Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Sverigefinsk musik under arbeteDela
  1. Det är många med sverigefinsk
    koppling som håller på med musik-

  2. -men alla skriver inte om det eller
    att det är en grej i artistskapet.

  3. Jag heter Alar Kuutmann, icke-finne,
    icke-svensk, men sverige-est.

  4. Jag är född på en gata
    där Sami Sirviö från Kent växte upp.

  5. Från mitt köksfönster ser jag där
    Markus Mustonen och Jocke Berg bodde-

  6. -och även där Andres Lokko föddes,
    musikjournalist och sverige-est.

  7. Då vet ni min ingång,
    så nu tänkte jag börja.

  8. Det är bra att herrarna
    fick den här introduktionen-

  9. -för då förstår ni kanske
    vilken unik position de har-

  10. -att bolla svenskhet-finskhet,
    Sverige-Finland mellan varandra-

  11. -och med sig själva inom sig själva.

  12. Kort, Kai... Ni gjorde filmen-

  13. -men beskriv vilken typ av research
    ni fick göra för att kunna göra den.

  14. Som jag alltid måste säga...
    Filmen "Ingen riktigt finne"-

  15. -är inte min film,
    utan regissören Mika Ronkainens-

  16. -men jag var med och startade
    hela projektet och så vidare.

  17. Det skulle bli en film om den andra
    generationens sverigefinska musiker.

  18. Det var originaltanken,
    men det blev nåt annat.

  19. Det visade sig att det mer intres-
    santa ur en universell synvinkel-

  20. -var förhållandet
    mellan första och andra generationen.

  21. Men musiken var alltid en
    väsentlig del av uppbygget av filmen-

  22. -för jag och Mika är före detta
    eller nuvarande rockmusiker.

  23. Det som vi ville ha
    från och med början var-

  24. -sverigefinska låtar
    från 60- och 70-talet-

  25. -som speglar den stora invandrarvågen
    in i Sverige-

  26. -och som nutida artister,
    som Love, som var med i filmen-

  27. -ska göra på ett nytt sätt.

  28. Men sen visade det sig den enkla
    frågan att hitta bra finsk musik...

  29. Det är inte svårt, det finns massor,
    men finsk/sverigefinsk musik-

  30. -som handlar om det som hände på
    60- och 70-talet... Det blev svårt.

  31. Jag gick igenom
    allt som har skrivits-

  32. -och det visade sig
    att det knappt fanns nånting.

  33. Där har vi den stora skillnaden
    mellan första och andra generationen.

  34. Det som fanns var schlagermusik.

  35. Musiken var en viktig del
    av våra föräldrars liv på 70-talet.

  36. Finska danser och så, "suomalaisia
    humppa ja tango orkestereita".

  37. Men det som de hade som material
    var finsk traditionell dansmusik.

  38. Lite som modern elektronisk
    dansmusik, musik som man använder.

  39. Musik som handlar om Finland
    och gamla finska klassiska schlagers.

  40. Så det fanns väldigt lite-

  41. -förstagenerationsberättelser
    i musiken.

  42. Sen stötte vi på en skiva
    från finska skivbolaget Love Records.

  43. Ja, det uttalas med finsk brytning.

  44. De gav ut den i början på 70-talet,
    och skivan hette "Siirtolaisen tie"-

  45. -och det var förstagenerations-
    finnars dansband i Sverige-

  46. -som hade några egna låtar
    som man spelade in under två dagar.

  47. De låtarna är med i filmen,
    åtta, nio stycken...

  48. ...och det är helt klassiska -
    skulle man våga påstå - låtar.

  49. Men den skivan blev bortglömd,
    både i Finland och i Sverige.

  50. -Vem stod för idén till den?
    -Love Records, säkert.

  51. Det var väldigt politiskt i Finland,
    så man tänkte kanske i de banorna.

  52. Det känns som en Lomax-produktion,
    att folk får sjunga berättelserna-

  53. -och att det kanske är
    gamla låtar som funnits länge...

  54. -Nej, det var nog helt nya låtar.
    -Jaså? Ja, den är jättebra.

  55. Du och jag träffades ju
    genom att jag fick vara med i filmen-

  56. -och just skivan "Siirtolaisen tie"
    var ett avstamp-

  57. -till att jag gjorde en skiva själv
    som handlade om det där.

  58. Folk med olika bakgrunder
    hamnar på en plats...

  59. Det här eviga migrationstemat
    finns i många typer av musikgenrer-

  60. -allt ifrån blues och reggae
    till i dag svensk hiphop.

  61. Så det fanns på nåt sätt en röd tråd
    rent musikhistoriskt i den skivan.

  62. Det som gjordes på 70- och 80-talet
    görs i nån utsträckning fortfarande-

  63. -i finsk halvkass schlager.

  64. "Jag kommer ihåg den gråa stugan
    och bastun", på finska, då.

  65. Det är väldigt tillbakablickande
    och inte särskilt relevant på...

  66. All musik behöver inte
    vara allvarlig, men ändå.

  67. På 70-talet...
    Det som hände i Finland var att...

  68. Rockmusiken kom sent till Finland.
    Min son frågade mig förra veckan:

  69. "Varför hade inte Beatles"-

  70. -"några topplaceringar
    på de finska listorna?"

  71. Det var för att ungdomen i Finland
    ofta lyssnade på traditionell musik-

  72. -på 60-talet och även på 70-talet.

  73. 1969-1970, när den stora
    invandrarvågen kom till Sverige-

  74. -så var genomsnittsåldern 23
    bland de som flyttade hit.

  75. Mina föräldrar var 23 år,
    och de lyssnade inte på rock.

  76. Det var Erkki Junkkarinen
    och så vidare, och det...

  77. Musik är en rätt bra stämpel,
    ett bra tecken på-

  78. -den enorma generationsklyfta
    som finns bland sverigefinnar-

  79. -vad gäller
    första- och andragenerationen.

  80. Jag växte ju upp med rockmusik och
    lyssnade på Kiss och Sweet tidigt.

  81. När punken kom -77
    så tog jag det till mig.

  82. Det tror jag har varit en vanlig
    företeelse hos andragenerationen-

  83. -att man kollar mot nåt modernt,
    man vill bort från gamla grusvägar-

  84. -som morsan och farsan tjötar om,
    att man vill hitta sin egen grej.

  85. Det är inte bara sverigefinnar,
    det ser man även i England.

  86. Andragenerationens irländare är
    överrepresenterade i rockmusiken där.

  87. Det är Beatles, och hela Smiths
    är andragenerationens irländare.

  88. Musiken har ofta handlat om
    de här grejerna också.

  89. Det är andragenerationens...

  90. Barn till invandrade arbetare
    har klassiskt börjat göra musik.

  91. Man slår från ett underperspektiv
    och har inga stora framtidsutsikter-

  92. -eller man har revanschlusta och ett
    bekräftelsebehov man får utlopp för.

  93. Jag tror
    att det här rent historiskt...

  94. Andragenerationens musiker hade ofta
    sverigefinsk bakgrund i Sverige.

  95. Love, hur resonerade ni i ert team-

  96. -när du skulle göra
    din serie "Love i Finland"?

  97. Den hade en liten annan bakgrund...

  98. -...men "blueprinten" var Kais film.
    -Mikas film.

  99. Filmen om Kai, förlåt!

  100. Vi tänkte: "Vi gör samma sak,
    fast vi åker till Finland."

  101. Från mitt perspektiv var det så
    att jag, i och med mina rötter-

  102. -ser mig själv som finsk,
    trots att jag inte kan språket-

  103. -och inte har
    de kulturella nycklarna.

  104. Jag vet för lite
    om finsk populärmusik och -kultur.

  105. Jag har läst böcker
    men kan inte rubbet-

  106. -så jag kände att jag
    behövde lära mig nåt om Finland.

  107. Så jag skulle upptäcka Finland, och
    därför heter filmen "Love i Finland".

  108. Jag söker mina släktrötter och så.

  109. Jag träffar människor på mammas
    och pappas sida som är släkt med mig-

  110. -men också kulturpersonligheter
    som håller på med musik eller annat.

  111. Nu har Kai
    så förtjänstfullt tagit upp-

  112. -det här med första generationens
    sverigefinska musik.

  113. Men om vi tittar mer
    på dina generationskamrater, Love...

  114. Vad kan man säga om de namn...

  115. Vad är det som är typiskt med Markus
    Krunegård, Laakso och Kent-finnarna?

  116. Vi har Timo Räisänen-

  117. -vi kan ha, för den delen,
    Vasas flora och fauna...

  118. -Miriam Bryant.
    -Ja, Miriam Bryant, absolut.

  119. Jag menar, hur blir man
    sverigefinne i dag i musiken?

  120. Vad är det sverigefinska i det här?

  121. Jag tror inte att det finns
    nåt gemensamt musikaliskt hos dem-

  122. -men det är många med sverigefinsk
    koppling som håller på med musik.

  123. Alla skriver inte om det eller
    att det är en grej i artistskapet-

  124. -och ingen har pratat om det
    förrän för några år sen.

  125. Jag tror att den här filmen-

  126. -satte fingret på det,
    och det blev plötsligt intressant.

  127. Även om finska har klassats som
    ett minoritetsspråk sen 2000-talet-

  128. -så är det först långt senare-

  129. -som man har börjat bli intresserad
    av sin egen bakgrund-

  130. -om man är sverigefinsk och håller på
    med musik och varför det hör ihop.

  131. Jag tror att vi lever
    i en kulturidentitets...

  132. En tid då kulturidentitet plötsligt
    är viktigt på ett annat sätt.

  133. Det kan ha att göra med
    att vi lever i en mer global tid-

  134. -men det har också
    hamnat lite på kartan.

  135. Så jag tror att man ser
    en möjlighet att hitta en historia-

  136. -om man har
    en bakgrund i nån kulturidentitet-

  137. -som är inte direkt uttalad
    men som finns och präglar en.

  138. Sen tror jag också att det finns...

  139. Man snappar upp sånt som lyssnare,
    så det blir intressant.

  140. Vasas flora och fauna
    är ett bra exempel på-

  141. -hur man för första gången börjat
    lyssna på låtar på finlandssvenska.

  142. Det har aldrig hänt förut, tror jag,
    bland mina vänner.

  143. Har ni hört Vasas flora och fauna?

  144. Gack genast hem och titta på det
    på Youtube i kväll, så förstår ni.

  145. Mattias Björkas
    skriver texter som handlar om-

  146. -Jakobstad och Vasa
    och oppsprätta schakaler-

  147. -och lite annat.

  148. Finns det sverigefinnar
    som skriver på samma sätt?

  149. Jag ska inte spela över det här med
    första- och andragenerationen, men...

  150. Andragenerationsmänniskor har ju
    varit samma människor sen födseln.

  151. I konsten är det väldigt vanligt,
    som hos Vasas flora och fauna-

  152. -att man flyttar nån annanstans,
    och sen så återspeglar man det.

  153. Vi har Asko Sahlberg, författaren,
    som flyttade till Göteborg rätt sent.

  154. Han skriver om hur det är att
    vara främmande i det andra landet.

  155. Hur främmande är du när du
    vaknar upp i din sverigefinskhet?

  156. För den andra generation blir det
    kanske mer en kameleontmässig grej.

  157. Det kanske inte är naturligt
    att skriva om Jakobstad eller...

  158. Man skriver om andra saker.
    Det blir inte lika rakt på sak.

  159. Anna Järvinen skriver väldigt rakt
    på sak angående sin finska bakgrund.

  160. Hon var fem, sex, sju år gammal ändå-

  161. -när de flyttade
    från Helsingfors till Stockholm-

  162. -så det blir lite av
    den här förstagenerationskänslan där.

  163. Då är det lättare
    att sätta ord på de känslor man har.

  164. Man kan skriva om det och göra musik
    på det, men om man då inte gör det-

  165. -och nu tänker jag
    på en historisk bild...

  166. Det var en av de första gångerna
    som Kent fick utmärkelser-

  167. -och de skulle hålla ett tacktal-

  168. -och tacktalet som Markus Mustonen
    och Sami Sirviö höll-

  169. -bestod i: "2-1 till Finland!"
    Det var hockeyfinal dagen därpå.

  170. Vad jag är ute efter här är:

  171. Finns det nåt slags attityd som man
    kan befästa sin sverigefinskhet med-

  172. -om man inte skriver om det
    i sitt musikutövande?

  173. Det är verkligen outsider-rollen
    som man axlar direkt-

  174. -även om det kanske är lite...

  175. Utan att kokettera, för man kanske
    inte har varit en outsider, men...

  176. Killarna i Kent hade kanske slagsmål
    i skolan mellan svenskar och finnar.

  177. Det har jag inte behövt uppleva,
    men där blev det nog väldigt tydligt.

  178. Det är nog en viss hårdhet, kanske.

  179. En hård arbetarklassbakgrund-
    sverigefinskhet som kommer fram-

  180. -för största delen av oss. Vi har ju
    åttio procent arbetarklassbakgrund.

  181. Det kan man inte bortse från,
    fast det nu är "inne att vara finne"-

  182. -i Kultursverige eller Kulturfinland,
    men man måste ju...

  183. Men bilden börjar nyanseras lite.
    Om det här hände för tjugo år sen-

  184. -så kanske man i dag
    pratar mer om lokalgeografi.

  185. Alltså, gatunamn och så där
    i små städer i Finland.

  186. Jag tror att den där provinsiella,
    lokalförankrade lyriken-

  187. -som finns i mycket
    svenskspråkig musik är jätteviktig.

  188. Allt ifrån Per Persson,
    som sjunger om Hälsingland-

  189. -till Håkan Hellström som sjunger
    om Göteborg, eller Evert Taube...

  190. -Du var väl gitarrist i Persons Pack?
    -Ja, precis.

  191. Det är tydligt att han spelar
    på de platser han sjunger om-

  192. -så det lokala
    blir väldigt spännande.

  193. Det finns en viss mytologi
    kring det vilda hälsingska...

  194. -...som kanske passar finskheten?
    -Säkert, men alla har sin historia.

  195. Det kommer säkert att komma
    många såna typer av texter framöver-

  196. -inte bara från sverigefinnar, utan
    även från andra med såna historier.

  197. Det kan vara allt ifrån
    tvåspråkigheten hemma eller...

  198. Det finns i hiphoplyrik bra exempel
    på hur man beskriver varandra.

  199. Språkförbistring och slang blir
    det viktiga, essensen i texterna.

  200. De lokala uttrycken.

  201. Du förutspår lite framtiden
    för sverigefinsk musik och identitet-

  202. -men du nämnde också
    för tjugo år sen.

  203. Kai, vi pratade om det i går lite.

  204. Ja, okej, det är Love
    och generationen lite över-

  205. -som man ser som sverigefinska
    tydliga ljus i det svenska...

  206. Det är inget mörker, men ni är ur-
    skiljbara sverigefinska identiteter.

  207. Men på senare år
    har det kommit underifrån.

  208. Ja, precis, och det var min ingång
    i hela detta med min egen bakgrund.

  209. Vi är typ
    en halv miljon människor i Sverige-

  210. -och även några på andra sidan pölen,
    i Finland, med sverigefinsk bakgrund.

  211. Var är alla berättelser? Det finns
    några författare och många musiker.

  212. Det är en fråga som jag vill besvara
    i min avhandling, som är klar i höst.

  213. Var är de nya rösterna-

  214. -från människorna
    som är födda på 90-talet?

  215. En slutsats som jag kommit fram till
    är att killarna i Kent och jag själv-

  216. -och även yngre människor,
    som Love och så vidare, ändå hade...

  217. Fast de är
    "renodlade" svenska medborgare-

  218. -som till och med pratar
    bättre svenska än finska-

  219. -så var de väldigt finska barn.

  220. Man växte upp
    med ett ganska starkt band-

  221. -till det gamla Finland, och man
    åkte dit varenda jävla sommar.

  222. Sen fick man stanna kvar i stan
    när man var runt femton.

  223. Men när man går framåt i tiden...
    De som är unga nu på riktigt är inte-

  224. -barn till den första generationen,
    utan till vår generation.

  225. Om de är andra-
    eller tredjegenerations kvittar-

  226. -men deras uppväxt har tack och lov
    varit mindre problematisk-

  227. -eftersom Sverige har förändrats.

  228. Sverigefinskheten, bilden av hur man
    ser på finnar, har blivit annorlunda-

  229. -särskilt under 80- och 90-talet,
    men även på sistone.

  230. Om man är en typisk sextonåring-

  231. -så kanske man då inte har
    behovet av att bli musiker.

  232. Det är sant. Mycket bra text
    bygger på nån typ av konflikt.

  233. Har man en konflikt med hur man
    ska passa in i ett samhälle...

  234. Det finns väldigt många såna som du-

  235. -och ni skriver eget material,
    ni skriver texterna och låtarna.

  236. Och vilka har skrivit bäst låtar?

  237. Det är människor som Lennon
    och McCartney och så vidare-

  238. -som har haft en död morsa
    eller nåt spöke som plågat dem-

  239. -på det sättet att de omedvetet
    har börjat bearbeta det genom musik.

  240. Så var det för mig -
    musiken blev mitt tredje hemland.

  241. Finland passade inte,
    och Sverige passade inte heller.

  242. När det blev det första hemlandet,
    så märkte jag att det var musiken-

  243. -som jag kände var
    mitt tredje hemland.

  244. Det finns en massa fördomar
    om hur finskhet är i Sverige.

  245. Ta bara tv-serien "Skam"-

  246. -hur den har skapat ett helt nytt
    intresse för norsk populärkultur.

  247. Det kan säkert komma en sån effekt-

  248. -av att man upptäcker
    nåt populärkulturellt i Finland-

  249. -som inte är en bastugubbe
    eller som inte är gammal sisu-

  250. -eller allt det där
    som man har slitit ut som begrepp.

  251. Med det måste vi nog bryta här.
    Vi har kaffekoppar att dela ut.

  252. Ja... Tack!

  253. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sverigefinsk musik under arbete

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.

Fråga oss