Titta

Scientists for the future

Scientists for the future

Om Scientists for the future

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Scientists for the future : Autonomous machinesDela
  1. Vi befinner oss på gränsen
    till en teknologisk revolution.

  2. Smarta städer, självkörande bilar...

  3. ...deep learning...

  4. ...robotik i molnbaserade system...

  5. ...självstyrande lager och gruvor.

  6. Framtiden tillhör autonoma system.

  7. Vi vet inte hur det kommer att se ut-

  8. -bara
    att forskningen måste genomföras nu.

  9. Därför samarbetar några av Sveriges
    största universitet med branschen-

  10. -i ett projekt om autonoma system.

  11. Allt handlar om intelligenta maskiner
    som hjälper människor-

  12. -att lösa svåra problem.

  13. På KTH, Kungliga Tekniska högskolan-

  14. -leder Bo Wahlberg den del av
    programmet som fokuserar på fordon.

  15. Här på KTH har forskarna ett labb
    där de kan testa sina beräkningar.

  16. I det här labbet
    testar vi våra algoritmer.

  17. Här kan vi testa och finjustera dem
    innan vi gör det ute i trafiken.

  18. Här behöver man
    utveckla teknik och algoritmer-

  19. -som autonoma system kan använda
    i bilar, bussar och lastbilar.

  20. Tanken är
    att testa dem i en säker miljö-

  21. -men det är samma algoritmer
    som vi sen använder ute i trafiken.

  22. Det här
    handlar inte bara om autopiloter-

  23. -utan det är ett helt smart system.

  24. Längst har man kommit
    i avgränsade miljöer som gruvor.

  25. Här kan lastbilar redan köra
    i kilometerlånga gruvgångar-

  26. -med hög precision.

  27. Och man testkör även privata fordon.

  28. Men innan vi får se
    förarlösa bilar i trafiken-

  29. -måste flera problem lösas.

  30. Karl-Erik Årzén vid Lunds universitet
    arbetar med ett av dem.

  31. Bilarna använder mobilt Internet och
    fattar beslut i externa datacenter-

  32. -det som vi kallar för molnet.

  33. Men dagens molnteknik är för långsam.

  34. Ett par sekunders försening
    gör inget för en människa-

  35. -men det är för länge för en maskin.

  36. Då måste vi ner
    på några tiotals millisekunder.

  37. Karl-Erik och hans team
    måste få systemet att jobba snabbare.

  38. Lösningen är lokala datacenter
    som kallas edgecenter.

  39. En korsning med många fotgängare
    och cyklister är ett bra exempel på-

  40. -hur ett edgedatacenter
    kan användas i framtiden.

  41. Med ett sånt center
    och synkronisering mellan bilarna-

  42. -kanske vi inte behöver trafikljus.

  43. I stället räknar centret ut bilarnas
    hastighet och hur de ska svänga.

  44. Uträkningarna måste göras nära
    den här korsningen, på edgecentret.

  45. Större beräkningar kan göras längre
    bort, i det vanliga datacentret.

  46. Karl-Eriks team måste få systemet-

  47. -att avgöra vilka beräkningar
    det ska utföra var.

  48. ...och en feedbacksignal som ger
    en referens till den inre loopen.

  49. Och allt börjar här-

  50. -där man utvecklar en matematisk modell
    för hur allt styrs.

  51. -Det funkar bättre än nåt annat, då?
    -Just nu är det det bästa vi har.

  52. Sen programmerar de
    en simulation på datorn.

  53. När den verkar fungera
    går de till labbet.

  54. Nästa steg är att färdigställa
    en förevisning i vårt robotlabb-

  55. -där vi har
    olika sorters robotar och drönare.

  56. Vi vill skapa ett system där vi
    kan utföra några av beräkningarna.

  57. Nu kör den helt autonomt
    och gör en spiralliknande rörelse.

  58. Här i robotlabbet hittar vi även
    andra autonoma robotar.

  59. Den här ingår i Kalle Åströms forskning.

  60. -Fin, va?
    -Ja. Vad bra att den funkar nu.

  61. Han är intresserad av hur en dator ser.

  62. Min forskning
    handlar om hur pixlar får betydelse.

  63. Det är den sortens algoritmer
    som man behöver skriva-

  64. -för att datorn ska förstå
    vad en bild visar.

  65. Att känna igen och förstå är viktigt-

  66. -om en robot ska kunna vara
    självstyrande och fatta kloka beslut.

  67. Det är inte lätt,
    och många forskare har misslyckats.

  68. Ett sätt att testa igenkänningen är
    att testa med tusen olika kategorier-

  69. -och det handlade om en miljon bilder.

  70. Och det bästa resultatet
    för några år sen-

  71. -när man använde manuellt tillverkade
    föremål och maskininlärning-

  72. -låg på mellan 20 och 25
    procent fel. Och det duger inte.

  73. Människorna
    låg på ungefär 5 procent fel.

  74. För några år sen
    försökte man med deep learning.

  75. Deep learning imiterar
    nervceller i människohjärnan.

  76. Den gör många små beräkningar
    som analyserar en del av bilden.

  77. Resultaten skickas sen vidare
    till nästa algoritm-

  78. -och det här upprepas många gånger.

  79. Det kan till slut handla om
    miljontals beräkningar.

  80. Sen visar man datorn
    tusen bilder av till exempel katter.

  81. Den kan sen kalibrera värden
    i algoritmerna-

  82. -tills träffsäkerheten maximeras.

  83. På så sätt
    lär sig datorn att känna igen en katt.

  84. Sen gör forskarna likadant med hundar,
    hus, bilar, och så vidare.

  85. När vi nu testar de bästa systemen med
    tusen kategorier om en miljon bilder-

  86. -har det bästa systemet en felprocent
    på tre. Det är bättre än människor.

  87. Den här forskningen
    är inte bara viktig för fordon-

  88. -utan kan även tillämpas inom vården.

  89. Här jobbar Kalle
    med sin doktorand Ida Arvidsson-

  90. -med en algoritmmodell
    som ska känna igen tumörer.

  91. Så att då blev den lika stor?

  92. Vi använder även synen
    för att förstå var vi befinner oss.

  93. Det kan också datorn göra.

  94. Forskarna tog många foton
    av Lunds domkyrka-

  95. -för att försöka skapa en 3D-modell.

  96. Genom att ta många foton
    och hitta intressepunkterna-

  97. -kan vi göra en 3D-modell av punkterna
    och därmed av byggnaden.

  98. Vi försöker skapa algoritmer
    som kan beräkna domkyrkans form-

  99. -och räkna ut olika kamerapositioner.

  100. De här blir en karta som kan
    avgöra varifrån framtida foton tas.

  101. Därmed skapar vi
    en lokaliseringsfunktion.

  102. Den här typens positionering fungerar
    ofta bättre än dagens GPS-teknik.

  103. I städerna kommer höga byggnader
    ofta i vägen för satelliterna-

  104. -och de fungerar inte inomhus,
    som med robotar på ett lager.

  105. Så mappar vi rummet lite, kanske.

  106. Lidarn och Kinecten är på, men vi
    har inte satt fram fler kameror.

  107. Antingen en runtom
    eller fyra åt olika håll.

  108. I labbet vill Kalle nu
    kombinera de två systemen-

  109. -och skapa
    verkligt intelligenta robotar.

  110. Vi vill testa våra algoritmer
    på självstyrande robotar.

  111. De ska kunna bygga
    en 3D-modell av sin omgivning-

  112. -och analysera olika delar av modellen,
    som ett fönster eller en dörr.

  113. Eller så får den en uppfällbar arm.

  114. För att dela med sig av sin kunskap-

  115. -har Kalle Åström,
    Karl-Erik Årzén och Bo Walhberg-

  116. -doktorander som är kopplade
    till programmets forskarskola.

  117. Att bygga såna här intelligenta maskiner
    är väldigt svårt-

  118. -så vi försöker utbilda forskarna
    och ingenjörerna för framtiden.

  119. -Den borde ha en antenn.
    -Är de nåt sånt?

  120. -Kanske.
    -Nån differentiell GPS.

  121. En av Bo Wahlbergs doktorander
    är Linnea Persson.

  122. Linnea försöker få ett flygplan
    att landa på en bil i rörelse.

  123. Vi ser här hur farkosten
    närmar sig bilen.

  124. Målet är att landa farkosten på bilen.

  125. Både flygplanet och bilen
    ska vara helt självstyrande.

  126. För att göra det måste hon skapa
    en väldigt avancerad algoritm.

  127. Den här gången gick landningen bra.

  128. Doktoranderna träffas regelbundet
    för att utbyta kunskap med varandra.

  129. Vi träffar folk från andra universitet
    och från branschen-

  130. -och kan utbyta idéer.

  131. Så det är som RRT-metoder?

  132. Man får veta mer om vad de gör.

  133. Så man får en bättre insyn i fältet.

  134. Autonoma system kommer att förändra
    samhället och industrin i grunden.

  135. Vilken form de tar vet vi inte än,
    men möjligheterna är enorma.

  136. Och mycket av spetsforskningen
    sker på svenska universitet.

  137. Det är här de unga forskarna studerar-

  138. -och det är de som formar
    framtidens smarta samhällen.

  139. Autonoma system
    kommer att spela allt större roll-

  140. -och det är därför
    jag vill jobba med dem.

  141. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Ämnen:
Teknik > Maskinteknik
Ämnesord:
Automatisering, Maskinteknik, Reglerteknik, Robotteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Scientists for the future

Scientists for the future
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The spider in our hearts

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trotting gene

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Plants to save us

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

A stop to cancer

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The world´s largest map - of you

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Nasal spray against depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Cradle intelligence

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Laser beams for a better life

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Inside our bodies - in 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

She pins the stars

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The energizing sun

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Mission to Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to learn a language

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt, om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Your self-made vaccine

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

To battle diabetes

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler
Scientists for the future
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Einstein in a chip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The nose bacteria that became deadly

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

When the stomach runs amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The trick to remember two languages

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The lost sunlight

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The robots among us

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sun in a molecule

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Materials of the future

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Autonomous machines

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Future friday

Vad är nanomagnetism?

Anna Delin, professor i teoretisk nanomagnetism, berättar om hur datorberäkningar används vid design av nya typer av elektronik. Med hjälp av kvantmekanik kan man beräkna egenskaperna för små komponenter som kan bestå av en enda molekyl. Inspelat i mars 2014. Arrangör: Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaScientists for the future

Mission to Venus

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Fråga oss