Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: En språkresa till de finsk-ugriska rötternaDela
  1. Fastän vi talar om
    "100-åringen som inte försvann"-

  2. -så är Finland och finnarnas
    djupa historia-

  3. -förstås mycket äldre än hundra år.

  4. Seminariet heter
    "100-åringen som inte försvann"-

  5. -men innan
    den självständiga staten Finland...

  6. ...föddes-

  7. -talades finska
    i det som nu är Finland.

  8. Före det hade vi
    storfurstendömet Finland-

  9. -och en grupp av svenska landskap
    i det område som nu är Finland.

  10. Forskar man
    i Finlands djupa historia...

  11. Tänker man på den djupa historien-

  12. -i det område
    som nu är Finland och Sverige-

  13. -så är språket förstås
    en av de viktigaste källorna.

  14. Språket är knutet
    till individens identitet.

  15. Jag tror att många av oss
    ser oss som finnar-

  16. -just på grund av
    att vi talar finska.

  17. Vi har också
    den här blandningen av språk.

  18. Vi talar både finska och svenska
    och har en europeisk identitet-

  19. -men samtidigt-

  20. -har vi ett eget språk-

  21. -som har djupa historiska rötter
    i det område som nu kallas Finland.

  22. Ser man på finska eller Finland
    i den europeiska kontexten-

  23. -så ser man först att finskan,
    precis som estniskan och ungerskan-

  24. -är annorlunda
    i en europeisk kontext.

  25. De flesta språken i Europa
    är indoeuropeiska språk.

  26. De tillhör
    den indoeuropeiska språkfamiljen.

  27. Det är germanska språk: svenska,
    tyska, engelska och så vidare.

  28. Romanska språk: franska, spanska,
    italienska och så vidare.

  29. Slaviska språk:
    ryska, polska och så vidare.

  30. Alla de här språkgrupperna
    är besläktade.

  31. De har ett gemensamt ursprung-

  32. -och är efterföljare
    av en indoeuropeisk språkform-

  33. -som någon gång talats
    i inre Eurasien.

  34. Finskan, tillsammans med estniskan
    och ungerskan-

  35. -representerar en helt annan
    historisk tradition-

  36. -och andra areala traditioner.

  37. Vi är vana vid kartor
    där Finland är uppe-

  38. -i det högra hörnet uppe i bilden.

  39. Men om man vill se det finska språket
    i dess riktiga kontext-

  40. -borde vi titta på kartor-

  41. -där vi ser finskan
    i det vänstra hörnet-

  42. -nere eller uppe.

  43. Finskan är inte...

  44. Jag skulle inte säga att det är ett
    europeiskt språk, historiskt sett.

  45. Finskan är ett eurasiskt språk.

  46. Egentligen är
    det finska språkets rötter knutna-

  47. -till de etniska
    och migrationsrelaterade processer-

  48. -som skett i de europeiska...

  49. ...skogländerna i vad som nu...

  50. I det område som nu är Ryssland.

  51. Före Ryssland
    har det förstås funnits en massa...

  52. ...stater och statsformationer-

  53. -och etniska grupper
    som har bott i området.

  54. Även nu har Ryssland
    fler minoritetsspråk-

  55. -än alla europeiska länder
    tillsammans.

  56. I Europeiska unionen finns det
    omkring 150 minoritetsspråk.

  57. I Ryssland finns det över 200.

  58. Ryssland är rikt på språktraditioner.

  59. Ser man på kontexten
    där finskan talas-

  60. -så kan man se att finskan
    har en massa besläktade språk-

  61. -som talas i norra Ryssland.

  62. I ryska skogsområden, tundraområden
    och så vidare.

  63. De här finska-ugriska
    eller uraliska språken-

  64. -är egentligen bara en grupp
    av många språkfamiljer-

  65. -som har spridits västerut.

  66. I området som nu kallas Ryssland
    har vi inte bara finsk-ugriska språk-

  67. -utan också turkspråk.
    Den blå färgen är turkspråken.

  68. Talar man om turkspråk
    så tänker man nog oftast på Turkiet-

  69. -men egentligen
    kommer turkspråken ursprungligen-

  70. -från Manchuriet, alltså österut här-

  71. -Mongoliet
    och österut från Bajkalsjön.

  72. De har spridits västerut.

  73. Också mongolspråk har spridits.

  74. Mongoliskan som talas i Mongoliet-

  75. -men också kalmuckiskan,
    som talas vid Kaspiska havet-

  76. Det är också en språkgrupp
    som spridits västerut-

  77. -från det här området: Korea,
    Manchuriet, Kina, Japan o.s.v.

  78. Vi har också de tungusiska språken,
    som är röda på den här kartan.

  79. De uraliska språken,
    som finskan tillhör-

  80. -är också en språkfamilj
    som ursprungligen kommer österifrån.

  81. Vi känner inte till
    var det först talades-

  82. -men vi kan se
    den geografiska kontexten.

  83. Det är ryska stäpp- och skogsområden-

  84. -som inte har några stora hinder
    för spridning av språk.

  85. Det finns inga höga berg
    eller stora sjöar.

  86. Det är ett område där det är
    relativt lätt att röra sig omkring-

  87. -och det är ett område
    med relativt liten population.

  88. Tänker man på Europa-

  89. -som bara är ungefär en fjärde-
    eller femtedel så stort som Ryssland-

  90. -så har vi
    omkring 500 miljoner människor.

  91. I nuvarande Ryssland, som är fem...

  92. Alltså... Fem...

  93. ...mycket större, så har vi
    omkring 150 miljoner invånare.

  94. Det finns relativt lite population
    och möjligheter att röra sig-

  95. -och den här...

  96. ...riktningen på rörelsen västerut.

  97. Det är en region
    som är hemskt annorlunda-

  98. -jämfört med
    den europeiska kontexten-

  99. -som man tänker på när man tänker
    på den europeiska kulturens rötter.

  100. Ryssland har i dag
    många minoritetsgrupper.

  101. Här kan man se
    de finsk-ugriska republikernas-

  102. -flaggor och symboler.

  103. Många av de språk som är besläktade
    med finskan i Ryssland-

  104. -är inte särskilt små.

  105. Man tänker ofta att det
    är folkspillror som kommer försvinna-

  106. -nästa decennium eller sekel-

  107. -men många av de språk som...

  108. Språk som udmurtiska,
    mordvinska språk eller marispråk-

  109. -talas av hundratusentals människor.

  110. De har egna autonomier inom Ryssland.

  111. De har inte samma status
    som språk i självständiga stater-

  112. -som finskan eller estniskan,
    men jag tror att de kommer...

  113. Jag tror nog att de kommer att talas-

  114. -även i framtiden.

  115. Det finns också finsk-ugriska språk
    som nog kommer att försvinna-

  116. -som votiska språk
    med bara fem talare-

  117. -eller liviska språk som har-

  118. -antingen noll
    eller kanske tjugo talare-

  119. -beroende på hur man definierar
    en talare av ett minoritetsspråk.

  120. Det är alldeles klart
    att sådana språk inte har...

  121. De kanske inte har möjlighet
    att bevaras-

  122. -men Finland kommer att ha...

  123. De finsk-ugriska språk
    som talas i Ryssland-

  124. -kommer att finnas även i framtiden.

  125. Många av er har kanske sett
    ett sådant här språkträd-

  126. -eller språkfamiljsträd,
    för det finska språket.

  127. Det är bara ett sätt att visa-

  128. -att finskan ursprungligen
    kommer från finsk-ugriska urspråk-

  129. -och har besläktade språk.

  130. Ser man finsk-ugriska språk
    i deras kontext kan man tänka-

  131. -att vi i Europa
    har två språkfamiljer.

  132. Indoeuropeiska språk,
    som det svenska språket tillhör-

  133. -är en enorm språkfamilj.

  134. Ungefär hälften av alla i världen
    talar indoeuropeiska språk.

  135. Många av de största språken i världen
    är indoeuropeiska.

  136. Sådana som engelska, ryska, spanska,
    franska och så vidare.

  137. Många stora språk.

  138. Sen har vi
    den finsk-ugriska språkfamiljen-

  139. -som egentligen representerar-

  140. -en mer typisk språkfamilj i världen-

  141. -i det att det bara finns-

  142. -några tio miljoner talare
    av finsk-ugriska språk.

  143. De flesta av världens språkfamiljer
    är av samma storlek.

  144. Vi har i Europa en ovanlig situation.

  145. I stora områden har vi bara språk
    som är besläktade-

  146. -genom ett gemensamt ursprung.

  147. Sen har vi bara spillror
    av andra språkliga traditioner kvar-

  148. -i det här fallet
    finsk-ugriska språk.

  149. I andra områden är det mer typiskt
    med många språkfamiljer.

  150. Jag kan också säga,
    som en lingvist som forskar om språk-

  151. -att eftersom finsk-ugriska språk
    inte bara talas i Ryssland-

  152. -utan också i Europa-

  153. -alltså i före detta svenska...

  154. ...riket, där finskan talades...

  155. I före detta Österrike
    talades ungerska.

  156. Därför har finsk-ugriska språk
    blivit-

  157. -relativt bra utforskade-

  158. -redan för 100 eller 150 år sen.

  159. Ganska mycket om vad vi vet
    om språkhistorien i världen-

  160. -är ett resultat av forskning-

  161. -av indoeuropeiska språk, finsk-
    ugriska språk och deras kontakter.

  162. Språkfamiljer som sinotibetanska,
    som talas i Kina-

  163. -eller det japanska språket,
    är relativt oforskade-

  164. -jämfört med
    de europeiska språkfamiljerna-

  165. -oberoende av att finsk-ugriska språk
    inte har så många talare.

  166. Sen har vi förstås
    olika slags språkträd-

  167. -som visar-

  168. -de här förhållandena
    mellan besläktade språk.

  169. Inte ens forskarna är eniga-

  170. -om de här språkens djupa historia.

  171. Somliga anser
    att finskan är närmare besläktad-

  172. -med till exempel samiskan
    och mordvinskan-

  173. -än med samojediskan
    eller ugriska språk.

  174. Sen finns det forskare som anser-

  175. -att likheterna mellan finskan,
    samiskan och mordvinskan-

  176. -alltså västliga,
    finsk-ugriska språk-

  177. -mer är ett resultat av kontakter
    än ett gemensamt ursprung.

  178. De anser att...

  179. ...de här språkens familjeträd-

  180. -mer borde likna en familjebuske.

  181. Inte ett träd, utan... Ja.

  182. I alla fall tillhör finskan-

  183. -den östersjöfinska gruppen
    av finsk-ugriska språk.

  184. De östersjöfinska språken
    är finskan, estniskan-

  185. -och ungefär tio minoritetsspråk som
    mest talas i Ryssland, men inte bara.

  186. De talas också i Lettland,
    som liviska språk och sydestniska.

  187. Vi har också meänkieli och kvänskan-

  188. -som talas i Sverige och Norge.

  189. De östersjöfinska språken är en grupp
    som påminner om germanska språk.

  190. Man kan säga att skillnaden
    mellan finskan och estniskan-

  191. -är som skillnaden
    mellan svenska och tyska.

  192. Eller svenska och nederländska.
    Det är ungefär samma storlek.

  193. Man kan förstå något, men inte allt.

  194. Om man tänker på den djupa historien-

  195. -hos den finska etniciteten
    eller det finska folket-

  196. -genom språket-

  197. -så kan man se att de östersjöfinska
    språk som talas i det här området-

  198. -skiljer sig från andra uraliska
    eller finsk-ugriska språk-

  199. -i det att de har spår-

  200. -av väldigt tidiga kontakter
    med germanska språk.

  201. Vi vet att finska har talats
    i svenska...

  202. ...i svenska riket för tusen år sen.

  203. Men även före det måste det
    ha funnits en massa tidiga kontakter-

  204. -mellan förfäderna
    till nuvarande svenskar-

  205. -alltså germanska folkstammar
    någonstans i Östersjöområdet-

  206. -och förfäderna till finnarna,
    som har bott någonstans-

  207. -på östra sidan av Östersjön.

  208. Här har vi två kartor.

  209. En som visar...

  210. Det är området där man antar att
    de protogermanska språken talades.

  211. Vi talar om järntida urspråk
    som har talats-

  212. -ungefär mellan 500 före Kristus
    och 500 efter Kristus.

  213. Det är perioden
    innan det svenska riket...

  214. ...kom till existens
    i sin nuvarande form.

  215. Ungefär i den här regionen-

  216. -har någon sorts
    tidig germansk språkform talats.

  217. Här ser man regionen
    där myöhäiskantasuomi-

  218. -eller sena urfinskan, talades.

  219. Öster om Östersjön.

  220. Man kan se
    att båda de här språkgrupperna-

  221. -är knutna till varandra genom sjön-

  222. -och genom kontakter över sjön.

  223. Ser man på den kulturella bilden
    av de båda språken-

  224. -ser man att den järntida kulturen-

  225. -hos östersjöfinska och germanska
    folk har varit ganska lika.

  226. De har samma typ av metallurgi
    och tidiga religioner-

  227. -samma typ av handel och
    sjöfartstraditioner och så vidare.

  228. Man kan säga att östersjöfinskan
    och germanskan-

  229. -har utvecklats som ett konglomerat-

  230. -som har varit knutet till sjön-

  231. -för ungefär 2 000 år sen.

  232. På den grunden
    har sen både det svenska riket-

  233. -och de andra statsformationerna
    kring Östersjön utvecklats.

  234. Det är också viktigt att se på-

  235. -att de områden där finskan talades
    för 2 000 eller 1 500 år sen-

  236. -är väldigt annorlunda jämfört
    med finskans nuvarande område.

  237. Man anser att
    i det område som nu är Finland-

  238. -har man mest talat samiska språk.

  239. Man anser att östersjöfinskan,
    eller urfinskan-

  240. -kommer från det
    som nu är Estland och Ingermanland.

  241. Den sprider sig över Finska viken
    och Karelska näset-

  242. -till nuvarande Finland.

  243. Det är inte bara migration man
    talar om vid spridningen av språk.

  244. Det är både migration och språkbyte.

  245. Det är en kombination
    av de båda utvecklingarna.

  246. En stor del av de nuvarande finnarna-

  247. -är alltså efterkomlingar-

  248. -av samiska språkbytare.

  249. Detsamma gäller svenskar
    i stora områden av Sverige, tror jag.

  250. Det är egentligen
    allt jag ville säga.

  251. Finskans och svenskans djupa historia
    är knuten över Östersjön.

  252. Jag vill också påminna om-

  253. -att fastän vi talar om "100-åringen
    som inte försvann" i seminariet-

  254. -så är Finlands och finnarnas
    djupa historia-

  255. -förstås mycket äldre än hundra år.

  256. Nuvarande statsformationer
    är bara en historisk etapp-

  257. -i den långa utvecklingen
    som har varit före oss-

  258. -och som antagligen
    kommer att gå vidare.

  259. Tack.

  260. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finsk språkvård

Svensk språklagstiftning

I Sverige finns det 59 kommuner som ger service på finska till kommuninvånarna. För 15 år sedan var det bara fem som tillhandahöll den här tjänsten, berättar Kaisa Syrjänen Schaal från Svenska kyrkans enhet för flerspråkighet. Inspelat den 10 april 2015 i Finlandshuset, Stockholm. Arrangör: Institutet för språk och folkminnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Loellas resa

Nioåriga Loella är inte riktigt säker på om hon kan kalla sig same. Hon bor i Västerås och har ingen annan än sin mamma att prata samiska med. Men på höstlovet ska hon åka till sin samiska släkt i Karesuando.

Fråga oss