Titta

Från vardagssnack till skolspråk

Från vardagssnack till skolspråk

Om Från vardagssnack till skolspråk

I den här språk- och kunskapsutvecklande serien bjuder ämneslärare in till sina klassrum och visar och berättar om hur de arbetar med språket samtidigt som de undervisar i sitt ämne. Vi möter lärare från lågstadiet ända upp till gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen. En del av lärarna använder delar av en aktuell språkutvecklande pedagogik medan andra följer en särskild pedagogik eller beprövad metod. Experter, lärarfortbildare och forskare fördjupar de olika programmens teman och ger tips, tankar och metoder kring olika sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande.

Till första programmet

Från vardagssnack till skolspråk : Att stötta elevens lärandeDela
  1. Varför är det viktigt att synliggöra
    språket i alla skolämnen-

  2. -och inte bara på svenskan?

  3. På vilket sätt ökar det förståelsen
    och kunskapen i ett ämne?

  4. I den här serien undersöker vi språk-
    och kunskapsutvecklande arbetssätt-

  5. -och hur man kan göra i praktiken.

  6. Att hjälpa alla elever
    till skolframgång-

  7. -och ta klassen till ett utvecklat
    skolspråk är svårt, men det går.

  8. Det här avsnittet
    har temat "stöttning".

  9. Michael Öhlin, SO-lärare på
    Ronnaskolan, har tvålärarskap-

  10. -tillsammans med
    SO-läraren Andreas Cederlöf.

  11. Man får lyssna på: Diskuterar de vad
    som står eller om man kan tro på det?

  12. De har hjälp av studiehandledaren
    Alham Lali i arabiska.

  13. På dagens lektion ska klassen jobba
    med stöd av begreppskort.

  14. Så! 9C, kom! Nu kör vi!

  15. Dagens ämne handlar om
    källkritik i SO-

  16. -mer specifikt förmågan att söka
    information och värdera trovärdighet.

  17. Allright. I dag ska vi jobba vidare
    med förmågan i SO-

  18. -som blev lite halvdan senast-

  19. -det vill säga källor,
    hur man bedömer trovärdigheten.

  20. Det det kommer handla om är
    nolltaxa i kollektivtrafiken.

  21. -Konstiga ord, eller hur?
    -Vad är nolltaxa?

  22. -Ska det vara gratis att åka buss?
    -Ja, det ska det.

  23. Bra. Då är ni klara att gå hem.

  24. Det som är viktigt är att komma ihåg
    är att vad ni tycker är oväsentligt.

  25. Det handlar inte om era åsikter-

  26. -utan om hur vi kan avgöra ifall det
    nån annan skriver går att lita på.

  27. Den första övningen
    gör ni två och två.

  28. Den utgår från ett begreppskort.
    Dem känner ni igen, eller hur?

  29. Några av orden är redan färdiga,
    så då får ni tips om hur man tänker.

  30. Har ni koll på vad ni ska göra?
    Då drar vi i gång.

  31. Klassen består ju av elever
    med ganska blandad bakgrund.

  32. De växer upp i en miljö, i en skola
    där de inte utsätts för-

  33. -lika mycket språklig träning
    i svenska som på andra ställen.

  34. Titta på ordet. Är det nåt som är
    likt forskare eller som forskare har?

  35. Nåt som forskare har?

  36. "Granskar." De här. Journalisterna.

  37. Begreppskorten vi använder
    är en övning-

  38. -som går ut på att inte bara förklara
    vad ett begrepp betyder-

  39. -utan att jobba mer med alla delar.

  40. Eleverna känner på hur man använder
    ordet, vilka egenskaper det har.

  41. Vänta... Vilka är det
    som säger mest sina åsikter?

  42. -Politiker.
    -Visst. Ska vi lägga den där?

  43. De här samlar in information,
    sprider via massmedia.

  44. -Vems information sprider de?
    -Deras.

  45. -Vad gör politiker?
    -De säger hur världen fungerar.

  46. -Gör de det?
    -Från deras perspektiv.

  47. Politiker är inte ärliga. De säger
    vad andra säger. De är inte ärliga.

  48. -Hur menar du då?
    -De säger vad de säger.

  49. -Då är de ärliga.
    -De tror att de är ärliga.

  50. -Så var lägger vi den?
    -Här. Forskare är ärliga.

  51. -Är vi nöjda nu?
    -Nej.

  52. -Du är inte ens i den gruppen!
    -Jag vet.

  53. Det är tänkt att de ska samarbeta,
    så uppgiften är strukturerad-

  54. -så att man måste diskutera
    vilken av källorna man tror mest på.

  55. Då blir det en diskussion om
    trovärdighet, vilket vi vill åt.

  56. Begreppet "journalist".
    Deras egenskaper. Vad har ni skrivit?

  57. -Granskar och åsikter.
    -Nej.

  58. -De granskar. Är alla överens om det?
    -Ja.

  59. Men du var inte överens om "åsikter"?
    Varför inte?

  60. -Jag har lagt "ärligt" på den rutan.
    -Du har skrivit ärligt.

  61. -De är inte ärliga!
    -Hur tänker du?

  62. De är ärliga för det mesta, men de
    kan också överdriva om ett ämne-

  63. -så att de gör så att folk tror
    nåt annat om det som har hänt.

  64. -Varför tror du att de gör det?
    -Göra artikeln spännande.

  65. -För att göra artikeln spännande?
    -För att få oss att bli intresserade.

  66. Hur kan man ta reda på
    om det som står är sant?

  67. Läsa flera artiklar om samma ämne.

  68. Ja, om flera olika journalister har
    skrivit samma sak borde det stämma.

  69. -Men "ärlig" är knepig att lägga.
    -Vi tar en kvarts rast.

  70. Det blir bra diskussion om det här
    med ärligt. Vem är ärlig?

  71. Det är ju hela kärnan. Trovärdighet.

  72. De hade en tanke med varför de hade
    lagt ärlighet och var de la den.

  73. Och på ett språkutvecklande sätt.

  74. Eleverna diskuterar med varandra
    och visar sina åsikter.

  75. Det är viktigt att studiehandledaren
    förstår vad eleverna ska göra-

  76. -och varför de ska göra det.

  77. Hon översätter saker och ibland
    behöver hon tillhandahålla kontext.

  78. ...källornas trovärdighet.
    Det källan säger är riktigt.

  79. Vi litar på källan, att det är sant eller inte.

  80. Förstod du allt det där om bloggare?

  81. Okej. Du förstod allt.

  82. Då är det viktigt att jag är tydlig
    med vad hon kan hjälpa till med-

  83. -så att inte studiehandledaren
    gör jobbet.

  84. -Men ärlig? Till vem? Tänk på...
    -Journalistiken.

  85. I det här häftet finns det
    tre stycken texter från internet.

  86. En av de här texterna är
    mest trovärdig och minst trovärdig.

  87. Där ska ni fylla i en motivering.

  88. Använd hjälpmeningarna
    för att bygga resonemang, argument.

  89. "Resorna med buss och spårvagn
    har ökat..."

  90. Vi ger ut meningar som innehåller
    sambandsord som tillhör skolspråket-

  91. -"därför att", "det betyder", orden
    som får resonemanget att hänga ihop.

  92. Dem behöver vi hjälpa eleverna
    att få syn på och lära ut.

  93. -Så vänta, de här är etta.
    -Politiker är sist. De ska ha röster.

  94. "1. Det blir onödigt dyrt för
    samhället." Det är hans argument.

  95. Han påverkas av sin ideologi och har
    förslag som grundar sig på partiet.

  96. I det språkutvecklande arbetssättet
    är det eleverna som äger taltiden-

  97. -där min roll som lärare är
    att gå runt och stödja dem.

  98. Inte genom att vi förklarar vad de
    ska göra, utan hur de ska göra.

  99. Stöttningen handlar om "huret".

  100. Det handlar mer om vem som säger
    sakerna än vad det står. Är ni med?

  101. Det är en viktig aspekt av det
    språkutvecklande arbetssättet.

  102. Man undervisar kring hur man gör för
    att resonera, analysera, diskutera.

  103. Den här är skriven 2014 så då är den
    fortfarande minst trovärdig.

  104. -Eftersom att den är äldst?
    -Ja.

  105. -Vad betyder det om informationen?
    -Den kan ha ändrats.

  106. Även om det finns källor
    så kanske de är för gamla.

  107. Faktan är inte uppdaterad.

  108. I SO finns det väldigt många förmågor
    och ett brett centralt innehåll.

  109. Jag tror att SO-lärare känner sig
    stressade över allt innehåll.

  110. Men det är ju inte innehållet som ska
    bedömas, utan elevernas förmågor-

  111. -eller vilka kunskaper de har.

  112. Eftersom man jobbar mer utifrån
    förmågorna i det här arbetssättet-

  113. -finns det en samstämmighet mellan
    undervisningen och bedömningen.

  114. Nu ska de självständigt leta efter
    en ny källa som är bättre än min.

  115. Källan de har fått
    har låg trovärdighet.

  116. Hur ska jag veta
    om de har rätt eller inte?

  117. Ja, det är det man får fundera över.

  118. Här brukar det finnas "Om hemsidan".
    Vilka är de som har gjort den?

  119. Jag vet inte om det blir bra.
    Kan du läsa?

  120. -Varför är vi i skolan?
    -För att lära oss.

  121. -Men kan du bara läsa den?
    -Jag skriver en kommentar sen.

  122. De märker att vi förväntar oss mer av
    dem nu och därför lyckas de bättre.

  123. Jag ser stor skillnad på klassen nu
    bara på en termin.

  124. De går från ett vardagsspråk till ett
    skolspråk. Det är det som är målet.

  125. Stöttning, på engelska "scaffolding",
    dvs. byggnadsställning-

  126. -visar just på att man måste bygga
    stödstrukturer runt lärandet-

  127. -för att de sen
    ska kunna stå på egna ben.

  128. Du bygger den här byggnadsställningen
    kring huset-

  129. -elevernas lärande, ämnesförmågor
    och kunskap, för att hjälpa dem.

  130. Ju längre du kommer med huset
    och ju stabilare det blir-

  131. -då kan du ta bort delar av den här
    stöttningen, av byggnadsställningen.

  132. Alla elever behöver stöttas utifrån
    sina egna förutsättningar och behov.

  133. För en elev så kan det handla om
    en skrivmall när den skriver en text.

  134. För en annan elev kan det handla om
    olika lässtrategier-

  135. -och tydlig undervisning i läs-
    strategier för att ta sig an en text.

  136. I "Reading to Learn" närläser man
    texterna och ställer frågor.

  137. Man ställer frågor som man
    har förberett eleverna på-

  138. -så att alla elever kan svara.

  139. I Karin Petterssons klass på Kvarn-
    backaskolan lämnas ingen svarslös.

  140. Klassen har övat på förklarande text
    om insekter i biologi.

  141. Nu blir det "Reading to Learn"
    i samma texttyp om tistelfjärilar.

  142. Dags att börja! Kom in!

  143. "Lärare kan ju inte vara så svårt."

  144. "Lågstadielärare måste vara
    ett skönt jobb", tänka jag naivt.

  145. När man har forskat på klassrum ser
    man att den vanligaste interaktionen-

  146. -är ju där läraren ställer en fråga,
    en kontrollfråga-

  147. -så räcker kanske fyra-fem
    ibland sex elever upp handen.

  148. En av dem svarar på frågan och
    läraren ger lite kort feedback.

  149. Men det betyder ju inte att vi har
    klassen med oss. Vi vill undervisa.

  150. Vi har ju pratat
    om flera djurs livscykler-

  151. -bland annat tistelfjärilen, där ni
    har limmat fast hela ordningen-

  152. -där de först... Hjälper ni mig?

  153. -Parar sig.
    -Alla parar sig. Och sen?

  154. -Lägger ägg.
    -Och ur äggen kommer...

  155. När jag mötte genrepedagogiken
    tänkte jag att "det här gör jag".

  156. Men ju mer man lär sig,
    desto mer förstår man helheten.

  157. Det är ett arbetssätt som genomsyrar
    synen på elever och undervisning.

  158. Vi har ju följt våra tistelfjärilar
    från när de var larver tills nu.

  159. I dag kommer vi att släppa ut dem.
    Det här är en förklarande text.

  160. Den har rubriken här och
    så har den identifikationssteget.

  161. Genom att vi pratar om strukturen
    i texten, att vi ger stegen namn-

  162. -med förklaring, rubrik,
    identifikationssteg, förklaringssteg-

  163. -så ger jag eleverna ett metaspråk
    där vi kan prata om språket-

  164. -och får begrepp
    för vad det vi skriver i texterna.

  165. Så.
    Lägg pappret framför er på mattan.

  166. Om vi tittar på rubriken...
    Vad är rubriken?

  167. "Tistelfjärilens livscykel."

  168. Rubriken talar ju om vad texten ska
    handla om, så då förstår man det.

  169. Det här är tistelfjärilens livscykel.
    Markera det.

  170. "Reading to Learn" är en påbyggnad på
    genrepedagogiken, det är inget nytt-

  171. -fast det har kommit till
    flera stöttningsstrategier.

  172. När ni läser så vill jag
    att ni använder läsfingret.

  173. Sen sätter ni fingret
    på första ordet i första stycket.

  174. "Tistelfjärilens livscykel är..."

  175. Den här sortens stöttning
    kallas för detaljerad läsning.

  176. Under läsningen så kommer jag
    att ställa frågor till eleverna-

  177. -där de ska identifiera
    betydelsebärande ord och markera dem.

  178. Och frågorna är aldrig kontrollfrågor
    som "vad är en insekt?"-

  179. -utan jag ger betydelsen för ordet
    så eleverna kan identifiera det.

  180. I mitten av meningen
    står det ett ord-

  181. -som talar om
    att det är olika perioder-

  182. -olika delar av livscykeln.
    Vilket ord är det som jag söker?

  183. -"Stadier."
    -Stadier. Markera stadier.

  184. När vi arbetar med detaljerad läsning
    väljer jag en text som är utmanande-

  185. -och snäppet över
    deras vanliga läsnivå.

  186. Det är ju i zonen precis över
    inlärningsnivån som man utvecklas.

  187. -U-P-A.
    -Två P.

  188. -Ja, två P.
    -"Förpuppas."

  189. Vi ska ligga på en hög nivå
    och utmana eleverna-

  190. -men samtidigt ge stöttning,
    ge dem redskapen för att klara det-

  191. -så att de lär sig hur de ska lösa en
    uppgift eller förstå ord och begrepp-

  192. -och få förutsättningar för att klara
    av undervisningen på högre nivåer.

  193. Använd de här orden som vi plockade
    ur texten för att skriva en ny text.

  194. Den behöver inte vara likadan,
    men den ska ha samma innehåll.

  195. Och samarbeta. Ni har varsin iPad
    men det ska vara samma text.

  196. -Nu ska du skriva bara "livsstadier".
    -"Tistelfjärilens livsstadier."

  197. -Vad var "stadier" för ord?
    -Stationer, typ, för fjärilarna.

  198. Ägg, sen larv, sen puppa.

  199. I undervisning
    tittar vi ju på tidsbindeorden.

  200. I stället för "och sen och sen"-

  201. -påminner jag eleverna
    om att variera orden.

  202. "I går, sen, efter en stund,
    när, först, till slut"...

  203. "Efter det, sedan...i onsdags"
    och så.

  204. Ska vi skriva
    "Den äter och äter och äter"?

  205. Ja, det kan ni gärna ta med.
    "Larverna äter."

  206. Jag kan de flesta livscyklerna.
    Jag kan om den röda skogsmyran-

  207. -och gräshoppan och dödgrävaren.

  208. Deras larver fick äta upp sin mamma.
    Inte kul.

  209. -Var lägger hon äggen?
    -Honan lägger ägg i...

  210. -Säger man "i tistelblad" eller...?
    -På tistelblad.

  211. På tistelblad, jättebra.

  212. Vi ska lägga vår tid på att förbereda
    lektionerna och stötta eleverna-

  213. -i stället för att lägga tiden
    på att hjälpa upp eleverna efteråt.

  214. På engelska brukar man säga
    "prepare, not repair".

  215. Nu får ni önska fjärilarna
    trevlig resa. Vågar de sig ut? Titta!

  216. -Vi ses!
    -Hej då!

  217. När man tänker på
    skolspråket och vardagsspråket-

  218. -så finns det ord som har olika
    betydelse, till exempel "volym".

  219. När man pratar om musik
    så handlar ordet "volym" om ljud-

  220. -men i ämnet matematik
    kan "volym" innebära nåt helt annat.

  221. Ett annat exempel är i SO-ämnen
    där man pratar om läget på en karta.

  222. Men för eleven som inte har kommit så
    långt kan "läget" betyda nåt annat-

  223. -till exempel: "Hur mår du?"

  224. Det finns många olika modeller
    på örngott. Det här är lättsytt.

  225. En stöttande undervisning innebär att
    man synliggör saker som är osynliga-

  226. -som lässtrategier.

  227. För elever kan det vara en osynlig
    process, hur man tar sig an en text-

  228. -som är svår och utmanande.

  229. Men i en stöttande undervisning
    synliggör man det.

  230. Man tränar tillsammans på just
    strategier för att läsa och förstå.

  231. Ingegerd Norder på Nobelgymnasiet
    har en klass i SO-

  232. -där det finns många språkliga nivåer
    och skilda skolbakgrunder-

  233. -vilket gör att Ingegerd måste veta
    vilka förkunskaper eleverna har.

  234. Välkomna! - I den här klassen
    finns det många språk.

  235. Jag har väl fem språk
    som är deras modersmål:

  236. Somaliska, arabiska, thai,
    tigrinja, dari och swahili.

  237. Jag har en klass med elever som är
    oerhört intresserade av att lära sig.

  238. Många av eleverna har ju som mål
    att komma in på universitet sen.

  239. Jag vill bli
    datorutvecklare eller ingenjör.

  240. Jag vill jobba som kock, för jag
    tycker om att laga mat och baka.

  241. De litar på att jag kommer att hjälpa
    dem och stötta dem så det går bra.

  242. Då vill jag hälsa er
    välkomna hit till SO.

  243. Den här lektionens mål är:
    "Vad är riksdagen?"

  244. "Vilka är riksdagens arbetsuppgifter
    och hur arbetar riksdagen?"

  245. I början av min karriär jobbade jag
    mycket med Gibbons genrepedagogik-

  246. -och tyckte att det räckte. Jag hade
    en bra undervisning och de lärde sig.

  247. Men för fyra-fem år sen
    upplevde jag att det inte räckte-

  248. -för många av eleverna hade ett bra
    läsflyt och en bra ordavkodning-

  249. -men de förstod inte innebörden av
    texten. De hade ingen läsförståelse.

  250. Då började jag med lässtrategier.

  251. Jag kommer nu att gå igenom
    den här texten, att läsa den.

  252. Jag har den på powerpoint.
    Jag tar en mening i taget.

  253. Ni är uppmärksamma på svåra ord.
    Jag går igenom svåra ord-

  254. -så att vi förstår både ord
    och begrepp och hela meningar.

  255. "Riksdagen fattar ensam beslut
    om nya lagar."

  256. Vad betyder det? "Fattar"
    är ett ord som har flera betydelser.

  257. Jag kan säga att jag fattar tag i
    Sara, men det betyder inte det här.

  258. "Fattar" är ett ord som många
    av eleverna tolkar som "förstår"-

  259. -för det är så som de har lärt sig
    att ordet är.

  260. Det här är ju en stor del i det
    språkutvecklande arbetssättet.

  261. Att man breddar den språkliga
    repertoaren för eleverna-

  262. -så att de lär sig att orden har
    olika betydelser i olika sammanhang.

  263. Det är riksdagen som avgör hur gammal
    du ska vara för att få gifta dig.

  264. -Är det inte frivilligt?
    -Nej, det är inte det.

  265. Ibland finns det
    som jag kallar för luckor i texten-

  266. -nåt mellan raderna
    som man ska förstå som läsare.

  267. Det blir ju obegripligt för många
    elever som inte har svensk kultur.

  268. -Panda.
    -Över 18 år man får gifta sig.

  269. -Men under 18 år man får inte.
    -Precis.

  270. -Varför har man 18 år som gräns?
    -För man ska bli mogen.

  271. Man ska bli mogen och vuxen.
    För vad är man under 18 år?

  272. -Barn.
    -Man är barn.

  273. Jag går igenom ord som jag har
    förutspått att de får svårt med.

  274. Men i varje text finns det ord
    som jag inte tänker på som svåra.

  275. "Hur hög ska till exempel
    bensinskatten vara?"

  276. Vet ni vad bensinskatt är?
    Vad är det? Nån?

  277. -Katt... Ben... katt...
    -Var läste du "katt"?

  278. -Bensinkatten?
    -Man kan läsa bensins-katten!

  279. Tänk! Ni hittar
    varenda litet kryphål.

  280. Jag förstår hur eleverna tänker,
    för jag har ju själv lärt dem-

  281. -att ett bra knep att lista ut vad
    ett långt ord är att börja i slutet.

  282. Jag skulle aldrig läsa "katt",
    för jag vet vad som står.

  283. Alla ni ser det, att han säger det?
    Ni ser det.

  284. Jag upplever att jag känner min klass
    och mina elever individuellt väl.

  285. Och jag tror att de upplever
    att de känner mig väl.

  286. Man känner sig inte i skolan,
    man är en del av en familj.

  287. Hon är som en storasyster.

  288. Många av de elever jag har i
    den här klassen är ju ensamkommande.

  289. Jag vet väldigt mycket om
    deras längtan efter mamma-

  290. -och deras sorger. Många av mina
    elever kan aldrig åka tillbaka.

  291. De kommer aldrig kunna träffa mamma
    i sitt hemland. Nu blir jag tårögd.

  292. Nu ska ni få jobba i grupper.
    Sitt i era språkgrupper.

  293. Ni ska läsa först en mening i taget
    på svenska i er grupp.

  294. Sen försöker ni översätta den till
    arabiska. - Ni översätter till thai.

  295. Försök översätta den
    till ert modersmål.

  296. Det är oerhört viktigt att eleverna
    får använda sitt förstaspråk.

  297. Den kognitiva förmågan på modersmålet
    är ju mycket högre än på svenska.

  298. -...allt...
    -Det är uppdelat. Varje grupp är...

  299. Varje departement
    tilldelas en särskild uppgift.

  300. "Därför sker det mesta av arbetet i
    mindre grupper som kallas utskott."

  301. -"Utskott"?
    -"Utskott."

  302. Då är det dags för den tredje
    uppgiften. Det är ju skrivuppgiften.

  303. Varför har vi skrivuppgifter
    varje dag?

  304. Varför vi har skrivuppgift varje dag?

  305. Det är just när ni skriver
    det här vi har jobbat med i dag-

  306. -det är då ni lär er, för då måste ni
    processa det i huvudet.

  307. Ni måste använda alla de här nya
    orden och skriva med era egna ord.

  308. Det är då ni lär er det.

  309. Vi har många ämnen. Historia också.
    Skrivuppgift. SO och SvA.

  310. Vi har alltid läxor.

  311. "Vilka är riksdagens arbetsuppgifter
    och hur arbetar de?"

  312. Resonera!

  313. I ett språk- och kunskapsutvecklande
    arbetssätt ingår tala, läsa, skriva.

  314. Då utvecklar de sitt språk
    och sin kunskap parallellt.

  315. Väldigt tydligt och bra.

  316. Det är viktigt för eleverna
    att förstå sin egen lärprocess-

  317. -för de elever som förstår sin
    metakognition utvecklas mycket mer.

  318. De har ju liksom hittat nyckeln
    till sin utveckling i lärandet.

  319. När man som ämneslärare jobbar med
    elever som är flerspråkiga-

  320. -är det viktigt att tänka på
    förhållningssätt och attityd-

  321. -så att inte
    ämneskunskaper och bedömningen-

  322. -tenderar till att bli en bedömning
    i elevens svenskkunskaper.

  323. För kunskaper i olika ämnen kan
    eleven också visa på sitt modersmål.

  324. Det blir nog svårare
    att leda strömmen...

  325. Nästa avsnitt handlat om elevsamtal
    och talutrymme i klassrummet-

  326. -och hur det ytterst
    är en fråga om demokrati.

  327. Det hör jättemycket ihop
    med demokratifrågor.

  328. Jag kan inte fatta att du kan göra...

  329. Förutom att eleverna utvecklar
    språket handlar det om att tala.

  330. Mitt uppdrag är att utbilda elever-

  331. -att använda digitala verktyg
    till lärande, inte bara spel och lek.

  332. -Mun.
    -Mun! - Ja!

  333. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att stötta elevens lärande

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Från vardagssnack till skolspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att sakna ord

Avsnitt 1 av 4

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att se mönster och strukturer

Avsnitt 2 av 4

Om språkets mönster och strukturer. Experterna Josefin Nilsson och Maria Wiksten berättar hur lärare kan arbeta språkutvecklande genom att "packa upp" och synliggöra texter och hur arbetssätten inom de praktisk-estetiska ämnena kan berika de teoretiska ämnena. Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. Bildläraren Louise Israelsson visar unga elevers förutsättningar att både göra bildanalyser och arbeta med språket redan i årskurs sex. Och Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att stötta elevens lärande

Avsnitt 3 av 4

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att låta alla lyckas

Avsnitt 4 av 4

Om hur skolan kan möjliggöra för elever att lyckas oavsett förkunskaper. Det handlar om talutrymme, interaktion, och elevaktivitet. Experterna Josefin Nilsson, Anne Palmér, Niclas Fohlin och Hülya Basaran berättar om vikten av fördelad taltid och digitala verktyg i undervisningen. Teknikläraren Agneta Isaksson som har inspirerats av kooperativt lärande, förkortade egen taltid och maximerade elevernas språk- och kunskapsutveckling. Susanna Sjöstrands klass erövrar språket via språkutvecklande drama och läraren Cecilia Westlunds lär sina elever läsa genom ASL och göra e-böcker redan under sin första skoltermin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Vilka elever behöver särskilt stöd i matte?

Vad behöver man tänka på när man har en elev med särskilda behov i klassrummet? Inkludering socialt och didaktiskt är särskilt viktigt. Helena Roos, lärare vdi Linnéuniversitetets speciallärarprogram, och Anette Bagger, lärarutbildare vid Umeå universitet, berättar om sina erfarenheter. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Vad händer på rasten?

Rasten är en tid för lek och återhämtning - men också en del av skoldagen då det är lätt att känna sig ensam och utsatt. Vad har skolan för ansvar för rasten, hur jobbar de och vad tänker barnen? Vi besöker Svartedalsskolan i Göteborg och Tenhultsskolan i Jönköping, där man har bestämt sig för att ta rasten på allvar.

Fråga oss