Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Språkande och kulturella vardagspraktikerDela
  1. Både lärare och elever
    i ett klassrum-

  2. -är delaktiga i skapandet av det man
    kan kalla språk- och kulturpolitik.

  3. Jag är i väldigt fint sällskap,
    liksom min presentation.

  4. Jag hoppas att jag gör den sverige-
    finska skolverkligheten rättvisa.

  5. Den som förstår min rubrik -
    "Hans saknar lanttulaatikko!"-

  6. -förstår nog också det här.

  7. "Ruotsalaisessa jouluruoassa
    on tylsää se, että..."

  8. "Det som är tråkigt med den svenska
    julmaten är att..." Vi får se vad.

  9. Det här är från en diskussion
    i skolkorridoren före jullovet.

  10. Jag befann mig
    i en sverigefinsk friskola.

  11. Det kom från en elev i årskurs fem.

  12. Det här är inte han.
    Det är Grinchen, som stjäl julen.

  13. Det var inte elevens mening
    att förstöra julstämningen-

  14. -men när jag hör sådant här-

  15. -så hör jag en förhandling
    om kultur och tillhörighet.

  16. Vi har pratat i dag
    om nationella minoriteter-

  17. -både sverigefinnar
    och finlandssvenskar.

  18. Jag ska inte dröja mig kvar vid
    min bakgrund gällande minoriteter.

  19. Vi noterar
    att det finns fem minoritetsgrupper.

  20. Sverigefinnar är den största,
    med ungefär 450 000-700 000.

  21. Bland dem uppskattas vi talare
    vara 175 000-250 000.

  22. Man kan säga mycket om de senaste
    årtiondena rörande utbildningsfrågor-

  23. -som tvåspråkiga klasser, strejker,
    kommunalisering och hemspråk.

  24. Ni är många som har varit med
    i de här faserna.

  25. Tittar man på läroplanen
    för grundskolan i dag-

  26. -så ska den svenska skolan
    undervisa alla elever-

  27. -om nationella minoriteters kultur,
    språk, religion och historia.

  28. Som Antti påpekade
    är det lite si och så med det.

  29. Inte bara i läroböcker,
    utan även i klassrummen.

  30. Det är lite "comme ci comme ça".

  31. Skolinspektionen har kommit fram till
    att kommuner saknar kunskap-

  32. -att undervisningen är begränsad
    och att det råder brist på lärare.

  33. Däremot finns det ett antal
    friskolor, och de är väldigt viktiga.

  34. De utgör också ramen för
    en undersökning jag har genomfört-

  35. -inom ramen
    för mitt avhandlingsarbete.

  36. Jag var bland annat
    i en av de nuvarande sex-

  37. -sverigefinska friskolorna
    på grundskolenivå.

  38. I avhandlingen har jag studerat
    språkliga och kulturella ideologier-

  39. -och språkpolicy i skolans värld-

  40. -och fördjupat mig i pedagogiska
    praktiker - lärarnas vardag.

  41. Inte minst har jag tittat på-

  42. -elevers och lärares
    vardagliga kommunikativa praktiker.

  43. Hur de språkliga varieteterna -
    finska, svenska och annat-

  44. -samspelar över tid och rum
    i formella och informella miljöer.

  45. Jag har följt deltagarna i klassrum,
    hemma och på sociala medier.

  46. Jag har haft ett särskilt intresse
    för så kallad social positionering.

  47. Om vi ska prata
    om undervisningspraxis i den här-

  48. -"tvåspråkiga, bikulturella skolan"
    där jag befann mig-

  49. -så syns de här dimensionerna
    på många olika sätt.

  50. Undervisningspraxis är ett.

  51. Det man kan se när man kommer in
    i ett klassrum...

  52. Den fysiska miljön är också ett sätt.

  53. Här finns det exempel på både finsk-
    och svenskspråkiga läromaterial.

  54. De är också hämtade
    från Finland och Sverige-

  55. -och skapade av lärarna i skolan
    på båda språken.

  56. Det syns tydligt i materialet
    eleverna kommer i kontakt med-

  57. -att båda språken är viktiga. Likaså
    syns det i didaktiska lösningar.

  58. Båda språken används,
    som stödspråk eller parallella språk.

  59. Världen utanför bjuds också in
    i klassrummet-

  60. -via läromedel
    och sådana här resurser-

  61. -som är tillgängliga via
    det finska undervisningsministeriet.

  62. T.ex. har man en sådan här Netlibris
    för skönlitteraturundervisning.

  63. Jag tänkte också dra fram aspekter
    från deras formella policy.

  64. Den präglas av målsättningen
    att eleverna ska uppnå-

  65. -en aktiv och funktionell
    tvåspråkighet med alla dess delar.

  66. Att tala, skriva, läsa, lyssna-

  67. -och att förstå och utveckla kunskap
    på och om dem.

  68. Viktigt är också att stötta eleverna-

  69. -så att de kan utnyttja sin två-
    språkighet i privat- och arbetsliv-

  70. -och att de lär känna
    svensk och finsk kultur-

  71. -och därigenom får bekräftelse
    på sitt kulturarv och sin identitet.

  72. Många saker har vi pratat om i dag.

  73. Vi vet att formell policy är en sak
    och det människor gör ofta en annan.

  74. Eller hur? Ibland sammanfaller
    de här sakerna, och ibland inte.

  75. Jag tänkte presentera en händelse
    som handlar om att man gör något-

  76. -som är väldigt i linje
    med den formella policyn.

  77. För ovanlighetens skull.
    Annars kontrasterar forskare gärna.

  78. Det här går ton i ton
    med skolans formella policy.

  79. Det här är ett tillfälle
    från klassrummet - en måndagsmorgon.

  80. Dagen innan var det en artikel i DN
    som ni kanske känner igen.

  81. "Därför är den finska skolan
    så framgångsrik."

  82. Läraren tog in den i klassen.

  83. Det visar hans strävan att agera
    som en bikulturell förebild.

  84. Han har fångat upp något
    där det finska samhället lyfts fram-

  85. -på en högstatus-kultursida.

  86. Läraren tar in artikeln i klassen
    och berättar om den.

  87. Vi gjorde en ganska djupgående analys
    av det här och policydokumenten-

  88. -så det finns mer att läsa
    om någon är intresserad.

  89. Jag kan bara säga att genom att
    ta in den här medierapporteringen-

  90. -skapar läraren kulturella
    och språkliga kopplingar-

  91. -mellan klassens vardag
    och livet i den finska skolan.

  92. Det gör han genom att
    framställa finskhet och svenskhet.

  93. Det gör han tillsammans med eleverna,
    även om lärarens roll är dominerande.

  94. Han refererar artikeln i korthet-

  95. -och tar upp för- och nackdelar
    med den svenska och finska skolan.

  96. Han berättar om olika uppfattningar
    och attityder-

  97. -som artikelförfattarna har fångat-

  98. -däribland hur skolframgång och
    trivsel reflekteras i undersökningar.

  99. Han summerar artikeln.

  100. Eleverna ber honom att läsa hela,
    men han anser sig inte ha tid.

  101. Det här är något
    som bara har trillat in.

  102. Så här kan en artikel också användas
    för att framställa och förstärka-

  103. -elevernas kulturarv och identitet
    som sverigefinländare.

  104. På basis av artikeln
    kan man dra slutsatsen-

  105. -att de här eleverna,
    som går i den sverigefinska skolan-

  106. -har en del
    av det finländska framgångskonceptet.

  107. Bland annat har lärarna i hög grad
    finsk lärarutbildning-

  108. -som det refereras till i artikeln.

  109. Vidare lyfter läraren
    att i just den byggnaden-

  110. -så har vi en kombination
    av finskt och svenskt-

  111. -och att den är oslagbar.

  112. Det här var en lärare som etablerar
    skolan som en bikulturell arena-

  113. -men vad gör eleverna?

  114. Att prata om för- och nackdelar
    med det finska och det svenska-

  115. -och förhandla om sin tillhörighet
    eller äkthet-

  116. -som något kopplat
    till finskt och svenskt-

  117. -var vardagligt
    och ofta förekommande-

  118. -men behövde ibland inte ens beröras.

  119. Jag har valt ett tillfälle
    där det blev relevant att markera-

  120. -om man befinner sig
    i Finland eller Sverige.

  121. Är man i Svenskfinland
    eller i en finsktalande svenskhet?

  122. Här är en transkription
    från ett tillfälle-

  123. -där eleverna deltog i ett klassråd.

  124. De ska diskutera
    olika aktuella saker.

  125. En sådan sak är arbetsro.

  126. Det betonades på en affisch
    på klassrumsväggen som en viktig sak.

  127. Man skulle ha
    självreglerande arbetsro.

  128. Det var eleverna införstådda med.

  129. De var också införstådda med
    att arbetsron inte var så bra.

  130. De försökte i demokratisk anda
    komma fram till en lösning.

  131. "Hur ska vi få bättre arbetsro
    under lektionerna?"

  132. Tidigare hade, om man störde,
    ens namn hamnat på tavlan-

  133. -och så fick man ett kryss.

  134. Kryssen var ineffektiva -
    de ledde inte till något.

  135. Det var ett förslag från Hans.
    Han hade lämnat in en lapp.

  136. Nej, han läser Hugos lapp: "Tre kryss
    ska ge en halvtimme kvarsittning."

  137. Det är elevens förslag
    på hur man får bukt med problemet.

  138. En annan elev tycker
    att det är mycket-

  139. -men Hugo tycker
    att en halvtimme är ganska lite.

  140. Då säger en elev jag kallar Klara:
    "Vi är inte i Finland."

  141. "Nej, vi är i en sverigefinsk skola."
    Sen kommer en high-five.

  142. Det var fyndigt av August,
    tyckte han själv och en annan elev.

  143. Vi går vidare till ett tredje besök
    i det här klassrummet.

  144. Nu är vi
    i Hans saknad av lanttulaatikko.

  145. Det är december. Jullovet närmar sig,
    och det ligger en väntan i luften.

  146. Det är också snart lunchdags.

  147. Eleverna står i korridoren och väntar
    på att få komma in i lunchsalen.

  148. En jullunch har dukats fram.

  149. De får se på menyn,
    och upptäcker att detta ingår.

  150. De flesta känner nog igen typiska
    element för det svenska julbordet.

  151. Skinka, köttbullar, rödkål, Jansson,
    sill och ägghalvor och så vidare.

  152. Det hörs ett mutter i kön
    vid det här tillfället.

  153. Det är där den här grinchen säger:

  154. "Det är svensk julmat - inte finsk."

  155. Det utmynnar i en diskussion
    mellan flera elever.

  156. De redogör
    för vad de gillar och ogillar.

  157. Köttbullar och prinskorv
    står egentligen högt i kurs-

  158. -men trots att majoriteten
    är födda i Sverige-

  159. -och vana vid det här julbordet
    och svensk matkultur-

  160. -så berättar många att de saknar
    rätter från det finska julbordet.

  161. Under den här diskussionen
    hörs en flicka som säger:

  162. "Hans saknar lanttulaatikko!"

  163. Det är en specialitet
    som äts i Finland just kring jul.

  164. Kålrotslåda.

  165. Hans vänder sig till läraren
    och säger:

  166. "Det tråkiga med svenskt julbord
    är att man äter samma sak till påsk."

  167. Det känner nog många igen sig i.

  168. På påsk och midsommar äter man,
    med viss variation, samma maträtter.

  169. Läraren hinner inte reagera
    innan snacket är i gång.

  170. Man gör sig rolig över köttbullarna,
    samtidigt som man ser fram emot dem.

  171. Det här är ett bra exempel
    på hur eleverna i den här klassen-

  172. -kan göra de här kulturella
    aspekterna väldigt relevanta.

  173. Det här har inte bara jag
    kommit fram till.

  174. Det stöds av tidigare forskning.

  175. Både lärare och elever
    i ett klassrum-

  176. -är delaktiga i skapandet av det man
    kan kalla språk- och kulturpolitik.

  177. De är aktiva
    genom språkliga handlingar-

  178. -där de bl.a. i formella diskussioner
    har skapat en tvåspråkig norm-

  179. -oavsett om hälften av eleverna har
    annat än svenska och finska med sig.

  180. Man bidrar också till konstruktionen
    av olika kulturella ideologier.

  181. Jag tänkte avsluta med en glimt-

  182. -av elevernas syn på
    sina egna kulturer och identiteter-

  183. -när de blir tillfrågade.

  184. De fick fotografera eller göra
    en film på temat "Jag och språk".

  185. Jag tänkte att man kunde få fram
    olika visuella uttryck-

  186. -eller multimodala uttryck,
    om det är videofilm.

  187. Man fick den här typen av bilder,
    som man kanske förväntar sig.

  188. En svensk studentmössa
    och en finsk flagga.

  189. Det kunde också vara
    den här typen av illustrationer.

  190. En flicka i klassen hade finska,
    svenska och spanska som språk hemma.

  191. Hon hade tagit kort
    när de reste i Spanien.

  192. Det är ett Ikea-varuhus
    med "Muebles y decoración" på väggen.

  193. En välkänd svensk symbol,
    men på spanska.

  194. Andra alternativ kunde vara
    att man kopplade till sitt ursprung-

  195. -som inte är inom den sverigefinska
    sfären, utan i Brasilien-

  196. -eller till sin identitet
    som språkanvändare på Facebook.

  197. Där är i princip vilka språkliga
    representationer som helst möjliga.

  198. Jag tror att jag stannar här
    och tackar er.

  199. Det är inte dags för pepparkakor än-

  200. -men det känns utifrån rubriken
    lämpligt att tacka på det här sättet.

  201. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Minoriteter, Minoritetsundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Mitt lärarrum på nätet

Nätet erbjuder ett generöst kollegialt lärande för lärare. Om detta vittnar Marie Andersson, lärare på Gotland. Hon berättar om gemenskapen hon möter i exempelvis en Facebook-grupp, och hur hon där kan ta del av andras erfarenheter, få litteratur- och lektionstips. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss