Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Vem är finskspråkig?Dela
  1. I intervjuer visar sig
    ideologiska uppfattningar-

  2. -om bra finska, riktig finska,
    dålig finska, duktig finska.

  3. Det finns också "de som kan finska"
    och "de som inte pratar bra finska".

  4. Alltså, det här är stämplar vi hör.

  5. I dag ska jag prata om
    hur ungdomar positionerar sig-

  6. -i förhållande till egna och andras
    språk i gemenskaper där det talas-

  7. -ett tjugotal olika modersmål
    eller förstaspråk.

  8. Här är lite statistik...

  9. ...över de största grupperna
    med främmande språk som modersmål...

  10. ...för 2006 och 2016.

  11. Vi kan se
    att de största grupperna är-

  12. -ryska, estniska,
    arabiska och somaliska.

  13. Länge var somaliska tredje störst,
    men nu, med de nya asylsökandena-

  14. -så har arabiska
    tagit över och blivit större.

  15. Det här är också de språk-

  16. -som är de största i skolorna
    där jag har jobbat - efter finskan.

  17. Ryska, estniska,
    somaliska och arabiska-

  18. -och sen också kurdiska, albanska-

  19. -thai, vietnamesiska,
    kinesiska och så vidare.

  20. Antalet människor
    med nåt slags migrationsbakgrund-

  21. -har växt snabbt i Finland
    sen 1990-talet.

  22. Finland skiljer sig från Sverige-

  23. -då Finland inte tog emot
    gästarbetare på 70-talet.

  24. Finländare åkte till Sverige
    som gästarbetare.

  25. De första stora migrationsgrupperna
    kom först på 90-talet.

  26. De kom med språk och kultur
    som inte, till dess, hade varit-

  27. -så kända för finländare,
    såsom somaliska, till exempel.

  28. Så det som är speciellt
    med flerspråkigheten i Finland är-

  29. -att språk som nu lever tillsammans
    dagligen i östra Helsingfors-

  30. -bara har gjort det
    i tjugo år eller så.

  31. Vad betyder det att vara flerspråkig-

  32. -i östra Helsingfors?

  33. Det är inte bara att man talar finska
    i skolan och ett annat språk hemma.

  34. Här är ett exempel. Det är en flicka
    som är med i min doktorsavhandling.

  35. Hon är född i Irak. Hon talar
    kurdisk sorani och arabiska hemma.

  36. Det kan alltså hända
    att nån också hemma-

  37. -är tvåspråkig eller flerspråkig.

  38. Hon flyttade till Turkiet som barn
    och började skolan på turkiska.

  39. Där fanns det en familj
    som de blev vänner med.

  40. Hon lärde sig persiska så bra att hon
    kunde prata persiska med vännerna.

  41. Sen flyttade hon
    till Finland som skolelev-

  42. -och när jag pratade med henne-

  43. -så gick hon i skolan på finska
    och kunde somaliska och ryska ord.

  44. En gång hörde jag att hon reagerade-

  45. -på ett ryskspråkigt samtal.

  46. Så flerspråkighet
    hos de ungdomar jag arbetar med-

  47. -kan karakteriseras
    av transnationalitet.

  48. Somalier lever i diaspora-

  49. -och har ofta släkt i andra länder
    i Europa och på andra kontinenter-

  50. -så finska somaliska ungdomar
    kan skajpa på engelska med kusiner.

  51. Om jag har förstått det rätt-

  52. -så var det så
    att åtminstone för några år sen-

  53. -så fanns den största somaliska
    webbsajten i världen i Finland.

  54. Det här är transnationalitet.

  55. Globalisering, kulturella ström-
    ningar rör sig snabbt och globalt.

  56. Naturligtvis spelar
    den globala engelskan också en roll-

  57. -till exempel i hiphopkultur.

  58. Det är också typiskt att asylsökande
    eller flyktingar, såsom här-

  59. -kommer till Finland
    genom nåt annat land.

  60. I skolorna där jag jobbar
    finns det inte finlandssvenskar-

  61. -men det finns ungdomar
    som har lärt sig svenska-

  62. -på vägen till Finland.

  63. Ungdomar
    lär sig också språk av varandra.

  64. Det typiska för invandrarspråk,
    såsom också för finskan i Sverige-

  65. -är att vissa dialekter
    kommer i kontakt med varandra-

  66. -som i de ursprungliga språkområdena-

  67. -kanske inte
    skulle ha kommit i kontakt.

  68. Det kan hända att kurder från Irak
    och Turkiet pratar finska med varann-

  69. -för att sorani och irakisk kurdiska-

  70. -är för olika.

  71. Några elever säger
    att de inte gillar-

  72. -att gå
    på hemspråksundervisning i arabiska-

  73. -för att läraren använder
    en helt annan dialekt.

  74. Arabiska dialekter skiljer sig
    väldigt mycket från varandra.

  75. Jag har till och med hört
    att några har blivit mobbade-

  76. -för att de talar en annan dialekt
    på sitt eget språk än de flesta.

  77. Allt jag säger i dag baseras på mitt
    arbete i skolor i östra Helsingfors.

  78. I dessa skolor finns det...

  79. ...över femtio procent
    nåt slags invandrarbakgrund.

  80. Elever
    med nåt slags invandrarbakgrund.

  81. Jag har gjort
    fältarbete och intervjuer.

  82. Min doktorsavhandling handlar om hur
    språkliga drag blir sociala index-

  83. -så att de kan användas i tal
    för att skapa en kontext-

  84. -för förhållanden mellan människor.

  85. Man kan göra det i samtal
    med vissa språkliga drag-

  86. -så att man skapar en sån kontext
    att vi förstår vad vi pratar om.

  87. Jag var intresserad av
    hur ett språkligt drag blir-

  88. -ett språkligt element
    så att det funkar.

  89. Och vem tillhör språket?
    Vem positioneras som finskspråkig?

  90. Nu håller vi på med ett projekt
    finansierat av Konestiftelsen.

  91. Det är jag, Janne Saarikivi,
    Jyrki Kalliokoski och Reetta Räty-

  92. -och vi har också konstnärer med oss.

  93. Vi jobbar ihop i östra Helsingfors.

  94. Vi arrangerar konstworkshoppar
    där minoritetsspråk görs synliga.

  95. Vi vill befordra språkmedvetenhet och
    utveckla multilateral språkinlärning.

  96. Jag ska visa några bilder senare
    från vårt arbete.

  97. I min rubrik står det
    att jag ska prata om positionering.

  98. I samtal
    förhåller vi oss jämt och ständigt-

  99. -till det som pågår,
    och det kan vara explicit.

  100. Om ni säger att jag inte kan svenska,
    så är det explicit.

  101. Om nån till middagen
    stiliserar min svenska-

  102. -och alla skrattar,
    så är det implicit.

  103. Det är en kommentar av det som pågår
    språkligt eller socialt.

  104. Självpositionering är
    hur jag positionerar mig själv-

  105. -eller positionering
    av andra inte oberoende av varandra.

  106. Om ni säger att jag inte kan svenska-

  107. -så positionerar ni er som experter
    i förhållande till mig, naturligtvis.

  108. Det är sånt jag är intresserad av.

  109. Vem är finsk
    och vem kan finska i en skola-

  110. -där eleverna har
    tjugo olika förstaspråk-

  111. -och olika språkliga biografier
    och olika förhållanden till finskan?

  112. Det finns en social indelning
    i "finnar" och "utlänningar"-

  113. -men "utlänning" här
    har åtminstone två betydelser.

  114. Den som används
    i offentliga diskurser-

  115. -och den lokala betydelsen,
    som kopplas till en lokal stil.

  116. Lokalt är etnicitet kopplat till
    vad man gör, vem man hänger med-

  117. -hur man klär sig, ens musiksmak...

  118. Lokalt är man inte en utlänning bara
    för att ens föräldrar är från Kosovo-

  119. -om man inte beter sig
    som dem som blir kallade utlänningar.

  120. Det är alltså en lokal stämpel,
    en lokal stil.

  121. Bland dem som har
    nåt slags invandrarbakgrund...

  122. Det här är naturligtvis
    ett svårt koncept, men...

  123. Bland dem är självpositionering
    i förhållande till finskan växlande-

  124. -och beroende av kontext
    - vem som frågar och varför.

  125. Vi har till exempel
    somaliska ungdomar-

  126. -som har bott i Finland hela livet
    och gått i finskspråkig skola-

  127. -och ändå stöter på situationer-

  128. -där de blir kategoriserade som
    "inte finska", "inte finskspråkiga".

  129. Man pratar engelska med dem
    bara utifrån hur de ser ut.

  130. Då är det lätt att förstå att de vill
    betona att finskan är deras språk.

  131. Det skulle jag också vilja betona.

  132. Ibland är det viktigare
    att skapa solidaritet-

  133. -och samhörighet bland dem som
    har lärt sig finska som andraspråk.

  134. I intervjuer visar sig
    ideologiska uppfattningar-

  135. -om bra finska, riktig finska,
    dålig finska, duktig finska.

  136. Det finns också "de som kan finska"
    och "de som inte pratar bra finska".

  137. Alltså, det här är stämplar vi hör.

  138. Men de som inte pratar bra finska-

  139. -är alltid nån annanstans.
    De som inte kan är alltid andra.

  140. En vietnamesisk kille sa:

  141. "Förr pratade jag bra finska,
    men nu hänger jag med thailändare"-

  142. -"så nu har min finska blivit dålig."
    Så det är alltid nån annans fel.

  143. I skolan blir eleverna uppdelade i
    de som lär sig finska som modersmål-

  144. -och de
    som lär sig det som andraspråk.

  145. Det har blivit svårare att säga vems
    finska som är finska som modersmål.

  146. Är det de som är födda i Finland
    i en enspråkig finsk familj?

  147. Är det de som kom för två veckor sen?
    Sen har man även allting däremellan-

  148. -som t.ex. tvåspråkiga somalier
    som har vuxit upp i Finland.

  149. Om nån hade frågat mig-

  150. -"Vem ska ha finska som modersmål
    och vem ska ha det som andraspråk?"-

  151. -så vet jag inte. Jag vet inte
    hur den utbildningen bör se ut.

  152. Jag tror inte att nån vet,
    så det är nåt man måste tänka på-

  153. -i framtiden.

  154. Om vi sen tittar på positionering
    bland ungdomar själva, så...

  155. Först kan jag säga
    att i samtal är det inte så ofta-

  156. -som de direkt korrigerar varandra
    om nån säger nåt fel.

  157. I allmänhet är direkt korrigering
    i samtal inte så favoriserat.

  158. Men jag har tittat på en praxis som
    jag kallar stiliserad "dålig finska".

  159. "Tyylitelty 'huono suomi'."

  160. Ja, det är...

  161. Det är performanser där man
    med vissa fastslagna språkliga drag-

  162. -skapar ett intryck av språk-

  163. -som inte är fullkomligt finskt,
    som inte är nativt.

  164. Fastslagna drag
    som man använder för dessa.

  165. Ungdomar...

  166. Dessa stiliseringar
    eller performanser-

  167. -har vissa funktioner i samtal.

  168. Men frågan är: Hur positionerar
    ungdomar med invandrarbakgrund sig-

  169. -i förhållande till den här praxisen?
    Vems röst är det?

  170. Den här stämpeln, "huono suomi",
    den känner man igen.

  171. Den har man använt länge.

  172. Först för den finska
    som svenskspråkiga pratade-

  173. -men nu betyder det-

  174. -alla slags
    inte fullkomligt nativ finska.

  175. Det är en massa karnevalisering
    och emancipation som pågår.

  176. De tar en pejorativ stämpel,
    stereotypi-

  177. -och förvandlar det
    så att det blir deras röst-

  178. -men det är inte så enkelt.

  179. Jag har ett exempel. Jag har
    inspelningar med en grupp flickor.

  180. De flesta är finskor
    och har finsk bakgrund-

  181. -och så finns det en
    med turkisk bakgrund.

  182. För dem är stiliserad "dålig finska"
    egentligen en gemensam "fun code".

  183. De positionerar sig-

  184. -på samma sida
    i förhållande till den här praxisen-

  185. -men plötsligt händer det-

  186. -att den turkiska flickans språk
    kallas dålig finska-

  187. -och jämförs med dessa praxisar.

  188. Detta leder till en lång förhandling
    och även konflikt-

  189. -och konflikten kan inte lösas
    förrän de är på samma sida igen-

  190. -i förhållande till dålig finska.

  191. Så det är inte så...

  192. Det är inte bara...

  193. Det är inte bara roligt,
    det är mycket sensibelt-

  194. -vem som gör dessa stiliseringar-

  195. -med vem och varför och så vidare.

  196. Vi har finskan, och så har vi
    stämpeln "oma kieli", "eget språk".

  197. För ungdomar är det ofta klart
    vad som är deras eget språk.

  198. Det är ett begrepp som betyder
    språket som föräldrar talar-

  199. -oberoende av
    om det är det starkaste språket.

  200. Det kan hända att de säger: "Jag
    kan inte vårt eget språk så bra."

  201. De har naturligtvis rätt
    till hemspråksundervisning-

  202. -men det finns
    några tekniska problem med det.

  203. Först så kan det hända att det är
    efter skoldagen i en annan skola.

  204. Ungdomar säger:
    "Det är för mycket. Jag orkar inte."

  205. Och som jag sa, så ville
    en flicka inte gå på arabiska-

  206. -för att läraren talade
    en helt annan dialekt.

  207. Vad gäller flerspråkighet i klass-
    rummet, så ser vi mycket tolerans.

  208. Konflikter uppstår sällan,
    och om de uppstår så löser man dem.

  209. Man använder ordbok,
    elever hjälper varandra-

  210. -och elever använder
    sitt språk för gemensamma mål-

  211. -och i vårt nya projekt
    så har jag också...

  212. MEN i vårt nya projekt
    har jag också iakttagit en viss oro-

  213. -för att prata
    sitt eget språk i klassrummet.

  214. Jag trodde först-

  215. -att det var för att det var pinsamt
    eller så, men så var det inte-

  216. -utan de är rädda för att nån annan
    som också pratar deras språk-

  217. -ska tycka att de pratar dåligt.

  218. De är rädda för att nån ska säga:
    "Nej, så säger man inte."

  219. Men det finns också
    en del glädje över flerspråkighet.

  220. Många säger att det skulle vara
    tråkigt om alla bara pratade finska-

  221. -och att det är bra och roligt
    att lära sig ord på andra språk.

  222. Vi har lyssnat på hur man pratar
    om flerspråkighet i allmänhet-

  223. -och det finns
    vissa kontroversiella diskurser.

  224. Till exempel finns det diskussioner-

  225. -kring om det
    över huvud taget är bra-

  226. -att tillåta andra språk
    i klassrummet eller i skolan.

  227. Det här är inte kompatibelt med
    idén om den språkmedvetna skolan.

  228. I handlingsplaner
    finns det en stark diskurs-

  229. -som hyllar
    flerspråkighet som förmögenhet-

  230. -men i andra diskurser ses diversitet
    som en grund till dåligt rykte-

  231. -och därför
    som nånting som inte borde betonas.

  232. Det här är en stark kontrovers.

  233. Här ser vi några bilder-

  234. -från vårt projekt.

  235. Vi har sysslat med olika alfabet.

  236. Här har vi gjort
    det kyrilliska alfabetet med klassen-

  237. -och de som redan känner till det
    och kan ryska har fått hjälpa till.

  238. Här har vi gjort
    ett hav med det arabiska alfabetet.

  239. Det går runt i hela skolan.

  240. Många klasser har också börjat säga
    "god morgon" på flera olika språk.

  241. Den här bilden är till exempel
    från en klass med femton olika språk.

  242. Femton olika språk varje morgon.
    Nån säger det, och de andra svarar.

  243. Så de kan redan "god morgon"
    på femton olika språk.

  244. Det är alltid nåt.

  245. Jag är övertygad om
    att det här lönar sig.

  246. Jag har sett hur gärna elever
    intar rollen som expert-

  247. -när det handlar om
    språk som de vet nåt om-

  248. -och lärarna säger att vissa elever-

  249. -har blivit mer säkra på sig själva
    i det här projektet.

  250. Vad jag också har sett i skolor
    där flerspråkighet är vardag är-

  251. -att det finns många goda praxisar
    som befordrar språkmedvetenhet-

  252. -och som vi alla kan lära oss nåt av-

  253. -också i enspråkiga
    eller mer homogena skolor.

  254. Tack.

  255. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vem är finskspråkig?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2015

Karukfolket och deras språk

De sista som kunde språket som indianstammen Karuk talade har dött. Men nu vill en ny generation ta tillbaka sitt språk. Hur ska man göra? Nancy Steele som tillhör Karukfolket i Kalifornien berättar. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss