Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Medievärldens svenska och finska utmaningarDela
  1. Trots tidningarnas nedgång
    är de nordiska länderna i topp-

  2. -vad gäller publicering av tidningar
    per invånare.

  3. Jämfört med de andra talarna är jag
    den första som talar finlandssvenska.

  4. Jag vidhåller att säga "aderton"-

  5. -och jag talar om "vederlek".

  6. Jag säger att jag "kommer att gå",
    inte att jag "kommer gå".

  7. "So yesterday!"
    Alla mina svenska kompisar säger:

  8. "Så trevligt att höra nån tala
    så som svenska talades förr."

  9. Så nu får ni höra lite svenska
    så som svenska talades förr.

  10. Ämnet är medier, och medievärldens
    svenska och finska utmaningar.

  11. I linje med tidigare presentationer-

  12. -så ska jag börja med nånting som kan
    kallas en historisk tillbakablick.

  13. Finska och svenska medievärlden...

  14. Eller den svenska och den finska
    medievärlden har mycket gemensamt.

  15. De är för det första väldigt starka-

  16. -och har och har haft en stark
    närvaro av det tryckta ordet-

  17. -och av läsning och av skrivande.

  18. Där finns förstås Martin Luther
    i bakgrunden och sen Gustav Vasa-

  19. -och Västerås riksdag 15-18 juni
    1527.

  20. Det här presenteras som
    en sorts nationalstatshandling-

  21. -för en nationalstat i vardande-

  22. -då Gustav Vasa var med om
    att genomföra reformationen-

  23. -och också att "knycka"
    kyrkans egendom-

  24. -och göra den till
    en del av monarkins egendom-

  25. -och kanske till statsegendomen.

  26. Drottning Kristina
    grundar tidningsvärlden 1645.

  27. Axel Oxenstierna var inblandad-

  28. -men man kan kalla det
    ett storverk av en kvinna-

  29. -världens första tidning-

  30. -eller den första
    fortfarande nu levande tidningen-

  31. -i form av
    Post- och Inrikes Tidningar-

  32. -som alltså började utkomma 1645.

  33. Med ett postväsende som transport-
    erade tidningar över enorma avstånd.

  34. Bilden av ett ödsligt landskap...

  35. Det är Kautokeino i Norge,
    men kunde vara finska Lappland.

  36. Det kanske är en del av
    det nordiska mentala landskapet.

  37. Det kan förklara vårt läsintresse:
    långa vintrar och långa avstånd.

  38. Det fanns ganska lite att göra
    under långa nätter-

  39. -framför allt om man tyckte-

  40. -att det här med läskunskap
    var nåt som man hade satsat på.

  41. Man hade gått sin konfirmations-
    utbildning och varit med i projektet-

  42. -att skapa en läsande allmänhet.

  43. Det bidrog till
    en stark tidningspress-

  44. -och till ett starkt nationellt
    mediesystem i Sverige och i Finland.

  45. Och Finland var en del av Sverige.
    Finland var inte ett lydland-

  46. -utan en del av det svenska riket
    ända till 1807-

  47. -då konflikterna med Ryssland ledde
    till att samhörigheten upphörde 1809.

  48. Här har vi en annan sedel,
    det är Anders Chydenius, komminister.

  49. Hans jubileumsår firades förra året.

  50. Då firade vi 250-årsjubileet-

  51. -av tryckfriheten,
    pressfriheten och yttrandefriheten.

  52. I Finland talar man inte längre om
    tryckfrihet utan bara yttrandefrihet-

  53. -men det är i grunden samma sak.
    Offentlighetsprincipen är med där.

  54. Det här har bidragit till att
    de här nordiska länderna har fått-

  55. -en så stark medienärvaro
    och ett så starkt medieinflytande-

  56. -och har blivit en modell för
    yttrandefrihetstänkande i världen.

  57. Trots tidningarnas nedgång
    och trots allt det här-

  58. -är de nordiska länderna i topp-

  59. -när det gäller publicering av
    tidningar per invånare-

  60. -och vad gäller läsning och bruk av
    tryckta medier. Det var bakgrunden.

  61. Chydenius var ju själv inte med om
    det där beslutet-

  62. -för han hade blivit sparkad
    från prästeståndet-

  63. -för att han hade utnyttjat lite
    för mycket av sin yttrandefrihet-

  64. -innan yttrandefriheten
    egentligen hade trätt i kraft.

  65. Nu går vi över till den finska sidan.

  66. Det här Johan Vilhelm Snellman-

  67. -född den 12 maj 1806.

  68. Vad säger den 12 maj er i dag?

  69. Pirkko, har du nån association till
    den 12 maj? Vad är det?

  70. Det är alltid nån fest den 12 maj.

  71. Det är finskhetens dag. I dag
    firar vi finskhetens dag i Finland.

  72. Suomalaisuuden päivä.
    Det är efter Snellmans födelsedag.

  73. Det är alldeles rätt som Pirkko sa.

  74. Han grundade Saima som riktade sig
    till en svensk publik-

  75. -men även Maamiehen ystävä-

  76. -en jordbrukartidning som var den
    första tidningen på finska i Finland.

  77. Det gjorde han alltså år 1844-

  78. -långt före språkförordningen
    som Antti talade om tidigare.

  79. Och det här var ju en stor sak.

  80. Det som folk kanske inte är
    så medvetna om-

  81. -är att Snellman jobbade på svenska.

  82. Han var finskhetsivrare och betydande
    för grundandet av en finsk nation.

  83. Det var i hans och hans kollegors
    hegelianska tänkande-

  84. -som tanken om den herderska
    nationalstaten kom att rota sig.

  85. Då var ju Finland inte längre
    en del av Sverige.

  86. Finland var då ett storfurstendöme
    under tsarens överhöghet.

  87. Och då kommer ju de här
    intressanta citaten-

  88. -av A.I. Arwidsson och andra:

  89. "Svenskar är vi inte, ryssar vill vi
    inte bli, så låt oss vara finnar."

  90. Det här ledde till en stark konflikt-

  91. -som gjorde att det utvecklades
    många tidningar på 1870-talet.

  92. De flesta finlandssvenska tidningarna
    i dag-

  93. -har sina rötter kring 1864-1870.

  94. Bara en dagstidning i Finland-

  95. -har grundats efter år 1900.

  96. Det är tidningen Nya Åland som var
    en avknoppning av tidningen Åland.

  97. Alla andra har rötter i 1800-talet.

  98. Det är intressant att tänka på
    vilket långt perspektiv vi har.

  99. Efter Snellman utvecklades
    den finska tidningspressen snabbt-

  100. -och redan vid sekelskiftet-

  101. -var nog de finska tidningarna
    dominerande i det finska mediefältet-

  102. -som sen kom att fördjupas
    och vidareutvecklas via radion-

  103. -som liksom i Sverige utvecklades som
    en public service-institution.

  104. Med en finsk dominans, men hela tiden
    med ett svenskt programinnehåll.

  105. I Sverige kom radion att utvecklas
    ungefär vid samma tider.

  106. Så småningom fick också den finska
    minoriteten i Sverige en plats i-

  107. -det svenska medieutbudet,
    men det kom väl lite senare.

  108. Det intressanta var i varje fall-

  109. -att parallelliteten mellan de två
    länderna har haft stor betydelse.

  110. Den gemensamma grundläggande kulturen
    har etablerat ett liknande medietänk-

  111. -en liknande mediekultur redan från
    väldigt, väldigt tidig medietid-

  112. -ganska snabbt efter den så kallade
    gutenbergska revolutionen.

  113. Nu tar vi ett tidshopp
    på ungefär hundra år.

  114. Då kommer vi till Kautokeino
    uppe i norr-

  115. -där min kollega Lia Markelin
    och jag kommunicerar med varandra-

  116. -och det på det moderna sättet.

  117. Det här har ändrat otroligt mycket.

  118. Så här gör inte bara Lia Markelin
    och jag, utan ni alla.

  119. Framför allt om ni är under 45 år.

  120. Då använder ni papperstidningar
    i väldigt liten utsträckning.

  121. Ni går i hög grad in i ert
    mediebeteende via en datorskärm-

  122. -eller via er television, eller
    eventuellt radion via bilradion.

  123. Det här har gått så långt att vissa
    tidningar, som Hufvudstadsbladet-

  124. -har undersökt sin publik och sett-

  125. -att prenumeranternas medelålder är
    högre än medellivslängden i Finland.

  126. Prenumeranterna av papperstidningen.

  127. Det är lite absurt,
    men har gått jättesnabbt.

  128. Nu ska resten av min föreläsning...

  129. Det är inte mycket kvar, men resten
    ska handla om steget ut i det okända-

  130. -från Gutenbergs trygga värld.

  131. Ingela Wadbring leder numera Nordicom
    vid Göteborgs universitet.

  132. Hon har varit professor
    i journalistik och mediekunskap-

  133. -och forskat kring det här.

  134. Hon konstaterar i en artikel
    i Medievärlden premium-

  135. -att babyboom-generationen
    läste tidningar väldig aktivt.

  136. Det är den generation som är ungefär
    två år äldre än jag, och jag är 65.

  137. I babyboom-generationen läste 74 %
    tidningen dagligen då de var 30 år.

  138. Siffran för 30-åringar i dag är 40 %.

  139. Av dem läser 15 procentenheter
    tidningen bara digitalt.

  140. Alltså har vi ungefär 25 % kvar
    som läser tidningen på papper.

  141. Alltså den generation
    som är 30 år i dag.

  142. Om vi går lite längre ner i
    åldersklass blir det intressant.

  143. Jag har just haft en forskandestudent
    som undersökte tidningsläsning-

  144. -i Österbotten
    och det gällde då Vasabladet.

  145. Hon undersökte människor i
    ålderskategorin 20-25-åringar.

  146. De tycker att tidningen är viktig och
    att den kopplar dem till det lokala.

  147. De skulle vilja ha papperstidningen,
    men de använder den inte.

  148. Den motsvarar inte deras beteende.
    Den finns som en ideologi och en idé-

  149. -som en längtan till nånting
    som fanns i deras barndom-

  150. -men som de själva inte längre
    har med sig i vardagen.

  151. Men de har idén om papperstidningen.

  152. Sen har jag och Katarina Graffman
    tittat på unga finlandssvenskar.

  153. Katarina har gjort samma sak
    i Sverige och nått samma resultat.

  154. Då har hon undersökt 14-16-åringar.

  155. Vi gjorde även det i Helsingfors.

  156. De längtar inte
    efter papperstidningen.

  157. Då är man inte längre i
    lokalsamfundet.

  158. Jo, man är bland sina klasskamrater
    och i kompisgängets sociala nätverk-

  159. -men om man går till media, väljer
    man lika gärna Aftonbladet i Finland-

  160. -som Washington Post
    eller New York Times.

  161. Man bryr sig ganska lite om
    det traditionella medielandskapet-

  162. -och som kopplar ihop oss
    till en lokal närvaro.

  163. På engelska heter det "community".

  164. "Samfund" eller "samhällelighet".

  165. I den gamla världen var det en
    församling med religiösa förtecken.

  166. Men under en viss tid samlade man sig
    kring tidningar och medier-

  167. -och i dag börjar man samla sig kring
    sociala nätverk via mobila apparater-

  168. -och då talar vi uttryckligen om
    mobiltelefonen.

  169. Om vi då tittar på vad som händer,
    och tar ett alldeles vanligt hem-

  170. -och ser på hur det såg ut förut.

  171. Då låg en tidning på bordet, och den
    hade ett språk och en tillgänglighet-

  172. -som gjorde att när man ville veta
    vad som kom på tv-

  173. -eller när man ville titta
    hur det gick i nån sportmatch-

  174. -eller läsa nyheter,
    så var det bara att öppna tidningen.

  175. Och då kom det på det egna språket
    och utifrån den egna kulturen.

  176. I dag ligger en sån där i stället.

  177. Den öppnar ju hela världen för dig.

  178. Men du knappar in din egen värld.

  179. Du knappar inte in den kollektiva
    värld som finns samlad i tidningen.

  180. Den här kulturella förändringen
    är enorm.

  181. Den kommer att ändra vår tillvaro
    på djupet.

  182. Det här skulle jag kanske kalla för
    de utmaningar som vi har-

  183. -i den svenska och finska världen,
    och de utmaningarna är gemensamma.

  184. Då talar vi om nationerna som helhet.
    Sen kan vi se på minoritetskulturer.

  185. Det är lite speciellt.

  186. Katarina Graffman
    och jag skrev artikeln:

  187. "Språken som internet skulle rädda."

  188. Då tittade vi på svenskan i Finland-

  189. -och på de samiska språken
    uppe i norr.

  190. Vi har varit i Skottland
    och tittat på skotsk gaeliska.

  191. Det visar sig att unga rör sig långt
    utanför sina egna grundkulturområden.

  192. Minoritetsspråkstalare i dag är inga
    fattiglappar i världens marginal.

  193. De går egentligen i en gräddfil
    för att de är trespråkiga.

  194. Finnarna i gemen är tvåspråkiga, det
    är finska och engelska som gäller.

  195. För svenskarna är det svenska
    och ännu mera engelska som gäller.

  196. Trespråkigheten är reserverad för
    dem som har ett annat modersmål-

  197. -eller ett annat språk i hemmet.

  198. Och det här betyder
    nåt ganska intressant.

  199. Den övre stapeln som ni ser-

  200. -är mediebeteende hos
    svenskspråkiga finländare.

  201. De delar sig i tre grupper:
    svenska, finska och engelska.

  202. Och det är vad man i huvudsak
    använder på internet.

  203. Den undre stapeln visar samma
    beteende hos de finskspråkiga.

  204. Där är det finska och engelska,
    och svenska saknar betydande närvaro.

  205. På internet använder människor
    som tillhör majoritetsspråket-

  206. -majoritetsspråket och lite engelska.

  207. Minoritetsspråkstalarna
    splittrar sig på tre språk.

  208. Det gäller även för
    unga finlandssvenskar på nätet-

  209. -framför allt när det gäller
    browsing och sociala medier.

  210. Då dominerar engelskan,
    det är det gröna strecket.

  211. Svenskan, som är det röda strecket
    kommer långt under-

  212. -och stiger först när man talar om
    att aktivt använda det egna språket.

  213. Det gäller unga i åldersgruppen
    sen skolålder till tidig studieålder.

  214. Det finska kommer ganska lågt.

  215. Vi tittade även i Transsylvanien.

  216. Där talar många ungersk,
    och vi såg på de ungerskspråkiga.

  217. Ungerskan och engelskan balanserar
    bra, men engelskan kommer in starkt.

  218. Det här är ju jätteintressant
    och det gäller unga människor.

  219. Vad betyder det här i praktiken?

  220. Det finnas ruskiga prediktioner-

  221. -som handlar om hur språken stöds
    av det digitala.

  222. EU-språk som stöds digitalt
    enligt Georg Rehm-

  223. -från Deutsches Forschungszentrum
    für Künstliches Intelligenz-

  224. -som höll en presentation för Europa-
    parlamentets forskningsorganisation-

  225. -i början av året.

  226. Han konstaterar att språk
    som i dag stöds utmärkt digitalt-

  227. -finns egentligen inte. Det enda
    språk som stöds väl är engelskan.

  228. Såna som skulle få moderat stöd
    är oftast stora språk.

  229. Finskan är med under stöd för tal-

  230. -men inte på avancerade nivåer som
    textanalys och maskinöversättning.

  231. Svenskan och finskan kommer in
    på textanalys under fragmentarisk.

  232. Svenskan kommer också in
    när det gäller talstöd.

  233. De andra språken har svagt eller
    obefintligt stöd av digital teknik.

  234. Det har lett till
    skrämmande prediktioner.

  235. Andras Kornai har skrivit artikeln
    "Digital language death".

  236. Av dagens 7 000 språk brukar man säga
    att 2 500 klarar sig i framtiden.

  237. Men han kallar det en överdrift.

  238. Mindre än 5 % av alla språk,
    alltså 250-350 språk-

  239. -kommer att ta steget in i
    den digitala världen.

  240. "We present evidence of a die-off
    caused by the digital divide."

  241. "Vi presenterar bevis,
    eller underlag för"-

  242. -"att det blir en massiv språkdöd
    p.g.a. den digitala utvecklingen."

  243. Trespråkiga minoritetsspråkstalare...

  244. Vi har talat om finlandssvenskarnas
    benägenhet att flytta till Sverige.

  245. Samerna upplever samma problem.

  246. Många i Norge, Finland och Sverige
    flyttar till landets huvudstad.

  247. De åker till New York och Geneve-

  248. -och dit deras kunskaper efterfrågas.

  249. De är kanske 100 000,
    det räcker inte så långt.

  250. Det här kallar vi för "motilitet".

  251. Den här bilden är av Henrika Lax.

  252. Jag kallar den för
    "Den förvånade spermien".

  253. "Motilitet" kommer från biologin,
    från förmågan att röra sig.

  254. Dagens minoritetsspråks-unga
    har en stor förmåga att röra sig.

  255. Så det nya systemet
    och den nya världen-

  256. -kan leda till en snabb åderlåtning
    av minoritetsspråken-

  257. -på grund av talarnas kompetenser.

  258. Då kan man säga att det inte är ett
    problem. De mår ju bra och har jobb.

  259. Men man kanske också ska tänka på
    vad kulturen och de äldre förlorar-

  260. -och vad blir det för förutsättningar
    för att fortsätta den här världen-

  261. -om man inte har ett stöd för språket
    i den egna omgivningen-

  262. -och om inte språket stöds av
    ett fungerande mediesystem-

  263. -som kommunicerar inom kulturerna.

  264. Ingen har lyckats lösa ekvationen.
    Vi står inför hoppet ut i det okända.

  265. Vi löper stor risk att trilla ner i
    vattnet och eventuellt drunkna.

  266. Samtidigt som vi vet att internet
    innehåller en enorm potential-

  267. -för att skapa kulturer,
    hålla kontakter och stödja språk.

  268. Men hur förverkligas det här?

  269. Det beror på det stöd som stater ger,
    på hur språkteknologi utvecklas-

  270. -och på hur medierna upprätthåller
    sina innehåll på de olika språken.

  271. Finska i Sverige, svenska i Finland,
    samiska, romska språk, och så vidare.

  272. Min vän och kollega Charles Husband-

  273. -brukar avsluta med detta citat.

  274. Den är den här formen av
    positiv diskriminering som krävs-

  275. -om vi ska kunna upprätthålla den
    diversitet och mångfald vi har i dag.

  276. Det var vad jag ville säga. Tack.

  277. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Finland, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Speldesign för äldre

Hur konstruerar man spel för äldre människor som inte är vana vid dataspel? Ismet Bachtiar, spelkreatör från Norge, berättar här om sina erfarenheter. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Hovnarren och makten

I gamla tider var det bara hovnarren som fick kritisera kungen. Men än idag används humor som vapen mot makthavare. Vilken är den politiska satirens ställning och funktion idag?

Fråga oss