Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Migration från Finland till SverigeDela
  1. De erfarenheter
    som krigsbarn delar med varandra...

  2. ...är ju nånting...

  3. ...man nästan själv
    måste ha upplevt för att förstå.

  4. Det var i juni 1990
    som jag och min kompis Jukka-

  5. -tog, som vi säger,
    Sverigebåten från Åbo till Stockholm.

  6. Sen tog vi tunnelbanan och tåget
    och försökte söka oss fram.

  7. Vi hade fått sommarjobb
    på nåt sjukhus-

  8. -och vi visste inte riktigt
    vad det var.

  9. Det var en lång resa, för vi var
    trötta och hade inte sovit så bra.

  10. När vi började fråga folk
    hur vi kommer dit...

  11. ...var de lite konstiga.

  12. Men efter ett tag
    hittade vi Beckomberga sjukhus.

  13. Jag och min kompis Jukka...

  14. ...lärde oss en hel massa om
    mentalvården i dåtida Sverige.

  15. Det var en spännande sommar.
    Sommaren innan jobbade jag på Åland-

  16. -och nu var det
    ännu längre borta hemifrån.

  17. Det är en historia
    som många finnar delar.

  18. De har sommarjobbat
    i Sverige eller studerat.

  19. Det är en långvarig historia-

  20. -vilket redan har nämnts
    i de tidigare presentationerna.

  21. Det var bara
    min personliga upplevelse av det.

  22. Det är väl klart att det
    alltid har funnits kontakter-

  23. -mellan det som kallas
    Finland och Sverige i dag.

  24. Som vi hörde blev Stockholm då ett
    centralt ställe för kontakterna-

  25. -men redan tidigt-

  26. -började finsktalande eller
    andra från det finska området-

  27. -söka sig till andra ställen
    runtom i Sverige.

  28. Och vi får inte glömma
    den norra delen av Sverige-

  29. -som ju blev försvenskad
    endast så småningom.

  30. Jag tar upp några aspekter av
    historien som inte nämnts tidigare.

  31. Det som blivit lite mer populärt
    under den sista tiden-

  32. -är diskussionen om skogsfinnar.

  33. Omkring 10 000-12 000 flyttade
    från Savolaksområdet i Finland-

  34. -till olika regioner i Sverige -
    Värmland var en av de största.

  35. Varför flyttade
    de här människorna då till Sverige?

  36. De kunde en viss typ av svedjebruk-

  37. -slash-and-burn på engelska
    och kasketa på finska-

  38. -som inte var vanlig bland svenskar-

  39. -och de bosatte sig i såna områden
    som var rätt tomma på den tiden.

  40. Det var skogsområden
    mellan olika älvar.

  41. Det är därför de här områdena i dag
    kallas för finnskog.

  42. I Delaware ville Sverige
    ha en koloni, Nya Sverige.

  43. Den var inte långvarig, men det sägs
    - och ämnet diskuteras en del-

  44. -att bland de som reste dit
    var en stor del skogsfinnar-

  45. -just från Värmlandsområdet.

  46. Nyligen har det diskuterats
    fenomenet "findianer" i USA-

  47. -alltså människor av finsk bakgrund-

  48. -som närmade sig
    indianbefolkningen där de bodde-

  49. -och skapade familjer med dem,
    och då blev de findianer.

  50. Men det hör till ett seminarium
    om Finlands och USA:s relationer.

  51. En sak som ännu inte nämnts,
    är att bortom de här...

  52. ...mera vanliga
    handels- eller arbetskontakterna...

  53. ...var Sverige under den
    ryska perioden för finländare...

  54. ...ett ställe dit man kunde fly.

  55. Där fanns
    politiska flyktingar av olika slag-

  56. -bland annat
    en del av den tidigare eliten-

  57. -och såna som kom
    på grund av olika politiska problem.

  58. Men nu ska vi gå till det område
    som jag också själv känner bäst-

  59. -nämligen
    efterkrigsmigrationen till Sverige-

  60. -den har ju inte
    diskuterats i dag, så mycket-

  61. -och ta upp
    de krigstida erfarenheterna.

  62. Vid Migrationsinstitutet i Åbo
    har vi en docka.

  63. En stor docka
    som är klädd som ett krigsbarn-

  64. -med lappen som man hade runt halsen.

  65. En del av barnen var ju väldigt unga
    när de tog sig över till Sverige.

  66. Så det var kring 70 000 krigsbarn
    samt en del andra-

  67. -som tog sig över från Finland.

  68. Krigsinvalider
    och tuberkulossjuka bland dem-

  69. -samt den stora evakueringen
    i norra Finland-

  70. -av över 50 000 människor.

  71. Hos oss i Åbo-

  72. -träffas krigsbarnsföreningen
    en gång i månaden.

  73. De är ganska...gamla människor nu...

  74. ...och har svårt
    att komma uppför trapporna.

  75. Men de erfarenheter
    som krigsbarn delar med varandra...

  76. ...är ju nånting...

  77. ...man nästan själv
    måste ha upplevt för att förstå.

  78. Som väldigt litet barn måste man
    lämna familjen i flera år.

  79. Men det är en viktig del,
    och som vi vet...

  80. ...var det
    en stor del som stannade i Sverige...

  81. ...eller som efter en tid
    flyttade tillbaka.

  82. Den stora vågen. Kring 1970...

  83. ...var den tid
    då Finlands befolkning...

  84. ...minskade för första gången...

  85. ...sen svälten på 1860-talet...

  86. ...och det var på grund av
    den stora utvandringen till Sverige.

  87. Det beror på hur man räknar,
    för statistiken når inte alla.

  88. Men åtminstone
    en halv miljon människor-

  89. -och sen har ju antalet vuxit
    årtiondena därefter.

  90. Vad låg då bakom det?
    Först är det bra att komma ihåg-

  91. -att fenomenet inte endast
    berörde Finland och Sverige.

  92. Det var ett europeiskt fenomen
    till stor del.

  93. Industrialiseringen
    efter andra världskriget-

  94. -där de länder
    som mådde ekonomiskt väl-

  95. -importerade arbetskraft
    från olika länder.

  96. Om vi tar ett europeiskt perspektiv
    kom folk via tre olika rutter.

  97. För det första, och det här gäller
    bland annat Finland och Sverige-

  98. -var det närliggande länder
    med en ekonomisk klyfta.

  99. Andra exempel är Irland till England-

  100. -från Spanien till Frankrike,
    Italien och Grekland till Tyskland-

  101. -och från Polen till Tyskland.
    Nej, det hände inte.

  102. Varför hände inte det?
    Det var på grund av kalla kriget.

  103. Befolkningsrörelser
    från östra Europa-

  104. -till västliga Europa
    var väldigt begränsade.

  105. Det var därför
    många europeiska länder-

  106. -började använda en annan rutt,
    inte från närliggande länder.

  107. I Tysklands fall hade Polen
    historiskt varit en arbetsreserv.

  108. De började använda
    koloniala relationer.

  109. Folk från
    före detta kolonier flyttade...

  110. ...till Nederländerna, England
    och Frankrike, och så vidare.

  111. Och Turkiet var ju en tysk koloni...
    Nej, så var det inte.

  112. Turkiet var inte koloniserat.

  113. Så när man inte hade möjlighet-

  114. -att ta arbetskraft
    från före detta kolonier-

  115. -skapade man bilaterala kontrakt-

  116. -och därför kom Turkiet i spelet
    i Tysklands fall.

  117. Den finska närvaron
    i Efterkrigssverige-

  118. -är också relaterad till en
    annan invandring som har kommit-

  119. -och det är ju
    den här senare invandringen.

  120. Den samtida invandringen
    har ju förändrat...

  121. ...finländarnas position i landet.

  122. Tyvärr är det så att
    om man har låg social status...

  123. ...som många av de här
    finländarna hade...

  124. ...när de jobbade
    inom grundläggande positioner...

  125. När man befinner sig
    i en sån position-

  126. -blir man glad när det kommer nån
    som har en ännu lägre position.

  127. Det är ju ett ämne
    som har debatterats i Sverige-

  128. -de sista åren.

  129. Människor har en väldigt bra förmåga-

  130. -att glömma bort otrevliga saker.

  131. Det är ganska centralt
    för vårt eget välmående.

  132. Vi glömmer bort det negativa-

  133. -och skapar en story av
    vad vi tycker ska ha hänt.

  134. Och det är ju
    Sverigefinnarnas historia-

  135. -som har blivit lite rosig med åren.

  136. Och det är ju inte något fel med det,
    i och för sig-

  137. -men om vi vill lära av
    tidigare migranters erfarenheter-

  138. -måste vi komma ihåg dem
    så som de var.

  139. För det är de erfarenheter
    som vi kan reflektera bättre över.

  140. Finland var fattigare
    än Sverige på 50-talet-

  141. -och hade genomlevt
    en stor intern befolkningsvandring-

  142. -efter att Karelen
    blev förlorat till Sovjet.

  143. Över 400 000 finländare flyttades
    till andra orter i Finland-

  144. -och ofta fick de inte
    den bästa marken.

  145. De fick hålla på med lantbruk
    på ställen som inte var de bästa.

  146. Och de var ofta
    de första som började flytta ut-

  147. -när urbaniseringen
    började på allvar på 1960-talet.

  148. Det är ju därför den ortodoxa kyrkan
    finns här i Sverige.

  149. Bland de här karelerna...

  150. ...fanns en minoritet
    som hörde till den rysk-ortodoxa...

  151. ...eller snarare den
    finsk-ortodoxa kyrkan på 1940-talet.

  152. Det var ju de
    som bosatte sig runtom i landet.

  153. Det var en väldig transformation
    för den finsk-ortodoxa kyrkan-

  154. -eftersom 90 procent av deras
    medlemmar var tvungna att flytta.

  155. Eftersom de var
    bland de första som började flytta...

  156. Bland människorna som flyttade
    från Finland på 50-talet...

  157. ...var många ortodoxa.

  158. Lite tidigare
    var det finnarna som grundade-

  159. -det första islamiska samfundet
    i Stockholm. Visste ni det?

  160. Det var tatarmuslimer
    som hade flyttat till Finland-

  161. -från 1870-talet och framåt-

  162. -till Helsingfors
    och några andra orter i Finland.

  163. De var lite tveksamma
    efter andra världskriget.

  164. Vad kommer att hända i Finland?

  165. Blir det
    en revolution av sovjetisk typ-

  166. -tar Sovjet över,
    och några andra saker.

  167. Så det var en del
    så kallade tatarer...

  168. ...muslimer från områden...

  169. ...ungefär tusen kilometer
    sydost om Moskva...

  170. ...som var bosatta i Finland,
    Estland och vissa andra ställen.

  171. Så en del av de finska och estniska
    tatarerna ville flytta vidare.

  172. Det var ju många från Estland
    som flydde till Sverige-

  173. -efter den tiden.

  174. Det grundades här en turkisk-islamisk
    förening i Stockholm.

  175. Jag kommer inte ihåg året.
    1956 kan vara lika rätt som fel.

  176. Det är en bit av historien
    som vi ofta inte kommer ihåg.

  177. Minoriteternas historia
    i det stora sammanhanget.

  178. Finska romer, som ett exempel.

  179. Ortodoxa och katoliker.

  180. För en del minoriteter,
    till exempel sexuella minoriteter...

  181. ...var den mer liberala hållningen i
    Sverige en räddningsplanka...

  182. ...och så vidare.

  183. Det är goda saker
    som Stockholm har gett Finland.

  184. För ett av de största
    finska rockbanden, Hanoi Rocks-

  185. -har ju Stockholm spelat
    en viktig del i deras historia.

  186. Det var unga män
    som försökte komma ut i världen.

  187. Om vi går tillbaka
    till efterkrigshistorien.

  188. Folk flyttade närmast till...

  189. ...industriella orter,
    Göteborgsregionen...

  190. ...här, mellersta Sverige,
    och hittade sin plats.

  191. Det sägs att ungefär hälften
    stannade och hälften for tillbaka.

  192. Och svenskspråkiga finnar,
    Finlandssvenskar, som vi säger-

  193. -var ju överrepresenterade
    bland de här.

  194. Om vi tittar på
    Finlands befolkningsutveckling-

  195. -är en
    av de mest markanta aspekterna-

  196. -att antalet Finlandssvenskar ungefär
    detsamma som för hundra år sen.

  197. Och det beror till stor del
    på utvandringen till Sverige-

  198. -och språklig assimilering till de
    finskspråkiga är en annan orsak.

  199. Man har skrivit mycket om den
    första generationens erfarenheter.

  200. Men vi befinner oss nu
    i en ganska annorlunda situation.

  201. Många av den första generationen
    är redan borta.

  202. Många...

  203. Mångas barn är redan vuxna,
    och de har också barnbarn.

  204. Så det är andra och tredje
    generationens historia-

  205. -som det är frågan om bland
    Sverigefinländarna i dag.

  206. Och vad ser vi där?
    Det vet många av er bättre-

  207. -men från min synvinkel-

  208. -har vi sett en kontinuerlig,
    generationsbunden-

  209. -institutionalisering av finskhet,
    en institutionaliserad finskhet-

  210. -i Finland, och dess innehåll-

  211. -skrivs och berättas på nytt
    i varje generation.

  212. Det är intressant, och vi ser från
    Migrationsinstitutets synvinkel-

  213. -att om vi tittar på
    vad finskhet, "finländarskap"-

  214. -betyder i olika delar av världen-

  215. -så är det lite annorlunda.
    Det finns den gemensamma historien.

  216. Till exempel i USA,
    dit den stora mängden flyttade-

  217. -för hundra-plus år sedan.

  218. De spelar inte boboll, för det
    fanns ingen boboll på den tiden.

  219. För dem är finskhet
    "sauna, sisu ja Sibelius".

  220. Ursäkta mig,
    "sauna, sisu and Sibelius".

  221. Språkligt blir de ju assimilerade
    redan i andra generationen.

  222. Och när det kommer nykomlingar-

  223. -oavsett
    om det är till Sverige eller Finland-

  224. -så är det ofta svårt
    att förstå för nykomlingarna-

  225. -vad det är för finländskhet
    som människorna där håller på med.

  226. Men så är det, och det är nånting
    man ska vara stolt över-

  227. -att det inte finns nån rätt
    definition av att vara finländare-

  228. -utan det är
    att hedra sina egna förfäder-

  229. -vad de nu heter i olika familjer.

  230. Och det har de gett vidare
    till sina barn, och så vidare.

  231. Så är det, och det är inget med det.

  232. I Finland
    har man diskuterat de sista...

  233. ...ett, ett och halvt åren tycker jag
    diskussionen har varit närvarande...

  234. ...att det finns
    en hjärnflykt i Finland.

  235. Och Sverige nämns ofta som
    ett ställe som de unga och fiffiga...

  236. ...människorna tar sig till.

  237. Jag har inte flyttat till Sverige,
    så jag kanske inte räknas till dem...

  238. Men här ser vi
    de här siffrorna av andelen av...

  239. ...eller Sveriges roll i finsk
    emigration och immigration.

  240. Som vi ser där...

  241. Andelen av...riktning Sverige-

  242. -från Finland har minskat avsevärt-

  243. -från början av 1990-talet till 2015.

  244. Så 1990,
    av alla utvandrare från Finland-

  245. -var det två tredjedelar
    som flyttade till Sverige.

  246. Och det var bara
    en femtedel de sista åren.

  247. Av de som har flyttat till Finland-

  248. -så kom nästan hälften
    från Sverige 1990.

  249. 2015 var det nästan 10 procent.

  250. Samtidigt har invandringen
    till Finland vuxit ganska markant-

  251. -så antalet
    är mer eller mindre detsamma.

  252. Men jag ska avsluta med en diskussion
    som genomförts de sista månaderna-

  253. -de sista sex månaderna-

  254. -som har att göra med de stora
    förändringarna i högskolevärlden-

  255. -med nedskärningar
    och omorganisering-

  256. -och svårigheter
    för postdocs att hitta sitt ställe.

  257. Så det har nog skett en ökning,
    hittills relativt liten, bland...

  258. ...vad ska jag säga...

  259. Bland de som har fått
    doktorsexamen i Finland och Sverige-

  260. -var det det största eller näst
    största målet för många finländare.

  261. Det är nånting
    som en del tycker är oroväckande.

  262. Men jag tycker att så länge
    det är till Sverige går det bra.

  263. Tack ska ni ha.

  264. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Migration från Finland till Sverige

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Krigsbarn, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Inledning

Annika Öster, generaldirektör för Brottsoffermyndigheten, inledningstalar. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Tema: Barn som brottsoffer. Inspelat den 21 februari på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 2

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s möte med politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss