Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Forskare för framtiden: Självstyrande maskinerDela
  1. Vi står inför en teknisk revolution.

  2. Smarta städer, självkörande bilar,
    "deep learning"...

  3. ..."cloud robotics",
    självstyrande lager och gruvor.

  4. Framtiden tillhör autonoma system-

  5. -men vi vet inte än
    hur det kommer att se ut-

  6. -bara att forskningen måste börja nu.

  7. Därför samarbetar några av Sveriges
    största universitet med industrin-

  8. -i en satsning på autonoma system.

  9. Det handlar om intelligenta maskiner-

  10. -som kan hjälpa människor
    att lösa svåra problem för framtiden.

  11. Bo Wahlberg på KTH leder den del
    av programmet som handlar om fordon.

  12. På KTH finns ett labb där forskarna
    kan prova sina beräkningar.

  13. Det vi ser på golvet
    är en massa fordon som kör omkring.

  14. All information delas här
    mellan datorn och de här lastbilarna.

  15. Det handlar om att utveckla
    teknik och datorprogram, algoritmer-

  16. -för autonoma system
    för bilar, bussar och lastbilar.

  17. Vi vill testa våra algoritmer här
    innan vi testar dem i riktig trafik.

  18. Att krocka här, då händer inte
    så mycket mer än att de krockar.

  19. Det handlar inte om autopiloter,
    utan om hela, smarta system.

  20. Längst har man kommit
    i avgränsade miljöer, som gruvor.

  21. Där provkör man redan nu lastbilar-

  22. -som kan köra i kilometerlånga gångar
    med hög precision.

  23. Det görs även tester med privatbilar.

  24. Innan vi ser helt förarlösa bilar
    ute i vanlig trafik-

  25. -finns det många problem att lösa.

  26. Karl-Erik Årzén vid Lunds universitet
    arbetar med ett av dem.

  27. Bilarna kommer att använda
    mobilt internet-

  28. -och gör många beräkningar i externa
    datacenter, det vi kallar molnet.

  29. Men dagens moln är för långsamt.

  30. Som människa kanske det inte spelar
    nån roll hur många sekunder det tar-

  31. -men för en maskin
    som ska göra beräkningar över molnet-

  32. -och där det är kritiskt med kort
    tidsfördröjning spelar det stor roll.

  33. Karl-Erik och hans team
    måste se till att det går fortare.

  34. Lösningen är små, lokala datacenter,
    så kallade "edge centers".

  35. En sån här trafikkorsning är ett
    exempel på hur det skulle användas-

  36. -för att synkronisera trafikflödet,
    kanske utan att behöva trafikljus.

  37. I ett "edge center" görs beräkningar
    för varje enskilt fordon-

  38. -och skickas tillbaka till fordonen,
    som sen styr hur de får svänga.

  39. Så för den här korsningen måste
    beräkningarna göras i närheten-

  40. -i ett "edge center".

  41. Större beräkningar kan ske långt
    borta i ett traditionellt datacenter.

  42. Nu gäller det för Karl-Erik att få
    systemet att på nån millisekund-

  43. -styra vilka beräkningar
    som ska göras var.

  44. Arbetet börjar här.

  45. Man försöker ta fram en matematisk
    modell för hur allt ska styras.

  46. -Det funkar bättre än nåt annat?
    -Just nu är det bäst.

  47. Lysande.

  48. Sen går man vidare i datorn
    med att programmera en simulering.

  49. När den fungerar som den ska
    kan man gå vidare in i labbet.

  50. Nästa steg är att försöka göra
    ett verkligt system-

  51. -där vi försöker visa
    en del av det stora problemet.

  52. Då använder vi vårt robotlabb,
    där vi har olika slags robotar.

  53. Nu kör den helt autonomt
    och gör en spiralliknande rörelse.

  54. Här på robotlabbet hittar vi också
    andra autonoma robotar.

  55. Den här lilla krabaten
    tillhör Kalle Åströms forskning.

  56. Vad fin den är. Den funkar ju.

  57. Han är intresserad av
    hur en dator ser.

  58. Vår forskning handlar om hur man går
    från pixlar till mening, betydelse.

  59. Det handlar dataprogram
    som kan tolka 3D-struktur-

  60. -tolka och räkna ut hur man rör sig,
    men också känna igen saker.

  61. Att känna igen och förstå vad den ser
    är viktigt för en robot-

  62. -om den ska kunna styra sig själv
    och göra smarta val.

  63. Men det är svårt,
    och många forskare har gått bet.

  64. Ett test för att känna igen objekt
    är att känna igen tusen kategorier.

  65. Man testar det
    på ungefär en miljon bilder.

  66. De bästa resultaten för fem år sen
    var att man hade 25 procent fel.

  67. Det är inte tillräckligt bra.
    Människan gör bara fem procent fel.

  68. Sen testade vi nya tekniker,
    som kallas för "deep learning".

  69. "Deep learning" efterhärmar
    hur nervcellerna fungerar i hjärnan.

  70. Man använder
    många små, enkla beräkningar-

  71. -som analyserar
    bara sin lilla del av bilden.

  72. Resultatet skickas
    till nästa algoritm-

  73. -och det upprepas i många lager.
    Det kan bli miljontals beräkningar.

  74. Sen visar man till exempel
    tusen kattbilder för datorn.

  75. Den kalibrera sen själv
    värdena i algoritmerna-

  76. -tills träffsäkerheten blir maximal.

  77. På det sättet lär sig datorn
    känna igen en katt.

  78. Sen gör forskarna likadant
    med hund, hus, bil och så vidare.

  79. På de här testerna på tusen
    kategorier på en miljon bilder-

  80. -så är de bästa systemen
    nere på tre procents fel nu-

  81. -bättre än vad människan presterar.

  82. Det här blir viktigt,
    inte bara för fordon-

  83. -utan också till exempel inom vården.

  84. Här arbetar Kalle
    med sin doktorand, Ida Arvidsson-

  85. -med att ta fram algoritmer som ska
    kunna känna igen en cancertumör.

  86. Då blev den lika stor?

  87. Synen används också
    för att förstå var vi är nånstans.

  88. Det kan också en dator göra.

  89. Forskarna provade med att ta
    många bilder på Lunds domkyrka-

  90. -för att skapa en 3D-modell.

  91. Genom att ta alla de här bilderna och
    matcha intressepunkterna i bilderna-

  92. -så kan vi till slut göra
    en tredimensionell modell av kyrkan.

  93. Då räknar man ut var
    varje sån intressepunkt befinner sig-

  94. -och också var kameran stod
    när varje bild togs.

  95. Med 3D-modellerna kan vi räkna ut
    var jag står när jag tar nya bilder.

  96. Då får vi en positionering
    jämfört med kartan.

  97. En sån positionering kan ofta fungera
    bättre än den GPS som vi har i dag.

  98. I en stad kan GPS-satelliter
    bli skymda av höga hus-

  99. -och de fungerar inte heller inomhus,
    som för robotar i en lagerlokal.

  100. -Vi har inte satt fast fler kameror.
    -Nej...

  101. Aningen en sån som är runt om...
    eller fyra stycken åt olika håll.

  102. I labbet vill Kalle
    slå ihop de två systemen-

  103. -för att skapa
    riktigt smarta robotar.

  104. Det som är spännande
    är att när vi testar våra algoritmer-

  105. -på robotar som rör sig, så vill vi
    få dem att både bygga en karta-

  106. -men också känna igen vad
    de olika delarna i kartan är för nåt.

  107. Att få geometrin och igenkänningen
    tillsammans, det ska bli en utmaning.

  108. Eller en uppfällbar arm...

  109. För att få kunskapen
    om autonoma system att växa

  110. -har Kalle Åström, Karl-Erik Årzén
    och Bo Wahlberg doktorander-

  111. -kopplade till en forskarskola.

  112. Det saknas människor
    som kan bygga såna här system.

  113. Målet är att utbilda dem för att
    utveckla framtidens smarta system.

  114. -Vi borde ha nån form av antenn.
    -Är det här nåt sånt?

  115. Nån differentiell GPS...

  116. En av Bos doktorander
    är Linnea Persson.

  117. Linnea forskar på att få ett flygplan
    att landa på en åkande bil.

  118. Det vi ser är en automatisk landning.

  119. Vi använder oss av ett
    helt automatiskt, förarlöst flygplan.

  120. Både flygplanet och bilen
    ska kunna styra sig helt själva.

  121. För det behöver hon utveckla
    en avancerad algoritm.

  122. Den här gången gick landningen bra.

  123. Alla doktorander i forskarskolan
    träffas regelbundet-

  124. -både för utbildning,
    men också för att utbyta kunskaper.

  125. Fördelen är ju att man
    lär känna folk från olika ställen.

  126. Det här utbytet av idéer som man får.

  127. Man får en bredare syn på sitt område
    genom att träffa folk-

  128. -som arbetar med liknande grejor,
    men kanske lite annorlunda.

  129. Autonoma system förändrar vårt
    samhälle och vår industri i grunden.

  130. Exakt hur det ser ut vet vi inte än,
    men möjligheterna är enorma.

  131. Mycket av spetsforskningen
    sker på svenska universitet.

  132. Här utbildas också unga forskare-

  133. -som är med och utformar
    framtidens smarta samhälle.

  134. Autonoma system blir
    en väldigt viktig del av vår framtid.

  135. Därför vill jag gärna jobba med det.

  136. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Ämnen:
Teknik > Maskinteknik
Ämnesord:
Automatisering, Maskinteknik, Reglerteknik, Robotteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spindeln i hjärtat

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Jakten på galoppgenen

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Växterna som ska rädda oss

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Här stoppas cancern

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång. Det är det som är så spännande. Och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Världens största karta - av dig

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Nässpray mot depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Intelligensen i vaggan

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Laserljus för ett bättre liv

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Människokroppen i 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. - Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Hon sätter stjärnorna på plats

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Den energigivande solen

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Resan till Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Hur lär man sig ett språk?

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. - Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt. Och om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kroppens egen vaccinationsfabrik

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Diabetes och kroppen

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Kommunikation inom vården

Björn Pehrson, professor i telekommunikationssystem, berättar om behovet av billigare hemvård och vilka system man utvecklar för att mycket sjuka patienter som vill vårdas hemma ska kunna göra det. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Future friday

Vad är nanomagnetism?

Anna Delin, professor i teoretisk nanomagnetism, berättar om hur datorberäkningar används vid design av nya typer av elektronik. Med hjälp av kvantmekanik kan man beräkna egenskaperna för små komponenter som kan bestå av en enda molekyl. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Fråga oss