Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Stockholms finska kontakterDela
  1. Vid reformationen blev det viktigt
    att tala om den finska nationen-

  2. -och erkänna
    att det finns ett folkslag-

  3. -som talar ett annat språk
    än majoriteten.

  4. Min presentation innehåller
    en ganska koncis och snabb genomgång-

  5. -av Stockholms kontakter
    med Finland och finländare.

  6. Vi glömmer ofta bort-

  7. -att finnar har varit i Sverige
    och Stockholm rätt länge-

  8. -sen flera sekel tillbaka.

  9. Jag är expert på äldre historia.

  10. Jag har skrivit
    min doktorsavhandling-

  11. -om Stockholms
    medeltida rådmanskrets.

  12. Jag har behandlat den finländska
    inflyttningen och hur det gick till-

  13. -för de inflyttade under medeltiden
    och i början av den nya tiden.

  14. Jag börjar med den här berömda kartan
    som ritats av Andreas Bureus.

  15. Den blev färdig år 1626.

  16. Det är den första moderna
    svenska Norden-kartan.

  17. Med den här kartan
    vill jag framhäva och åskådliggöra-

  18. -geografins betydelse-

  19. -både för Stockholms tillkomst och
    för tillkomsten av kommunikationen-

  20. -mellan Finland
    och Sverige och Stockholm.

  21. Jag anknyter nog till
    Janne Saarikivis utmärkta föredrag-

  22. -genom att presentera
    den här urgamla segelleden-

  23. -som förenade Sverige
    med områden öster om Bottniska viken.

  24. Den här segelleden, eller åtminstone
    vissa avsnitt av den-

  25. -är beskrivna
    i en dansk källa från 1200-talet.

  26. Men segelleden var äldre.

  27. Vi vet
    att redan vikingarna använde den-

  28. -när de seglade och rodde österut-

  29. -till Ryssland
    och Rysslands stora floder.

  30. Det är mycket sannolikt-

  31. -att leden var livligt trafikerad
    redan under förhistorisk tid-

  32. -alltså den tiden som Janne Saarikivi
    åskådliggjorde i sina sista kartor.

  33. Också Stockholm, eller den plats
    på vilken Stockholm blev till-

  34. -låg rätt så nära den här segelleden.

  35. Stockholm är ju en inlandsstad,
    men det är också en hamnstad.

  36. Det beror på-

  37. -att en gren från den här segelleden
    började mot Mälarlandskapen-

  38. -men också vidare
    mot de mellansvenska gruvområdena.

  39. Därför uppstod det-

  40. -på den här platsen under 1200-talet-

  41. -en handelsplats,
    en marknadsplats, en utbytesplats.

  42. Senast under den senare hälften av
    1200-talet fanns här en stad-

  43. -som hette Stockholm.

  44. Stockholms betydelse växte-

  45. -och hundra år senare var Stockholm
    Sveriges viktigaste handelsstad.

  46. Staden var så viktig-

  47. -att dess borgerskap yrkade
    på ett slags monopol på handel-

  48. -på och kring Bottniska viken.

  49. Det här monopolkravet brukar kallas
    för "Bottniska handelstvånget".

  50. I princip varade det fram till 1765.

  51. Men det var inte frågan om
    nåt totalt monopol-

  52. -utan Stockholm fick dela det
    med Åbo, alltså köpmännen i Åbo.

  53. I princip rådde det en föreskrift-

  54. -att invånarna kring Bottniska viken-

  55. -inte fick föra sina varor vidare
    än till Åbo eller Stockholm.

  56. De skulle inte ha
    direkta utrikeskontakter.

  57. Stockholm försökte alltså förvandla
    Bottenviken till sitt eget omland-

  58. -eller åtminstone borgerskapet
    här i Stockholm.

  59. Det gynnades
    av den svenska centralmakten-

  60. -eftersom det
    gjorde det lättare för kronan-

  61. -att beskatta och reglera handeln.

  62. Både den här segelrutten
    och det så kallade handelstvånget-

  63. -ledde till
    att Finland bands till Stockholm.

  64. Det var åtminstone
    vissa delar av Finland-

  65. -som kusttrakterna, marknadsplatserna
    och städerna-

  66. -orienterade sig mot Stockholm.

  67. Men, som sagt, det här monopolet
    var inte fullständigt.

  68. Finska bönder kunde strunta i det
    och segla med varor till Italien-

  69. -eller ännu längre söderut.

  70. Det fanns inte tillräckligt med
    resurser med kronan eller Stockholm-

  71. -för att kunna kontrollera
    och övervaka handeln.

  72. Men handeln
    och dessa ambitioner inom handeln-

  73. -förklarar delvis varför Finland
    var så viktigt för Stockholm-

  74. -och varför det också fanns
    finländare i Stockholm-

  75. -redan i ett tidigt skede.

  76. Men
    för att åskådliggöra verkligheten...

  77. Jag vill åskådliggöra att Stockholm
    inte var den enda stjärnan på kartan.

  78. Det var inte det enda
    centrumet i Östersjövärlden-

  79. -utan man mötte
    hela tiden konkurrens.

  80. Tallinn här var
    en viktig konkurrent till Stockholm.

  81. Bönderna i södra Finland seglade dit.

  82. Folk flyttade dit
    för att söka arbete.

  83. Om vi sen tänker på Lübeck
    här i Nordtyskland-

  84. -så kan vi säga att hela Östersjö-
    världen hörde till Lübecks sfär.

  85. Också Stockholm ingick i den-

  86. -och var delvis underordnat
    hanseaternas ambitioner-

  87. -åtminstone under medeltiden.

  88. Sen när Sankt Petersburg
    grundades här vid floden Neva...

  89. Det var i början av 1700-talet.

  90. Då fick Stockholm
    ännu en viktig konkurrent-

  91. -som drog till sig finsk befolkning-

  92. -från östra Karelen och Savolax.

  93. Det var en bondebefolkning
    som tyckte-

  94. -att det var nyttigt
    att söka arbete därifrån-

  95. -eller att resa till Sankt Petersburg
    och sälja sina varor där.

  96. Det fanns inga städer i Nordnorge-

  97. -men under 1700- och 1800-talet
    flyttade många finnar dit-

  98. -för att arbeta med fiske
    och i gruvorna.

  99. Det här är en orsak-

  100. -till
    den kvänska befolkningens existens-

  101. -och tillkomst i Nordnorge.

  102. Sen var det också Danzig,
    dagens Gdansk, och Hamburg-

  103. -här i södra delarna
    av Östersjövärlden-

  104. -till vilka finska bönder
    under 1800-talet seglade-

  105. -för att sälja till exempel tjära.

  106. Stockholm var ingalunda det enda
    viktiga centrumet i Östersjövärlden-

  107. -men det har trots allt varit
    ett viktigt centrum för Finland.

  108. Man kom till Stockholm från Finland
    för att arbeta och sälja sina varor.

  109. Bönder kom hit för att sälja pälsverk
    eller hantverksprodukter-

  110. -eller torkad fisk.

  111. De seglade tillbaka
    till sina hemtrakter-

  112. -när de hade köpt salt och spannmål,
    ibland också lyxföremål-

  113. -och saker som man inte
    kunde få tag på i Finland.

  114. Sen när Stockholms roll som huvudstad
    etablerade sig under 1600-talet-

  115. -så började riksdagar
    hållas här i Stockholm.

  116. Tidigare hade man hållit riksdagar
    i olika städer.

  117. Finländarna skickade hit
    sina riksdagsmän.

  118. En hel del finländare hittade arbete-

  119. -inom
    den uppväxande administrationen-

  120. -alltså inom riksförvaltningen.

  121. Stockholm har också varit
    en viktig ort-

  122. -när det gällt att fly undan fienden,
    i synnerhet under stora ofreden.

  123. Det var i början av 1700-talet.

  124. Då flyttade, eller flydde,
    tusentals finländare till Sverige.

  125. En hel del av dem
    kom hit till Stockholm.

  126. I nyare tider,
    i synnerhet under andra världskriget-

  127. -så placerades ju barn,
    alltså finska krigsbarn, här.

  128. Men en hel del finländare
    har kommit till Stockholm frivilligt-

  129. -för att bo och arbeta här.

  130. En av de tidigaste
    var Peter Ålänning-

  131. -som av namnet att tillkomma,
    som av namnet att döma-

  132. -hade kommit från Åland.
    Han var en mycket förmögen man.

  133. Han var en av Stockholms rikaste
    borgare i slutet av 1300-talet.

  134. Sen är det Lasse Suomalainen.

  135. Han bodde i staden 40 eller 50 år
    senare än Peter Ålänning.

  136. Han heter faktiskt så.

  137. Det var mycket vanligt att den finska
    befolkningen hade efternamn-

  138. -som "Finne" eller "Tavast".

  139. Några har haft
    verkliga finska efternamn.

  140. Lasse Suomalainen
    ville uppträda med det efternamnet.

  141. Han var en välbärgad borgare.
    Vi vet mycket lite om honom.

  142. Han lyckades gifta in sig i en tysk
    borgarfamilj. Det var ovanligt då.

  143. Tyskar valde sina giftermålspartners
    bland andra tyskar.

  144. Sen pigan från Pemar, alltså Paimio,
    i Åboland.

  145. De vet inte vad hon hette,
    men hon hittades livlös på gatan.

  146. Hon hade dött. Det var en mycket
    sorglig inflyttarhistoria.

  147. Hon representerar
    en av de otaliga finnar-

  148. -som hittade arbete som pigor
    eller drängar här i Stockholm-

  149. -såväl under medeltiden
    som under de senare århundradena.

  150. Men det viktiga med hennes fall var
    att stadens råd, alltså domstolen-

  151. -var intresserad av hennes fall
    och hennes saga.

  152. Det här fallet
    utreddes mycket grundligt.

  153. Det var hennes egen husmor som
    hade misshandlat henne till döds.

  154. Det var visserligen oavsiktligt.
    Hon ville bara tukta henne.

  155. Ja.

  156. Ett visst rättsskydd
    hade också lågstatusinflyttarna

  157. Sen under 1500-talet-

  158. -uppstod en finsk församling
    under reformationen.

  159. Finska kyrkan, alltså den lokal
    som församlingen har i dag är...

  160. Församlingen fick den visserligen
    först 200 år senare, ungefär.

  161. Församlingen fick ha
    ett ambulerande liv-

  162. -under dessa första två århundraden.

  163. Men reformationen var mycket viktig-

  164. -med tanke på finsk kultur, för då
    börjar litteratur på finska tryckas.

  165. De allra första verken på finska
    härrör sig härifrån.

  166. De trycktes här.

  167. Stockholms boktryckeri försåg
    finska kyrkor och församlingar-

  168. -med finskspråkig litteratur.

  169. Tillkomsten av Finska församlingen i
    samband med reformationen var viktig-

  170. -också med tanke på hela Finland.

  171. Kronan, alltså centralmakten, hade
    tidigare inte talat mycket om finnar-

  172. -inte som ett eget folkslag. Finnar
    hade inkluderats bland svenskar.

  173. Officiellt var finnar svenskar. De
    kallades svenskar i lagstiftningen.

  174. Vid reformationen blev det viktigt
    att tala om den finska nationen-

  175. -och erkänna
    att det finns ett folkslag-

  176. -som talar ett annat språk
    än majoriteten.

  177. Reformationen hade alltså
    viktiga följder.

  178. På tal om finska språket,
    så kan man omnämna-

  179. -att en del av de tidiga finska
    inflyttarna verkar ha utnyttjat det-

  180. -när de uppträdde
    som helare och botare-

  181. -och häxor och trollkarlar här i
    Stockholm och andra delar av Sverige-

  182. -eftersom det finska språket
    klingade exotiskt i svenska öron.

  183. Ibland, när domstolarna
    var tvungna att hantera såna mål-

  184. -har man nedtecknat såna trollformler
    eller verser på finska.

  185. Det här fallet härrör sig från år
    1676. Det rör Elsa Tomasdotter-

  186. -som sa sig vara 99 år gammal.
    Vi vet inte om det stämmer.

  187. Hon hade i varje fall botat människor
    och läkt deras sår och värk.

  188. Hon hade till exempel använt
    den här bönen, eller dikten.

  189. Den börjar så här:

  190. Och så vidare.

  191. Sen har den här bönen, eller
    trollformeln, översatts till svenska.

  192. På svenska lyder det:
    "Kom nu, Herre Jesu Kriste"-

  193. -"som är den bäste doktor,
    den bäste läkaren och bäste helaren"-

  194. -"som läker själ och kropp."
    Och så vidare.

  195. Det är språkhistoriskt intressant
    att i samband med rättegångar-

  196. -har också finska blivit nedtecknat.

  197. Elsa Tomasdotter var inte
    den enda finska häxan, eller botaren-

  198. -hur man nu borde kalla
    dessa individer.

  199. Men de utnyttjar uppenbarligen
    sin finska bakgrund.

  200. Finskan kunde också förlöjligas.

  201. Så gjordes i det här berömda verket
    från 1670...

  202. ...från år 1647.

  203. Den heter "Alle bedlegrannes spegel,
    en ynklig och bedrövlig tragedia"-

  204. -"om en stolt och högfärdig
    jungfru som hette Margaretha"-

  205. -"den icke höll
    nån ärlig man vara sin like"-

  206. -"utan vedersakade en annan tills
    hon fick behag till en elak finne"-

  207. -"som henne ömkligen tog av daga."

  208. Här har vi hela händelseförloppet
    i ett nötskal.

  209. I det här verket har vi finska ord
    som är blandade med svenskan.

  210. I den här repliken som finnen,
    som kallas "en Vakka-finne"...

  211. Det presenteras-

  212. -som att han kom
    från området som låg norr om Åboland-

  213. -som kallas för Vakka-Finland,
    Vakka-Suomi.

  214. Hon tillverkade träföremål-

  215. -och var en av de bönder
    som sålde varor i Stockholm.

  216. Här står det:

  217. Förstår ni? Ja, just det.

  218. Han begår alltså alla uttalsfel
    som finnar kan begå.

  219. Jag vill framhäva att det här verket
    är mer kvinnofientligt än rasistiskt.

  220. Meningen är att kritisera kvinnors
    alltför självständiga agerande-

  221. -när det gällde
    att välja äktenskapspartner.

  222. Men det är intressant att en finne
    skildras som det sämsta alternativet.

  223. Men trots såna föreställningar-

  224. -inlånades i svenskan,
    åtminstone i Stockholmssvenskan-

  225. -och i viss mån också i rikssvenskan,
    ord från finskan.

  226. Det skedde på 1600-talet
    i stormaktstidens Stockholm.

  227. Vi möter former
    som "poika" och "poike"-

  228. -i rådstuguprotokoll från 1600-talet.

  229. "Paita", som alltså betyder skjorta.
    "Kengät" inlånades i form av kängor.

  230. "Rapakalja" betyder
    ursprungligen dålig svagdricka-

  231. -men kan nu betyda "tala strunt"
    eller nånting i den stilen.

  232. Det finns andra ord och uttryck-

  233. -som har inlånats, eller det har
    diskuterats om det är finska ord.

  234. De är naturligtvis ganska fåtaliga-

  235. -jämfört med det stora antal ord
    som sen inlånades till finskan.

  236. Men det finns några finska ord
    i dagens svenska.

  237. Under 1800-talet, då Stockholm inte
    längre var Finlands huvudstad-

  238. -fortsatte arbetsinvandringen hit.
    Folk bosatte sig här.

  239. Men i Finland började det ges ut tid-
    ningar både på finska och på svenska.

  240. Då och då möter man intressanta
    Stockholmsskildringar i dem.

  241. Det betyder att Stockholm fortfarande
    var viktigt för finländarna.

  242. I tidningen Oululainen, som utkom
    i Uleåborg konstateras det att...

  243. Det är en presentation om Stockholm-

  244. -vad man kan se i Stockholm och vad
    som finns där. Det konstateras:

  245. Alltså: Det finns nästan lika nära
    och dyrbara minnen för finländare-

  246. -som för svenskar, här i Stockholm.

  247. Det berättar att det fortfarande
    fanns ett ganska nära förhållande-

  248. -mellan Finland och Stockholm.

  249. Den här trenden
    har fortsatt också i dag.

  250. Också i dag är det ganska vanligt-

  251. -att veckotidningar och tidskrifter-

  252. -regelbundet har nyheter, reportage
    och notiser-

  253. -som ger tips
    om Stockholms bästa kaféer-

  254. -eller shoppingplatser och så vidare.

  255. En hel del finländare besöker
    Stockholm dagligen som turister.

  256. De ser visserligen bara en glimt.

  257. Samtidigt finns det
    en permanent finsk...

  258. Den är
    både finskspråkig och Finlandsfödd.

  259. I varje fall är det
    en tämligen fastboende befolkning-

  260. -som har sina rötter i Finland-

  261. -och som alltså fortsätter
    de traditioner-

  262. -som kom till
    redan flera sekler tillbaka.

  263. Det här var allt jag tänkte förmedla.
    Tack för detta och för tålamodet.

  264. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Stockholms finska kontakter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Krigsbarn, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss