Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann : Finlands band till SverigeDela
  1. Det är också populärt bland unga
    finländare och finlandssvenskar-

  2. -att komma hit för att studera.

  3. Tyvärr söker sig en mycket mindre
    grupp av unga svenskar till Finland.

  4. Finland är enda landet i Europa
    där man kan studera-

  5. -på universitetsnivå på svenska.

  6. I år firar Finland 100 år
    som självständig republik.

  7. Man firar det i Finland,
    men också med finnar-

  8. -och Finlandsvänner utomlands.

  9. Här har Sverige en speciell status
    som närmaste granne och partner.

  10. Vi har mer kulturella, ekonomiska,
    politiska och mänskliga band-

  11. -än med något annat land i världen.

  12. Seminariet och dess innehåll berättar
    om det här väldigt klart.

  13. Men den finska historien är
    avsevärt längre än 100 år.

  14. Den inkluderar 500 år
    som en del av Sverige-

  15. -och 100 år som autonomt
    storfurstendöme av Ryssland.

  16. Det är mycket från dessa århundraden
    i den östra rikshalvan-

  17. -som påverkar det finska tankesättet
    och beteenden även idag.

  18. Även om moderna Finland och Sverige
    inte är särskilt religiösa länder-

  19. -så är de nordiska länderna den
    mest lutheranska delen av världen.

  20. Detta har spelat en viktig roll
    i utbildning-

  21. -av till exempel användning av våra
    nationella språk vid undervisning.

  22. Finland fick bibehålla den svenska
    lagstiftningen och religionen-

  23. -även när vi 1809 blev en del
    av ryska riket.

  24. Att ha ett europeiskt lagbaserat
    samhälle var ytterst viktigt-

  25. -för Finlands utveckling
    under 1800-talet-

  26. -när vi skapade
    våra egna institutioner.

  27. Finland var första landet i Europa
    som gav kvinnor rätt att rösta-

  28. -och bli invalda till riksdagen.

  29. Det skedde redan 1906.

  30. Tio år före självständigheten.

  31. De två första decennierna
    av självständighet gick åt till-

  32. -att bygga upp
    egna statliga institutioner-

  33. -och läka de sår som inbördeskriget
    våren 1918 skapade i samhället.

  34. Under krigsåren
    var svensk hjälp väldigt viktig.

  35. Över 13 000 svenska män
    var beredda att komma till hjälp-

  36. -när Sovjetunionen anföll Finland
    i slutet av november 1939.

  37. Av dem hann ungefär 9 000 komma
    till Finland-

  38. -innan kriget slutade i mars 1940.

  39. Ungefär 80 000 finska barn kom hit-

  40. -för att besparas krigets prövningar
    under krigsåren.

  41. Många av dem stannade här.

  42. På 50- och 60-talet var nordiskt
    samarbete viktigt för Finland-

  43. -av identitetsskäl.

  44. Man fick arbeta tillsammans med
    länder som delade samma värderingar.

  45. Det gav också möjligheten att arbeta
    och resa i andra nordiska länder.

  46. Hundratusentals finländare kom till
    Sverige för att undvika arbetslöshet-

  47. -och förbättra levnadsstandarden.
    Majoriteten stannade kvar.

  48. Och som resultat av det har
    mellan 500 000 och 600 000 svenskar-

  49. -rötter i Finland.

  50. Den ekonomiska integrationen
    mellan våra två länder har...

  51. ...för varje dag blivit intensivare.

  52. Speciellt viktigt för oss
    var EU-medlemskapet-

  53. -och den inre marknadens regler.

  54. Sverige är Finlands näst största
    kund på exportmarknaden.

  55. Finland är viktigare handelspartner
    för Sverige än Storbritannien.

  56. Det talar vi väldigt mycket
    om nu efter Brexit.

  57. Svenska företag är väldigt viktiga
    investerare i Finland.

  58. Ungefär 40 % av alla utländska
    investeringar kommer från Sverige.

  59. Tiotusentals finländare arbetar
    i svenskägda företag i Finland.

  60. Och Finland har tiotusentals svenskar
    som arbetar i finskägda företag-

  61. -på den här sidan av Östersjön.

  62. Flyttningsströmmen mellan Finland
    och Sverige är mycket mindre-

  63. -än på 60- och 70-talet.

  64. Nu flyttar för det mesta
    utbildade män och kvinnor.

  65. Då för tiden var det folk som flydde
    från landsbygden till Sverige.

  66. Det är även populärt bland
    unga finländare och finlandssvenskar-

  67. -att komma hit och studera.

  68. Tyvärr söker sig en mycket mindre
    grupp av unga svenskar till Finland.

  69. Det är intressant att Finland är
    det enda landet i Europa-

  70. -där man kan studera
    på universitetsnivå på svenska.

  71. Det är osäkert om läget kan ändras-

  72. -men finska universitet kan vara mer
    aktiva när det gäller marknadsföring.

  73. Så vitt jag vet är det inget fel
    på nivån av utbildningar i Finland.

  74. Till slut några ord om språken.

  75. Första kontakten med svenska språket
    fick jag själv-

  76. -när jag flyttade med mina föräldrar
    och lillasyster till norra Sverige.

  77. Där uppe i norr fyllde jag fyra år.
    Vi stannade bara ett år-

  78. -men mina första minnen är
    från Norrbotten.

  79. Det var ganska nostalgiskt
    när jag denna vecka...

  80. ...tisdag, onsdag var
    i Kiruna och Gällivare-

  81. -för första gången sen 60-talet.
    Städerna har förändrats mycket.

  82. Sedan lärde jag mig svenska i skolan.

  83. Men första gången jag
    fick använda språket var-

  84. -när jag för 40 år sen kom
    till Stockholm för att sommarjobba.

  85. Det har även varit viktigt
    som ambassadör-

  86. -att känna Sverige ur lagerarbetares
    och färdtjänstbiträdens synvinkel.

  87. Det är på den nivån som man lär sig
    hur samhället verkligen fungerar-

  88. -och baserat på mina erfarenheter
    kan ni vara stolta över-

  89. -hur det svenska samhället fungerar.

  90. När jag gick i skolan var vi tvungna
    att lära oss tre främmande språk.

  91. Det var inte lätt,
    men det var möjligt.

  92. Jag vet inte hur det är i Sverige-

  93. -men i Finland läser man nu för tiden
    färre främmande språk i skolan.

  94. Många tänker att man klarar sig
    med bara engelska.

  95. Nivån på engelska har verkligen
    blivit bättre i Finland.

  96. Men det ändrar inte det faktum
    att det behövs kunskaper-

  97. -i andra språk.

  98. I Ryssland talar bara ca sex procent
    av befolkningen engelska.

  99. 94 % talar alltså inte engelska.

  100. Vill man kommunicera med folk där
    behövs andra språk än engelska.

  101. En intressant fråga
    kommer också att bli-

  102. -om Brexit
    och Storbritanniens utträde kommer-

  103. -att påverka språkregimen inom EU.

  104. Kan engelskan bibehålla sin ställning
    eller kommer andra språk att gälla?

  105. Det är en fråga
    som jag inte har nåt svar på.

  106. Kanske av intresse för institutionen
    för slaviska och baltiska språk.

  107. Man kan fundera på
    vad det betyder för er.

  108. Behövs fler folk
    som även talar dessa språk?

  109. Tack än en gång
    för att jag fick delta i invigningen.

  110. Jag önskar er ett intressant och
    givande seminarium om hundraåringen.

  111. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finlands band till Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Finland, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss