Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Finlandssvenska - lika men olikaDela
  1. Finns det nåt
    som heter sverigefinska?

  2. Finns det nåt
    som heter finlandssvenska?

  3. Många i Sverige är inte medvetna om-

  4. -att det faktiskt finns svensktalande
    i Finland.

  5. Jag ska fortsätta på det spår
    som har tagits upp här tidigare.

  6. Det här med att vara
    andra generationens invandrare-

  7. -född av finsktalande föräldrar
    i Sverige.

  8. Min resa har varit
    i motsatt riktning.

  9. Jag har åkt österut.

  10. En av orsakerna till det
    är att jag har sökt ett svar.

  11. "Vem är jag?"

  12. Det tror jag att många
    med vår bakgrund gör.

  13. Jag åkte till Finland för att ta reda
    på om jag är finsk eller svensk.

  14. I Sverige är det inte tillåtet
    att vara både och.

  15. Här ska man vara
    antingen svensk eller finsk.

  16. Jag upptäckte under resan
    att jag är både och.

  17. Jag är väldigt finsk i Sverige-

  18. -och jag är väldigt svensk i Finland.

  19. Det är kanske en del av det här.

  20. I dag ska jag ta upp-

  21. -ett annat spår
    än det vi har varit inne på tidigare.

  22. Vi har pratat om Finland och finska.

  23. I dag blir det
    Finland och finlandssvenska-

  24. -i och med att jag
    är professor i svenska.

  25. Då ska vi se
    om vi får den här att fungera.

  26. När man pratar med folk,
    speciellt i Sverige-

  27. -och man säger att man-

  28. -ska undervisa i svenska i Finland,
    det förstår de.

  29. Det här med finska i Finland
    och svenska i Sverige-

  30. -är inga problem.

  31. Men när vi lägger på
    ett nytt lager...

  32. Och det gäller även i Finland.

  33. Finns det
    nåt som heter sverigefinska?

  34. Är inte det samma sak som finska?

  35. Det får Annaliina reda ut efter mig.

  36. Finns det nåt
    som heter sverigefinska?

  37. Finns det nåt
    som heter finlandssvenska?

  38. Många i Sverige är inte medvetna om-

  39. -att det faktiskt finns svensktalande
    i Finland.

  40. Ska vi lägga på ett lager till?

  41. Finns det nåt vi då skulle kalla
    för "sverigefinlandssvenska"?

  42. Då är frågan-

  43. -om sverigefinlandssvenska
    avviker från finlandssvenska.

  44. Jag presenterades med
    att jag har gjort en undersökning-

  45. -om bilden av sverigefinnar,
    sverigefinska och finnar-

  46. -i läroböcker.

  47. Ser man på läroböckerna
    så finns vi inte.

  48. Sverigefinnar finns inte
    i läroböckerna.

  49. Termen "sverigefinska" används inte.

  50. Frågan är,
    finns det nåt som är sverigefinska?

  51. Finlandssvenska
    nämns oftare än sverigefinska.

  52. När man tittar i läroböcker-

  53. -börjar man fundera på
    hur vi benämner oss själva-

  54. -och hur vi vill bli benämnda
    av andra.

  55. Vill vi bli kallade "sverigefinnar"?

  56. Om jag ser på min resa
    så måste jag säga-

  57. -att det tog lång tid innan jag
    började kalla mig sverigefinne.

  58. Jag bytte arbetsplats i höstas.

  59. När jag presenterade mig i Joensuu-

  60. -kanske det mest finska
    av det finska-

  61. -presenterade jag mig själv
    som sverigefinne.

  62. Det har tagit lite drygt 60 år
    att komma så långt.

  63. Jag tänker ta upp
    det här med finlandssvenskar-

  64. -och sen
    går jag in på finlandssvenska.

  65. Vi har i dag
    presenterat de finsktalande-

  66. -så nu får vi den andra halvan.

  67. Det är inte en halva.
    Det är lite mindre än hälften här.

  68. Ser man på numerären-

  69. -så brukar man säga
    att när Finland blev fritt-

  70. -var ungefär var femte svensktalande.

  71. Det är en ganska stor procentandel.

  72. Ser man på numerären,
    det absoluta talet-

  73. -var finlandssvenskarna som flest
    efter andra världskriget.

  74. Då var de ungefär 350 000.

  75. Ser man på hur det ser ut i dag...

  76. ...är andelen som anger
    finlandssvenska som sitt språk...

  77. ...ungefär sex procent. Det har sett
    likadant ut under hela 2000-talet.

  78. Rent numerärt
    är det lite under 300 000.

  79. Fem procent är kanske det som
    sverigefinnarna är i Sverige.

  80. Vi har det svårt med språkstatistik
    i Sverige.

  81. Man brukar säga sverigefinnar...
    Förlåt. Finlandssvenskar...

  82. Jag har också problem med termerna.

  83. Finlandssvenskarna...
    Det finns ungefär 60 000 i Sverige.

  84. Det finns 10 000 i USA.

  85. Vi har varit inne på emigrationen.

  86. Att de finns i Finland
    har att göra med-

  87. -att Finland blev en del av Sverige.

  88. När det exakt skedde
    är man inte riktigt överens om.

  89. Från 1200-talet och framåt
    har det funnits svensktalande-

  90. -i Finland.

  91. Svenskan
    var det enda officiella språket-

  92. -i Finland,
    fram till mitten av 1800-talet.

  93. Det behövdes en rysk tsar
    för att ändra på det.

  94. Enligt läroböckerna
    i svenska och historia-

  95. -är finlandssvenskarna
    en privilegierad överklass.

  96. Finlandssvenskarna är noggranna
    med att påpeka att så är det inte-

  97. -när man ger sig in
    i en sån här diskussion.

  98. I och med att herrefolket
    var svensktalande-

  99. -så hade de kontroll på det militära-

  100. -och på förvaltningen.

  101. När man tittar på företagsledare
    så känns det på namnen-

  102. -att de är överrepresenterade där,
    när det gäller näringslivet.

  103. Men finlandssvenskarna
    är noggranna med att påpeka-

  104. -att de har samma fördelning
    som de finsktalande.

  105. En stor del av befolkningen,
    speciellt i Österbotten-

  106. -håller på med basnäringar,
    alltså jordbruk, fiske och skogsbruk.

  107. Varför har antalet finlandssvenskar
    minskat?

  108. Det beror på två vågor av emigration.
    Vi har varit inne på det.

  109. Den första vågen
    var under det ryska styret-

  110. -när man, till viss del-

  111. -försökte hitta nya vägar.

  112. Det var nödår...

  113. ...och man försökte komma ifrån
    den ryska värnplikten på fem år.

  114. Av dem var en stor del
    finlandssvenskar.

  115. Ungefär 70 000 finlandssvenskar
    emigrerade-

  116. -av de här 390 000.

  117. Speciellt ålänningar var
    överrepresenterade i den här gruppen.

  118. Ungefär var fjärde ålänning
    emigrerade. Det är enorma siffror.

  119. Emigrationen finlandssvenskarna
    gjorde på 60- och 70-talet...

  120. ...har vi varit inne på
    så den behöver jag inte ta upp.

  121. Man kan förstå att det var lättare-

  122. -att söka jobb i Sverige-

  123. -då man hade samma språk-

  124. -i stället för att flytta till den
    finskspråkiga delen av Finland.

  125. En orsak är också låga födelsetal.

  126. I dag gäller det också
    den finska befolkningen.

  127. En orsak man brukar ta fram är
    att befolkningen "förgummas"...

  128. ...eller "förgubbas".

  129. Kvinnor lever längre än män
    så jag valde "förgummas".

  130. En orsak till är det man brukar kalla
    heterogena äktenskap.

  131. Man gifter sig över språkgränserna.

  132. Då är frågan, väljer man båda språken
    eller väljer man ett?

  133. Det varierar naturligtvis.

  134. Vi går över
    till det finlandssvenska språket.

  135. Jag har valt att utgå ifrån vad jag
    har märkt i min undervisning.

  136. Jag undervisar i svenska-

  137. -till finskspråkiga studenter.

  138. Majoriteten av dem ska bli lärare.

  139. De är uppvuxna-

  140. -och korrigerade, eller bedömda,
    utifrån finlandssvensk norm.

  141. Sen kommer en sverigesvensk som
    påstår att det ska vara så här.

  142. Det är mycket intressant att se-

  143. -när den sverigesvenska normen
    jag har-

  144. -möter det de har blivit lärda
    i svenskaundervisningen.

  145. Det är det jag kommer att ta upp här.

  146. Finlandssvenskan
    har status som nationalspråk.

  147. De är likvärdiga.

  148. I princip,
    fram till mitten av 1800-talet...

  149. ...var det svenskan som gällde,
    inte finskan.

  150. Sen kom en våg
    där finskan blev ännu viktigare.

  151. Finlandssvenskar
    har rätt till service på svenska.

  152. De har mycket goda-

  153. -rättigheter och möjligheter.

  154. De har möjlighet till utbildning
    och kultur på svenska.

  155. De har möjligheter.
    Nån här tidigare sa-

  156. -att få har möjligheten att få
    hela sin utbildning på sitt språk.

  157. Där är Finland ett föredöme.

  158. När jag har studerat
    vad man har gjort tidigare-

  159. -har jag kommit in på
    definitionen av finlandssvenska.

  160. Finlandssvenskarna anser-

  161. -att finlandssvenska
    är det som talas av finlandssvenskar.

  162. Mina studenter talar en annan
    varietet eftersom de är finsktalande.

  163. Då är frågan, finns det
    en annan variant av svenska-

  164. -som avviker från finlandssvenska-

  165. -som talas av finskspråkiga?
    Den forskningen har jag inte hittat.

  166. Jag undrar om den finns
    över huvud taget?

  167. Finlandssvenska är ett nationalspråk
    men också en svensk dialekt.

  168. Det är viktigt att påpeka.

  169. Det kommer att påverka språkvården,
    kanske till stor del.

  170. Marika Tandefelt
    har kallat det för en "natiolekt".

  171. En dialekt av ett språk
    som finns i en annan nation.

  172. Så kanske det ska vara.

  173. Man är ganska överens om
    att finlandssvenskan-

  174. -är en varietet, en variant,
    av svenskan, inte ett eget språk.

  175. Det är
    den språkvetenskapliga definitionen.

  176. Den här bilden tror jag är bekant.

  177. Där har vi
    dem som talar finlandssvenska.

  178. Vi har tre olika områden.

  179. Vi har det runt Vasa,
    högst upp på kartan.

  180. Det är från gamla Karleby
    till Sideby.

  181. Sen har vi Åland. Det runt Vasa
    brukar man kalla för Österbotten.

  182. Sen har vi Åland och Nyland-

  183. -från Åbo i princip till Pyttis.

  184. Ungefärligt förhållande när det
    gäller människor har ni där under.

  185. Man säger grovt
    att en tredjedel finns i Österbotten-

  186. -och hälften finns i Nyland.

  187. Sen finns det 24 000 på Åland.

  188. De är svenskspråkiga
    och pratar finlandssvenska.

  189. Det är en vanlig bild
    av dialektuppdelningen.

  190. Man brukar säga
    att vi har sex dialekter.

  191. Det som talas i Finland
    är östsvenska mål.

  192. Ser man på finlandssvenskan-

  193. -vad är det då som skiljer den
    från det vi kallar sverigesvenska?

  194. Uttalet är det som är tydligast
    och lättast att ta upp.

  195. När man har undersökt
    de nordiska språken-

  196. -brukar man säga att det tydligaste
    språket är finlandssvenska.

  197. Det är mycket tydligare än svenskan
    beroende på-

  198. -att man i finlandssvenska
    uttalar de flesta ljuden.

  199. Det gör vi inte i svenskan.

  200. Det gör
    att den är lättare att förstå-

  201. -och kanske också att lära sig.

  202. Vi kanske skulle gå ifrån
    att undervisa i svenska-

  203. -och hellre undervisa
    i finlandssvenskt uttal.

  204. När vi kommer till ordförråd
    skulle vi kanske stöta på problem.

  205. När man beskriver finlandssvenska
    säger man att det är en mix-

  206. -av ålderdomliga drag
    som också har funnits i Sverige-

  207. -dialektala drag och finska.

  208. I och med att den finns i Finland är
    det inte konstigt att den påverkas.

  209. Ser man på språkvården
    brukar man säga-

  210. -att skriftspråket vårdas hårt.

  211. Det ska vara
    så likt svenska som möjligt-

  212. -för att underlätta förståelsen.

  213. När det gäller talspråket
    är det friare.

  214. Det finns få nedskrivna koder
    för talspråk i nåt språk.

  215. Det är inte så konstigt.

  216. Vad är då typiskt
    för finlandssvenskt uttal?

  217. Man brukar säga att det är
    en annan vokalkvalitet-

  218. -och en annan kvantitet,
    alltså längd på ljuden.

  219. Vad är det då som är olika?

  220. En sak är kortstavigheten.

  221. Om vi tar de här exemplen:

  222. "Bara", "vara", "fara", "hela",
    "liva", "kiva" och "läsa"...

  223. Det stämmer
    med hur finskan uttalar det.

  224. Är det dubbla bokstäver
    så är det ett långt ljud.

  225. Där fick ni ytterligare en sån sak.

  226. Jag har lyssnat
    på dem som har varit här.

  227. På finlandssvenska
    heter det /doomare/.

  228. Det heter /toom/.

  229. Medan i svenska
    är det /dommare/ och /tomm/.

  230. Det här med långa och korta ljud...

  231. /Bara/ är mycket öppnare
    än det svenska A:et.

  232. Jag har hört det väldigt ofta
    här i dag.

  233. Likadant...

  234. Det är ingen idé att försöka få
    mina studenter att rätta till-

  235. -det här med /oo/ och /å/.

  236. Det heter /anekdoot/, /epook/-

  237. -och /idool/.

  238. Det låter ovant
    för sverigesvenska öron.

  239. Och likadant: "Jag har fått /bånus/."

  240. Har jag fått /boonus/ eller /bånus/?

  241. Likadant här.
    Jag har problem med /glutén/.

  242. Det är finlandssvenskt.
    /Gluuten/ säger vi på sverigesvenska.

  243. Men förståelsen
    är ju inte ett problem.

  244. Och...

  245. Man brukar också ta upp
    det finska sje-ljudet.

  246. Förlåt,
    det finlandssvenska sje-ljudet...

  247. Det heter "tjuta" med /tch/
    och "skjuta" med /sh/.

  248. Man brukade kalla
    det "flickskole-sje".

  249. Det heter "arkitekt" med /k/. Det gör
    det i vissa dialekter i Sverige med.

  250. "Jag fick ett 'kilo' fisk" med /k/.

  251. Vi är vana att säga /chilo/
    med tje-ljud.

  252. D:et i "djur" och "djärv" uttalas.

  253. Här har ni exemplen på varför
    finlandssvenskan anses tydligare.

  254. Hur ska man lära sig
    att stava till "djärv" eller "djur"?

  255. I svenskan har vi vad man kallar
    en supradental - "fors".

  256. Det heter det inte på
    finlandssvenska. Det heter /forrs/.

  257. Varje ljud hörs.
    Det gör det inte i svenskan.

  258. Ser man på ordförrådet...

  259. Som jag sa... Ska vi ta uttalet
    kan vi ta det finlandssvenska.

  260. Ska vi ha ordförrådet
    kanske vi inte borde göra det.

  261. Ser man på de här...

  262. Vi skulle kalla det
    för ålderdomliga ord - "arkaismer".

  263. Man pratar om "gravgård"
    och "vedlider"

  264. Man pratar om "rosk" och "aktionär"
    och så vidare.

  265. Jag hade enorma problem
    när alla pratade om julgubben.

  266. Men det är ju en jultomte.

  267. Det är sånt jag har fått lära mig-

  268. -trots att jag trodde
    att jag kunde svenska.

  269. Och en "förstaklassist"...

  270. Jag korrigerade konsekvent
    i allt de skrev.

  271. Men när jag fick tillbaka versioner
    stod det "förstaklassist".

  272. Okej.
    Det får jag väl i så fall acceptera.

  273. Vissa saker har inga svenska ord-

  274. -beroende på-

  275. -att företeelsen
    inte finns i Sverige.

  276. Vi har inga "frontmän"
    eller "lilla jul".

  277. Det har man i Finland.

  278. I och med språkkontakten
    har man också tagit över finska ord.

  279. Man pratar om "palva",
    "kiva", "talko" och "juttu".

  280. En sverigesvensk
    förstår inte vad det betyder.

  281. Det bör man vara medveten om
    som finlandssvensk.

  282. Vi har "skidhiss".

  283. Det heter det väl inte.
    Det heter "skidlift".

  284. Men i finlandssvenska är det okej.

  285. Ord som "länk" och "semla"
    brukar alltid förekomma-

  286. -när man beskriver
    det finlandssvenska ordförrådet.

  287. Det finns
    väldigt många översättningslån.

  288. Kan man finska
    känner man igen orden.

  289. "Avfallsvatten"...
    "Bilstall" låter ovant.

  290. Det är "korgboll".

  291. I går skrev jag till "bakvinter".

  292. Det är det vi har i Finland i dag
    och till viss del i Sverige.

  293. Och "skyddsväg"...
    Förstår svenskar dem?

  294. Kan de finska? Ja.
    Kan de inte, så är det väl så.

  295. Jag har fått en markering om
    att jag är utan tid.

  296. Jag har två saker kvar.

  297. Det som också
    ställer till problem är-

  298. -att vi i svenskan
    har pluralformer och genus-

  299. -som inte stämmer
    med finlandssvenskan.

  300. Det heter "flera numror",
    vilket också låter ovant här.

  301. Det som är svårt för finsktalande-

  302. -är prepositioner.

  303. Jag säger: "Så här ska det vara."

  304. De säger: "Så här är det
    i finlandssvenska."

  305. Så är det.

  306. Det heter "i året"
    där vi skulle säga "om året".

  307. Det finns många såna här.

  308. För en svensk låter det konstigt
    att jag var "i tandläkaren".

  309. Jag skulle säga "hos tandläkaren".

  310. Där...

  311. Då har ni titeln som jag har bestämt.

  312. "Finlandssvenska - likt men olikt."

  313. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Finlandssvenska - lika men olika

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Finlandssvenskar, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns berättelser om brott

Barnombudsmannens socionom Janna Törneman nämner vikten av att utgå från att barn som berättar om våld talar sanning. Orsakerna till att barn håller våld och övergrepp hemligt är många. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss