Titta

PK-mannen - syntolkat

PK-mannen - syntolkat

Om PK-mannen - syntolkat

Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.

Till första programmet

PK-mannen - syntolkat : Hur ser en svensk ut?Dela
  1. Är ni redo?

  2. Musse tycker att han är en skön kille
    utan så många fördomar.

  3. I den här serien har Musse
    en mission: Att vara normkritisk.

  4. Hans kompisar blev sura på honom när
    han försökte förklara vad normer är.

  5. Här är du normal, men utanför
    är du kanske "invandraren".

  6. Vi är födda här.
    Kolla vad det står på min rygg.

  7. Vad jag menar är att ni har föräldrar
    med utländska namn.

  8. Jag är född i Sverige.
    Jag förstår inte vad du pratar om.

  9. Jag förstår. Musse är normal för att
    han är vit, svensk och heterosexuell-

  10. -och hänger med invandrare
    för att vara schysst.

  11. Han är rasist.

  12. Du vet inte ens vad du ska svara.
    Du förstår inte vad du säger.

  13. Här försöker Musse utbilda sina
    kompisar och så blir de sura.

  14. Det här med hudfärg och etnicitet,
    då?

  15. Det är ingenting som jag tänker på
    eller påverkas av så mycket.

  16. Jag bara är med människor.

  17. Han är på väg in nu.

  18. -Här kommer han. - Läget?
    -Maxos! Är han inte här?

  19. -Han heter Maxo. Stället heter Maxos.
    -Vem fan bryr sig?

  20. -Grabbarna kommer inte.
    -Varför kommer inte de?

  21. -Vad tror du? Efter talet du höll.
    -Varför skulle de inte komma för det?

  22. Du höll på med "ni passar inte in".

  23. Jag tycker inte det.
    Jag pratade om normen.

  24. Jag uppfattade det som: "Normen
    säger så. Då ska det vara så."

  25. Nej, nej, nej.
    Då har man missförstått mig.

  26. -De är här, ditt pucko.
    -Nä!

  27. Fan, vad dåligt.
    Ni är så jävla fula, alltså.

  28. Jag trodde... Nä!

  29. Du hade mig...
    Jag blev så jävla orolig.

  30. Jag trodde att ni hade mig
    för en stund. Era svin!

  31. Du vet att inte jag är rasist.
    Jag är typ lika mörk som du.

  32. Om jag presenterar mig som Musse,
    tror folk att det är Mustafa.

  33. -Så jag förstår...
    -Nej, du förstår inte.

  34. Varje gång man skulle gå ut...

  35. Du skulle inte orka.
    Om du ska handla mat...

  36. Om man gick in i en affär
    med skolkamrater som var svenskar-

  37. -rörde de sig fritt medan vi
    alltid hade nån kontrollant...

  38. -Varje gång.
    -Krogen: "Fel dojor. Fullt."

  39. Samtidigt släpper de in hur många
    som helst. Det är det vi snackar om.

  40. Jag har blivit kallad Janne.
    Du verkar ha lidit mycket över-

  41. -att ha blivit kallad för Mustafa.

  42. Men samtidigt, om man tänker efter,
    är du en ganska schysst kille.

  43. Om du säger det! Sätt er och ät nu.

  44. Sluta kalla mig rasist.

  45. Vilken tur
    att kompisarna inte är arga längre.

  46. Kanske förstår Musse att han inte ska
    jämföra sina erfarenheter med andras.

  47. En lärdom till nästa möte
    med ståuppkomikern Shanthi.

  48. Jag känner faktiskt att den här...

  49. Jag vet inte om jag vill ta upp
    den här grejen med grabbarna.

  50. -Varför då?
    -Det känns...lite pinsamt.

  51. Jag... Nu kommer Shanthi.

  52. Saker du får höra när du är mörkhyad:
    "Tänk att mörkhyade kan vara snygga."

  53. "Det är fint med människor från
    Afrika." "Jag är från Indien."

  54. -Tja! Hur mår du?
    -Jomen det är bra.

  55. -Vi ska ut i skärgården.
    -Min uppväxt.

  56. -Vad mysigt.
    -Men det hade sina baksidor också.

  57. Det är exakt det vi ska prata om.

  58. I Sverige bor det över 9 miljoner.
    11 procent är födda i ett annat land.

  59. Räknar man med dem vars föräldrar
    är födda utomlands har 20 procent-

  60. -utländsk bakgrund.

  61. Om en person är medborgare i Sverige,
    räknas den som svensk. På pappret.

  62. För även om man ser sig som svensk,
    gör kanske inte omgivningen det.

  63. Alla gemenskaper-

  64. -oavsett om det är ett fotbollslag
    eller på en arbetsplats-

  65. -bygger på att jag måste känna mig
    som en del av gemenskapen-

  66. -och att andra måste uppfatta mig
    på det sättet.

  67. Vem som är svensk verkar fortfarande
    vara knutet till hur man ser ut-

  68. -oavsett om personen pratar perfekt
    svenska och har växt upp i Sverige.

  69. I dag är boxen vi kanske vill vara
    en del av - gemenskapen - snäv.

  70. För den bygger på
    idéer om hur man ser ut.

  71. Om man ser ut som jag,
    får man inte riktigt plats i den.

  72. I alla fall inte hela jag.

  73. Blir man inte betraktad som svensk-

  74. -är det lätt att känna
    att man står utanför.

  75. Många upplever att de behandlas olika
    för att de har mörk hudfärg.

  76. Vi behöver göra boxen större.

  77. Jag tror att vi aldrig kan bli av med
    boxen. Men vi kan göra den större.

  78. Men då måste vi börja utmana idéer
    och våra föreställningar-

  79. -om vad det innebär att vara svensk.
    Om vem som är inne och ute.

  80. -Vad fint det är.
    -Det är mycket nostalgi. För mig.

  81. -Var det så här du växte upp?
    -Ja. Alla skulle ligga på stranden...

  82. ...på sommaren och bli bruna.
    Men du fick inte vara brun.

  83. Och jag som redan var brun... "Vi
    behöver inte prata om det, Shanthi."

  84. Och så kom det nåt försök
    till humoristisk kommentar.

  85. "Du är ju brun.
    Då ser man inte att du är smutsig."

  86. Jag visste från början
    att jag var fel.

  87. Även om det här var min uppväxt
    och barndom ägde jag det inte.

  88. Man tog hela tiden ifrån mig det
    genom att kommentera och avvisa.

  89. Och jag var alltid i relation till
    det som var normen: Att vara vit.

  90. Och det här att bli tittad på
    men inte sedd.

  91. Vad gjorde du för att anpassa dig?

  92. Jag gjorde allt som stod i min makt
    för att passa in.

  93. Jag tvingade mina föräldrar
    att köpa vissa kläder.

  94. Och jag anpassade mitt språk.

  95. Det är ju Värmdö, så jag kom på
    mig själv att prata så här.

  96. För det var så man pratade.
    Man släpade mycket på rösten.

  97. Har man inte blivit kränkt
    utifrån sin hudfärg-

  98. -har man inte blivit kränkt utifrån
    sin hudfärg. Det går inte att förstå.

  99. Utan det är så många
    - främst vita människor-

  100. -som sitter på ett så stort
    privilegium och kan säga:

  101. "Det där sitter bara i ditt huvud.
    Nu hittar du bara på."

  102. Nej, sluta.

  103. Du pratar om att bli
    rasifierad på det sättet...

  104. En kompis är ungefär lika mörk som
    jag. Vi har gemensamma kompisar.

  105. Han pratade med dem om
    att han ofta råkade ut för-

  106. -att nån tog honom för att inte vara
    svensk. "Heter du Mustafa?"

  107. Jämför det med att de råkat ut för-

  108. -att folk tittar om de snor nånting
    i en affär.

  109. -Men då blev de osams om det.
    -Att det gäller etniska svenskar?

  110. -Som inte har påbrå...
    -Precis, de är bara mörka.

  111. Okej.
    Det är inte i samma utsträckning-

  112. -som de själva blir utsatta för det.

  113. Men nu när jag blivit äldre
    och hittat mina människor-

  114. -som har liknande erfarenheter, har
    jag fått höra att jag ser vit ut.

  115. När jag pratar om mina upplevelser,
    är det som om de fråntar mig det.

  116. "Du är ju vit."

  117. Det finns ingen berättelse
    som är mer värd att lyssnas på.

  118. Om du hade växt upp t.ex. i en
    förort, vad hade varit skillnaden då?

  119. -Ett öppnare perspektiv för mig.
    -En gemenskap i utanförskapet.

  120. Och nu var du utan gemenskapen
    i utanförskapet.

  121. -Exakt.
    -Förlåt, jag ska kolla på klockan.

  122. Vi måste röra oss mot båten. Då hade
    det varit annorlunda, hur som helst.

  123. Ja, verkligen. Mitt liv hade ju sett
    helt annorlunda ut.

  124. Bara en sån grej som att naturen
    i skärgården är fantastisk.

  125. Och så får jag nån skräckblandad...
    "Den tillhör inte mig."

  126. -Den har aldrig gjort det riktigt.
    -Nej.

  127. När kan jag återta den?
    "Reclaim the skärgård".

  128. -Hej! Läget?
    -Bra. Själv, då?

  129. Alla tiders. Du får hänga av dig där.

  130. -Är du redo för lite galej?
    -Okej.

  131. -Var kommer du ifrån?
    -Uppsala.

  132. -Vad har du för ursprung?
    -Sverige.

  133. -Du har så coolt hår. Kan jag känna?
    -Ja.

  134. Gud, vad mjukt!
    Jag måste också testa.

  135. -Det är som gräs.
    -Nästan som kaninpäls.

  136. -Känner du Niklas?
    -Vad heter han i efternamn?

  137. Det vet jag inte. Jag träffade honom
    på en festival. Han var också vit.

  138. Jag tänkte ifall ni var släkt
    eller så där.

  139. Kan vi inte sätta på annan musik
    så Isak känner sig hemma?

  140. Jag fixar det.

  141. Han verkar gilla det.

  142. -Jag ska bara stänga av den.
    -Heter du Musse Hasselvall?

  143. Qaisar Mahmood.
    Vi är med i samma programserie.

  144. Ja, det stämmer!
    Vi håller på och filmar för det.

  145. -Jag ber om ursäkt.
    -Det gör inget. - Qaisar, som är med.

  146. Du kanske känner igen Ulrika.
    Har du tid att sitta lite?

  147. -En stund. Jag ska till förskolan.
    -Bor du här? Jaha.

  148. -Är du förvånad?
    -Nej, det var inte så jag menade.

  149. Det var bara att vi bodde nära
    varann. Jag bor också här i Vasastan.

  150. Jag har träffat Shanthi. Vi pratade
    om... Och jag blev så chockad över-

  151. -att det finns så mycket
    strukturell rasism i Stockholm.

  152. Jag tänker inte att det är så här.

  153. Alltså...
    Jag vet inte hur jag ska säga.

  154. Rasism låter alltid
    så stort och så allvarligt.

  155. Men jag skulle säga
    att jag också träffar på fördomar-

  156. -och idéer som folk har.

  157. Om man frågar var jag bor nånstans
    och jag säger Vasastan-

  158. -märker jag en förvåning.
    Som hos dig.

  159. Man tänker att ser man ut som jag
    ska man bo i nån förort.

  160. Folk brukar säga:
    "Jaha, bor du i stan?"

  161. Vi har en idé om att det är
    i småstäder som rasismen frodas.

  162. -Men inte här hos oss.
    -Det är nog min föreställning också.

  163. Roligt att se dig.
    Lycka till med programmet.

  164. -Qaisar, jag menade inte alls så där.
    -Det är ingen fara. Jag hör det jämt.

  165. Det känns ju bättre att få höra det
    jämt... - Ska vi rulla igen?

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Värdegrund
Ämnesord:
Kulturell identitet, Minoriteter, Normer, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Svenskar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i PK-mannen - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Livet som macho

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Får man säga handikappad?

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Avsnitt 4 av 6

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Är tjock lika med ful?

Avsnitt 5 av 6

Musse Hasselvall pratar med Cassandra Klatzkow som använder sociala medier till att motverka kroppshat. Något som hon själv lidit av nästan hela sitt liv. Enligt Cassandra är pressen på tjejer att uppfylla utseendenormer fortfarande starkare än den är för killar. Medieforskaren Anja Hirdman ger oss historiken bakom kroppsfixering hos kvinnor och analyserar varför sociala medier är överfyllda av kvinnokroppar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - syntolkat

Ska jag säga hen eller den?

Avsnitt 6 av 6

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaPK-mannen

Ska jag säga hen eller den?

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaTänk till snackar stress

Föräldrar

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och får bli älskad för den man är. Hemma hos Tove var det inte så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar. Vi undrar också hur det står till i de digitala drömparadisen och ringer upp Klas Eriksson för att ställa honom mot väggen

Fråga oss