Titta

UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Om UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Föredrag om allt från varför glassdrinkar är så njutbart, hur placebo får oss att bli friska och om hur människokroppen utvecklas. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017: Ditt inre livDela
  1. Jag har gjort mig sjuk
    i ett experiment.

  2. Jag har sprutat in bakteriemolekyler
    i mig själv, fragment av en bakterie-

  3. -och observerat reaktionerna.

  4. Jag har en idé som jag presenterar
    i min bok "Ditt inre liv".

  5. Det är att det finns krafter
    som styr vår hälsa-

  6. -som vi börjar förstå-

  7. -och som vi kan påverka själva.

  8. Krafter som styr hälsan
    gäller i hög grad hälsoupplevelser.

  9. De är tätt kopplade till
    objektivt mätbar hälsa som vi ska se.

  10. För min egen del började-

  11. -det som blev en ganska lång resa
    för att undersöka det här-

  12. -med en händelse en ganska dyster dag
    på psykologprogrammet i Uppsala-

  13. -nån gång på 80-talet.

  14. Vi hade en övning i intervjumetodik.

  15. Då ska man få en fallbeskrivning.

  16. Jag föreställde en patient
    som sökte hjälp för nedstämdhet-

  17. -men jag dolde ett alkoholproblem
    som intervjuaren skulle fiska fram-

  18. -och kanske bygga kontakt.

  19. Det stod i beskrivningen
    att jag var läkare.

  20. Det konstaterade intervjuaren
    och frågade: "Forskar du också?"

  21. Sänk ljudet lite!
    Det rundar lite här framme. Tack!

  22. "Du forskar också?"
    "Ja", fick jag säga.

  23. Jag trodde att det var slut på frågor
    om detta ovidkommande-

  24. -men då kom frågan:
    "Vad forskar du om?"

  25. Då kom jag att tänka på det
    jag hade läst i en kursbok-

  26. -att man hade upptäckt att de vita
    blodkropparna hade receptorer-

  27. -för ämnen som utsöndrades i samband
    med olika typer av känsloupplevelser-

  28. -att de kunde påverkas av detta.
    Jag drog till med det.

  29. "Jag forskar om hur emotioner
    påverkar de vita blodkropparna."

  30. Det blev inte tyst på den frågvise,
    utan jag skulle utveckla ämnet.

  31. Så jag byggde upp en liten historia
    om några forskningsprojekt jag hade.

  32. Personen blev lite intresserad,
    och själv blev jag allt mer fångad.

  33. Alkoholproblemen kom fram, men jag
    tänkte att det där var intressant-

  34. -så jag övergav planerna att bli
    barnkliniker och började med det här.

  35. Det tog flera år, men det blev
    en avhandling om de här frågorna.

  36. Det handlar om att vi kan förstå
    mycket om vad som händer i kroppen-

  37. -som har att göra med en interaktion
    mellan hjärnan och immunsystemet-

  38. -som påverkar det vi gör
    och det vi vill göra.

  39. För att man ska förstå de här sakerna
    ska jag ta ett exempel.

  40. Det handlar om
    hur man vet att synsystemet fungerar.

  41. En klassisk illusion. Ser ni den?

  42. Den klassiska frågan är
    vilken inre cirkel som är störst-

  43. -den till höger
    eller den till vänster.

  44. Då är naturligtvis svaret
    att de är lika stora.

  45. Anledningen är
    att vi gör en beräkning.

  46. Det finns ett sammanhang
    med små cirklar eller stora cirklar.

  47. Då tycker vi
    att det finns en relativ storlek-

  48. -så vi uppfattar den
    som lite större än den andra.

  49. Hur fungerar det i hjärnan?
    Det vet vi.

  50. Vi vet att syninformation-

  51. -och olika information
    för att vi ska uppfatta omvärlden-

  52. -kommer in i nackloben
    och färdas framåt.

  53. I början är det väldigt tät koppling-

  54. -mellan informationen vi verkligen
    ser och aktiviteten i syncentrum.

  55. Sen färdas signalerna framåt,
    och nånstans görs en beräkning.

  56. Aha! Det är en kontext
    som vi ska ta ställning till.

  57. Det görs en beräkning och då
    kommer den relativa storleken in.

  58. Det sker successivt med mer abstrakta
    funktioner längre fram i hjärnan.

  59. Då uppstår frågan,
    en ganska ny tanke:

  60. Borde det inte vara likadant med
    de diffusa signalerna från kroppen?

  61. De säger inte så mycket-

  62. -om var i kroppen det gör ont
    eller en trötthetskänsla uppstår.

  63. Det är ganska diffus och påverkbar
    information. Är det en beräkning?

  64. Vi vet allt mer om hur
    det signalsystemet fungerar-

  65. -och hur vi kan få illusioner
    om kroppen-

  66. -och kan uppfatta kroppen
    på ett annat sätt än den är.

  67. Jag har ett favoritexempel
    som jag ska illustrera med.

  68. Det gör jag med hjälp av Barbie.

  69. Om vi kopplar på...

  70. ...en kamera här
    som tittar ner på Barbie-kroppen.

  71. Det fungerar på en Ken-docka också.

  72. Sen sätter vi på mig
    ett par glasögon-

  73. -där jag ser informationen dockan har
    om den kunde titta neråt.

  74. När jag tittar neråt ser jag inte min
    egen kropp. Jag ser Barbie-kroppen.

  75. Så här! Vi rycker bort huvudet också,
    men det vågar jag inte.

  76. Då tittar jag på min Barbie-kropp.

  77. Om man sen pillar på foten
    och samtidigt pillar på min egen fot-

  78. -får jag en kroppsägarupplevelse.
    Jag äger den här kroppen.

  79. Plötsligt är min kropp
    en 20 centimeters Barbiedocka.

  80. Hotas Barbiekroppen av nåt, blir jag
    rädd och drar undan min riktiga fot.

  81. Den här typen av exempel visar
    att kroppen också är en beräkning.

  82. Det är nåt som hjärnan
    sätter upp som en hypotes.

  83. Det är en plasticitet i det
    som vi kan utnyttja, och vi gör det.

  84. Om kroppen är en beräkning, måste
    också hälsotillståndet vara det.

  85. Det är inget vi läser av. Det måste
    vara en uträkning som hjärnan gör.

  86. Även det stämmer i väldigt hög grad.

  87. Vad kan det vara för signaler
    som hjärnan tar emot-

  88. -för att förstå hälsotillståndet i
    kroppen och hantering av de signaler-

  89. -som kanske kan styras
    av förväntan, inlärning-

  90. -eller vad samhället säger om
    till exempel trötthet eller stress?

  91. Det finns ett favoritsystem.
    Vi går till de vita blodkropparna.

  92. De kan påverka vad hjärnan känner
    och vill göra, min motivation.

  93. Vi tänker att den här hjärnan med
    tillhörande kropp är ute och går.

  94. Sen upplever den att det är nåt
    som inte är riktigt bra.

  95. "Här håller jag på att bli sjuk."

  96. Då ger den signaler från kroppen
    som färdas via blodet-

  97. -som påverkar hjärnan
    så att den blir "inbäddad"...

  98. Det är en ganska grov överdrift.

  99. ...i inflammationsämnen
    som gör att man känner sig så här.

  100. Man lutar sig framåt,
    och det känns inte bra.

  101. "Jag kan gå till jobbet,
    men jag vill inte träffa nån."

  102. Det här är kroppens sätt att förmå
    hjärnan att uppleva hälsan som sämre-

  103. -ett av flera sätt som gör
    att vi beter oss på ett annat sätt-

  104. -för att vi ska hålla oss friska.

  105. Vi ska känna oss trötta,
    så att vi sparar energi.

  106. Det är en överlevnadsmekanism.

  107. En annan överlevnadsmekanism
    som är nyare...

  108. I termer av förståelse,
    men den är urgammal.

  109. ...är att vi har ett beteende
    så att vi håller oss friska längre.

  110. Det betyder att
    om infektion är så oerhört farligt...

  111. Vi vet att det är ett hot mot hälsan.

  112. ...kan det inte bara vara så att vi
    ändrar beteende när vi blir sjuka.

  113. Vi kan också hålla oss friska
    genom att undvika att bli sjuka.

  114. Då har vi ett system
    där hjärnan tycks räkna ut-

  115. -med hjälp av synsystem,
    luktsystem och antaganden-

  116. -när risken är stor
    att vi är utsatta för smittor.

  117. Det är ett fördomsfullt system-

  118. -där människor av annan etnicitet
    kan råka illa ut.

  119. Har vi hot mot hälsan,
    blir vi samtidigt mer fördomsfulla.

  120. Vi undersöker
    hur synsystemet fungerar.

  121. Med hjälp av kollegor undersöker vi-

  122. -hur man på lukten
    kan känna att nån är sjuk.

  123. Vad passar då bättre än att utsätta
    en kemiprofessor för ett lukttest?

  124. Ulf, kan du vara så vänlig?

  125. Vi har två burkar med människodoft.
    Det kanske ni känner till.

  126. Vi ska låta Ulf dofta på
    två människor, en frisk och en sjuk.

  127. Den här sprejflaskan
    med inflammationsreaktioner.

  128. Varsågod och ta en sniff!

  129. Ja, så luktade hon eller han.

  130. Burk två.

  131. Åh!

  132. Såg ni reaktionen?

  133. Ganska liten. Det är en välmodulerad
    kemiprofessor det handlar om.

  134. Men en liten ryckning
    och antydan till avsmak. - Tack, Ulf!

  135. Ni kan finstudera det
    på Kunskapskanalen sen.

  136. När vi känner av risk för smitta,
    har vi en avsmaksreaktion.

  137. Den gör att vi ska hålla munnen fri
    från smittoämnen och gifter.

  138. Den kan också få oss att undvika
    andra människor-

  139. Den typen av signaler-

  140. -påverkar hur vi beter oss mot andra
    människor och andra människogrupper.

  141. Om den subjektiva hälsan...

  142. ...är viktig för vårt välmående-

  143. -om vi söker sjukvård
    eller om vi arbetar-

  144. -så är den viktig
    på ett annat sätt också.

  145. Det har visat sig i undersökningar
    att om man frågar en person-

  146. -"Hur uppfattar du
    ditt allmänna hälsotillstånd?"-

  147. -så är det den bästa prediktorn,
    förutsägaren-

  148. -av mortalitet.

  149. Inte i varje studie, men i
    en nyligt gjord studie från England-

  150. -på 500 000 personer som finns
    i en biobank och ett register-

  151. -där man jämför 500 olika prediktorer
    för vad vi kan säga om en människa-

  152. -som bäst förutsäger om den
    ska dö inom fem år eller inte.

  153. Gissa vilken som vann? "Hur uppfattar
    du ditt allmänna hälsotillstånd?"

  154. Bättre än blodprover.
    Bättre än olika test.

  155. Generellt var saker som vi kan fråga
    en människa eller en patient om-

  156. -starkare prediktorer för detta,
    denna mortalitetsrisk-

  157. -än laboratorieprover.

  158. Varför det är så
    vet vi egentligen inte-

  159. -men vi vet
    att vi uppfattar hälsan som sämre-

  160. -om vi får inflammationsprodukter
    igångsatta i kroppen.

  161. Det är ett system som gör
    att vi känner oss sjuka.

  162. Naturligtvis finns det information
    i den här klumpen också-

  163. -om till exempel hur länge våra
    föräldrar har levt eller en diagnos.

  164. Sammantaget har vi
    mycket viktig information-

  165. -om hur hälsan kommer att te sig
    i framtiden för en individ.

  166. Då är vi tillbaka på
    hur man bedömer kroppen och hälsan.

  167. Det har visat sig att ett system
    som sitter invikt i hjärnan...

  168. Om vi lyfter på
    hjässloben och temporalloben-

  169. -tittar det fram
    ett litet område där.

  170. Det tittar fram ett hjärnbarksområde
    som tar emot information-

  171. -på ett sätt som liknar synsystemets
    informationshantering-

  172. -därför att information kommer in bak
    i det här området-

  173. -som heter insulakortex-

  174. -smärtinformation
    och andra händelser i kroppen.

  175. Ju längre signalen färdas-

  176. -desto mer motsvarar det
    den subjektiva bedömningen-

  177. -vilka sammanhang som spelar roll och
    hur det krockar med förväntningar.

  178. Då kan vi sätta i gång signaler-

  179. -som trycker ner eller förstorar
    de här känsloupplevelserna.

  180. Kan vi påverka
    den upplevda hälsan hos folk-

  181. -genom att manipulera de systemen?

  182. Då är det kanske intressantast
    att förbättra hälsan hos folk-

  183. -men vi har börjat i andra ändan
    genom att göra hälsan sämre.

  184. Vad kommer då bättre till pass
    än att använda inflammationssignaler?

  185. Jag har gjort mig sjuk
    i ett experiment.

  186. Jag har sprutat in bakteriemolekyler
    i mig själv, fragment av en bakterie-

  187. -och observerat reaktionerna och lagt
    mig i en hjärnavbildningskamera.

  188. Vi utsätter folk för det här-

  189. -sen frågar vi folk saker
    och mäter aktiviteten i hjärnan.

  190. Då dippar den allmänna hälsan.

  191. -inte bara hur hälsan är just nu
    utan hur det allmänna tillståndet är.

  192. Det är ett sätt.

  193. En patientgrupp som kanske har fel
    på båda de här systemen-

  194. -eller en överaktivitet
    i båda systemen-

  195. -som gäller att bedöma
    kroppens hälsotillstånd-

  196. -och att bedöma risk att bli sjuk-

  197. -är personer med hälsoångest
    eller hypokondri.

  198. De är rädda för precis just det-

  199. -att signaler man har i kroppen
    är ett tecken på ohälsa.

  200. De är också rädda för att bli sjuka-

  201. -om de utsätter sig för situationer
    där de kan bli smittade.

  202. Det är ett stort problem
    hos patienter som söker sjukvård.

  203. Hur behandlar man dem? Kan vi
    förbättra hälsan hos dem? Ja.

  204. Vi ger dem kognitiv beteendeterapi-

  205. -när man ska öva sig på att utsätta
    sig för signaler man är rädd för-

  206. -som hög puls eller hur det känns
    att hålla struphuvudet i sväljläge.

  207. Det är ganska obehagligt.

  208. Man vänjer dem vid kroppsliga fenomen
    utan att de uppfattar det som symtom.

  209. Många av dem är rädda
    för att bli sjuka.

  210. De kan åka tunnelbana-

  211. -och ta i handtag
    utan att tvätta sig efteråt.

  212. De kan göra saker de är rädda för-

  213. -utan att googla symtom-

  214. -och läsa boken "100 sätt
    som får dig att dö snabbare"-

  215. -som vi faktiskt använder
    i behandlingarna-

  216. -eller fråga en doktor
    om en andrahandsbedömning.

  217. Då blir de mycket bättre
    i sin hälsoångest.

  218. Det är en påtaglig effekt
    efter 8-10 veckors behandling.

  219. Då ökar
    personernas självskattade hälsa.

  220. Det här testar vi i experiment-

  221. -där vi vill komma åt
    den subjektiva hälsoupplevelsen.

  222. Om de lever längre
    vågar vi inte uttala oss om.

  223. Vad tror ni händer med människor
    utan hälsoångest-

  224. -om de får börja tvätta händerna
    mycket och försöka undvika smitta?

  225. De ändrar beteende i några veckor,
    och vad händer då?

  226. Sen är de mer känsliga
    i det här avsmakssystemet.

  227. Det som Ulf hade lite av.

  228. Ni vet när man rynkar näsan så här.

  229. Avsmaksreaktionen förstärks.

  230. Man har närmare till avsmak,
    och man har mer hälsoångest-

  231. -även friska personer.

  232. Vi har chans att göra
    folks subjektiva hälsa bättre.

  233. Det gäller förstås olika typer
    av psykologiska behandlingar.

  234. Jag tror att vi också har en stark
    påverkan från samhällsfaktorer.

  235. Om vi nu vet att det finns system
    som ska ta emot information-

  236. -och som kan skicka ut signaler
    för att dämpa smärta-

  237. -eller tycka att smärta
    i ett visst sammanhang-

  238. -inte är en signal om ohälsa utan
    tecken på till exempel träningsvärk-

  239. -eller nånting man bör förvänta sig
    i en 58-årig kropp till exempel...

  240. Har vi då en påverkan från samhället
    om vad vi ska förvänta oss-

  241. -tror jag att vi har en chans
    att påverka hälsan.

  242. Eftersom vi tycks vara hälsofixerade-

  243. -tror jag att man i dagens samhälle
    har en negativ påverkan.

  244. En sak som jag oroar mig för-

  245. -är överdrivna budskap om hur farligt
    det är med stress eller ansträngning.

  246. Det finns
    en belagd negativ påverkan på hälsan-

  247. -men om man läser tidningen
    kan man tro att det är livsfarligt.

  248. I sanatorielivet-

  249. -fanns det
    ett sätt att behandla hälsa-

  250. -som är ett favoritexempel som känns
    lockande och som jag avslutar med.

  251. Man behandlade förstås
    personer med tuberkulos-

  252. -men ofta
    med väldigt milda tecken på sjukdom-

  253. -med "liggkurer" i alperna
    och med psykoanalys.

  254. Kan ni tänka er nåt mer lockande-

  255. -än en balkong med snötäckta räcken
    och alpluft?

  256. Så har man blivit ordinerad
    en sexmånaders kur.

  257. Perfekt för en hypokondriker!

  258. Man mäter tempen för att sen
    gå ner till matsalen och diskutera-

  259. -vem som har högst,
    alltså bäst, temperatur.

  260. Det känns lockande, men det
    skulle vara negativt för min hälsa-

  261. -både upplevd och objektiv.
    Tack så mycket!

  262. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ditt inre liv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Anatomi, Hälsa, Medicin, Människokroppen
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Glass för kemister

Professor i bioorganisk kemi Ulf Ellervik berättar om kemin bakom glassdrinkar. Varför fungerar vissa smaker ihop och andra inte? Ellervik forskar bland annat om botemedel mot cancer och är en engagerad kunskapsspridare inom kemins område. Här kombinerar han glass med sprit och kemi. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Varats förunderliga osannolikhet

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Pillerparadoxen

Vetenskapsjournalisten Robert Whitaker skriver i ”Pillerparadoxen” om att läkemedel som ges mot våra vanligaste psykiska åkommor inte har de positiva effekter som ofta hävdas. Tvärtom, menar han, kan långvarig medicinering förvärra symptomen och orsaka nya. Intervjuare: Bodil Appelquist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Du och jag och de andra

Krister, Julia, Andreas och Sofie är polyamorösa. Det innebär att de har flera sexuella och romantiska relationer som pågår samtidigt.

Fråga oss