Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Finskan under ett halvsekelDela
  1. När man tänker på
    efterkrigstiden i Finland-

  2. -och annanstans också,
    men särskilt i Finland-

  3. -har samhällets förändring
    varit ganska snabb-

  4. -och det är många faktorer som har
    påverkat hur man talar och beter sig.

  5. Min rubrik i dag
    är "Finskan under ett halvsekel".

  6. Om man har en sån rubrik skulle man
    kunna tala hur mycket som helst-

  7. -och ha ett seminarium i två dagar,
    eller nånting sånt.

  8. Men jag har valt ganska enkla saker
    för att konkretisera-

  9. -de omständigheter
    finskan har levt under-

  10. -och jag har enkla
    fonologiska och morfologiska exempel.

  11. Mitt syfte i dag är egentligen-

  12. -hur folkökningen eller -minskningen
    i olika områden i Finland-

  13. -har påverkat
    den talade finskans helhetsbild.

  14. Det finns
    många frågor man kan ställa-

  15. -och som sociolingvist
    ställer jag ofta såna frågor som:

  16. Vilka är de varianter
    som människor använder mycket-

  17. -och vilken roll spelar
    de stora städerna i denna utveckling?

  18. Vilka är de typer av fonologiska
    och morfologiska varianter-

  19. -som inte används
    så mycket som tidigare?

  20. Kan man konstatera att det finska
    talspråket blir allt mer enhetligt?

  21. Om man tittar på
    befolkningsutvecklingen-

  22. -också från äldre tider
    kan man se en sån kurva.

  23. Ni ser att det finns
    små kurvor neråt på vissa ställen-

  24. -och det är krigstider
    och andra tider man har haft svårt-

  25. -och folkmängden har minskat
    under dessa tider, det är självklart.

  26. Men i varje fall har riktningen
    hela tiden varit uppåt-

  27. -och det är också en prognos
    där i slutet.

  28. Det kan hända att det stämmer
    eller inte, men i varje fall-

  29. -kan man tänka sig
    att det är just så.

  30. Nu är det 2017-

  31. -och därför kan man tänka sig
    att det är ganska bra just nu-

  32. -men man får se hur mycket man kan se
    förändringar i framtiden.

  33. Det är alltid svårt
    att säga nånting om framtiden-

  34. -även om man är framtidsforskare,
    vilket jag inte är.

  35. Om man tittar på befolkningens
    storlek efter kriget...

  36. Det var lite över
    fyra miljoner i hela Finland.

  37. Alla språkliga var där, och sen...

  38. År 2000 var det
    lite över fem miljoner-

  39. -och sen, nu, är det 5,5 miljoner.

  40. Finskspråkigas del, de som har
    registrerat sig som finskspråkiga-

  41. -det innebär att finskan
    är förstaspråket i så fall-

  42. -deras andel är nu 88 procent.

  43. Andra språk: svenska, samiska,
    tatariska, romska, karelska...

  44. ...och många nya språk,
    estniska, ryska...

  45. Ryskan är inte ett nytt språk
    och inte heller estniskan-

  46. -men mängden är ganska stor i Finland
    och sen arabiska, somali, engelska-

  47. -och så vidare. Det är elva procent
    av befolkningen just nu.

  48. De människorna
    talar finska som andraspråk.

  49. Naturligtvis är det
    Sverigefinnar som talar finska-

  50. -och alla möjliga grupper
    överallt i världen-

  51. -som har finska som andraspråk,
    som använder finska mer eller mindre-

  52. -i sitt vardagsliv.

  53. När man tänker på
    efterkrigstiden i Finland-

  54. -och annanstans också,
    men särskilt i Finland-

  55. -har samhällets förändring
    varit ganska snabb-

  56. -och det är många faktorer som har
    påverkat hur man talar och beter sig.

  57. Det är urbaniseringen, som har nämnts
    i dag, emigration och immigration-

  58. -och näringsstrukturens
    kontinuerliga förändring.

  59. Det var förändringar genast
    på 50-talet, 60-talet och 70-talet...

  60. ...när man har talat...

  61. ...och redan i dag.

  62. Utbildningens starka roll
    har varit viktig.

  63. Till exempel min generation,
    jag hör till de stora årsklasserna-

  64. -så vi hade en helt annan utbildning
    än våra föräldrar hade.

  65. Allt detta betyder att livsstils-
    mönstret förändras ganska mycket.

  66. Man talar nu för tiden
    om ganska många livsstilar-

  67. -och det kan vara små grupper
    som man identifierar sig med-

  68. -men i varje fall
    är det ganska viktiga saker-

  69. -som påverkar vilket språk
    du använder, vilka ord du använder-

  70. -vilket professionellt språk
    du har och så vidare.

  71. Sen den här globaliseringen som
    innebär att man använder många språk.

  72. Här finns ingenting om medier,
    som har påverkat mycket-

  73. -men jag tror att sociolingvister
    är ganska försiktiga-

  74. -när man tänker på hur mycket
    medierna har påverkat språket.

  75. Det är självklart
    att det finns nån påverkan-

  76. -men hur och var och för
    vilka ändamål, det varierar mycket.

  77. Men det är självklart att man hör
    mycket finska nu för tiden-

  78. -på nätet och annars-

  79. -och man kan använda talspråkliga
    former där när man skriver.

  80. Det gäller självklart i alla områden.

  81. Gränsen mellan skrift och tal
    är ganska glidande nu för tiden.

  82. Om man tittar på
    den regionala fördelningen-

  83. -och min synvinkel
    är mycket regional i dag-

  84. -så kan man se att de finländska
    landskapen är ganska olika.

  85. Det är plus här på några ställen
    och minus på några ställen.

  86. De här gröna, Nyland...

  87. Inte gröna, utan röda:

  88. Nyland, Egentliga Finland, Birkaland,
    Mellersta Finland och Åland-

  89. -har fått mer folk än de andra.

  90. De andra landskapen har skickat
    sitt folk till södra kusten-

  91. -och till stora städer.

  92. Vad gäller Uleåborg där uppe
    är det inte hela landskapet-

  93. -som är tätbebyggt-

  94. -utan det är just Uleåborg
    och andra städer som påverkar.

  95. Helsingfors, Åbo, Tammerfors
    och Jyväskylä är universitetsstäder-

  96. -vilket innebär att det finns
    arbetsplatser där och så vidare.

  97. Man kan mycket tydligt se-

  98. -den här urbaniseringsprocessen
    som pågår.

  99. Nån sa i dag
    att finnar vill västerut-

  100. -och det gäller också
    flyttningar inom Finland.

  101. Jag har en anekdot.

  102. När vi tittade på kartan
    med min lilla son för många år sen-

  103. -och jag berättade att många
    har flyttat från öster till väster-

  104. -så sa han:
    "Ja, de flyttar därför att"-

  105. -"det är bättre
    att se solens nedgång i väster."

  106. Det är en förklaring.

  107. Men vi får se hur det går.

  108. Det är självklart
    att man har fler arbetsplatser-

  109. -och man har möjligheter att studera
    i städer och så vidare.

  110. Så det förändrar mycket.
    Det betyder naturligtvis inte-

  111. -att man inte har dialekter
    och språkformer i östra Finland.

  112. De är också starka, men det är
    färre människor som talar dem.

  113. Här kan man se
    hur den här utvecklingen ser ut-

  114. -om man tittar på olika landskap.
    De gröna delarna är tätbebyggda.

  115. Det är mycket folk där-

  116. -och nästan tre miljoner människor
    bor i de gröna delarna av Finland nu.

  117. Så det är ganska stor skillnad
    på färger här-

  118. -när man tittar på såna här
    röda och bruna delar av världen.

  119. Jag tar några exempel
    vad gäller själva språket-

  120. -och som jag sa är det bara en del-

  121. -de fonologiska
    och morfologiska varianter-

  122. -som man använder i hela Finland-

  123. -oberoende av den regionala
    bakgrunden, oberoende av dialekten.

  124. Naturligtvis varierar det
    om man tänker på individer-

  125. -men i varje fall några exempel:

  126. I standardspråket säger vi "punainen"
    och sen "punanen".

  127. Man märker inte om nån på tv säger
    "punanen" och "sellanen", "sådan."

  128. Det är så små saker-

  129. -men det är också såna
    som har varit mycket, mycket använda-

  130. -redan i gamla dialekter
    för många, många år sen.

  131. Så att alla...

  132. Alla varianter som man använder
    mycket har sin förklaring-

  133. -i ett tidigare skede.

  134. De varianterna kan vara
    östliga eller västliga-

  135. -eller just det
    att de har varit både och.

  136. Men sen finns såna östliga varianter
    som är på tillbakagång just nu.

  137. Om man tittar på
    såna röda varianter som är östliga-

  138. -och sen standardspråkliga varianter-

  139. -så ser man att det är ganska små,
    men ganska tydliga skillnader-

  140. -om nån säger "männä" eller "mennä"-

  141. -eller "mua" eller "maa"
    och så vidare.

  142. Det är förstås självklart
    att det finns individer som använder-

  143. -dessa varianter i östra Finland-

  144. -men deras andel
    också där har minskat.

  145. Sen kan man ställa frågan: blir den
    finska språkgemenskapen enhetlig?

  146. Om man tittar på kartan här,
    så kan man säga att här...

  147. De här områdena som är mycket
    folkrika, de gröna eller mörkgröna-

  148. -de har ganska olika
    regionala dialekter bakom.

  149. Birkaland,
    där Tammerfors ligger, här...

  150. Här finns en dialekt som man kallar
    den urtavastländska dialekten.

  151. Det är tavastländsk dialekt,
    det kan man höra.

  152. Även om man har
    ganska få dialektala varianter-

  153. -så kan man höra det klart.

  154. Sen Egentliga Finland,
    här, där Åbo ligger.

  155. Där är en helt annan dialekt,
    det är sydvästfinska dialekter.

  156. Det är många som vet att
    sydvästfinska dialekter och estniska-

  157. -har mycket att göra med varandra.

  158. Det är typiskt här,
    att man lämnar bort vissa vokaler-

  159. -i slutet av ordet
    eller i mitten av ordet.

  160. Sen Norra Österbotten,
    där Uleåborg ligger, här uppe.

  161. Det är igen en helt annan dialekt,
    nordösterbottnisk dialekt-

  162. -och där kan man också se
    en egen utveckling-

  163. -hur man kan utveckla
    olika nya former.

  164. Sen Nyland,
    som är ett särskilt område-

  165. -därför att huvudstadstrakten är där:
    Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla-

  166. -och också andra mindre städer där.

  167. Det är nu sydtavastländska dialekter-

  168. -som kommer härifrån och också
    från Tavastland till Helsingfors-

  169. -och naturligtvis Helsingforsslang.

  170. Det är en del av det här med många
    rötter från svenska och finska-

  171. -och nu för tiden engelska. Sen är
    det flera språk som används här-

  172. -och språkgränsen är också här,
    mellan finska och svenska trakter-

  173. -men också mycket påverkan
    från svenska till finska.

  174. Detsamma gäller naturligtvis
    de här västra delarna-

  175. -Österbotten och Södra Österbotten,
    Österbotten som är-

  176. -nästan helt svenskspråkigt.

  177. Så att... Man kan säga att det
    inte är så enhetligt som man tror-

  178. -när man tänker på den här allmänna-

  179. -förändringen
    och utvecklingen av språket.

  180. Sen kan man också fråga-

  181. -om det blir tavastländskt-

  182. -därför att det är så många
    gröna delar här i Tavastland.

  183. De här tv-orterna,
    Helsingfors med tavastländska rötter-

  184. -men många andra rötter också,
    och sen Tammerfors.

  185. Det kan man också säga att Nyland,
    Birkaland, Egentliga Tavastland-

  186. -och Päijänne-Tavastland, med Lahtis,
    där gäller tavastländska dialekter.

  187. De är sinsemellan ganska olika,
    så man kan inte säga-

  188. -att en tavastlänning
    alltid talar på samma sätt-

  189. -utan det finns stora skillnader,
    och man kan höra av små varianter-

  190. -varifrån nån kommer,
    om han eller hon eller hen-

  191. -kommer från Tammerfors
    eller Lahtis eller Helsingfors.

  192. Också här kan man säga
    att det inte är självklart-

  193. -att det är
    en stark tavastländsk röst här-

  194. -i den språkform man kallar nufinska.

  195. Sen kan man också säga
    att även om, och kanske därför att...

  196. ...många har flyttat
    från östra delar till västra delar...

  197. ...så har man märkt att det finns
    många populära östliga varianter...

  198. ...som finns
    i allas språk i många städer.

  199. Här...

  200. Östliga dialekter är gröna ord här.

  201. De är såna som används mycket
    i nufinskan på alla håll.

  202. "Metsä", "kato", "meijän", "tehä".
    "Mä" har använts också annanstans-

  203. -men i varje fall är de här
    varianterna ganska vanliga.

  204. Det kan vara
    att nån som talar nufinska-

  205. -varierar mellan de här varianterna
    och standarspråkliga varianter-

  206. -som "meidän"
    eller "tehdä" och så vidare.

  207. Men sen, när vi tittar på
    tavastländska varianter här på dian-

  208. -så är det ganska få
    som man använder nu.

  209. Om nån säger "meirän"
    låter det ganska gammalmodigt.

  210. Det är inte vanligt
    att man gör det i städer.

  211. Detsamma gäller "meitin" och "tehrä".

  212. Det här mycket starka "r"
    som finns i tavastländska dialekter-

  213. -var tidigare ännu starkare.

  214. Om man tittar på samhället
    och varieteter-

  215. -så ser man att när samhället har
    förändrats används olika varieteter-

  216. -och en individ hör till
    många grupper, har många identiteter-

  217. -och har många mentala och spatiala
    verkligheter på samma gång.

  218. När jag står här representerar jag
    en finländsk kvinna-

  219. -men jag är på samma gång
    mycket annat, hoppas jag-

  220. -och alla ni
    har många identiteter på samma gång.

  221. Man har olika grupper
    som man har anknytning till-

  222. -och sen kan man också
    använda olika varieteter-

  223. -olika ordföljd och så vidare.

  224. Man har olika professioner
    och så vidare.

  225. När utbildning har blivit vanligare
    har man mer att göra med skriftspråk.

  226. Det har man märkt i Finland, för när
    det var folkskola och också senare-

  227. -sa många lärare att det inte var bra
    att använda dialekt-

  228. -under lektionerna.
    Det gör man inte i dag.

  229. Det är många i min ålder
    som har den här erfarenheten.

  230. Det innebär att skriftspråket,
    standardspråket, det var skolspråket-

  231. -och det är naturligt att det så
    småningom också påverkar talspråket-

  232. -som en individ använder.

  233. En sak som är mycket viktig är det-

  234. -att när världen har blivit mindre
    så använder vi många språk-

  235. -flera språk
    och flera varieteter också-

  236. -men det påverkar den här volymen
    som till exempel finskan har-

  237. -och som i Sverige talar man
    i Finland mycket om det här-

  238. -om man kan tala sitt eget språk
    på universitetssidan-

  239. -när man har
    vetenskapliga sammanhang.

  240. Det är självklart att man talar andra
    språk med internationella kollegor-

  241. -som kommer från andra länder,
    men att man gör det-

  242. -på sitt eget universitet där man
    bara har finskspråkiga studenter-

  243. -det låter lite konstigt, och man
    har talat mycket om det i Finland-

  244. -hur dumt det kan vara, men ni
    känner väl till det där fenomenet.

  245. Det innebär inte att man är mot något
    annat språk, naturligtvis inte-

  246. -utan att man måste analysera när
    och var vi använder vårt eget språk-

  247. -och när och var alla andra.

  248. Som slutsats vill jag säga
    att det inte finns några enkla svar-

  249. -men det kan jag säga att nufinskan,
    den talade finskan, inte är enhetlig.

  250. Det är självklart.
    Naturligtvis kan man också säga-

  251. -att de barn som nu är födda-

  252. -i de här folkrika områdena-

  253. -de talar tavastländsk dialekt-

  254. -eller nån varietet
    av de tavastländska dialekterna.

  255. Generellt är de mest använda
    varianterna i de största städerna-

  256. -standardspråkliga eller västliga-

  257. -och östliga varianter,
    som jag sa, har också en stark roll.

  258. Jag rör mig hela tiden på den
    fonologiska och morfologiska nivån-

  259. -när jag talar om språk.

  260. När man talar om andra sociala
    variabler och faktorer som påverkar-

  261. -så måste man naturligtvis göra
    mycket mer detaljerade analyser-

  262. -av utbildning, yrkesfördelning,
    ålder och så vidare.

  263. Då blir bilden
    mycket varierande inom alla områden.

  264. Till sist vill jag säga att jag som
    älskar finländska ishockeyspelare...

  265. Om de är dåliga eller bra,
    så tycker jag om deras språk-

  266. -deras sätt att tala
    sin egen språkform.

  267. Man kan genast höra om nån
    kommer från Tammerfors eller Åbo-

  268. -eller Helsingforstrakten
    eller Uleåborg.

  269. En av mina favoriter är naturligtvis
    den nittonåriga Sebastian Aho-

  270. -som i en intervju sa:
    "Ne on niin hyviä pellaajia."

  271. "De är så goda spelare."
    När intervjuaren frågade honom:

  272. "Varför är du så bra?"
    så sa han: "De andra är så bra."

  273. "Då kan jag också vara bra."
    "Ne on niin hyviä pellaajia."

  274. "Pellaajia" kommer från Uleåborg.
    Det är inte "pelaaja" med ett "l".

  275. Sånt kan man höra hela tiden
    när man lyssnar på intervjuer-

  276. -med ishockeyspelare
    eller andra idrottare.

  277. Jag tycker att det hör till
    min sociolingvistiska plikt-

  278. -att jag hela tiden läser sportsidor
    och lyssnar på intervjuer.

  279. Tack så hemskt mycket.

  280. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Finskan under ett halvsekel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Loellas resa

Nioåriga Loella är inte riktigt säker på om hon kan kalla sig same. Hon bor i Västerås och har ingen annan än sin mamma att prata samiska med. Men på höstlovet ska hon åka till sin samiska släkt i Karesuando.

Fråga oss