Titta

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Om UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Ett seminarium som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum. Föreläsningarna belyser olika aspekter av Finland idag och i historisk tid. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann: Finska serier på ett transnationellt fältDela
  1. Serieskapare, -läsare, -utgivare,
    -kritiker o.s.v. delar-

  2. -en transnationell estetisk vision.

  3. Den visionen är grunden för
    en gemenskap.

  4. Mitt föredrag handlar om var serier
    hör hemma. I en nationell kontext-

  5. -eller i nåt annat. Många av er
    känner säkert igen termen i rubriken.

  6. Föreställda gemenskaper
    är en definition-

  7. -från historikern och sydostasien-
    experten Benedict Anderson.

  8. Eftersom nationen är så stor
    att vi inte kan känna alla-

  9. -krävs nåt annat för att hålla upp
    gemenskapen. Där är medier viktiga.

  10. Min rubrik antyder att den nationella
    gemenskapen inom serievärlden-

  11. -kanske konkurrerar med andra sorter
    av transnationella gemenskaper-

  12. -som inte bygger på en nationell
    gemenskap. Det som en introduktion.

  13. Då vi nu firar 100 år av Finland
    fick det mig att tänka på-

  14. -att för några år sen firade vi
    100 år av finländska serier.

  15. Det var ett firande
    som föregick 2011 i Finland.

  16. För 1911 publicerades "Professori
    Itikaisen tutkimusretki".

  17. "Professor Itikainens forskningsresa"
    av Ilmari Vainio.

  18. Den här publikationen ansågs vara
    den första finländska serien-

  19. -i albumform. Det hade utkommit
    skämtteckningar redan tidigare-

  20. -och kanske också seriealbum före det
    här. Men man ansåg i Finland 2011-

  21. -att det här är en bra möjlighet
    att höja statusen på serier-

  22. -och få uppmärksamhet åt serier, som
    kanske saknat legitimitet som konst.

  23. Det firades med utställningar-

  24. -och bl.a. en frimärksutgivning
    med finländsk seriehistoria.

  25. Det kan väl kallas en legitimering
    av seriemediet i allra högsta grad.

  26. Jag ska genom några nedslag
    och kanske åsnebryggor-

  27. -säga nånting
    om förhållandet mellan-

  28. -nationell tillhörighet och det
    transnationella i finsk seriekultur.

  29. Första nedslaget är "Professor
    Itikainens forskningsresa".

  30. Här har vi fyra sidor. Ett album
    där varje sida består av en ruta.

  31. Det här är en klassisk, komisk resa-

  32. -där professor Itikainen och hans
    kompanjoner kaptenen och matrosen-

  33. -tar sig ut med skeppet "Suomi"
    som ni ser uppe i vänstra hörnet.

  34. De beger sig i väg från Helsingfors
    och säger "hyvästi Suomi".

  35. De sitter på fartyget "Suomi". De
    tar sig till ekvatorn och förliser.

  36. De hamnar på den afrikanska kusten.
    Största delen av seriealbumet-

  37. -beskriver hur professorn
    blir tagen till fånga av kannibaler-

  38. -och räddad av sina kompanjoner...

  39. ...varefter de flyr genom en vulkan
    - där finns monster - till Kina-

  40. -där de kommer upp genom en brunn.

  41. Från Kina fortsätter färden med
    en ballong till Nordpolen-

  42. -där de faller av på ett isflak,
    varefter de stiger på en ö-

  43. -som visar sig vara en val.

  44. Från den här valryggen blir de
    räddade av ett finskt valfångstskepp-

  45. -som tar dem till Helsingfors.

  46. Det ser man i den här sista rutan
    nere till höger, där de ropar till:

  47. "Leve Helsingfors, leve Finland!
    Igen är vi hemma!"

  48. Man kan säga att...även om national-
    staten Finland inte ännu finns-

  49. -finns nationsbygget och en process
    i serien verkligen med den här...

  50. Historien är inramad av Finland
    och Helsingfors-

  51. -och "leve Finland"-ropen. Här finns
    en påtaglig fosterlandskärlek.

  52. Seriealbumet visar också hur finska
    folket är en del av en global sfär-

  53. -av olika folk.
    Samtidigt är det en bild av-

  54. -en transnationell resa
    där forskningsresanden under resan...

  55. ...tar sig över planeten
    och reser transnationellt.

  56. Utan att bry sig om nationsgränser-

  57. -och genom sammanhang för att komma
    hem. Tematiken är transnationell.

  58. Samtidigt är det här seriealbumet-

  59. -i högsta grad transnationellt
    på det viset att det har förebilder.

  60. T.ex. i schweizaren Rodolphe Töppfers
    "L'histoire de monsieur Cryptogame"-

  61. -från 1843, eller Fritz von Dardels-

  62. -"Familjen Tutings resa till Bomar-
    sund", som också avbildar en resa.

  63. Så på det viset
    är Ilmari Vainios seriealbum-

  64. -i allra högsta grad icke-finskt
    i sina inspirationsformer.

  65. Även om Vainios album
    kan betraktas som transnationellt-

  66. -används epitetet transnationell
    seriekultur mer för att beskriva-

  67. -dagens seriekultur.

  68. Ett känt uttalande
    från serieforskningen-

  69. -är Bart Beatys uttalande
    ur boken "Unpopular Culture"-

  70. -som analyserar olika trender
    inom europeiska serieutgivning.

  71. En trend som han lyfter fram är ökade
    kopplingar mellan globalt och lokalt.

  72. En ökad internationalisering,
    kan man säga. Han säger-

  73. -att det resulterat i "shared trans-
    national aesthetic disposition".

  74. D.v.s. att serieskapare, -läsare,
    -utgivare, -kritiker o.s.v. delar-

  75. -en transnationell, estetisk vision.

  76. Och den visionen är grunden för
    en gemenskap i högre grad-

  77. -än den nationella bindningen.
    Så i stället för att vara finländare-

  78. -svenskar eller fransmän
    är de gemensamt seriefolk.

  79. De bildar
    en transnationell gemenskap-

  80. -där det nationella är
    bortraderat på nåt vis.

  81. I vilken grad finns de olika sakerna?

  82. Det finns säkert nationella
    bindningar fortfarande.

  83. Oberoende upprätthålls
    den transnationella seriegemenskapen-

  84. -bl.a. av att människor reser.
    Det har vi hört i dag.

  85. Folk reser mellan Finland
    och Sverige. Även seriefolk gör det.

  86. De reser av olika orsaker.

  87. För att de har hittat kärleken
    eller till Angoulème-

  88. -som är ett serieutbildnings-mecka-

  89. -eller så åker de till Malmö
    för att skaffa sig serieutbildning-

  90. -eller på konstnärsresidensvistelser
    på olika ställen-

  91. -eller besöker seriefestivaler-

  92. -som kan anses vara en seriekulturens
    transnationella "hubs"-

  93. -där folk möts gränsöverskridande.

  94. Utöver folk är det förstås serierna
    som reser, genom översättningar-

  95. -och genom att de sprids
    på olika sätt.

  96. Internet är en ny källa
    för den här spridningen.

  97. Kalle Anka-bilderna påminner om
    att den seriekultur som jag talar om-

  98. -den transnationella, som är mer
    avantgarde och en subkultur-

  99. -inte handlar om pengar. Det är
    väldigt små pengar det rör sig om.

  100. Det kan finnas förhoppningar om-

  101. -att serieskapare också ska innebära
    arbetstillfällen i Finland t.ex.

  102. Därför har man stött översättningen
    av finska album till franska.

  103. Men på det hela är transnationell
    seriekultur ett smalt fält-

  104. -där det inte finns mycket pengar.
    Men vi har en lukrativ seriekultur-

  105. -där det transnationella
    också verkar.

  106. Kari Korhonens
    "Kalle Anka"-historier över-

  107. -hur Kalle, Joakim och brorsönerna
    reser i Finland är ett exempel på-

  108. -att amerikansk populärkultur
    landstigit i Finland.

  109. En finländsk tecknare tecknar dem
    i bl.a. Åbo, som i rutan här.

  110. Den visar Aura å i flygbild.

  111. Den transnationella seriekulturen
    syns även i teman.

  112. T.ex. i reseberättelser.

  113. Ett kort exempel från kopplingen
    Finland-Sverige i seriekulturen.

  114. Vi har Henri Gylander
    som är född i Helsingfors-

  115. -och bosatt i Göteborg, och utgiven
    på finska och svenska i original.

  116. Hans album presenteras inte som
    översättningar på nåt av språken.

  117. På det viset har han inget hemland.

  118. Åtminstone inte tack vare kopplingen
    nation/språk.

  119. Hans första seriealbum var nominerat
    för Sarjakuva-Finlandia-priset-

  120. -som är ett av två stora priser
    som ges i seriesammanhang i Finland-

  121. -och som uttryckligen ges "en inhemsk
    skapare för ett förtjänstfullt verk".

  122. Så en serieskapare bosatt i Sverige
    gav ut ett seriealbum på finska.

  123. Det betraktades ändå som inhemskt.

  124. Även om här finns
    nåt glapp i identiteten-

  125. -att han inte kan sägas vara entydigt
    svensk eller finsk medborgare-

  126. -var det inget problem i serie-
    kulturen. Ett exempel på en resande.

  127. Den här bilden är ur hans
    serienovell "På tal om skönhet"-

  128. -som handlar om ung kärlek
    och ungas diskussioner om skönhet.

  129. Den finns på svenska i samlingen
    "Livet före döden" utgiven 2015.

  130. Jag vet inte om ni ser vad han säger.

  131. Unga Henka är nånstans i Sverige-

  132. -på nåt slags religiöst ungdomsläger.
    Från Helsingfors och dit.

  133. Han säger till en flicka på lägret:
    "Hela ditt land känns rätt magiskt."

  134. "I går när jag åkte tåg genom Sverige
    var jag trollbunden av landskapet."

  135. "Fastän allt är nytt
    känns det som om man hittat hem."

  136. Det visar sig att den unga Henka så
    småningom flyttar till Sverige också.

  137. Men om Henri Gylander är en resande
    människa... Resande texter?

  138. Vi har talat mycket om språk i dag.
    En absolut central nyckel-

  139. -i hur serier sprids
    är flerspråkighet.

  140. Det kopplas starkt till
    det finländska seriefältet.

  141. Finländska serier ges ofta ut
    på flera språk samtidigt.

  142. Ett seriealbum på finska innehåller
    också ofta en engelsk översättning.

  143. Det är uttryckligen kombinationen
    finska/engelska som gäller.

  144. Uppe till höger har vi en sida
    ur Aino Sutinens reseserie-

  145. -"Taksi Kurdistaniin".

  146. Det syns inte här-

  147. -men i nedre marginalen
    finns en liten text.

  148. Det är en engelsk översättning.

  149. Det här betraktas som en finländsk
    innovation inom seriepublicering.

  150. Om det är en finländsk innovation
    kan man förstås diskutera.

  151. En annan strategi för att presentera
    en serie flerspråkigt-

  152. -är att fylla en pratbubbla
    med flera språk.

  153. I seriealbumet "Suomusume" finns
    dialogen både på japanska och finska.

  154. Det här är ett annat exempel på
    att presentera en serie flerspråkigt.

  155. Översättningar kan också finnas
    i bilagor. Men det är ett tecken på-

  156. -att den finska seriekulturen
    försöker hitta läsare på andra håll.

  157. Det handlar om små mängder folk.
    En upplaga på några hundra i Finland.

  158. Då är det trevligt om man hittar
    några hundra läsare till i världen.

  159. På det viset kan man säga att här
    finns ett ekonomiskt intresse också.

  160. Resten av tiden ska jag ägna åt
    ett exempel på-

  161. -att serier innehåller
    transnationella teman-

  162. -att seriefolk reser i världen och
    att serier publiceras flerspråkigt.

  163. Det här är Katja Tukiainens "Postia
    Intiasta" eller "Post from India".

  164. Katja Tukiainen är en finsk
    seriekonstnär, född c:a 1970 kanske-

  165. -som i dag kanske är mer känd
    som bildkonstnär-

  166. -men som har varit en viktig del av
    den finska serieboomen från 90-talet.

  167. En boom som innebär ökade mängder
    kvinnor bland serieskaparna.

  168. Att en grabbig seriekultur
    har blivit mer jämställd.

  169. Hon är också ett exempel på
    självbiografins-

  170. -och reseberättelsens närvaro.

  171. Många av hennes serier handlar om
    en Katja-

  172. -som läsaren nog antar bygger på
    Katja serieskaparen.

  173. "Postia Intiasta" bygger på
    hennes resa till Indien-

  174. -som uttryckligen handlar om
    vad serieskapare gör.

  175. Hon är aktiv i föreningen
    World Comics Finland-

  176. -som är en förening som skolar...
    En förening i utvecklingssamarbete-

  177. -som har som syfte att skola
    aktivister av olika slag-

  178. -och tecknare i olika delar av
    världen i att skapa serier.

  179. Katja har åkt till Indien
    som en del av ett projekt-

  180. -att skola indiska aktivister
    i att skapa serier.

  181. Det sysslar den här föreningen med.

  182. Samtidigt är det en reseberättelse
    där hon beskriver vistelsen i Indien.

  183. Dels är det arbetet med
    att skola indiska aktivister-

  184. -dels är det en yogaresa.
    Episoderna som hon beskriver-

  185. -handlar om magbesvär och incidenter
    som är bekanta för alla resenärer-

  186. -så det är inte alltid så specifikt
    att det skulle handla om hennes jobb.

  187. Här är en typisk sida ur hennes
    album. Det är en dagboksform på det.

  188. Rubriken på boken antyder
    att det också är en brevbok-

  189. -om den indiska vistelsen.

  190. Så varje sida börjar med en datering.

  191. Sen kommer en berättande text
    i början och slutet.

  192. Här är det berättande text på finska,
    sen dialog med en riksha-chaufför-

  193. -som fungerar på engelska. Hon syns
    i backspegeln och talar engelska-

  194. -medan chauffören svarar på
    ett indiskt språk. Hindi antagligen.

  195. Den här serien beskriver ett miss-
    förstånd. Hon har velat till...

  196. ...en organisk... En grönsaks...
    Vad heter det? Ett grönsakstorg.

  197. Han tar henne till nån konstskola.
    Ett lyckat missförstånd enligt henne.

  198. Mycket av reseberättelsen
    beskriver språkliga förhållanden.

  199. Hon beskriver också autentiskt
    att indier talar indiska ibland.

  200. När hon talar med finska bekanta
    talar hon finska.

  201. Albumets språkliga dimension
    beskriver de verkliga händelserna-

  202. -och de språkrelationer
    som hon varit inblandad i.

  203. Här har vi en sida från
    översättningsbilagan som visar-

  204. -att i slutet av albumet finns det
    en översättning till engelska.

  205. Man har försökt nå läsare
    utöver de finsktalande läsarna.

  206. I det här albumet fungerar
    flerspråkigheten på flera sätt.

  207. Den engelska översättningen
    är en strategi-

  208. -för att försöka nå en läsekrets
    utöver den finsktalande.

  209. Samtidigt bygger seriens trovärdighet
    på... Den ökar på trovärdigheten-

  210. -att hon avbildar Indien
    som flerspråkigt-

  211. -och sin kommunikation med andra
    nationaliteter på olika språk-

  212. -som läsaren då kan anta
    har skett på riktigt också.

  213. Den uppmärksamme
    såg kanske på skärmen-

  214. -det sanskritiska aum-tecknet.

  215. Det som ser ut som ett guldornament.

  216. Det binder seriehistorien till
    en hinduistisk religiös tradition.

  217. Det har jag inte gått in på mer.

  218. Humorn i serien är ofta kopplad till-

  219. -att hon nedvärderar eller håller
    en ironisk distans till sig själv.

  220. Som i det här fallet
    där hon ska ge utvecklingsbidrag.

  221. Hon erbjuder sig att skriva en skylt
    åt en person som erbjuder massage.

  222. Hon skriver fel om och om igen.

  223. Så hennes kunskap i att ge utveck-
    lingshjälpen är inte fungerande.

  224. Hon har en viss ironisk distans
    till sig själv-

  225. -och sitt förhållande till
    den s.k. andra.

  226. Den här distansen
    kan man kanske säga-

  227. -också finns i hennes relation till
    det nationella.

  228. Precis som professor Itikainen
    anländer till Finland-

  229. -kommer Katja Tukiainen
    i slutet av sitt album till Finland.

  230. Men utan rop om "leve Finland". Den
    nationalistiska tonen finns inte här.

  231. Här finns däremot
    andra ersättande bindningar.

  232. Det finns en syn på att det var bra
    i Indien. "Borta bra och hemma bra."

  233. Det viktiga att komma hem till
    är hennes egen man-

  234. -som odlat ett överraskande skägg.

  235. Det är det som är mest spännande här
    och kanske glädjande.

  236. Och en hänvisning till att i världen
    är man rädd för terrorister.

  237. Men den nationella bindningen
    kommer inte fram på samma sätt-

  238. -som då professor Itikainen
    anländer till Helsingfors.

  239. Bindningen finns till Helsingfors i
    "Itikainen" med Helsingfors domkyrka.

  240. Här ser vi en datering som säger
    att hon anländer till Vanda flygfält.

  241. Det lokala samhället finns där, men
    det nationella är inte lika relevant.

  242. Där tänkte jag sluta.

  243. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Finska serier på ett transnationellt fält

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Bild
Ämnesord:
Finland, Litteraturvetenskap, Tecknade serier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlands band till Sverige

Drygt en halv miljon svenskar har rötter i Finland. Här berättar Matti Anttonen, Finlands ambassadör i Sverige, om de ekonomiska, politiska och kulturella banden till Sverige. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

En språkresa till de finsk-ugriska rötterna

Språk handlar om identitet, menar Janne Saarikivi som här berättar om finskans djupa historiska rötter. Finskan, estniskan och ungerskan är annorlunda jämfört med de övriga europeiska språken. Finskan är ett eurasiskt språk som spreds österifrån via dagens Ryssland. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Stockholms finska kontakter

Historieprofessorn Marko Lamberg berättar om hur finländare flytt till Sverige i orostider för att söka skydd. På 1700-talet, under Stora ofreden, flydde tusentals finländare till Stockholm och under andra världskriget kom en ny våg med bland annat finska krigsbarn. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Migration från Finland till Sverige

Tuomas Martikainen delar erfarenheten av att ha sommarjobbat i Sverige med många andra finländare. Idag arbetar han på Migrationsinstitutet i Åbo och möter många av de 70 000 finländare som kom till Sverige under andra världskriget som krigsbarn med en lapp om halsen. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Sverigefinsk musik under arbete

Ett samtal mellan musikerna Love Antell och Kaj Latvalehto. Båda har rötter i Finland vilket kommer till uttryck i deras skapande som mycket kretsar kring svårigheterna och styrkan med att leva med en mångkulturell bakgrund. Moderator: Alar Kuutmann. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finlandssvenska - lika men olika

Antti Ylikiiskilä, professor vid Östra Finlands universitet, har gjort en omvänd resa jämfört med många av sina landsmän. Han har flyttat från Sverige till Finland för att söka sin identitet och hitta sina rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Språkande och kulturella vardagspraktiker

Läroplanen för grundskolan är tydlig och säger att oavsett skolform så ska alla svenska elever få undervisning om svenska minoriteter och deras kultur, språk, religion och historia. Men tyvärr är det lite si och så med det, inte bara i läroböcker utan också i klassrummen i den svenska skolan, menar forskaren Annaliina Gynne. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Medievärldens svenska och finska utmaningar

Den finska och den svenska medievärlden har mycket gemensamt. Båda är starka och har en stark närvaro av det tryckta ordet, av läsning och av skrivande, berättar Tom Moring, professor i journalistik med finlandssvenska rötter. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finska serier på ett transnationellt fält

Hör serier hemma i en nationell kontext eller bygger de på en global, transnationell gemenskap? Serieforskaren Ralf Kauranen berättar om sin studie av äldre finländska serier där han hittar en påtaglig fosterlandskärlek samtidigt som serierna visar att det finska folket är en del av en global sfär av olika folk. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Vad är konstnärlig forskning?

Forskaren Palle Dahlstedt har en fot i den tekniska världen och en i den konstnärliga. Mellan de båda världarna uppstår det ibland konflikter. Inom konsten vill man vara unik, och inom forskningen eftersträvar man att stå på varandras axlar. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konstdistrikt 798

Åsikterna om konstdistriktet 798 i Peking är många. En del anser det vara ett himmelrike, andra kallar det Disneyworld. Vi möter konstnärer och gallerister som berättar om möjligheter och begränsningar inom Kinas konstvärld.

Fråga oss