Titta

UR Samtiden - Lag och moral i medicinsk forskning: Lag och moral i medicinsk forskning

UR Samtiden - Lag och moral i medicinsk forskning: Lag och moral i medicinsk forskningDela
  1. Jag kan ta två celler från mig själv,
    göra en spermie och ett ägg-

  2. -och få barn med mig själv.

  3. Jag ska prata om tekniker inom
    medicinen, hur de förändrar våra liv-

  4. -och vad medicinare får
    och inte får göra enligt regelverket.

  5. För något år sen gick jag
    och min hustru förbi Smålands nation.

  6. Vi tittade upp på en banderoll,
    där det stod:

  7. "Vi vill ha allt,
    och vi vill ha det nu."

  8. Jag hade nog inte reagerat
    om jag inte dagarna innan-

  9. -hade läst C. S. Lewis underbara bok
    "The Abolition of Man".

  10. "Människans avskaffande"
    är titeln på svenska.

  11. I den citerar han Juvenalis,
    som var en av de stora satirikerna.

  12. Han anses ha lyckats fånga-

  13. -mänsklighetens moraliska
    eller idiosynkratiska sidor.

  14. I sin sjätte satir har han det här,
    som ofta citeras:

  15. "Hoc volo, sic jubeo."

  16. "Jag vill, därför befaller jag."

  17. Citatet fortsätter:
    "Låt min vilja vara nog."

  18. Vad Juvenalis sätter fingret på-

  19. -är att det inte är argument
    eller moraliska överväganden-

  20. -som gör att vi vill ha något.

  21. Vi vill ha det och vi vill ha det nu,
    och det räcker som skäl.

  22. Modern medicinsk teknik är spännande
    för att den kommer att hjälpa oss-

  23. -men också för att den
    kommer förändra våra liv.

  24. Jag tänkte inleda
    med ett par exempel-

  25. -som visar vart vi är på väg.

  26. För något år sen föreläste jag på
    en reproduktionsmedicinsk konferens.

  27. Jag fascinerades av en fråga
    som var på tapeten.

  28. Det var artificiella könsceller.

  29. När jag tittar ut över publiken så är
    ni något gråhåriga, om ni ursäktar.

  30. Ni blev säkert till
    på ungefär samma sätt som jag.

  31. Era föräldrar svettades
    i fem minuter-

  32. -och nio månader senare fick de
    det de fick. De kunde inte välja.

  33. I dag är situationen helt annorlunda.

  34. Man kan ta en hudcell, i teorin...

  35. Man har gjort försök på möss,
    men det är inget som används i dag.

  36. Man kan göra om en hudcell-

  37. -till en pluripotent stamcell
    som kan bli vad som helst.

  38. Man kan se till
    att den sen blir en könscell-

  39. -en spermie eller ett ägg.

  40. Man kan ha det här
    som behandlingsmetod.

  41. Det finns de som inte
    kan få egna barn-

  42. -beroende på att de inte
    kan producera sädesceller eller ägg.

  43. Man kan ta en man som inte
    kan producera sädesceller-

  44. -backa en hudcell
    och köra fram den till en sädescell.

  45. Med IVF kan han få barn
    som bär hans gener-

  46. -tillsammans med sin hustru,
    älskarinna eller vem det nu är.

  47. Man kan göra precis samma sak
    med en kvinna.

  48. I ett lesbiskt par kan man göra om en
    cell från en kvinna till en spermie-

  49. -och använda ägget från den andra.

  50. Snabbtänkta som ni är har ni redan
    listat ut det fina i kråksången.

  51. Jag kan ta två celler från mig själv-

  52. -göra en spermie och ett ägg
    och få barn med mig själv.

  53. Det är en förskräcklig tanke
    men fullt teoretiskt möjligt.

  54. Det är en av de tekniker som vi
    om några år måste ta ställning till-

  55. -om forskningen går vidare
    så bra som den verkar göra nu.

  56. Det här är förbjudet i svensk lag och
    fungerar inte om vi inte ändrar den.

  57. Det är lagen om genetisk integritet
    som förbjuder-

  58. -att vi gör saker som förändrar
    arvsmassan som sen går i arv.

  59. En annan teknik knackar
    på sjukvårdens dörr-

  60. -och kommer snart förändra våra liv
    mer än det här.

  61. Det är något som ni nog har stött på:
    CRISPR/Cas9.

  62. Det brukar beskrivas
    som en skräddarteknik.

  63. Man kan klippa och klistra
    bland våra gener.

  64. Hittills har vi kunnat förhindra
    att man får vissa anlag.

  65. Vi kan stoppa att sjukdom uppstår,
    till en viss gräns.

  66. Den här tekniken är fantastisk i
    meningen att den kan förändra anlag.

  67. Vi kan välja
    att ge er vissa egenskaper-

  68. -som man av ett eller annat skäl
    tycker är fördelaktiga.

  69. Den här tekniken - CRISPR/Cas9-

  70. -står också i strid
    med lagen om genetisk integritet.

  71. Vi måste tänka efter.
    Det handlar inte om vetenskap.

  72. Det är vilket samhälle vi vill leva i
    och vilken moral vi vill ha-

  73. -som avgör om vi vill ha teknikerna.

  74. I fjol eller förfjol
    pratade jag i Almedalen om det här-

  75. -tillsammans med
    ett antal medicinare.

  76. Vi gjorde en gallup i publiken
    och frågade:

  77. "Anta att CRISPR/Cas9
    blir den här tekniken."

  78. "Vi kan genmodifiera era barn.
    Accepterar ni genmodifierade barn?"

  79. 80 % ville ha genmodifierade barn.

  80. Då tänkte jag: "I ljuset av
    hur ni ser på genmodifierade grödor"-

  81. -"är det här intressant."

  82. 80 % är militant emot
    genmodifierade grödor.

  83. Gissar man att ni har samma åsikter
    som publiken i Almedalen-

  84. -så är ni för genmodifierade ungar
    men mot genmodifierade tomater.

  85. Det är en sak
    som man kanske bör fundera över-

  86. -för det har med värden
    och värdefrågor att göra.

  87. Det jag ska tala om, och som är
    huvudtemat och berör de här sakerna-

  88. -tangerar Paolo Macchiarini,
    den forskning de höll på med-

  89. -och den skandal som det blev.

  90. Jag går inte i fallet -
    det har varit med mig i många år-

  91. -men ni känner till
    Macchiarinifallet.

  92. Ni vet att de opererade tre personer
    på Karolinska-

  93. -varav två avled-

  94. -och den tredje hamnade i respirator
    väldigt länge.

  95. Ibland tänker jag att det vore
    underbart om moral vore så enkelt-

  96. -att det man får ont i kroppen
    av att se är omoraliskt.

  97. Att man har en inbyggd mätare.
    Så är det givetvis inte-

  98. -men när jag ser den turkiska kvinnan
    på tv så får jag ont i kroppen.

  99. Efter transplantationen
    hamnade hon i respirator.

  100. Hon genomgick bokstavligen
    hundra eller fler operationer.

  101. Hon behövde, för att överleva,
    slemsugas ett antal gånger om dagen-

  102. -jag tror att det var fyra eller sex
    - och hade ett förskräckligt liv.

  103. Det var resultatet av
    att man prövade en oprövad metod.

  104. Man gjorde något som man ibland
    kallar en klinisk innovation.

  105. Frågan är: Kan man använda
    sådana oprövade metoder i Sverige?

  106. Många medicinare säger
    att det är oreglerat.

  107. "Man får göra
    den här typen av försök."

  108. En del säger: "Om vi inte får göra
    det så går forskningen inte framåt."

  109. "Den medicinska kreativiteten dör."

  110. Två frågor uppstår.

  111. Den ena är:
    Vad får man göra i Sverige?

  112. Och beroende på svaret:

  113. Vill vi ha det så
    eller förändra lagstiftningen?

  114. Det här har jag jobbat med.

  115. Tillsammans med en kollega
    som är jurist-

  116. -Lena Wahlberg på Juridicum - har jag
    grävt mig in i lagstiftningen-

  117. -och försökt ta reda på
    hur läget ser ut.

  118. Det ska jag tala om, och sen
    kan vi diskutera hur vi vill ha det.

  119. Tre regelverk är väsentliga
    i det här sammanhanget.

  120. Det första är patientsäkerhetslagen,
    inklusive hälso- och sjukvårdslagen.

  121. Den säger-

  122. -att alla ska få sakkunnig
    och omsorgsfull hälso- och sjukvård-

  123. -i överensstämmelse med vetenskap
    och beprövad erfarenhet.

  124. Det är ett centralt begrepp
    i den här analysen.

  125. Innebörden i "vetenskap"
    och "beprövad erfarenhet"-

  126. -är däremot inte klar.

  127. De som skrev lagtexten...

  128. Normalt kan man gå till förarbetena
    och se vad de menade-

  129. -men här gången har de duckat -
    förarbetena hjälper ingenting.

  130. Vi tolkar att de avsåg att vetenskap
    och beprövad erfarenhet innebär-

  131. -att det man gör på en patient
    i hälso- och sjukvården-

  132. -måste vara säkert,
    och det måste ha belagts ha effekt.

  133. Det är en lagstiftning.
    Den andra är etikprövningslagen.

  134. Om inte Macchiarini hade varit på KS
    och behandlat patienterna-

  135. -utan varit på Karolinska institutet
    och forskat-

  136. -så säger lagen
    att om vi forskar på individer-

  137. -där det finns en risk att de kommer
    till skada fysiskt eller psykiskt-

  138. -eller om man medvetet skadar dem-

  139. -man kan ju vilja pröva
    en operationsteknik eller annat-

  140. -ska man söka tillstånd
    från Etikprövningsnämnden.

  141. Först den lokala,
    och sen kan man gå till den centrala.

  142. Etikprövningen är där
    för att historien förskräcker.

  143. Det fanns hemsk forskning
    främst under 1900-talet.

  144. Ni tänker på Tredje riket,
    men USA har inte varit klanderfritt.

  145. Man kan se sig om.

  146. Lagstiftningen är ju där
    för att skydda forskningspersonerna-

  147. -så att de inte utsätts för skador,
    övervåld eller något annat.

  148. Den här lagen triggar in
    när man forskar.

  149. Ett tredje regelverk som är viktigt-

  150. -är det
    som kringgärdar Läkemedelsverket.

  151. Macchiarini tog inte en luftstrupe-

  152. -från en avliden patient
    och transplanterade den.

  153. Han tog artificiella luftstrupar-

  154. -som var gjorda av nanomaterial,
    och beströk dem med stamceller.

  155. De transplanterade dem i hopp om
    att stamcellerna skulle se till-

  156. -att blodtillförseln
    och andra saker läkte-

  157. -och återbildades
    på ett korrekt sätt.

  158. Läkemedelsverket ger tillstånd
    för läkemedelsprövning-

  159. -men de ger också tillstånd
    för det som kallas sjukhusundantaget.

  160. Man kan pröva ett läkemedel
    på en enskild patient.

  161. Det är så fint
    att stamceller räknas som läkemedel.

  162. Minimalt eller extensivt
    förändrade stamceller är läkemedel.

  163. Nya material, nanomaterial,
    är också läkemedel.

  164. Det har tagit lite tid för mig
    att få in i huvudet, men så är det.

  165. Man kan begära tillstånd
    att pröva det här i en studie-

  166. -men man måste begära tillstånd.

  167. Eller så har man en patient som man
    vill transplantera eller behandla.

  168. Då får man be om tillstånd.

  169. Vad betyder detta nu,
    när jag har tråkat ut er med det här?

  170. Om ni ska göra något obeprövat
    i vården-

  171. -och ha det här
    med klinisk innovation-

  172. -så finns det inte utrymme
    för att göra någonting-

  173. -som inte faller
    under en eller flera lagstiftningar.

  174. Vi tror inte
    att det finns den gråzon-

  175. -som man säger
    inom den medicinska professionen.

  176. Att det finns ett utrymme
    som inte är reglerat-

  177. -där man kan göra som Macchiarini.

  178. Det finns inte.

  179. Det finns en möjlighet
    i svensk lagstiftning-

  180. -att göra något helt spektakulärt
    med en person.

  181. Det är i brottsbalken,
    och det finns en paragraf om nöd där.

  182. Den säger att om någon av er -
    jag hoppas att det inte sker-

  183. -faller ner på grund av att ni får
    hjärtinfarkt eller annat elände-

  184. -och vi kommer på
    något hiskligt nytt innovativt sätt-

  185. -att rädda livet på er...

  186. Då skulle det vara möjligt att göra-

  187. -men vi tror inte att lagen avser
    det som händer på ett sjukhus.

  188. Det ska vara här och nu.

  189. Man ska inte kunna fråga
    sin överläkare vad man ska göra.

  190. Man ska inte hinna ringa
    och boka ett operationsrum.

  191. Man ska inte hinna göra någonting.
    Det ska vara i sekunden.

  192. Även om man gör det i sekunden-

  193. -får man inte göra
    sådant som inte är proportionellt.

  194. Man måste även där
    bedöma risker och nyttor-

  195. -och väga dem mot varandra.

  196. Det här är vår tolkning
    av lagstiftningen.

  197. Vissa hävdar:

  198. "Vi kan inte hålla oss till det,
    för forskningsbegreppet är vagt."

  199. "Vi vet inte när vi forskar."
    Det har framförts i debatten.

  200. Då blandar man ihop korten.

  201. Man tror att eftersom vissa
    är oredliga i forskningen-

  202. -är begreppet vagt. Så är det inte.

  203. Man tror att
    för att man kan forska på olika sätt-

  204. -så är begreppet vagt.
    Så är det inte.

  205. Man tror att olika metoder
    och strategier gör begreppet vagt.

  206. Så är det inte heller. Enligt
    Etikprövningsnämnden är forskning-

  207. -systematiskt kunskapssökande.
    Man söker efter ny kunskap.

  208. Man kan använda olika metoder, men
    man har en idé om att publicera det.

  209. Etikprövningslagen säger
    att just publikationsintresset-

  210. -är nödvändigt och tillräckligt
    för att det ska räknas som forskning.

  211. Vissa menar att om
    forskningsbegreppet nu är lite vagt-

  212. -så skulle det kunna göra-

  213. -att man på vårdsidan
    kan göra kliniska innovationer-

  214. -eller sätta in obeprövade metoder,
    därför att man...

  215. Det här med vagheten.

  216. Så är inte fallet.

  217. Lagstiftningen säger
    att om vi vill göra en oprövad sak-

  218. -så ska den vara säker och effektiv.

  219. Den enda chansen för den att vara det
    är att vi har prövat den.

  220. Att vi har vetenskaplig bakgrund
    och beprövad erfarenhet.

  221. Det finns ingen smygväg där heller.

  222. Ni inser att vi har ett dilemma
    för vården.

  223. Många läkare kommer att säga:
    "Så här vill vi inte ha det."

  224. I en text som kommer om några veckor
    i Förvaltningsrättslig tidskrift-

  225. -tar vi upp det här.

  226. Vi lägger mycket krut på säkerhet
    och effekt, som är vår tolkning.

  227. Vi tar också upp andra argument
    som folk har använt i sammanhanget.

  228. En sak är att det på etikområdet
    finns oerhört många-

  229. -välskrivna deklarationer, guidelines
    och internationella konventioner-

  230. -som försöker ge oss råd och
    principer för medicinsk forskning.

  231. Den kändaste, som ni nog känner till,
    är Helsingforsdeklarationen.

  232. Vi har också Oviedokonventionen,
    som handlar om bioetik.

  233. Det finns en...
    2016 skrev en professor här i Lund-

  234. -tillsammans med några kollegor-

  235. -en rapport för Vetenskapsakademien
    och Svenska läkaresällskapet-

  236. -med anledning av Macchiarini,
    om obeprövade metoder.

  237. Den har också betydelse här.

  238. Internationella stamcellsförbundet,
    eller vad de heter-

  239. -har också guidelines på området.

  240. Artikel 37 i Helsingforsdeklarationen
    är spännande.

  241. Den säger: "Vid vård av patient,
    där beprövad behandling inte finns"-

  242. -"där kända behandlingar
    varit ineffektiva"-

  243. -"får läkaren,
    efter samråd med experter"-

  244. -"och med samtycke från patienten
    eller en behörig ställföreträdare"-

  245. -"använda en obeprövad behandling
    som enligt läkarens bedömning"-

  246. -"inger hopp om att rädda liv,
    återställa hälsa"-

  247. -"eller lindra lidande."

  248. Artikel 37 i Helsingforsdeklarationen
    tycks ge medicinaren carte blanche-

  249. -att göra vad han vill
    när patienten är illa ute-

  250. -kanske döende - där det saknas
    beprövade metoder. Det gör den inte.

  251. Deklarationen har ingen betydelse
    för vad vi gör rättsligt i landet.

  252. Den är inte del
    av svensk lagstiftning.

  253. Här gäller det att hålla sig
    till säkerhet och effektivitet.

  254. De som tar till artikel 37 glömmer
    ofta att läsa deklarationens förord.

  255. Det står det:

  256. "Om ni läser deklarationen
    så måste ni läsa alla artiklar"-

  257. -"och den nationella lagstiftningen
    trumfar vad vi säger här."

  258. De slutsatser man kan dra-

  259. -är att ingen av de här rapporterna
    och deklarationerna-

  260. -har rättslig verkan.

  261. De är viktiga som etiska instrument-

  262. -för att få oss att tänka till
    och inte göra för mycket-

  263. -men när det gäller om något
    är klandervärt lagstiftningsmässigt-

  264. -så gäller den svenska lagen.

  265. En annan sak jag har sett
    i diskussionen efter Macchiarini...

  266. Jag är filosof i botten.

  267. Vi älskar begreppsutredningar
    och att fundera på sådant.

  268. Ibland klagar vi på
    att våra kollegor är orduppfinnare.

  269. -men i år har medicinarna imponerat
    på mig i sin orduppfinnarrikedom.

  270. Det är ett problem.

  271. Man har i Macchiarinifallet
    försökt skydda vad man har gjort-

  272. -genom att säga:
    "Det var fråga om vitalindikation."

  273. Nu är jag tråkig
    och upprepar samma sak.

  274. Vitalindikation är ett ickejuridiskt
    begrepp som inte finns i svensk lag.

  275. Ni kan titta i den tjocka, blå boken
    och ägna kvällen åt att läsa.

  276. Ni hittar det inte.

  277. Man kan inte argumentera
    på det sättet och säga:

  278. "Vitalindikation -
    patienten är nära döende."

  279. "Därför kan vi göra vad vi vill."
    Det finns inget som...

  280. Säkerhet och effekt gäller.

  281. Det andra är att man har
    hittat begreppet "sista halmstrået".

  282. Man säger så här:

  283. "Om någon ligger i en vak ska jag väl
    åtminstone sträcka ut ett halmstrå?"

  284. Jag tycker att man kan göra mer.

  285. Här är det en...
    Det går inte att argumentera-

  286. -för att det ger en rätt
    att använda obeprövade behandlingar.

  287. Fortfarande gäller säkerhet
    och effekt.

  288. Det tredje som nämns
    är "compassionate use".

  289. "Vi måste känna medkänsla
    och hjälpa till."

  290. Det är det enda reglerade begreppet.

  291. Det regleras via en EU-förordning
    från 2008, om jag inte har fel-

  292. -som har kommit in i läkemedelslagen.

  293. Men det gäller bara läkemedel
    i vissa sammanhang.

  294. Det gäller inte trakea-
    eller höftledstransplantationer.

  295. Det gäller vissa läkemedel.

  296. Man kan inte bredda begreppet-

  297. -utan att begå våld
    på patientsäkerhetslagen.

  298. Vad är "compassionate use"?

  299. Du får använda läkemedel som inte
    är accepterade ännu-

  300. -och ge till en svårt sjuk patient.

  301. Det kan man göra
    när det gäller sällsynta sjukdomar.

  302. Du kommer på
    någon läkemedelsblandning-

  303. -och får ansöka om att testa den
    på en viss patient.

  304. Jag avslutar med
    att det finns en del faror.

  305. Etiska och moraliska faror,
    som man ska ta hänsyn till.

  306. De har byggts upp i diskussionen
    runt Macchiariniskandalen.

  307. De kopplar egentligen tillbaka
    till Juvenalis.

  308. Till den här idén att vi vill,
    och därför ska vi ha det.

  309. Vi behöver inte tänka efter.
    Det räcker med viljan.

  310. Den första faran är,
    och nu kommer jag göra er dystra-

  311. -den irrationella människan.

  312. Jag har jobbat med psykologer.

  313. När jag har försökt sammanfatta
    femtio års psykologisk forskning-

  314. -så kan man sammanfatta
    den forskningen-

  315. -om vår förmåga att fatta
    förnuftiga beslut och lösa problem-

  316. -med att vi som beslutsfattare
    och problemlösare-

  317. -är enögda och närsynta
    och har ett allvarligt brytningsfel.

  318. Vi är allt annat
    än ideala beslutsfattare.

  319. Vi är fullständigt irrationella
    emellanåt.

  320. Vi styrs av våra affekter, emotioner
    och känslostämningar.

  321. Det måste vi ha koll på
    för att fatta bra beslut.

  322. Än dystrare är att vi blir sämre och
    sämre som förnuftiga beslutsfattare-

  323. -ju äldre vi blir.

  324. Smaka på den.

  325. Vad innebär detta?

  326. Enögdheten. Vi ser inte alternativet.

  327. Vi letar bara efter det
    som stöder det vi tror.

  328. Vi tittar inte på det
    som möjligen visar att jag har fel.

  329. Närsyntheten. Vi letar belägg och
    frågar kollegor som tycker som vi.

  330. Belägg som är nära det vi tror på.

  331. Astigmatismen
    är att vi är extremt dåliga-

  332. -på att hantera osäkerheter
    och sannolikheter.

  333. Det är vi inte bra på.

  334. Ska vi göra trakeatransplantationer
    och jobba med obeprövade metoder-

  335. -så krävs förnuft, eftertanke
    och rationalitet.

  336. Då bör man andas ett par gånger
    innan man gör något.

  337. Den andra faran
    är det man skulle kalla-

  338. -den galopperande utilitaristen.

  339. Utilitarister är konsekvensetiker.
    De ser till konsekvenserna.

  340. De är ibland ute i svensk press
    och skriver om saker.

  341. Ni blir alltid lika upprörda.

  342. Det ska ni inte bli,
    för de har ofta goda argument.

  343. De stoppar dock in vissa värderingar
    i nyttokalkylen som ni inte delar.

  344. Det är bara att ta det lugnt
    och inte sätta kaffet i halsen-

  345. -utan säga:
    "Jag delar inte den värderingen."

  346. De säger saker som:

  347. "Anta att vi har
    ett antal svårt sjuka patienter."

  348. "De behöver ett hjärta, en lunga,
    en lever och så ett par njurar."

  349. "Då ska vi självklart ta
    den här unga, friska 30-åringen"-

  350. -"söva ner honom och plocka organen."

  351. "Det är ju bättre med
    fem levande människor och en död"-

  352. -"än fem döda och en levande."

  353. Det är ett extremutilitaristiskt
    argument.

  354. Då säger de, på tal om orduppfinning:

  355. "Det ska inte ses
    som att vi tog livet av honom."

  356. "He was called upon to give
    his life." Det låter mycket bättre.

  357. Vad som händer är...

  358. Här kan man säga
    att det är moraliskt försvarbart-

  359. -att experimentera
    på en döende patient-

  360. -därför att ett sådant experiment
    skulle kunna innebära-

  361. -att ni kommer att klara er bättre -
    eller framtida generationer.

  362. Därmed bygger man upp för användandet
    av obeprövade metoder.

  363. När man resonerar så
    glömmer man en rad viktiga saker.

  364. Jämställdhet, rättvisa,
    människovärde-

  365. -osäkerheter och så vidare.

  366. Den typen av argument
    ska man se upp med.

  367. De låter på papperet
    så underbart vederhäftiga-

  368. -men man måste skrapa på ytan.

  369. En stor grupp medicinetiska filosofer
    driver den här linjen-

  370. -framför allt
    på det medicinetiska området.

  371. En annan typ av...

  372. Den tredje faran som jag ser
    är den moraliska tondövheten.

  373. Vissa har inte förmågan att känna av-

  374. -att något inte är moraliskt riktigt.

  375. Jag föreläste i...

  376. Jag var på en global summit,
    som det lite fisförnämt hette-

  377. -där jag var svensk representant
    i Atlanta.

  378. Det handlade om
    nya tekniker i vården.

  379. Två av presentationerna
    satte sig väldigt hårt i mig.

  380. En var av en känd, internationell
    guru på stamcellsområdet.

  381. Han visade två powerpoint-bilder.

  382. Det tycker jag är förnämligt.
    De ska inte vara för många.

  383. Den ena var en bild
    på en röd Ferrari.

  384. Den andra var en bild
    på Christiaan Barnard. Han säger:

  385. "Precis så här tänker jag mig
    den goda medicinska forskningen."

  386. "Den är oerhört vacker,
    som Ferrarin."

  387. "Den är snabb som Ferrarin
    och lika dyr som en Ferrari."

  388. "Christiaan Barnard visar att
    det blir några dödsfall på vägen."

  389. Det här är ett synsätt som jag inte
    tror delas av så många.

  390. En förnuftig kvinna
    ställde sig upp och sa:

  391. "Måste inte även en Ferrari
    kunna bromsa i kurvorna?"

  392. Det är det lagstiftningen handlar om.

  393. Att se till att vi inte kör för fort
    så att det blir dödsfall.

  394. En annan - en känd Harvardprofessor-

  395. -sa så här: "Är det inte bättre
    att vara rik än fattig?"

  396. "Är det inte bättre att vara frisk
    än sjuk?"

  397. "Är det inte bättre att vara lycklig
    än olycklig?"

  398. Han drog slutsatsen att därför
    ska all medicinsk forskning vara fri.

  399. Det bästa vi kan göra
    för forskningen-

  400. -är att snarast ta livet
    av alla medicinetiker och jurister.

  401. "Släpp den fri,
    så blir världen mycket bättre."

  402. Det följer inte alls
    från de tre premisserna-

  403. -som är någon form
    av ogenomtänkta reklamslogans.

  404. Det är ett exempel
    på moralisk tondövhet-

  405. -som kan vara väldigt irriterande
    och få väldigt negativa konsekvenser.

  406. Hur ska vi göra
    med rådande lagstiftning?

  407. Ska vi behålla eller förändra den?

  408. Jag tror att vi kan göra
    den forskning vi behöver-

  409. -inom lagstiftningen.
    Jag tror inte att den behöver ändras.

  410. Den kan behöva ses över,
    men den har stora fördelar.

  411. Det pågår i dag en utredning
    angående om man ska göra detta.

  412. De jobbar för fullt med det.

  413. Jag hoppas att de inte gör
    alltför många förändringar.

  414. Vi ska inte skapa en gråzon.

  415. Jag tror att det kommer påverka
    tilliten till sjukvård och forskning-

  416. -på ett negativt sätt.

  417. Om jag får avsluta med att skriva om-

  418. -Juvenalis klassiska sentens,
    eller vad vi ska kalla det-

  419. -så vill jag skriva om den som:
    "Hoc volumus, sic jubemus."

  420. "Vi vill, därför bestämmer vi."

  421. Bestämmandet
    ska inte vara irrationellt.

  422. Vi vill, därför bestämmer vi-

  423. -på grund av att vi
    har gjort moraliska överväganden.

  424. Vi har tänkt igenom
    det vetenskapliga underlaget-

  425. -och tagit hänsyn till de nu levande
    och kommande generationer.

  426. Till syvende och sist handlar det
    om vilket samhälle vi vill ha. Tack.

  427. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lag och moral i medicinsk forskning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka metoder får läkare ta till för att rädda livet på en döende patient? Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, diskuterar de juridiska och moraliska gränser som ska skydda patienter och ge dem god och säker vård. Inspelat den 15 februari 2017 på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Forskning, Medicinsk etik
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Att våga i en hård värld

Brian Palmer, universitetslektor från Uppsala Universitet, talar om vikten av att göra motstånd och våga ta risker för andra. Han utgår från sin bok ”101 historiska hjältar”. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg. Arrangör: Göteborg & Co.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss