innan:
    "Vad är ditt pronomen?"

  25. Den typen av frågor tycker jag
    att man får ställa.

  26. Det är ingen som blir kränkt.

  27. Lyssna, kom ner där jag brukar träna
    och fråga vad folk har för pronomen.

  28. Först behöver du förklara
    vad det betyder...

  29. Du säger att de inte kommer
    att ta illa upp.

  30. -Jo, de kommer att ta illa upp.
    -Varför?

  31. Jag säger bara att det är så.
    Jag känner mig ute på hal is.

  32. Det är inte jobbigt för dig för att
    du ska intervjua en transperson.

  33. Det är inte synd om dig-

  34. -för att du behöver fundera på hur
    du uttrycker dig. Du är inte utsatt.

  35. Det är den du ska intervjua
    som löper risk-

  36. -att du säger saker
    som gör den ledsen.

  37. -Vad schysst att du tog emot mig.
    -Det är så klart.

  38. En stark uppfattning är att alla
    antingen är män eller kvinnor.

  39. Och att det är självklart för alla
    att vara det.

  40. Cis är ett latinskt ord som betyder
    på samma sida.

  41. Men det är också
    en norm som handlar om könsroller.

  42. T.ex.
    att man ska vara man eller kvinna.

  43. Och är man en man
    ska man vara född som, se ut som-

  44. -uppfattas som och känna sig som man,
    eller som en kvinnlig motsvarighet.

  45. Det här är att vara cisperson.

  46. Ordet kön syftar på olika saker.

  47. Det vi tänker på först
    är vårt biologiska kön.

  48. Men det handlar också om könsuttryck.

  49. Och inte minst vår könsidentitet.
    Hur vi känner oss inuti.

  50. För cispersoner följs de här olika
    delarna åt av våra kön.

  51. Sen finns det de som inte känner sig
    hemma i den förväntade könsrollen.

  52. Då kan man vara transperson.

  53. Att vara transperson är inte bara
    att vara född i fel kropp.

  54. Transpersoner kan vara på många sätt.

  55. Det gemensamma är
    att inte känna sig som en cisperson.

  56. Det finns många sätt
    att vara trans på. T.ex. icke-binär.

  57. Det är personer som inte identifierar
    sig med de två givna könen.

  58. Bi-gender-personer identifierar sig
    ibland som män, ibland som kvinnor.

  59. Det här är bara några
    av de transpersoner som finns.

  60. Det går inte att se på nån person
    vilken könsidentitet den har.

  61. -Känns det okej?
    -Ja, jag känner mig inte orolig.

  62. Robin är kille, så det finns inte
    mycket att oroa sig för.

  63. Det var det här icke-binära
    som jag snarare var orolig för än...

  64. -Hej! Musse.
    -Jag har precis målat naglarna.

  65. Det torkar snart. Vi gör så.
    Välkommen in!

  66. Tack. Vad schysst att du tar emot
    oss. Säg till när naglarna torkat.

  67. Ja, nu hade jag behövt
    använda händerna.

  68. Jag var nervös inför det här,
    så jag träffade en väninna på RFSL.

  69. Jag blev nojig,
    men jag känner mig inte nervös nu.

  70. Det är bra.

  71. Jag har varit orolig över att säga
    fel. Att jag ska göra nån tabbe-

  72. -och vara klantig.
    Det känns som om det är lätt hänt.

  73. Jag kan råka säga
    mamma till pappa ibland.

  74. -Det händer vem som helst.
    -Men de blir kanske inte lika...

  75. Nej, det är sant. Det ligger inte
    lika nära nånting som gör ont.

  76. Så det är sant.

  77. Jag tänker att det bästa då
    är att man byter tillbaka.

  78. Kan vi göra nånting?

  79. Jag tänkte att vi skulle göra
    nåt supermanligt. Vi ska skapa.

  80. -Vi ska göra cupcakes.
    -Vad skönt. Vad bra.

  81. Jag har gjort den här typiska
    tv-grejen när man har förberett.

  82. -Så bra.
    -Jag har bakat cupcakes redan.

  83. -Är det manligt att skapa nånting?
    -Absolut.

  84. Fast det är kvinnligt också.
    Så vad är manligt och kvinnligt?

  85. Det som är maskulint och feminint
    finns det ingen naturlig lag kring.

  86. -Vad tänkte du när du hörde "skapa"?
    -Jag förstod att du skulle blåsa mig.

  87. -"Nu ska vi bygga en byrå."
    -Exakt.

  88. Ja, det är ju så. Jag tänker nog så.

  89. Jag brukar prata om att man får med
    sig ovanor från när man är liten.

  90. Att det finns män och kvinnor-

  91. -är ett tankesätt
    som du fått med dig sen du föddes.

  92. På film, i reklam, överallt.
    Och de är på ett visst sätt.

  93. Det är inte bra att bli begränsad
    och inte uppnå din fulla potential-

  94. -bara för att folk har sagt:
    "Så här är en man och en kvinna."

  95. "Och du är detta, för så här
    såg din kropp ut när du föddes."

  96. Och det märks först
    när du inte passar in i normen.

  97. Då blir det: "Det funkar inte." Det
    har inte varit självklart för mig.

  98. Första gången som jag stötte på
    transpersoner var i ett tv-program.

  99. Då frågade min mamma mig:
    "Är det så du tänker och känner?"

  100. -Jag sa: "Nej, det är inte jag."
    -Vilken ålder var det här i?

  101. Sexton ungefär. Att komma till insikt
    om att du är annorlunda-

  102. -att förstå att din framtid inte
    ser ut som den du sett omkring dig-

  103. -att du inte kommer att vara på samma
    sätt som dina föräldrar eller vänner-

  104. -är ju läskigt.

  105. Det tog mig ett långt tag
    att komma på att det är okej.

  106. Jag är inte som andra
    och det är okej.

  107. Jag växte upp med föräldrar-

  108. -som har varit accepterande för
    hur jag har velat vara.

  109. Om jag var i kalsonger och
    cowboyboots och vi skulle på fest-

  110. -och jag sa "jag vill gå så här",
    då fick jag det.

  111. Jag blev alltid ledsen
    när jag klippte håret.

  112. Jag samlade till långt hår, men då
    blev jag alltid tagen som tjej.

  113. Vilket var otroligt jobbigt
    och väldigt provocerande.

  114. Jag blev ofta arg över
    att folk gjorde det. Förstår du?

  115. Jag förstår precis.

  116. Då skulle man nästan kunna jämföra
    det med att du har transerfarenhet.

  117. De gånger folk sa
    "du är tjej för du har långt hår"-

  118. -det är det som händer transpersoner
    hela tiden.

  119. "Du är tjej för att du har
    långt hår eller bröst."

  120. "Du är kille för att du har det här
    mellan dina ben."

  121. Det som du kände var jobbigt.
    Tänk dig det varje dag.

  122. Dessutom att du vaknar
    och det första du ser i spegeln är:

  123. "Det här ser folk.
    Ingen tar mig på allvar"-

  124. -"när jag säger att jag
    inte känner mig som den ni ser."

  125. -Hej på er!
    -Hej.

  126. Jag är alltså här i dag
    för att prata om hållbar utveckling.

  127. Personen kom in utan en symbol på
    t-shirten. Hur ska jag förhålla mig?

  128. Man har en snopp eller snippa.
    Så har det alltid varit.

  129. Jag har inte satt den regeln.

  130. Frågor?

  131. -Ja. Vilken symbol är du?
    -Frågor som hör till...

  132. ...ämnet hållbar utveckling.

  133. Om vi pratar om den hållbara utveck-
    lingen, vilken symbol tillhör du?

  134. -Man vill veta sånt.
    -Varför då?

  135. För att det bara är så.

  136. Om nån har en snopp,
    vet man att det är en snopp.

  137. Är det nån som har en sista fråga?

  138. Som inte berör min t-shirt.

  139. Det tog ganska lång tid för mig-

  140. -innan jag klarade av att identifiera
    mig med begreppet transsexuell.

  141. De enda berättelser som jag kommit
    i kontakt med om HBTQ-personer-

  142. -i böcker och på tv... De dog ju!
    Det var bara tragiskt hela tiden.

  143. Det ville inte jag ha.

  144. För mig hängde begreppet ihop med
    den tragiska berättelsen.

  145. Så jag tänkte: "Jag förtrycker
    det här." Men det gick ju inte.

  146. Man behöver få se människor som lever
    sitt liv på ett positivt sätt-

  147. -som mår bra och som inte blev
    utkastade av familjen.

  148. Man kan ha en framtid
    även när man är en transperson.

  149. Förebilder som visar
    att det finns en framtid.

  150. -Tycker du inte att vi ska smaka?
    -Jo.

  151. Vi ska smaka om det blev bra.

  152. Jag borde ha tagit en bild
    och skickat till min mamma.

  153. Jag måste faktiskt hämta...
    Hon kommer aldrig att tro det.

  154. -Det rullar.
    -Vi får se om han sover.

  155. -Hej! Stör vi?
    -Jag har inte klätt på mig.

  156. Jag trodde inte
    att vi skulle filma direkt. Kom in.

  157. -Vi tänkte att vi bara kör.
    -Det är kanske lika bäst.

  158. Det är som om jag är bakfull.
    Faktiskt.

  159. Som om jag har blivit sjuk av produk-
    tionen för att det har varit så hårt.

  160. -Är det lite synd om dig?
    -Det var intressant att du sa det.

  161. Jag inser ju att det absolut inte är
    synd om mig på nåt sätt. Faktiskt.

  162. Jag upplever att jag varit upplyst,
    men jag har inte varit det.

  163. Det har mest varit en idé om att vara
    det än att faktiskt ha varit det.

  164. Det har varit jävligt otäckt
    att inse det.

  165. Jag tror att det tyvärr är för
    att jag sitter på för höga hästar.

  166. -Är det där verkligen te?
    -Jag krökar för att det... Nej.

  167. Det var svårt att komma över det,
    men man får se det som en bra grej.

  168. För att dra några klyschor:
    Man lär sig hela livet.

  169. Kunskap är ingen tung börda.
    Hela livet är en lärorik resa.

  170. Vad har du lärt dig?

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ska jag säga hen eller den?

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Cispersoner, Genus (socialt kön), Hbtq, HBTQ-personer, Normer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Transpersoner
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i PK-mannen - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Livet som macho

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Får man säga handikappad?

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Avsnitt 4 av 6

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Är tjock lika med ful?

Avsnitt 5 av 6

Musse Hasselvall pratar med Cassandra Klatzkow som använder sociala medier till att motverka kroppshat. Något som hon själv lidit av nästan hela sitt liv. Enligt Cassandra är pressen på tjejer att uppfylla utseendenormer fortfarande starkare än den är för killar. Medieforskaren Anja Hirdman ger oss historiken bakom kroppsfixering hos kvinnor och analyserar varför sociala medier är överfyllda av kvinnokroppar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Ska jag säga hen eller den?

Avsnitt 6 av 6

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVem bestämmer vad? - på lätt svenska

Kommunen

I kommunen bestäms det mesta om det som rör medborgarnas vardag. Men hur går det till att ta ett beslut i kommunfullmäktige, och vilka får lov att lämna in förslag? Och hur gör man om man få en politiker att ta upp ens alldeles egna förslag?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaTänk till snackar stress

Föräldrar

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och får bli älskad för den man är. Hemma hos Tove var det inte så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar. Vi undrar också hur det står till i de digitala drömparadisen och ringer upp Klas Eriksson för att ställa honom mot väggen

Fråga oss