Titta

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Om UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Föreläsningar och samtal från konferensen "Allas rätt till utbildning" för yrkes- och studievägledare. Under konferensen behandlas frågor om vad som är viktigt för att kunna bistå på rätt sätt när elever ska göra studieval med hänsyn till medicinska aspekter, regelverk, diagnoser och studieekonomi. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Allas rätt till utbildning: Att leva och gå i skolan med en diagnosDela
  1. Det som är viktigt att komma ihåg
    är att de med ADHD går på två saker:

  2. Känsla och motivation.

  3. Det är enkelt. Vi behöver bara tycka
    om er och tycka att det är roligt.

  4. "Roligt" innebär inte
    att det är skoj, utan att vi förstår.

  5. Det är jag som är Lasse Andersson.
    Det hade ni kunnat gissa.

  6. Jag ska prata om
    att vara vuxen och ha en diagnos.

  7. I normala fall pratar vi om det här
    från tre perspektiv.

  8. Då har Marianne betalt för att prata
    skit om mig, men inte i dag.

  9. -Vad ska du prata om?
    -Jag är här som förälder till Linn.

  10. Jag ska berätta hur det ser ut i vår
    vardag, med Linns skola och uppväxt-

  11. -med skolan, från förskola
    till nu när hon går i åttan.

  12. Vi börjar med
    att jag pratar om min...

  13. Nu ska jag trycka rätt här.

  14. Jag börjar med att prata om hur det
    var för mig, nåt ni inte möter nu.

  15. Ni som är så gamla som jag,
    59 alltså 60.

  16. Jag har en dotter som är 14 alltså
    15. Hon är i det skedet i livet.

  17. Jag kommer från en dysfunktionell
    uppväxt. Ärftligheten är stor.

  18. Troligtvis hade mina föräldrar
    nån typ av problematik.

  19. I min uppväxt fick jag och min syster
    stryk, fysiskt och psykiskt.

  20. Jag brukar prata mer eller mindre
    om det.

  21. Fysiskt våld går över med åren,
    men den psykiska terrorn är värre.

  22. Det lider jag fortfarande av,
    den här utsattheten.

  23. Så tror jag att det har varit för
    många och är för många barn ni möter.

  24. Jag brukar alltid säga att när ni
    möter barn med de här diagnoserna-

  25. -tänk att nån av föräldrarna
    har en diagnos.

  26. Måste ni vara tydliga med barnen,
    måste ni vara det med föräldrarna.

  27. Måste ni ha dagordning, måste
    ni också ha det med föräldrarna.

  28. Måste ni ha skriftlig information,
    måste ni skicka det till föräldrarna.

  29. Måste ni skicka sms-påminnelser,
    måste ni göra det till föräldrarna.

  30. Det underlättar om ni tänker att nån
    av föräldrarna har samma problematik.

  31. Det är inte alltid pappan,
    vilket många tror.

  32. Det var ingen vink.

  33. Problemet är
    att man ofta utgår från det.

  34. Många är som jag och har lärt sig
    att fungera i olika sammanhang.

  35. När ni möter mig
    ser ni "mitt bästa jag"-

  36. -som man säger i coachning-kretsar.

  37. Där ska man alltid vara "sitt bästa
    jag", vilket jag ibland kräks på.

  38. Vi är ganska bra på att lära oss hur
    vi funkar, så ni möter nån med koll.

  39. Problemet är att jag sen inte har
    en aning om vad vi har pratat om.

  40. Jag lade all energi på att hålla ihop
    och inte göra bort mig för mina barn-

  41. -att inte göra mötet pinsamt.

  42. Jag har ingen koll på
    vad vi har pratat om.

  43. När vi har varit på möten,
    brukar jag fråga vad vi pratade om.

  44. Ni ser att "honom är det ordning på",
    men så är det inte.

  45. Det är noll koll på saker och ting.

  46. Den här uppväxtmiljön
    gjorde det jobbigt för mig i skolan.

  47. Jag kommer från en skola
    som var annorlunda.

  48. Innan var jag skolkurator i 5-6 år.

  49. Nu tappade jag vad jag skulle säga.
    Vart var jag på väg?

  50. -Om din skolgång.
    -Precis!

  51. Den var rätt jobbig,
    och den formade mig-

  52. -framför allt
    hur jag hanterade skolan.

  53. När jag jobbade som skolkurator
    var skillnaden ganska stor.

  54. Barn i dag kan inte hamna
    i den situation jag hamnade i-

  55. -för skolan skulle undra och fråga.
    Skolan skulle fundera.

  56. Jag är så gammal
    att jag gick i skolan på lördagar.

  57. Vår son frågade om det fanns
    dinosaurier också när jag var liten-

  58. -men de dog ut bara åren innan.

  59. När jag började skolan
    hade jag extremt lätt för mig.

  60. Jag lämnade årskurs 9 med snittbetyg
    på 1,7 på en femgradig skala.

  61. Ni hade frågat er hur det kan komma
    sig, när nån har lätt för sig.

  62. Jag hoppade av gymnasiet efter
    1,5 år, för jag hade inte varit där.

  63. Jag blev det man kallar
    en hemmasittare, vilket jag är emot.

  64. Det är för spretigt. Det tar upp allt
    från flyktingar, barn med diagnoser-

  65. -till barn som har det jobbigt hemma
    med alkoholiserade föräldrar.

  66. Skolan hade i dag undrat.

  67. Hur kan det komma sig att han inte
    presterar och aldrig gör läxorna?

  68. Hur kan det komma sig att så fort
    det kommer en ny pojke i klassen-

  69. -kom han alltid i slagsmål med honom
    innan han blir kompis med honom?

  70. Mitt sätt att komma in i sociala
    sammanhang var att jag slogs.

  71. Jag klarade inte av sociala
    situationer. Ni hade funderat.

  72. Hur kan det komma sig
    att han alltid ska slåss?

  73. Din första dag i skolan slåss jag
    med dig, sen blir jag kompis med dig.

  74. Det är så jag gör. Jag vet inte hur
    man handskas med de situationerna.

  75. Hur möter man nya människor
    och pratar med dem? Hur gör man?

  76. Jag ljög som en idiot
    därför att jag inte visste.

  77. Om du berättade att du gjorde nåt
    på fritiden, gjorde jag också det.

  78. Jag var bättre på att ljuga än vår
    dotter som säger: "Det här är sant."

  79. Allt det här blev knepigt, och jag
    hade svårt att handskas med det.

  80. Skolan blev en märklig situation
    för mig.

  81. Vi kommer att jämföra det
    med dagens skola-

  82. -för det var inte bara negativt,
    men jag sparar det.

  83. Och den enorma rastlösheten...

  84. Jag är så gammal, att när vi
    satt i skolbänken så satt vi.

  85. Man skulle sitta som ni, still.

  86. Så är det inte för Linn.
    Hon får stå upp och får röra sig.

  87. För mig blev det ett problem
    att alltid sitta.

  88. Hade man gått på toa, fick man inte
    gå igen. Vatten drack man på rasten.

  89. Det här gav mig ganska stora
    psykosomatiska problem i vuxenlivet.

  90. Långt upp i åren var såna här dagar
    vidriga. Jag hade suttit längst bak.

  91. Om jag var tvungen att sitta, kändes
    det som om jag skulle kissa på mig.

  92. Det räckte inte att bara känna.

  93. Jag var tvungen att kunna gå
    till toaletten och verkligen känna-

  94. -vilket gjorde mig enormt stressad.
    Det satt i huvudet hela tiden.

  95. Att tvingas sitta still
    när man inte kan sitta still-

  96. -när man har det i sig som vill att
    man ska röra sig, var ett helvete.

  97. Så är det inte nu för tiden. Linn
    har större möjligheter att röra sig.

  98. Det är en stor fördel.
    Det gav mig stora bekymmer.

  99. Det är viktigt att komma i håg.

  100. Klassens clown var jag också.
    Här finns ett missförstånd.

  101. Många tror att vi älskar att stå
    i centrum. Det är ett missförstånd.

  102. Jag var klassens clown
    tills jag träffade min fru-

  103. -för att jag hade svårt för olika
    saker i skolan.

  104. Hade jag varit hemma blev jag hemma.
    Därför hoppade jag av gymnasiet.

  105. När jag var hemma från skolan,
    visste jag inte vad som hände där.

  106. Det blev ångestladdat att komma
    tillbaka, så då blev jag hemma igen.

  107. Då hade jag inte varit i skolan
    på två dagar och fick mer ångest.

  108. Sen gick jag inte tillbaka till
    skolan innan det var skarpt läge-

  109. -om de skulle ringa hem
    för då skulle jag få stryk.

  110. Mina föräldrar slutade slå mig
    först när jag var 18.

  111. När jag kom tillbaka till skolan,
    hände det som inte fick hända.

  112. "Är du tillbaka nu? Är du frisk?"
    Jag hade ju inte varit sjuk.

  113. Jag märkte
    att han inte litade på det.

  114. Jag hatade när man pekade på mig så.
    Det var vidrigt för mig.

  115. Det var jobbigt att hamna i centrum.
    Det är viktigt för er att förstå.

  116. För många är det så.

  117. Jag hatar
    att bli överraskad av frågor-

  118. -men om jag är klassens clown, kommer
    du att ha tummen i ögat på mig.

  119. När du pratar i en klass med en sån
    som mig, har du kontroll på den.

  120. Du kommer att ha kontakt hela tiden,
    och då har jag flödet åt mitt håll.

  121. Det är en vinst för mig, för då
    har jag kontroll på situationen.

  122. Det är det som är problemet. Jag
    kan inte handskas med situationen.

  123. Jag är livrädd för de plötsliga
    frågorna. Jag kan inte hantera dem.

  124. När Linn var med i "Gympaläraren",
    var de och filmade hos oss.

  125. De sitter och pratar om nåt. Andreas
    som är producent sitter på golvet.

  126. Det är personen som man aldrig ser.

  127. Då säger han plötsligt till mig:
    "Vad tycker du om det?"

  128. Då kunde jag inte svara på det.

  129. Jag föreläser tre dagar i veckan
    om det, men jag blev överrumplad.

  130. Hade Andreas förberett mig,
    hade jag kunnat svara på det.

  131. Jag tycker att det är vidrigt,
    och det ger en enorm stress.

  132. Det var jobbigt att jag inte kunde
    läsa av de sociala situationerna.

  133. Det var ofta
    mycket märkliga situationer.

  134. Vid ett tillfälle på gymnasiet hade
    vi en tjej i klassen från Amerika.

  135. Hon var från den kristna högern och
    polade med kille som var kriminell.

  136. Där fanns det många skämt,
    och dem drog vi.

  137. De andra fattade att hon inte tyckte
    att det var roligt, så de slutade.

  138. Det gjorde inte jag. Jag slutade
    först när hon var helt söndergråten.

  139. Jag fattar att jag har fel.
    Det är inte det som är bekymret.

  140. Mitt problem är
    att jag inte vet hur man gör rätt.

  141. När jag är pajas,
    fattar jag att jag gör fel-

  142. -men jag har ingen aning om
    hur man gör rätt, så jag fortsätter.

  143. När jag märker att jag pratar
    för mycket i sociala sammanhang-

  144. -kompenserar jag det
    genom att prata mer.

  145. Jag märker att jag pratar för mycket,
    så jag pratar ännu mer.

  146. Jag pratar ända tills Marianne säger:

  147. "Tagga ner lite!
    Ta det lugnt och förbered."

  148. När vi satt på bussen i går,
    klev det på en människa vi känner.

  149. Då säger min fru till mig:
    "Du behöver inte prata med nån."

  150. Därför att det aldrig blir lagom.
    Jag vet inte hur mycket man ska säga.

  151. Mitt problem är sällan
    att jag inte fattar att jag gör fel.

  152. Ofta fattar jag inte hur man gör
    rätt. Det är där problemet är.

  153. Det är klart att jag märker om jag
    inte blir bjuden på ett enda kalas.

  154. Det är klart att jag fattar.

  155. Om jag får ett jobb, och alla
    på jobbet går ut på afterwork-

  156. -men av en slump glömmer man mig
    varje gång. Visst är det märkligt?

  157. Det fattar jag.

  158. Det är viktigt att förstå
    att jag märker de sakerna.

  159. Det är det jag behöver hjälp med.
    Det kommer vi att prata om.

  160. Vi är petiga med social kompetens.

  161. Jag föreläser om boendestöd och stöd
    i arbetslivet för den här målgruppen.

  162. Jag har aldrig mött nån
    som behöver stöd i arbetssituationer-

  163. -för att de brister i kärnämnena
    svenska, engelska och matte.

  164. Det de ofta får problem med
    är att de brister i social kompetens.

  165. Problemet är att vi skiljer
    på vuxen-ADHD och barn-ADHD.

  166. Det gör vi inte i andra områden.
    Många här har glasögon.

  167. Det är ytterst sällan
    ni läser om vuxen-närsynthet-

  168. -men vi ser
    ganska mycket om vuxen-ADHD.

  169. Ett barn som vill vara med i leken
    kliver bara in och tar över-

  170. -sen får jag inte vara med.

  171. När jag får jobb, tycker jag att jag
    har två tredjedelar av alla röster-

  172. -sen får jag inte fortsätta efter
    provanställningen. Samma beteende.

  173. Det är olika arenor. Vi måste sluta
    prata om barn- och vuxen-ADHD.

  174. Det är samma problematik
    på olika arenor.

  175. När Linn var liten... Hon har inte
    glasögon, men mina barnbarn har.

  176. De vill titta på filmen "Bilar", men
    jag tycker inte att det är roligt.

  177. Jag tycker inte det, men det är
    samma problematik att vi inte ser.

  178. Det här måste vi förstå.

  179. Vi måste hjälpa de här barnen
    att hantera sociala sammanhang.

  180. Det ska man inte få vänta med tills
    man är 30 och träffar rätt människa.

  181. Jag gjorde omtag förr till exempel.

  182. När jag brinner för nåt,
    tar jag det flera varv.

  183. Marianne påtalade
    att jag blev ganska jobbig då.

  184. Det är kul att höra mina politiska
    idéer ett varv, inte på andra.

  185. På tredje varvet
    är det dags att tänka på refrängen.

  186. Då brukar Marianne göra så här
    lite diskret.

  187. Nu är det sällan hon behöver det,
    för jag känner det.

  188. Vi pratar mycket om det här-

  189. -att förstå och kunna hantera
    ansvar och konsekvens.

  190. Det här är viktigt. För oss är ansvar
    och konsekvens positiva begrepp.

  191. Linn måste ta ansvar för sin vardag.
    Det är vårt ansvar att lära henne.

  192. Vi pratar ofta om
    att saker får konsekvenser.

  193. Man har fått för sig att konsekvenser
    har med bestraffning att göra-

  194. -men vi pratar ofta med våra barn
    om konsekvenser.

  195. Vi frågar alltid våra barn...
    Vi är jobbiga föräldrar.

  196. "Vad gjorde du
    för att det skulle bli så?"

  197. Vad är konsekvensen?
    Om man gör så här, vad är följden?

  198. Om jag alltid blir aggressiv
    om du ställer krav på mig-

  199. -måste du hjälpa mig att förstå
    att det påverkar ditt sätt mot mig.

  200. Om vi jobbar med det här...
    Det är en konsekvens av det här.

  201. Det handlar inte om en bestraffning.
    Konsekvenserna är si eller så.

  202. Då säger många: "Men ni måste förstå
    att Lasse har ADHD."

  203. Just för att ni förstår det,
    ska vi jobba med det.

  204. Att vi förstår det,
    innebär att vi måste jobba med det.

  205. Om jag alltid kommer för sent,
    måste vi jobba med det.

  206. Om jag alltid kommer för sent
    och hänvisar till att jag har ADHD-

  207. -är det bättre att fråga
    vad jag behöver hjälp att träna på.

  208. Möter ni föräldrar och barn,
    så prata med föräldrarna.

  209. Om ni ska få det här jobbet,
    måste vi prata om det.

  210. "Vad behöver du kunna för att klara
    av det?" Det hade jag behövt.

  211. Det fick jag inte hjälp med
    förrän sent.

  212. Vad skulle jag säga? Jag hoppade av
    skolan, och då hände märkliga saker.

  213. Jag har själv en diagnos.

  214. Jag har ADHD med drag av Aspergers
    syndrom. Min fru påtalade det-

  215. -att jag har en tendens
    att vara lite nördig.

  216. -Mycket nördig.
    -En tendens. Inte så mycket.

  217. Jag kan samla på saker,
    men vi ska inte nämna det i dag.

  218. Det är synd, för det är roligt.

  219. Jag hade 1 100 lp-skivor
    när jag träffade henne.

  220. Jag hade samtliga nummer
    av tidningen Schlager.

  221. Innan den blev nakna damer
    var den en poptidning.

  222. Fototidningar hade jag också,
    men det är en annan föreläsning.

  223. Jag hoppade av gymnasiet i december.

  224. Jag var mycket "aspigare"
    på den tiden-

  225. -och man söker ju inte jobb
    förrän i juni. Det vet alla, va?

  226. Alla slutar ju skolan i juni, så jag
    visste inte vad jag skulle göra.

  227. Jag ska ju inte söka jobb förrän
    i juni. Det är ju så självklart.

  228. Jag visste inte vad jag skulle göra,
    så jag kontaktade en skola-

  229. -där jag hade gjort prao
    som det hette.

  230. Det var den skolan jag gick på själv,
    på Parkskolan.

  231. Jag fick vara hos en lärare
    i årskurs ett och hade inget betalt.

  232. Det är det bästa beslut
    jag nånsin har tagit.

  233. Utifrån min bakgrund
    och såna saker...

  234. Plötsligt var jag behövd.
    Den skolan var inte som dagens skola.

  235. I skolan fanns bara lärare, vakt-
    mästare och skolbespisningspersonal.

  236. Plötsligt dyker det upp
    en snedseglare varje morgon-

  237. -som kan träna läxläsning
    i korridoren, knyta skor och fixa.

  238. Jag var behövd varenda sekund.
    Det var jag inte van vid.

  239. Sen gjorde jag lumpen
    som vapenvägrare i Nynäshamn -81.

  240. Då tänkte jag att jag med min taskiga
    skolgång skulle bli en bra lärare.

  241. Det är lite som att vara taskig
    på skridskor och bli hockeyproffs-

  242. -men nu var jag motiverad, så då
    läste jag in gymnasiet på en termin-

  243. -tentade av allt jag behövde och
    gjorde högskoleprovet med 1,7-1,8.

  244. Det är inte viktigt
    för nån annan än mig.

  245. För första gången fick jag kvitto på
    att jag inte var dum.

  246. När man misslyckas med allt,
    börjar man fundera på vad som är fel.

  247. Jag kom in på lärarutbildningen,
    men jag är inte lärare. Slappna av!

  248. Jag är beteendevetare med pedagogik
    som huvudämne. Det var där nånstans.

  249. Det som är viktigt att komma ihåg
    är att vi med ADHD går på två saker:

  250. Känsla och motivation.

  251. Det är enkelt. Vi behöver bara tycka
    om er och tycka att det är roligt.

  252. "Roligt" innebär inte
    att det är skoj, utan att vi förstår-

  253. -att vi fattar varför vi gör saker.

  254. Ofta är tyvärr också personkemi-

  255. -väldigt viktigt för oss.

  256. Det jag lärde mig på högskolan...

  257. Jag har lätt för mig och hittade
    ett sätt att hantera mina studier.

  258. Jag har ingen känsla
    för framförhållning.

  259. Det är bara katastrof
    när det gäller planering. Struktur!

  260. Vi kommer att prata om det. Struktur!

  261. När jag läste pedagogik, lämnade jag
    barnen och gick hem och pluggade.

  262. Jag vred upp en äggklocka, pluggade
    i 40 minuter, 10 minuters rast-

  263. -pluggade i 40 minuter, 10 minuters
    rast, pluggade 40 minuter, lunch.

  264. 1,5 år - rätt igenom!
    Allt med struktur fixar jag.

  265. Tvättstugan hemma som man kan boka
    börjar klockan 7.

  266. En 40-graders tvätt tar 38 minuter.

  267. Då kommer man upp precis när maskinen
    har stannat och i med en ny.

  268. Extremt effektiv på sånt här.

  269. Marianne kan lägga i tvätten klockan
    7 och gå upp klockan 8 nästa gång.

  270. -Herregud!
    -Helt vansinnigt.

  271. Det är 22 minuter för sent.

  272. Om jag skulle göra så,
    skulle jag inte tvätta mer.

  273. Det är rigiditeten hos mig
    som vi ser hos Linn också.

  274. Jag har lätt att hålla strukturer men
    problem om jag måste ändra på dem.

  275. Den här fyrkantigheten
    brottas ni ofta med.

  276. När ni ändrar tider,
    blir det jobbigt.

  277. Jag skulle träffa dig 8, sen ändrade
    du det till 9. Det blir jobbigt.

  278. Det pratar man om med Asperger,
    men det är lika vanligt med ADHD.

  279. Man brukar säga att vi med ADHD är
    förändringsbenägna. Det är vi inte.

  280. Det är ett missförstånd.
    Vi är impulsstyrda.

  281. Att vara förändringsbenägen
    är ju att ändra nåt utifrån andra.

  282. När Maud mejlade oss,
    måste vi ändra i vår föreläsning-

  283. -ADHD ur tre perspektiv.

  284. Att vara vuxen med ADHD, att leva med
    och ha barn med nån med ADHD.

  285. Att ändra det
    är att vara förändringsbenägen.

  286. Att vara impulsstyrd är att komma hit
    och börja prata om...hm!

  287. Som när han som hade kursen
    hade lärt sig haiku-dikter.

  288. I stället för att prata om sociologi,
    pratade han om haiku-dikter.

  289. Inte så bra men impulsstyrt.

  290. Om de hade bett om haiku-dikter i
    stället, vore det förändringsbenäget.

  291. Det är ett bekymmer, rigiditeten,
    och vi märker det med Linn.

  292. Hon har haft en kompis här-

  293. -och vi ville att hon
    skulle vara ledig från skolan i går.

  294. Vad jobbigt det var för henne!

  295. Hon skulle ju vara i skolan,
    så det blev en förändring.

  296. Hon vet att vi ska föreläsa
    på lördag, men vi åkte i dag.

  297. "Ja, men vi ska vara i dag också."

  298. Vad jobbigt det blir
    med de förändringarna!

  299. Många blandar ihop förändringsbenägen
    med impulsproblematik. Gör inte det!

  300. Jag ska visa en bild till
    eftersom vi inte pratar om diagnoser.

  301. När man har ADHD... Här står jag.

  302. ADHD beror på brister i de exekutiva
    funktionerna, i utförandedelen.

  303. När jag gjorde min utredning
    hade jag med mig Marianne.

  304. Min mamma var död, och min pappa
    visste knappt namnen på våra barn.

  305. Marianne fick två frågor
    som jag kommer ihåg.

  306. "Lasse gör bara sånt som är roligt,
    va?" Där nickade hon instämmande.

  307. "Om ni ska äta middag tio personer,
    skulle du låta Lasse fixa det?"

  308. "Javisst. Om vi inte ska äta nåt.

  309. Det är viktigt att förstå.

  310. Om vi skulle prata om att äta middag
    tio personer på fredag-

  311. -då vet båda
    exakt vad som behöver göras.

  312. Problemet är
    att jag inte får det gjort.

  313. Det här stöter ni på ofta
    när ni pratar med elever.

  314. Det är de här man säger
    är mycket snack och lite verkstad.

  315. Det är därför som ni alltid skriver
    ner på en lapp vad jag ska göra.

  316. Tala om när det ska vara inlämnat,
    så att jag får ett protokoll.

  317. När vi sitter där, vet alla vad som
    ska göras. Jag får det inte gjort.

  318. Jag lär mig att jag misslyckas
    med det och får ett flyktbeteende.

  319. Det är då ni får ett SMS
    där jag talar om att jag är sjuk.

  320. Då försvinner vi. Jag vet redan i
    mötet att jag kommer att misslyckas.

  321. Jag vet
    att det är så det kommer att bli.

  322. Med tiden kommer vi att försvinna då.

  323. Det är lätt att skicka meddelande.

  324. SMS är aldrig annat
    än påminnelsefunktion.

  325. Om jag ska tala om att jag är sjuk,
    ringer jag. Då hör ni.

  326. Då kan ni säga:
    "Ta nästa buss i stället."

  327. Det är lätt att skicka SMS om man har
    ett flyktbeteende. SMS är påminnelse.

  328. När jag ska anmäla att jag inte
    kommer, ringer jag. Då hör ni.

  329. Exekutiva funktioner. Om nån säger
    att ADHD är förändringsbenägna-

  330. -kom ihåg att exekutiva funktioner
    är den som hjälpte er att komma hit.

  331. Det är chefen.

  332. Den gör att ni kommer ihåg
    att ni ska lämna in deklarationen-

  333. -och när ungarna ska på träning.

  334. De exekutiva funktionerna
    styr mycket av er vardag.

  335. Aktivera, organisera, prioritera
    och allt det här.

  336. Aktivera. Det är viktigt
    att de sakerna fungerar.

  337. Fokus, att upprätthålla fokus.

  338. Jag håller på och pluggar, du frågar
    nåt och jag kan komma tillbaka sen.

  339. Det måste jag kunna, men det är inte
    så lätt. Vi är lättdistraherade.

  340. Ansträngning.
    Hur mycket energi går åt?

  341. Det blir som vår dotter. Hon startar
    i 110 och sen går hon i däck.

  342. Man vet inte hur länge man ska hålla
    på, och man saknar tidsuppfattning.

  343. Man har en tendens
    att tycka att det blir för mycket.

  344. Känslor och frustrationshantering.
    När vi kom funkade inte våra bilder.

  345. Då måste man lära sig att bli upprörd
    på nåt och ändå fortsätta.

  346. Man måste kunna öppna en räkning
    som inte stämmer och ändå fortsätta.

  347. Man måste kunna inte få information
    på nätet och ändå fortsätta.

  348. Jag måste kunna fortsätta även om jag
    får ett meddelande på Snapchat.

  349. Det är vår vardag hemma.
    Snapchat är det viktigaste som finns.

  350. Det finns svält och krig
    som är viktigt-

  351. -men Snapchat är lite viktigare.

  352. Minne - arbetsminne och söka
    i minnet. Det är en viktig grej.

  353. Handling - övervakning
    och självreglering.

  354. Dagens skola är byggd på
    att man är ekvilibrist på det här.

  355. Det här pratar vi om ofta
    när Linn får hem arbete.

  356. Då måste man briljera på de sakerna,
    och de är Linns och min sämsta sida.

  357. Det är så skolan är uppbyggd i dag.

  358. När vi får hem läxor, ska man
    hitta informationen på Youtube.

  359. Sånt piggar upp.

  360. Eller om man får hem andra saker
    men utan svar.

  361. Då måste man som elev vara bra
    på det här och även som förälder.

  362. Så ser skolan ut. Vi tycker att barn
    måste bli bättre på att hitta.

  363. Det är säkert bra för de 95 procent
    som är bra på det här.

  364. För de fem med ADHD-diagnos
    är det katastrof.

  365. Det är vardagen vi möter hemma.
    Nu ska min fru ta över.

  366. Nu ska vi se.

  367. Vi ska inte prata så mycket
    om bebisstadiet. Det brukar vi göra.

  368. Vi brukar börja innan hon var
    i ägget, men det gör vi inte i dag.

  369. Vi ska prata om att hon
    gick på förskola när hon var liten.

  370. I dag börjar man sin utbildning
    när man är ett år på förskolan.

  371. Där ska man också fungera i en grupp.
    Det är ganska stora grupper.

  372. Jag jobbar själv på förskolan
    och har gjort det i 33 år.

  373. Det är många år.

  374. De här barnen går ju hos mig.

  375. De ska börja samsas, och det är mest
    det sociala när man är liten.

  376. Har man de här problemen, ser vi dem.

  377. Vi kan se dem första dagen.
    De röjer redan när de är ett år.

  378. De har ett speciellt sätt. Alla har
    inte en diagnos. Man kan vara livlig.

  379. Vi ser dem tidigt. Vi märkte tidigt
    på Linn att hon är ganska livlig.

  380. Våra andra barn
    har varit ganska lugna.

  381. En del har varit otroligt lugna.

  382. Men sen kom hon, och hon röjde.

  383. Inte så att hon klättrade,
    som vi ofta tänker om barn med ADHD-

  384. -framför allt kanske pojkar
    som slåss, puttas och röjer.

  385. Riktigt så har hon inte varit,
    men hon har varit väldigt aktiv.

  386. Hon sprang runt bordet
    när hon var tio månader-

  387. -och drog i alla saker,
    så man fick flytta på allting.

  388. Hon flyttade ut cd-skivor ur hyllorna
    och satte tillbaka dem.

  389. Det var en aktivitet hela tiden
    som var väldigt rolig och mysig.

  390. Hon är ett sladdbarn. Hennes syskon
    var 12 och 9 när hon föddes.

  391. Det här var väldigt roligt,
    och hon var social redan som bebis.

  392. Hon var rolig
    och fick mycket uppmärksamhet.

  393. I förskolan fick man vara
    15 timmar när man fick ett syskon.

  394. När hennes lillebror föddes fick hon
    bara vara i förskolan i 15 timmar.

  395. Så var reglerna, vilket är helt okej.
    Man ska väl vara med sina föräldrar.

  396. Hon förstod inte, och det blev
    jobbigt med de korta dagarna.

  397. Hon förstod inte varför hon
    behövde gå hem före mellanmålet.

  398. Det var jobbigt att bryta där.
    Alla andra skulle ju äta mellanmål.

  399. Hon blev arg.

  400. Vi försökte
    så att hon fick mer tid i förskolan-

  401. -men man skulle ha papper på att man
    hade en diagnos, så det gick inte.

  402. Det var inte behovet som styrde,
    utan att det inte fanns ett papper.

  403. Sen började hon i förskoleklass.

  404. Där blir det lite annat.

  405. Förskoleklass
    skulle vara förlängning av förskolan-

  406. -men det blev
    att skolan gick ner i förskoleklass.

  407. Det blev mer att sitta still, ta in
    och kommunicera.

  408. Det blev ett mer stillasittande
    lärande, och det blev jättejobbigt.

  409. De sa att hon inte verkade lyssna.
    Hon låg och krälade.

  410. Man satt oftast i ring på golvet,
    och då låg hon och krälade.

  411. De tänkte att hon inte lyssnade, men
    när de frågade henne hade hon koll.

  412. Hon behövde röra sig
    medan hon lyssnade.

  413. Det var inte så
    att hon lät eller sparkade-

  414. -så det var
    okej att hon krälade lite.

  415. Hon var väldigt trött.
    Hon gick på fritids också.

  416. När man gick hem, var hon så trött
    att hon grät hela vägen hem.

  417. Hon var så slut. Det fanns ingen
    energi i det här stackars barnet-

  418. -som hade varit hyperaktivt
    hela dagen.

  419. Både att sitta och lyssna
    och på fritids med alla sociala...

  420. Hon som dessutom
    bytte aktivitet hela tiden.

  421. Hon satt inte och ritade en timme
    och lekte med dockan en timme.

  422. Hon ritade i en minut och lekte med
    dockan en minut och bytte hela tiden.

  423. Det blev hon väldigt trött av.
    Man fick knappt i henne maten.

  424. Barn på förskolan kan vara så trötta
    men hon var ju sex år.

  425. Då kanske man ska hålla sig vaken,
    så att man hinner äta middag.

  426. När hon började i skolan-

  427. -började vi tänka på
    om det kommer att funka för henne-

  428. -att vara så hyperaktiv och trött?
    Det är nåt som inte stämmer.

  429. Eftersom vi hade pappan här,
    tänkte vi att det ju är ärftligt.

  430. Vi ska nog undersöka det här.

  431. Vi pratade med skolan,
    men de hade inte tänkt på det-

  432. -eftersom hon hade varit tyst
    och inte slagits som många gör.

  433. Vår bild av ADHD är att man stör,
    men det gjorde inte hon.

  434. Vi drog i gång det
    och gick till primörvården-

  435. -så att vi kunde gå vidare med det.

  436. Vi hade en kamrat som jobbade
    med såna frågor, så vi fick...

  437. Det blev lite rörigt-

  438. -för vår kamrat som är psykolog
    jobbade på basteamet i Haninge-

  439. -och jag var skolkurator i Haninge.

  440. Vi gick till basteamet,
    så skolan fick papper från dem.

  441. Normalt är det skolan som initierar
    såna saker, men vi begärde det här.

  442. Tröttheten
    är ett problem fortfarande-

  443. -vilket kamraten på besök erfar.

  444. Kamraten bor i Norrland
    och har påsklov den här veckan.

  445. När Linn kom hem från skolan,
    tänkte hon att de skulle göra saker.

  446. Vi hade glömt att Linn lägger sig
    och sover när hon kommer hem.

  447. Vi tänker inte på att Linn alltid går
    och lägger sig, för det tar energi.

  448. Ska vi ta oss?

  449. Det här kan vi snabbt gå förbi.

  450. Vi pratade lite om utredningen
    där man får hem papper-

  451. -där vi som föräldrar ska svara på
    hur hon funkar och hur det ser ut.

  452. Skolan får ungefär samma frågor.

  453. I min yrkesroll får jag också de här
    pappren där vi ska skriva under.

  454. Spännande! Då är det bra saker,
    och man skriver på.

  455. Man tycker
    att föräldrarna ska ta till sig det.

  456. Nu var jag förälder själv,
    och då var det inte lika lätt.

  457. Jag underskattade alla frågor. Jag
    tyckte inte att det var så farligt.

  458. Hon är nog inte så aktiv.
    Hon sitter nog still.

  459. Skolan hade också underskattat,
    för de hade inte tänkt på det sättet.

  460. När vi kom till läkaren som skulle
    bestämma om det blir utredning-

  461. -hade de läst
    skolans och våra papper.

  462. Hon sa att med det underlaget
    behövdes det ingen utredning.

  463. Hon var spydig och sa: "Man får inte
    en diagnos för att det är roligt."

  464. Det tänkte inte vi heller,
    för så kul är det inte.

  465. Linn var med då
    och hennes storasyster.

  466. Efter fem minuter låg Linn
    och krälade under stolen.

  467. Då tänkte läkaren
    att nånting är det ju.

  468. Hon har haft blodsockerfall
    och inte gått att väcka på morgonen.

  469. Då började läkaren tänka
    att det är lite vanligt.

  470. Det är vanligt när man är hyperaktiv
    och gör av med mycket energi.

  471. Man gör av med allt man har,
    så det kan vara svårt att vakna.

  472. Man har tömt kroppen på energi.

  473. Då började hon tänka att nånting
    är det, så vi gör en utredning.

  474. Vi och skolan fick skriva nya papper,
    och de fick titta med andra ögon.

  475. Då såg de andra saker.
    Då såg de att Linn inte satt still.

  476. Linn vässade pennan, hjälpte kamrater
    och gick och kissade.

  477. Hon fick ju kissa fler än en gång.

  478. Eller så gick hon ut i korridoren.

  479. Hon hämtade mjölk i matsalen
    och hämtade mjölk till kamraterna-

  480. -men hon slogs inte
    eller gapade och skrek.

  481. När skolan öppnade ögonen
    såg de henne.

  482. Ett problem när vi träffade teamet...

  483. Jag tycker om att gå på fik.

  484. När man går på fik med Linn,
    ska hon alltid gå på toaletten.

  485. När det var vinter och overaller
    tänkte vi gå på toa innan-

  486. -men när vi kom till fiket,
    skulle hon på toaletten.

  487. Vi lärde oss att hon behöver röra
    på sig och orientera sig i lokalen.

  488. När vi frågade under utredningen om
    hon ofta gick på toaletten sa de nej.

  489. Om man har diagnos,
    ska problemen vara på två områden.

  490. När jag jobbade som kurator-

  491. -märkte jag att pedagogen
    och föräldrarna använde olika språk.

  492. När föräldrarna pratar om
    att Kalle är aktiv-

  493. -pratar läraren om att han är hyper-
    aktiv med koncentrationssvårigheter.

  494. Vi använder Browns skattningsskalor
    i Haninge.

  495. Föräldrarna och pedagogen
    kan skatta barnet-

  496. -sen kan man lägga det på varandra
    och se att vi ser samma sak.

  497. Vi använder bara olika sätt
    att uttrycka saker på.

  498. Vi kom till skolan och frågade
    om hon gick ofta på toa - nej.

  499. Men när vi frågade om hon satt still:
    "Nej, hon sitter aldrig still."

  500. Hon hämtade mjölk och sallad åt alla.
    Vi pratade om vad hon gör.

  501. Hon hittar sätt
    att röra på sig hela tiden.

  502. Hon är aldrig stilla.
    Hon dansade för oss häromkvällen.

  503. När vi tittar på tv,
    kan hon ställa sig och "twerka".

  504. Man ställer sig och...
    Jag ska inte göra det.

  505. "Ursäkta, vi tittar på tv.
    Kan du flytta på dig?"

  506. Då måste hon dansa, skratta
    och sjunga. Hon är rolig faktiskt.

  507. När vi pratar om Linn, försöker vi...
    Det är mycket negativt om de barnen.

  508. De har det jobbigt med sin ADHD,
    och det har Linn också.

  509. Men Linn har lärt sig ett sätt
    att hantera det som blir lite roligt.

  510. Hon blir lite klassens clown.

  511. Hon får all uppmärksamhet, men det
    blir roligt och inte så negativt.

  512. Det är klart att det blir det när hon
    går över styr och inte kan stoppa.

  513. Då måste man sätta ner foten:
    "Nu MÅSTE du flytta dig från tv:n."

  514. Då måste man ta fram rösten,
    och då blir hon förbannad.

  515. Ofta med orden: "Är tv:n viktigare
    än mig? Ni älskar inte mig."

  516. Vi försöker prata om Linn
    på ett positivt plan-

  517. -utan att förringa hennes
    problem, för problem har hon."

  518. Vi har träffat mycket människor-

  519. -och det finns de
    som har mycket problem med sina barn.

  520. De föräldrarna
    är ganska slutkörda och ledsna.

  521. Många har fått bra hjälp i skolan.
    En del har fått dålig hjälp.

  522. Det finns mycket förtvivlan
    runt de här barnen.

  523. Det är viktigt
    att ta fram det positiva.

  524. Jag brukade be pedagogen
    att varje dag skriva i en kontaktbok-

  525. -nånting bra som barnet har gjort.

  526. Ofta är det för de här barnen...

  527. På alla möten i skolan ska pedagogen
    berätta om allt som har gått tokigt.

  528. När barnen är små...
    Först har man jobbigt i skolan-

  529. -och så börjar dagen med ett jobbigt
    möte och föräldrarna får alla fel.

  530. Jag rekommenderar
    att ha det positivt.

  531. När det gäller negativt kan man
    mejla, men mötena kan vara positiva.

  532. Vi vet att det är jobbigt,
    det behöver vi inte få påskrivet.

  533. Försök göra det positivt.
    Det är så vi ser på det här.

  534. Så jobbar man även inom förskolan
    i dag.

  535. När vi pratar med föräldrarna-

  536. -berättar vi om hur barnet är "sitt
    bästa jag". Det är där vi jobbar.

  537. Vi tar inte tillkortakommanden
    eller vad de behöver träna på.

  538. Så gjorde man förr. "Hon kan inte
    cykla och har inget bra penngrepp."

  539. "Eller kan inte springa
    med hela foten."

  540. Vi kryssade av barnen-

  541. -men i dag tar man fram i vilka
    situationer barnet är som bäst.

  542. "Den älskar att sjunga och vara ute
    på gården. Den älskar att cykla."

  543. Är det nåt negativt,
    tar man det nån annanstans.

  544. Man fokuserar inte på det negativa,
    och det försöker vi göra med Linn.

  545. Fast vi vet att det finns,
    och vi måste jobba med det.

  546. Hon har svårt att göra lite
    eftersom hon är hyperaktiv.

  547. På skolan
    skulle de skriva berättelser-

  548. -och började med
    att göra en mind-map.

  549. Spännande!

  550. Om en grej.
    "Jag ska skriva om ett mord."

  551. Då skulle man skriva vad det
    skulle vara för människor med-

  552. -i den här mordhistorien.

  553. Men Linn kom aldrig så långt-

  554. -för hon hade så mycket figurer
    som skulle vara med.

  555. Läraren fick säga: "Du får nog plocka
    bort katter, hundar och kusiner."

  556. "Du kanske ska ha fyra personer
    och göra berättelsen runt det."

  557. Hon hade så mycket människor, hundar,
    katter och lamm med-

  558. -så hon kom aldrig till fokus
    och kunde skriva.

  559. Då fick de hjälpa henne
    med att sortera bort lite.

  560. Sen är det alltid bråttom.

  561. Hon är ju hyperaktiv. Jag är också
    sån och gillar när det går fort.

  562. Jag går inte på yoga.
    Det skulle inte Linn heller klara av.

  563. Hon fick göra det i "Gympaläraren".
    När de såg att det var barn med ADHD-

  564. -tog de dit en ADHD-yogalärare
    för det skulle vara bra.

  565. Linn sa att det var det värsta
    hon hade varit med om.

  566. Hon kröp ur skinnet. Att sitta så där
    när man är hyperaktiv funkade inte.

  567. Bråttom, bråttom.
    Då kan det bli väldigt slarvigt.

  568. Ska man göra matte och har bråttom,
    kanske hälften blir fel.

  569. Det är också svårt med strategiskifte
    i vår grupp.

  570. Om man börjar med plus, har hon svårt
    att se att man byter till minus.

  571. För mig som jobbar med vuxenstöd är
    en vardagssituation när man tvättar.

  572. Man tvättar vittvätt i 60 grader, och
    fortsätter med 60 grader och stickat.

  573. Det är aldrig bra.

  574. Där är bra att ha vittvätten i en vit
    tvättkorg och kulörtvätt i en kulör.

  575. Då blir det en markering
    att stanna upp och tänka efter.

  576. Att få strategier
    för hur man ska göra.

  577. Ni ska hitta sätt. Hur gör man nu?

  578. Vi fortsätter gärna på samma sätt,
    och då rör det till sig.

  579. Skolan är lätt när man är liten.

  580. Små barn, små bekymmer.
    Stora barn, stora bekymmer.

  581. Det blir svårare, ju äldre man blir.

  582. Kraven är större,
    inlärningen är svårare-

  583. -och det är mer att hålla reda på.

  584. Fram till årskurs fem gick det bra.
    Hon hade bra "betyg".

  585. Hon funkade bra och hade tydliga
    lärare. Hon är förtjust i lärarna.

  586. Hon har alltid älskat skolan.
    När hon började sa hon:

  587. "Nu ska jag lära mig att läsa,
    räkna och skriva."

  588. När hon inte hade lärt sig det
    på en vecka, var hon besviken.

  589. Hon har drivit fram sin kunskap,
    med bokstäver, siffror och färger.

  590. Hon var inte tidigare än andra
    att läsa, skriva eller räkna.

  591. Hon var normal i det, men hon har
    en drivkraft att lära sig saker.

  592. Fram till årskurs fem
    hade man en lärare.

  593. Läraren höll i alla ämnen nästan,
    utan kanske slöjd och musik.

  594. Hon hade en lärare
    som hette Elisabeth. Superbra!

  595. Hon var så himla tydlig och noggrann.

  596. Man skulle sköta sig. Man
    blev tillsagd, och hon satte gränser.

  597. Linn och alla våra barn älskar det.

  598. Det är noga. Det är tydligt vad
    jag ska göra och var jag ska sitta.

  599. Perfekt!

  600. Sen började hon sexan.
    Läraren fick inte fortsätta.

  601. Hon hade väl inte rätt behörighet.

  602. När man går in i sexan
    börjar vandrandet.

  603. Nu ska jag gå till den här salen
    och ha den här läraren.

  604. Han var sjuk, så vi har vikarie.
    Den här terminen har vi bytt lärare.

  605. Då måste man verkligen fokusera
    och veta vad man ska göra.

  606. Det är inte så att lärarna byts, men
    man har en lärare i SO eller gympa.

  607. Man måste vara skärpt och veta vilken
    sal, vilket material och vilken tid.

  608. Linn är bra på det,
    men det tar all kraft.

  609. Många av hennes kompisar som inte har
    såna här problem frågar henne ibland.

  610. Det tar all energi från henne.
    Hon blir supertrött av att hålla det-

  611. -för hon är rädd och ett ängsligt
    barn. Det är nånstans tur.

  612. Ibland gör ängsligheten... Hon har
    inte varit en sån som sticker i väg-

  613. -som drar i väg eller rymmer.
    Sån har hon aldrig varit.

  614. Ängslan att komma för sent och inte
    göra rätt, gör att hon skärper sig-

  615. -men hon blir supertrött av det.

  616. Hon tycker inte om förändringar.

  617. När hon började sjuan
    fick hon en lärare i matte och NO.

  618. Hon avskydde den läraren. Hon pratade
    om honom som... Hon är tonåring.

  619. Vi sa: "Han är säkert bra.
    Du får respektera."

  620. "Du får tycka vad du vill,
    men du respekterar."

  621. Jag träffade honom,
    och han såg ju lite skojig ut.

  622. Jag gick tillbaka till
    vad jag själv tänkte om lärare.

  623. Nu går hon andra terminen i åttan-

  624. -och nu är han en hennes
    gamla lärare, han har inte bytts ut.

  625. Nu är han hennes "babe".
    Nu är han hennes bästa lärare.

  626. Det är nog inte för att han är en
    bättre lärare, utan han är vanlig nu.

  627. Han är kvar,
    men de andra har bytts ut.

  628. Att han har blivit bättre, tror jag
    inte. Han kanske inte var dålig.

  629. Vi har en princip att aldrig prata
    skit om lärare med våra barn.

  630. Vi hänger aldrig nån lärare,
    när vi pratar.

  631. Vi driver så klart barnens intressen,
    men vi säger inte att nån är dum.

  632. Ofta kan man byta skola då.
    En lärares auktoritet försvinner då.

  633. Vi har en grundhållning hemma
    och säger:

  634. "Du behöver inte tycka om alla, men
    du kan bete dig som folk mot alla."

  635. "Kom inte hem och tro att du kan bete
    dig illa för att du har ADHD."

  636. Det kommer att hända saker
    för att du har ADHD-

  637. -men försök inte använda det
    som argument.

  638. Det funkar inte så hemma hos oss.
    Då får vi jobba med det.

  639. När Linn vill ha tyst i klassrummet,
    säger vi att hon måste vara tyst.

  640. -Det finns andra barn som har ADHD.
    -Hon är inte ensam i klassrummet.

  641. Det är konsekvens och ansvar.

  642. Om du vill ha det tyst,
    måste du vara tyst.

  643. De andra barnen tycker samma sak.

  644. -Läxor är ett speciellt ämne.
    -Väldigt mycket läxor.

  645. Vi var hos läkaren förra våren
    och skulle byta medicin.

  646. Hon medicinerar, annars hade hon inte
    klarat det här tempot i skolan.

  647. Det var spännande
    att få henne att börja medicinera.

  648. Det var jättejobbigt,
    och hon accepterade inte att svälja.

  649. Jag fick gå ner i arbetstid
    för att vara hemma på morgonen.

  650. Nu säger hon om jag frågar om hon har
    tagit medicin: "Ja, det är klart."

  651. Hon har förstått att hon behöver den.

  652. Nån gång hade hon glömt och sa:
    "Det var ju inte klokt."

  653. Det är skönt att insikten har kommit.

  654. På lov behöver hon inte ha det.
    Då kan hon få vara "wild and crazy".

  655. Eller om man vill åka till Gröna Lund
    och ha kul.

  656. Vi åkte till Gröna Lund när hon hade
    tagit medicin, och hon åkte lite.

  657. Tisdagen efter skulle hon åka
    med skolan till Gröna Lund och sa:

  658. "Kan inte jag slippa medicin i dag.
    Jag vill ha kul på Gröna Lund."

  659. Hon fick en mindre dos, och jag sa
    att hon inte fick åka den nya saken.

  660. -Jag tror att hon åkte allt.
    -Ja. Jag var med.

  661. Hon har kommit på att om man ska ha
    roligt, ska man inte äta medicin.

  662. Vi var i simhallen en gång
    när hon inte hade tagit medicinen.

  663. Marianne frågade om hon hade tagit
    medicinen, och hon fick säga nej.

  664. Då sa hon: "Hur märkte ni det?"

  665. -Det kan du fundera på.
    -Jättetydligt.

  666. Du har pratat med samtliga och prövat
    allt. Vi har varit här i tre minuter.

  667. Det kan...

  668. Det var en bisak. Läxor!

  669. Vi var hos läkaren som sa att i åttan
    kommer ni att behöva höja dosen.

  670. I åttan är det jobbigt. Det vet vi.

  671. Åttan är ju tuff. Det vet vi
    sen vi själva gick i skolan.

  672. Vi tänkte att vi väntar och ser.

  673. I höstas fick vi höja dosen
    för hon behövde mer.

  674. Hon behövde kunna fokusera längre,
    för det är läxor när man kommer hem.

  675. Det är inte bara timmarna i skolan.
    När hon kommer hem är det alla läxor-

  676. -som lärarna tycker är viktiga.

  677. Det är inte lite heller.
    Det är sidor hit och dit.

  678. Om man kommer hem och har ADHD-

  679. -blir det övermäktigt.

  680. Det kan vi alla känna-

  681. -men vi kan börja sortera
    och prioritera.

  682. För henne är det bara
    en hög med papper och böcker.

  683. Då skiter hon i det
    och går och badar.

  684. Det är en övermäktig situation.
    Hon har ingen förmåga att prioritera-

  685. -de exekutiva funktionerna.

  686. Engelska är hennes favoritämne, så då
    gör hon det. Man har ingen känsla.

  687. Om man ska koppla det till
    att hjälpa människor i yrkeslivet-

  688. -kanske chefssekreterare och sånt
    kan avledas-

  689. -annars går det mesta.

  690. Skolan kan vara bättre på
    att strukturera upp långa läxor.

  691. Vi hade nyligen en diskussion när de
    skulle skriva en argumenterade text.

  692. Hon valde ett enkelt, litet ämne,
    humanisten Christer Sturmark.

  693. Det är intressant med det blir stort.

  694. Det är omöjligt för henne.
    Linn kan inte få till det här.

  695. Hon skulle läsa en text
    och hitta det som hon tyckte var bra-

  696. -argument som var emot
    och knyta ihop det på slutet.

  697. Här måste skolan bli bättre
    när ni ska möta oss.

  698. Linn behöver hjälp. "Gör det som
    är positivt, sen träffas vi igen."

  699. "Gör det som är negativt,
    så träffas vi och knyter ihop det."

  700. Det är för långt. Hon fixar inte det.

  701. Hon skulle skriva om
    hur mjölk blir till-

  702. -från hur det växer till när man
    häller det i glaset. Helt omöjligt.

  703. Då pratade vi med hennes lärare
    som är villig att anpassa för henne.

  704. När jag läste pedagogik
    var det mycket hemtentor.

  705. Man fick reda på att det ska vara
    i Word och med det typsnittet.

  706. Det är tydliga instruktioner.

  707. Skolan tänker att tydliga
    instruktioner är en kopia, men nej.

  708. Bryt ner dem mer.
    Där behöver Linn hjälp.

  709. Det blir vi som föräldrar
    som får ta det.

  710. Linn har väldigt svårt med matte.
    Det är ett släktdrag.

  711. Då får hon hem 75 sidor,
    för hon ligger ju efter.

  712. Vi tänker att du kan ge henne
    två tal till i morgon-

  713. -och sen får man nya tal till
    nästa dag. Man kan inte få 75 tal.

  714. Då känner hon att hon inte fixar det
    och skiter i det.

  715. -Då blir man inte bättre i matte.
    -Hon måste få bättre förklaring.

  716. Jag hittade en högstadieskola
    i Örebro som har samma mattebok.

  717. Matteläraren har förklarat
    alla moment de har räknat-

  718. -och gjort filmer
    om hur man ska räkna och tänka.

  719. Då underlättar det för Linn att få in
    det. Hon kan hänga upp det på nåt.

  720. Vi brukar säga att det är så här
    man måste titta på sina barn.

  721. Linn sprider glädje.

  722. Vi säger till Linn
    när hon säger att det är min ADHD:

  723. "Nej, det är för att du är knäpp.
    ADHD:n bara förstärker knäppheten."

  724. Vi brukar tänka så här på henne,
    i stället för på de negativa sakerna.

  725. Dem kommer hon att bli påmind om
    i alla fall.

  726. Vi har sagt till henne sen hon
    var liten att hon är fantastisk.

  727. Det är ett bra ord.
    Hon brukar säga det om sig själv.

  728. Det är en tonårstjej
    som säger att hon är fantastisk.

  729. Hon kan gå förbi spegeln och säga:
    "Herregud, vad snygg jag är i dag."

  730. Det är fantastiskt att vara i den
    åldern och säga så om sig själv.

  731. Då har man gjort nåt rätt.

  732. Hon har ADHD
    och kommer att misslyckas med saker.

  733. Ni pratade innan om
    vad man ska ha för yrke.

  734. Det har jag börjat prata om. Vad
    ska Linn göra när hon har gått ut?

  735. Hon kan ju klara av gymnasiet,
    men vad ska hon göra sen?

  736. Ibland undrar jag
    om hon ska ha boendestöd.

  737. Kommer hon inte att klara att betala
    räkningar och hålla ordning?

  738. Det har jag aldrig tänkt på,
    men ibland kommer det upp.

  739. Kommer hon att behöva stöd, eller ska
    jag gå dit eller ringa henne?

  740. Vad ska hon ha för yrke?
    Hon ska i alla fall inte bli polis.

  741. Hon har sagt att hon ska jobba
    i förskola, för det gör ju jag.

  742. Plötsligt tyckte hon att det var
    roligt. Vad vet man när man är 14?

  743. -Vad vet man?
    -Hon gjorde prao på en förskola.

  744. Det tyckte hon var kul,
    men ungarna ville kramas.

  745. Hon tycker inte om beröring,
    så det var jobbigt.

  746. -De var högljudda också.
    -Och fuskade i spel.

  747. Det är en dam med civilkurage
    som inte tycker om när man fuskar.

  748. Henne håller man
    inte på och jävlas med.

  749. Hon kom hem och sa:
    "Jag ville bara döda dem."

  750. Jag sa: "Välkommen till min värld!"

  751. Efter "Gympaläraren" i "Svett
    och etikett" körde de Toughest race.

  752. De var och tränade,
    och Kalle skulle köra wrestling.

  753. Wrestling är sån där fake-brottning.

  754. Kalle skulle brottas
    med den som är svensk mästare.

  755. Hur kan man vara svensk mästare
    i en fusksport?

  756. De skulle det, och det
    måste finnas en konflikt i det.

  757. Nu kommer killen som är svensk
    mästare. Ungarna har tränat färdigt.

  758. Han börjar säga: "Kalle är en tönt
    och jag borde ha ett tv-program."

  759. Till slut går säkringspaketet
    för Linn.

  760. "Man kan tycka vad man vill,
    men man behöver inte säga det."

  761. "Du ser ut som en fjant."

  762. Sen sa hon
    att hon skulle döda honom också.

  763. Det är en styrka men en svaghet.

  764. -Hon backar inte en millimeter.
    -Lite hetsigt temperament.

  765. Nu skulle vi visa...

  766. Vi tycker att hon är lite rolig,
    men sen kommer vi att byta tema.

  767. Så att ni inte blir helt...

  768. Linn kom hem en dag och talade om att
    hon skulle vara med i en tv-serie.

  769. Vi hade fått ett papper från skolan,
    men det lade vi nånstans.

  770. "I dag har jag blivit provfilmad,
    och han som filmade var skitsnygg."

  771. Okej!

  772. Vi lyssnade inte för hon pratar
    hela tiden, värre än sin pappa.

  773. Det lade vi också undan.
    Ni vet som man gör ibland.

  774. Under sommaren ringde det
    en kvinna som hette Amanda och sa:

  775. "Linn har blivit utvald
    och ska vara med i en tv-serie."

  776. "Hon ska vara med.
    Det handlar om träning."

  777. Linn tränar ju inte, men det var det
    som det skulle handla om.

  778. Så hon var med där.
    Väldigt mycket var hon med.

  779. Under tidens gång handlade det
    mycket om träning och gympa-

  780. -men det handlade också
    om barnens välmående.

  781. Många barn har de problemen,
    och ett av avsnitten handlar om ADHD-

  782. -då blev det mycket fokus på Linn.

  783. Det här är bara en liten kort snutt.

  784. Det handlar inte om ADHD,
    utan mer om hur Linn är.

  785. Min hjärna säger:
    "Nu går du upp och tränar."

  786. Mina ben har en egen hjärna
    som säger: "Nej, stanna kvar här!"

  787. -Är det så att benen inte lyder?
    -Ja. Det är två mot en. Benen vinner.

  788. -Sån är hon.
    -Så funkar hon.

  789. Det var här
    vi tänkte jämföra skolan förr och nu.

  790. -Ska jag börja med min?
    -Gör det du.

  791. Det som var bra i skolan var
    att den var tydlig och förutsägbar.

  792. Ni som är gamla kommer ihåg.

  793. När jag kom till skolan stod man
    på två led utanför klassrummet.

  794. Här stod min fröken. Hon hade alltid
    dräkt och en sån frisyr med fralla i.

  795. Sen gick vi och satte oss, och fröken
    hade bestämt var vi skulle sitta.

  796. Vi hade inte haft klassråd,
    diskuterat och drivit frågan.

  797. Vi hade inte pratat om keps på
    eller keps av. Det bestämdes bara.

  798. Nu hände det spännande saker.

  799. Innan vi börjar,
    kommer hon att sätta sig i hörnet-

  800. -och börja spela ett instrument jag
    hoppas inte finns längre, tramporgel.

  801. Vi sjunger en psalm och läser en bön.

  802. Om vi struntar i det religiösa
    inslaget, är det en tydlig start.

  803. Sen sätter vi i gång och jobbar.

  804. Innan det blir rast, talar fröken om
    att om en liten stund blir det rast.

  805. Om man har varit skötsam,
    får man vara inne och vässa pennor-

  806. -så att man inte har en dålig penna.

  807. Så ringer det ut,
    och sen ringer det in igen.

  808. Sen blir det samma process.
    Den tydligheten var bra för mig.

  809. Min fröken satt alltid längst fram,
    så man visste alltid var hon var.

  810. Tydligheten som fanns i det
    var enormt mycket bättre för mig.

  811. -Ska jag ta hela listan?
    -Nej, jag kan prata om otydlighet.

  812. Jag kom till skolan en gång.

  813. Jag försöker undvika det, för jag
    blir galen. Jag klarar det inte.

  814. Ungar bara springer och skriker.

  815. Jag kan inte vara i skolan,
    men en gång var jag tvungen.

  816. Mina barn vill inte att jag
    ska vara där heller. Det är pinsamt.

  817. När jag kom dit ställde de sig också
    i kö, men de stod inte still.

  818. De gapar, skriker, puttar och slåss.

  819. Klockan är tio över åtta,
    och då ska läraren komma.

  820. Då är läraren försenad, så barnen
    får stå där ytterligare 5-10 minuter.

  821. Sen kom läraren från ett morgonmöte.
    Inget tydligt "Hej och kliv in."

  822. Det var öppna dörren,
    och alla ramlade in.

  823. Linn har varit polis till sina
    kompisar, för hon står inte ut.

  824. "Stå still!"
    Hon springer runt som en polis.

  825. Så kan hon inte ha det. Det är inte
    hennes jobb, men hon blev så störd.

  826. Vad är det för "orespekt"?

  827. Hade ungarna kommit tio minuter
    försent, hade man fått en blipp.

  828. Vi har valt att vi ska få ett SMS
    om barnen är försenade-

  829. -för då har man koll.

  830. Men då måste läraren också komma i
    tid. Det kanske var en tillfällighet.

  831. Det är ofta otydligt i skolan.
    När börjar jag? När slutar jag?

  832. Det ringer in fortfarande.
    Det har jag hört.

  833. Jag har varit på skolgården när det
    ringer in, men inga barn går in då.

  834. Nu ringer det in,
    men det verkar inte som om nån hörde.

  835. Höj ljudet på klockan!
    Väldigt många barn blir kvar.

  836. Jag tycker att lite av det där...
    Vi behöver inte ha all disciplin-

  837. -men vi behöver inte ha det som är nu
    med total...

  838. Ni var ju nere i skola, och då bara
    skrek barnen när de gick ut.

  839. Har man ADHD och har jobbigt med
    ljud, måste det vara fruktansvärt.

  840. Jag har inte de problemen,
    men jag klarar det inte.

  841. Otydligheten gör att det blir ett
    kaos, även för dem utan problemen.

  842. Och man får välja i klassrummet.
    Vi sitter i grupp här eller där.

  843. Några som har problem sitter där,
    och Linn ska byta plats.

  844. Nu sitter jag bredvid Nisse,
    för Nisse är så stökig.

  845. Jag är bra på att ta hand om stökiga
    Nisse, så jag får sitta där.

  846. Det blir lite... Det känns ibland som
    om det där var bättre, med ordning.

  847. Det är mycket som är bra, demokrati
    och man ska vara med och bestämma.

  848. Ibland, tänker jag som har ADHD...

  849. Det finns inte en fråga som är
    för liten för att diskutera för oss.

  850. Jag bryr mig inte, om man ska ha keps
    på eller inte i klassen-

  851. -men gör det inte till en demokrati-
    fråga. Var vuxna och ta ett beslut.

  852. Vi gör om allt...

  853. Marianne och jag är gamla föräldrar,
    och det finns en generationsfråga.

  854. Ni som är yngre
    kanske tycker att vi är dumma.

  855. Vi tycker: Var vuxna och ta ansvaret!
    Bestäm vad som gäller med mobiler!

  856. Gör inte allt till en demokratifråga,
    för det finns ett problem.

  857. En vacker dag kommer man till
    en arbetsplats, och då går inte det.

  858. Min grupps största bekymmer-

  859. -är att finna oss i auktoriteter.

  860. Arbetsgivare har en tendens
    att vilja bestämma vad man ska göra.

  861. Då blir det svårt,
    men har vi hört det från förskolan...

  862. Bestäm! Keps av eller keps på. Det
    underlättar för oss som föräldrar.

  863. Nu sätter jag högt tempo.

  864. De vill ha frågor sen,
    men vi har en filmsnutt också.

  865. Bristande förståelse. Jag gick 9 år
    i grundskolan och 1,5 år i gymnasiet.

  866. Inte vid ett enda tillfälle
    frågade nån: "Hur mår du?"

  867. Inte mig, inte min syster.

  868. Inte några funderingar på hur det kan
    komma sig. Inga såna frågor alls.

  869. Det är viktigt, men jag får frågan
    om jag hade kunnat förklara det.

  870. Nej, men om de hade ställt frågan om
    hur det går till hemma en fredag...

  871. Hur-frågorna är viktiga.

  872. Då hade jag inte kunnat berätta det.
    Hur går det till hemma en fredag?

  873. Nu sitter våra ungar
    och kollar på Netflix men...

  874. Vad skulle jag ha berättat?
    Att pappa låste in mig i källaren?

  875. Att jag fick stryk?

  876. Då hade de märkt det. Hur-frågorna
    är viktiga. Det märker jag.

  877. "Kan du göra en frukost?"
    Eller "Hur gör du?"

  878. Du har två barn, hur vet du att du
    har frukost hemma? Hur vet du?

  879. När ni ställer en hur-fråga,
    och vi blir jätteupprörda...

  880. Ju argare vi blir, desto mindre koll
    har vi. Det är en ledtråd.

  881. När vi blir kränkta - noll koll.

  882. Vi tycker att skolan nu har större
    förståelse, för det finns kunskap.

  883. Vi säger att många har ADHD nu,
    men de fanns nog förr också.

  884. När vi pratar om Linns ADHD, är det
    ingen lärare som undrar vad det är.

  885. Lärarna vet det här, och de har
    en vilja att hjälpa till.

  886. Om de kan, har tid eller om det
    finns pengar är en annan femma.

  887. Men det finns förståelse,
    och de har kunskap och vilja.

  888. Sen vad som händer med den...
    Det funkar inte alltid.

  889. Du har pratat om en del,
    men vi tar den sista.

  890. På min tid var det alltid
    föräldrarnas ansvar.

  891. När jag gjorde nåt i skolan, slogs
    och bråkade, fick jag hemanmärkning.

  892. Då fick jag stryk hemma, slogs för
    att ta ut det och fick ny anmärkning.

  893. Skolan hade ingen diskussion
    om hur vi kan göra.

  894. De kallade mina föräldrar på möte,
    för att de skulle styra upp det.

  895. På den tiden fanns ingen dialog.

  896. Skolan var en auktoritet. För er unga
    kan det vara svårt att förstå.

  897. Det fröken sa vägde tyngst,
    väldigt tungt.

  898. Vi tänker lite mer att...

  899. Skolan, föräldrar och barnet
    är nånting som ska samarbeta.

  900. I dag har skolan nästan ingenting...

  901. Föräldrarna är ju rabiata i dag.
    Om skolan säger "Keps av"-

  902. -kommer nån förälder att ringa
    och säga att det är en kränkning.

  903. Sen ringer de till Skolverket,
    eller vad man nu gör.

  904. Därför vågar lärare i dag
    inte riktigt ta "Keps av"-

  905. -för det är bättre för er studiero,
    eller "Ipads av".

  906. Jag var i skolan en annan dag,
    och då sitter de så här.

  907. Lärarens står där framme och pratar,
    och barnen sitter med Ipad och lurar.

  908. Linn fick inte ha telefon eller Ipad
    när jag var där.

  909. Hon var jättearg.

  910. "Sitter de alltid så?" säger jag.
    "Ja."

  911. Då har man ju inte lärt sig nåt.
    Han står inte där och andas bara.

  912. Man måste ju lyssna. Det är ofattbart
    att inte lyssna på sin lärare-

  913. -eller att läraren inte ser till
    att man lyssnar.

  914. Jag sa till Linn att hon ska lämna in
    sin telefon, och att de får ta den.

  915. "Ni är dummast i hela världen. Det
    är inga andra föräldrar som gör det."

  916. Det tror jag att det är.

  917. Ska hon som har svårt att fokusera
    lära sig nåt...

  918. Hon behöver ju stöd
    att inte fly in i Snapchat.

  919. Hon behöver inte dela dagar
    på mattelektionen.

  920. Vi tycker att vi ska samarbeta.

  921. Linn ska ha sitt ansvar.
    Vi ska ha vårt och lärarna sitt.

  922. Ska man hjälpa barn med de problemen,
    måste det vara skola och vi.

  923. Det är därför man inte kan gå
    i konflikt med skolan.

  924. Linn blir upprörd, men vi säger att
    det är bara vi som älskar henne så.

  925. Det är därför vi gör det.
    Vi gör det inte för att vara elaka.

  926. Vi tänker att du ska bli nåt stort.

  927. Vi ska glida över till en filmsnutt
    från "Gympaläraren".

  928. Ett problem när man har ADHD
    och det blir bekymmer-

  929. -är att människor
    ger oss ny input hela tiden.

  930. Alla som har byggt ihop en Ikea-möbel
    vet hur det är-

  931. -när ni kommer fram till att nåt
    är fel och ni måste skruva isär.

  932. Då vill ni inte ha råd, för då tänker
    ni att man får fläta till nån.

  933. Så gör människor
    när vi är jättestressade.

  934. Då kommer människor
    och pumpar in nya...

  935. Till slut exploderar vi,
    och det kan ni nog märka.

  936. På "Gympaläraren"
    skulle man klara av orientering.

  937. Man ska klara att orientera och simma
    för att bli godkänd i idrott.

  938. Hur kom de fram till det?

  939. Skolverket tänkte på
    vad som var viktigt.

  940. "Orientera och simma. Där satsar vi."

  941. Linn har misslyckats med orientering,
    och Kalle ska hjälpa dem.

  942. Vi är ute efter hur han gör.

  943. Inte ny input. Han går igenom det,
    och hela tiden, tillbaka till fokus.

  944. Det är fyra minuter ungefär,
    och sedan är vi klara för frågor.

  945. Dessutom fick Linn hjälp
    av dem som kunde orientering.

  946. -Han tog dem som hjälp.
    -Och blandade in de andra barnen.

  947. "Linn skulle lära sig kartan
    av Charlie och Theo."

  948. -Stigar är streckade linjer.
    -De var duktiga på orientering.

  949. Jag trodde att det där är stigarna.

  950. "Nu är det upp till bevis för dem
    som inte klarade orienteringen."

  951. Hallå!

  952. "Jag kommer att följa med
    till kontrollerna."

  953. "Hoppas att det gör dem säkrare
    på att läsa karta."

  954. Okej, då kör vi!

  955. Hörni, nu ska vi orientera.

  956. Allt vi behöver kunna i dag är att
    ta oss från kontroll till kontroll.

  957. Det är inte viktigt att man är snabb
    eller stark, bara att man hittar.

  958. Vi går tillsammans,
    och man har ansvar för en kontroll.

  959. Man ska säga hur man tänker.

  960. Du är kontroll nummer ett.
    Två. Tre. Fyra. Fem. Sex. Sju.

  961. Vi ska ta oss till ettan.
    Det är din uppgift.

  962. -Var är vi nu?
    -Där.

  963. -Hur ska vi ta oss till ettan?
    -Vi följer vägen.

  964. -Det går en stig där.
    -Då har vi en plan. Nu ger vi oss av.

  965. Kul!

  966. Här är den! Jerry, fan vad snyggt!

  967. -Jag har tvåan.
    -Albin har tvåan.

  968. Det verkar som om alla har lärt sig
    kartan. Heja Charlie och Theo!

  969. Nu är det Linns tur.

  970. -Var är femman? Vad är din plan?
    -Det ser ut som rakt fram.

  971. Vi går längs vägen, sen får vi se
    vad som händer. Du har en plan.

  972. Låt Linn gå först!

  973. Vi går rakt fram
    och ser vad som händer.

  974. -Vilken sida av vägen är det?
    -Menar du vänster eller höger?

  975. -Vänster, säger jag.
    -Ja. Snyggt!

  976. -Är du med på kartan?
    -Ja. Jag blir sur om den är där uppe.

  977. -Håll dig till planen!
    -Hur ska vi gå dit, då?

  978. -Gå först!
    -Jag går in där nu.

  979. Jag var stressad och nervös.

  980. Jag skulle kolla på kartan, då säger
    alla runt mig vart jag ska gå.

  981. -Stupet var längre bort dit.
    -Var inte stupet där borta?

  982. Vart ska jag gå, då?
    Alla pekade på olika ställen.

  983. -Vad tänker du, Linn?
    -Här är stupet.

  984. Gå upp dit, då. Det var ju det du sa.

  985. -"Oh, my god!"
    -Aj, det var en taggtråd.

  986. -Jag fastnar.
    -Det är en taggtråd.

  987. -Ser du nåt?
    -Här är den!

  988. Snyggt, Linn!

  989. På kartan står det gå upp för stupet.

  990. Jag gick upp för stupet,
    och den är där, på stupet.

  991. Snyggt!

  992. Med lite trick
    klarade Linn sin kontroll.

  993. Hon navigerade på kartan
    och hittade kontrollen.

  994. Det märks att det blir svårt
    för henne när det händer mycket.

  995. -Tack för senast, när vi orienterade.
    -Det var kul.

  996. Det var sjukt stressigt, tycker jag.
    Tycker inte du det?

  997. Jag var stressad och nervös.

  998. Är det så för dig på gympan ofta?

  999. Ja, oftast är det så faktiskt,
    men det är mer...

  1000. ...på lektioner med brännboll eller
    banan när man ska hoppa över saker.

  1001. Då är det folk runt en som gör saker,
    och då kan inte jag koncentrera mig.

  1002. -Vad händer då?
    -Då stannar jag bara och kollar.

  1003. Gympa är krångligt för elever med
    ADHD, men de skulle ha glädje av det.

  1004. Det kan hjälpa
    med energi- och impulskontrollen.

  1005. Du blir liksom lite lugnare.
    Jag har en idé.

  1006. -Där var vi klara.
    -Tack för att ni ville lyssna.

  1007. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att leva och gå i skolan med en diagnos

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Adhd, Aspergers syndrom, Elever med särskilda behov, Personer med funktionsnedsättning, Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Fler vägar till högre studier?

Jörgen Tholin är docent i pedagogik och redogör för en utredning om nytt tillträdessystem till högskoleutbildning på grundnivå. Målet har varit att skapa ett öppnare och enklare system. I utredningen har man bland annat undersökt hur grundläggande behörighet ska kunna uppnås genom arbetslivserfarenhet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Studiemedel för alla

Marie Holmberg och Karin Hurinský från Centrala studiestödsnämnden (CSN) presenterar nyheter om studieekonomiskt stöd. Den stora nyheten är studiestartsstödet som man hoppas ska nå ut till grupper som inte ser högre studier som ett realistiskt alternativ. Vi får en genomgång av vad man kan få ersättning för, alla bidrag och lån som finns att söka och regler kring dessa. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Medicinska aspekter på studie- och yrkesvägledning

Marina Jonsson och Marianne Parmsund från Centrum för arbets- och miljömedicin redogör för projektet "Hälsosam Yrkesdebut". De ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med studie- och yrkesvägledning i skolan för elever med astma, allergier och andra sjukdomar. Eleverna ska få hjälp att välja yrke som passar hälsan de har. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Allas rätt till utbildning

Att leva och gå i skolan med en diagnos

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Omvänt klassrum, utvecklat lärande

Gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter visar och berättar om fördelarna och erfarenheterna av ett omvänt klassrum, flipped classroom. Hon visar också konkreta exempel på hur hon arbetar med feedback med hjälp av IT-verktyg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss