Titta

Från vardagssnack till skolspråk

Från vardagssnack till skolspråk

Om Från vardagssnack till skolspråk

I den här språk- och kunskapsutvecklande serien bjuder ämneslärare in till sina klassrum och visar och berättar om hur de arbetar med språket samtidigt som de undervisar i sitt ämne. Vi möter lärare från lågstadiet ända upp till gymnasiet som undervisar i NO, SO, matematik och praktisk-estetiska ämnen. En del av lärarna använder delar av en aktuell språkutvecklande pedagogik medan andra följer en särskild pedagogik eller beprövad metod. Experter, lärarfortbildare och forskare fördjupar de olika programmens teman och ger tips, tankar och metoder kring olika sätt att undervisa språk- och kunskapsutvecklande.

Till första programmet

Från vardagssnack till skolspråk : Att låta alla lyckasDela
  1. Varför är det viktigt att synliggöra
    språket i alla skolämnen-

  2. -och inte bara på svenskan?

  3. På vilket sätt ökar det förståelsen
    och kunskapen i ett ämne?

  4. Vi undersöker språk- och
    kunskapsutvecklande arbetssätt-

  5. -och hur man kan göra i praktiken.

  6. Vem ska få prata mest i skolan?

  7. Och vad innebär det
    att eleven är producent?

  8. Avsnittet handlar om talutrymme
    och hur det är en demokratifråga-

  9. -att arbeta
    språk- och kunskapsutvecklande.

  10. På Örtagårdsskolan i Rosengård
    arbetar man aktivt med-

  11. -att stödja eleverna att erövra
    språket och göra det till sitt.

  12. Vad ska jag göra?
    Jag har inga pengar i stadskassan.

  13. Gustav Vasa är arg för att han
    måste betala en skuld till Hansan.

  14. Jag är nyfiken på att få titta på er.

  15. Folket i Sverige gör uppror
    för att du har så mycket makt.

  16. Jag, Nils Dacke, ska leda er
    i upproret mot Gustav Eriksson Vasa.

  17. Jag ska visa dem vad makt är.

  18. Språk är makt.

  19. Genom att kunna uttrycka
    vad du känner-

  20. -och sätta ord på det du vill uppnå-

  21. -så har du en möjlighet
    att nå fram till andra människor.

  22. Den makten vill jag
    att alla våra elever ska ha.

  23. Ni hade reformationen.

  24. -Vad hade ni för ord?
    -Hansan.

  25. -Och vad är det för nåt?
    -Ett stort gäng.

  26. Det är ett stort gäng.

  27. I varje rollspel ska eleverna
    integrera sex ämnesord.

  28. -Vad gjorde fogdarna?
    -De samlade in skatt.

  29. Ja. De samlade in skatt.

  30. -Vad är stadskassan?
    -Landets pengar.

  31. Utmaningen är att eleverna
    bara vill gå upp och spela.

  32. Hur ska jag få pengar
    in till stadskassan?

  33. Ja, precis så,
    men kanske lite tydligare.

  34. Genom drama
    upprepar elever ord och kunskap.

  35. Vi tränar på uttal.

  36. Ingen elev känner sig utpekad.
    Det blir väldigt naturligt.

  37. De leker in kunskap
    och märker det inte ens själva.

  38. Din kättare.

  39. Det är viktigt att man återknyter
    och för en diskussion med eleverna-

  40. -så de kan plocka ut kunskapen ur det
    man har lekt, så att de förstår.

  41. -Vad blev det slut på?
    -Det blev inga strider.

  42. Det blev inga strider.
    Det blev inga uppror mot honom.

  43. -Bu.
    -Bu.

  44. Vi har under ett tag arbetat
    med temat "Gustav Vasa".

  45. Vilka orsaker och konsekvenser
    skapade olika historiska skeenden?

  46. Han behövde krigsskepp.
    Här har ni alla orsaker.

  47. "Orsak" är varför man gör det.
    "Konsekvens" är det som händer sen.

  48. Jag är Gustav Vasa.

  49. Förutom att eleverna utvecklar
    språket och lär sig samarbeta-

  50. -så lär de sig
    stå inför människor och tala.

  51. Jag fattar inte hur du kan göra
    katolska kyrkan till en statskyrka-

  52. -med konsekvensen att folket
    kan göra ett uppror mot dig.

  53. Vi pratar om
    vad man har för potential.

  54. En dag ska du få se,
    Gustav Eriksson Vasa.

  55. Vad har jag för drömmar
    och framtidsvisioner?

  56. Jag sminkade först ansiktet vitt
    och sen svart.

  57. -Hur var det att ta bort det?
    -Det var svårt.

  58. Det handlar om det vi har här inne.

  59. När alla ord är på plats och eleverna
    känner sig trygga i sitt rollspel-

  60. -spelar vi in.

  61. Det här kan vara nåt för dig.

  62. Det var faktiskt mode på den tiden.

  63. -Nån typ av påle...
    -En sån kanske? Den andra kan stå så.

  64. Sen ska vi sminka oss.
    - Så ska du se ut. Exakt.

  65. När vi spelar in samarbetar Nikola
    och jag. Han står bakom kameran.

  66. Vet du vem Robert De Niro är?

  67. Jag är den
    som försöker hjälpa eleverna-

  68. -att tala högre och tydligare.

  69. -Säg en av dina repliker.
    -Knektar. Gå och ta dem.

  70. Det är jättebra.

  71. När jag tar på mig kläderna
    känner jag mig som den personen.

  72. Historien som berättar hur det var
    för länge sen.

  73. Bönderna. Upp på scenen.

  74. Vänta.
    Gustav Vasa, kan du komma hit?

  75. Hur ska vi hålla upp byxorna?
    Jag kanske har nåt rep.

  76. Ett råd.
    Första gången kan det bli kaos.

  77. Det är inte så snyggt med jackan.

  78. Gustav Vasa,
    från hjälte till kättare...

  79. Man tänker: "Varför gör jag det här?"

  80. -Jag har glömt mina repliker.
    -Är det rätt så?

  81. Då tar vi om det.
    - Det är i alla fall bättre.

  82. -Han gick från hjälte till kättare.
    -Varför var han kättare?

  83. Han har plundrat städer och kyrkor.

  84. Men när man ser resultatet...

  85. Jag, Nils Dacke, ska leda er
    i upproret mot Gustav Eriksson Vasa.

  86. ...så inser man
    att de har lärt sig mycket.

  87. Varför ska du göra katolska kyrkan
    till en statskyrka?

  88. -För att vi ska ha en pop...
    -Gustav Vasa. Titta.

  89. Arabiskan har inte lika många
    vokalljud som svenskan.

  90. Det gör att vissa ord kan vara svåra
    att forma i munnen.

  91. Pro-te-stan-ter. Titta på mig.

  92. "Protestanterna"
    är ett ord vi brukar dela upp.

  93. -Pro-te-stan-ter.
    -Pro-te-stan-ter.

  94. Skulle jag upprepa det i klassrummet
    skulle eleven känna sig utpekad.

  95. Men när vi spelar in film
    blir det nästan lite roligt.

  96. -Vi ska vara protestanter.
    -Har du tänkt på kyrkans rikedomar?

  97. Ja. - Vakt. För bort henne.

  98. -Du är en kättare, Gustav Eriksson.
    -Vem bryr sig?

  99. Det är fantastiskt
    att se eleverna gå in i rollerna-

  100. -och använda ordet.
    Man ser hur de utvecklas.

  101. De vågar använda sin kropp på
    ett annat sätt. Det är fantastiskt.

  102. Vem bryr sig? Det är jag som
    bestämmer över kyrkan nu.

  103. -Bra, kungen.
    -Underbart, kungen.

  104. Traditionellt tänker man som lärare
    att man ska berätta saker-

  105. -så att eleverna förstår
    vad de ska göra.

  106. Man pratar
    och eleverna sitter och lyssnar.

  107. Men det gör kanske inte alla.

  108. Sen ska de jobba
    med det de kanske har lyssnat på.

  109. Har de lyssnat
    kanske de ändå inte har förstått.

  110. Det handlar om
    att förflytta taltiden-

  111. -så att eleverna får prata
    om det jag vill att de ska prata om.

  112. Elevsamtal är viktiga. Man kan förstå
    saker bättre genom samtal.

  113. Men de är också språkutvecklande.
    Man pratar ibland om-

  114. -att man kan använda samtalet
    för att tänka tillsammans.

  115. Det är jätteintressant för skolan.

  116. Forskningen är tydlig. När elever
    stödjer och hjälper varandra-

  117. -och de förklarar hur de kan saker
    för sina kamrater-

  118. -går måluppfyllelsen upp-

  119. -och relationerna
    och motivationen stärks.

  120. På Fokusskolan i Nyköping arbetar
    Agneta Isaksson som tekniklärare.

  121. God morgon.

  122. Hon använder strukturer
    från kooperativt lärande-

  123. -för att skapa varierade samarbeten
    och elevsamtal i klassrummet.

  124. I dag jobbar man med ficklampan.

  125. Vi börjar med tanketid.
    30 sekunder från nu.

  126. Tanketid är en oerhört viktig tid.

  127. Det är en tid då du får möjlighet
    att tänka efter själv.

  128. Hur ska jag svara? Vad kan jag svar?
    Vad finns det för svar?

  129. Det är bara din tid.

  130. Då är tanketiden slut.

  131. Det finns nån kabel i den.

  132. Det kanske blir svårare ifall den
    är böjd. Den kan gå sönder då.

  133. Det blir nog svårare att leda
    strömmen om batterierna inte är raka.

  134. Då måste företaget betala mer pengar.

  135. Kooperativt lärande
    är framför allt att eleverna-

  136. -är mycket mer aktivt delaktiga
    i sitt lärande.

  137. Det du bidrar med är lika viktigt
    som det jag bidrar med.

  138. Nu byter vi roller.

  139. Om den är böjd
    måste hela ficklampan vara böjd.

  140. Det är bättre att den är rak.

  141. Annars kan ledningen gå av.

  142. Det blir svårt med batterierna.

  143. Det hör ihop med demokratifrågor,
    att jobba på det här sättet.

  144. Man får i den dagliga undervisningen-

  145. -öva sig i
    att vara en demokratisk människa.

  146. Flera skulle vilja att jag berättar
    vad bilden föreställer.

  147. Men det är inte min uppgift.

  148. Fördelen med att jag pratar mindre
    är att eleverna får äga tiden-

  149. -för att bli bekanta
    med ord och begrepp.

  150. Det kan de inte göra själva
    om de inte får tydliga strukturer.

  151. Hur talar man? Hur lyssnar man?
    Vad är det man ska tala om?

  152. Då är det dags för nästa struktur.
    Den heter "bingo".

  153. Elkomponentbingo...

  154. Nu tänker jag dra nya glasspinnar-

  155. -så att ni får andra arbetskamrater.

  156. Bord ett. Bord två.

  157. Och det sista paret... Varsågoda.

  158. Syftet med strukturen "bingo"
    är att kunna förklara-

  159. -så att nån annan förstår
    vad man vill förmedla.

  160. -Kan det inte vara den där?
    -Jag tror jag vet. Den här...

  161. Det kanske är en pedal man trycker
    ner som en strömbrytare.

  162. Man bryter kretsen.

  163. -Jag tror det är en högtalare.
    -Va? Hur?

  164. -Bingo.
    -Då ska vi se.

  165. När eleverna får bingo får de
    förklara vad det är de ser på bilden.

  166. De förklarar
    vad det har för användningsområde-

  167. -och vilken funktion föremålet har.

  168. De lyser. En ljuskälla. Helt rätt.

  169. Klockan närmar sig ett.
    Vi har ett uppdrag kvar.

  170. Den sista strukturen
    kallas "en för alla, alla för en".

  171. De får tanketid
    och möjlighet att anteckna.

  172. De får gemensam tanketid.

  173. Reflektorn är böjd för att ljuskällan
    ska lysa upp en större plats.

  174. Därför måste den vara böjd.

  175. -Hur ska vi skriva det då?
    -"Reflektorn..."

  176. De får gemensam skrivtid.

  177. Sen får de en ny tanketid
    med dem som sitter mittemot.

  178. Då bildar vi dubbelpar.

  179. Då tänker och diskuterar
    de tillsammans.

  180. Reflektorn behöver vara böjd
    för ljuset åker åt sidorna.

  181. -Den är böjd och samlar upp...
    -Vad skriver ni?

  182. Syftet med uppgiften är
    att man tydligt ska få se-

  183. -att det jag tänkte från början
    kan fyllas på med mer.

  184. -"Den drar till sig ljuset"...
    -"Ett större och starkare ljus"...

  185. Det kanske blir
    en mer välutvecklad förklaring-

  186. -än den jag skrev själv.

  187. -Ska vi skriva nåt mer?
    -Det blir väl bra.

  188. Sen skriver de ner ett gemensamt svar
    som alla enas kring.

  189. Nu ska vi knyta ihop säcken.
    Vid det bord jag nu drar-

  190. -vill jag att nån läser upp
    det som står i kvadraten "dubbelpar".

  191. Bord två.

  192. "Varför är reflektorn böjd i stället
    för platt?" - Varsågod, Tao.

  193. Vi tror att reflektorn är böjd
    för att den ska samla ljuset-

  194. -så det blir
    en större och starkare ljusstråle-

  195. -i den riktning man väljer.

  196. Applåd.

  197. Det här är en effektiv struktur
    för att utveckla-

  198. -från en enkel till en mer utvecklad
    nivå. Det går snabbt.

  199. Alla har kommit fram
    till exakt samma svar-

  200. -fast ni har uttryckt er
    på lite olika sätt.

  201. Jag tycker man kan få möta
    den här metoden varje dag.

  202. Vi får motivation av att kunna dela
    med kompisar, kollegor och familj.

  203. Det måste kunna användas
    i klassrummet.

  204. Motivation som drivkraft
    för dig som elev finns där också.

  205. Men delad glädje
    är alltid dubbel glädje.

  206. Finns det några snälla barn här?

  207. När en spelare fäller motståndaren
    ska det dömas för "clipping"...

  208. Förr när eleven skrev en text-

  209. -lämnade man in den till läraren
    och så blev det lärarens text.

  210. Man kanske satte upp den
    på klassrumsväggen.

  211. Men i dag kan man publicera det
    på sociala medier-

  212. -eller på en klassblogg.

  213. Det motiverar eleverna.
    Då blir skoluppgiften på riktigt.

  214. Tidigare var eleven
    till stor del konsument.

  215. Man läste läromedel,
    texter och artiklar-

  216. -och besvarade frågor.

  217. I dag är det högre krav på eleverna.
    De ska producera.

  218. De ska skriva faktatexter
    och argumenterande texter.

  219. Att kunna använda sig
    av digitala resurser-

  220. -ingår i EU:s nyckelkompetenser
    och grundskolans läroplan.

  221. Då har inte vi som lärare nåt val.

  222. Cecilia Westblad
    är lärare på Sätraskolan.

  223. Hon använder digitala verktyg
    när eleverna skriver faktatexter.

  224. -Hasselnötter.
    -Hasselnötter? Jag förstår ingenting.

  225. Ekorren äter hasselnötter.
    Det ska vara på "föda".

  226. Mm. Snyggt.

  227. Jag började vikariera när jag hade
    gått ut gymnasiet och blev kvar.

  228. -Diar.
    -Diar? Däggdjuren diar.

  229. Jag hamnade hos en pedagog
    som jobbade mycket med tydlighet.

  230. Jag valde att utbilda mig till lärare
    och har jobbat i tolv år.

  231. Päls, föder levande ungar och diar...
    Då skriver jag "däggdjur" här.

  232. När man har gjort tankekartan
    skriver man en text.

  233. Då måste eleverna veta hur man gör.

  234. Vad behöver jag göra
    för att jag ska kunna börja skriva?

  235. -Datum.
    -Datum.

  236. Men innan det måste jag göra nåt.
    Var går jag in?

  237. -På den där...
    -Kugghjulet, va?

  238. ASL är "att skriva sig till läsning".
    Man börjar med att skriva digitalt.

  239. -Hur skulle "Tage" låta?
    -T-A-G-E.

  240. -T-A-G-E. Tage.
    -Nu hörde vi "Tage".

  241. Alla barn har inneboende berättelser.

  242. Oavsett om jag kan skriva
    så vill jag få berätta dem.

  243. Med ASL kan man det.

  244. Sen måste man träna motorik för alla
    måste ju kunna skriva för hand.

  245. Men man kan träna välskrivning nån
    annanstans och träna innehåll här.

  246. Sen är det dags att rubriksätta
    texten. Vad ska jag ha för rubrik?

  247. -"Ekorren".
    -Hur skriver jag det, Joel?

  248. -E.
    -E. Hur ser den ut?

  249. E. Och sen då?

  250. -K.
    -Vilken är det?

  251. Den har rakt streck och så och så.

  252. Om jag vill skriva "sol"
    så tänker jag "s".

  253. Då får jag direkt återkoppling
    av verktyget.

  254. -Kolla om det är rätt.
    -F.

  255. Nej, det där var fel.

  256. -E.
    -Fel.

  257. -R.
    -Rätt.

  258. Direkt får jag bokstav och ljud.

  259. Nu tänker jag dela upp er i par.
    Sen får ni börja jobba.

  260. Luka och Joel sätter er där.

  261. Eleverna skriver två och två
    för att dela kunskap med varandra-

  262. -både i att läsa och skriva
    och i ämnet.

  263. -E.
    -K.

  264. Fördelen med digitala verktyg
    är att eleverna blir mer aktiva.

  265. Det blir roligare och man får fler
    sätt att redovisa sin kunskap på.

  266. Den där grejen som han har så...

  267. -Vad står det?
    -M... "Mun".

  268. Det är ett uppdrag
    för mig som lärare i dag-

  269. -att utbilda i det som är framtiden.
    Det ingår i demokratiuppdraget.

  270. Vi ska ha nåt av allt.

  271. Vi ska lära elever använda
    de här verktygen-

  272. -till lärande och inte bara till lek.

  273. -Varför skriver du inte "ekorre" där?
    -För att den meningen sitter ihop.

  274. -Aha.
    -Din tur.

  275. Då måste ni berätta det.
    "Äter hasselnötter..." Snyggt.

  276. Sch. Joel och Luka. Sätt er.

  277. Det är åk 1 så många av barnen håller
    på att lära sig läsa och skriva.

  278. Man måste vara där eleven är
    och utmana den där den behöver.

  279. Hittar ni "H"?
    Lyssna på ljudet i stället.

  280. -Vad kommer sen?
    -A.

  281. Ja. Nej...

  282. Innan vi börjar jobba igen
    behöver vi sträcka på oss lite.

  283. -Är ni redo?
    -Ja.

  284. Jag behöver ha tydliga strukturer
    och tydliga mål.

  285. Jag förväntar mig att eleverna
    ska klara att göra en bok i åk 1.

  286. -"Ekorren har lurvig svans."
    -"Ekorren kan klättra bra."

  287. De läser texten i par.
    De läser för varandra och turas om.

  288. Kan man inte läsa
    så kan man hjälpas åt.

  289. 1 + 1 i lärande blir 3. Tillsammans
    kan de mer än vad de kan enskilt.

  290. -Sen läser du nästa.
    -Jag vet kanske inte alla bokstäver.

  291. "Ekorren har två ögon."

  292. "Ekorren är..." "L-J-U-S"...

  293. ..."B-R-U-N". "Ekorren är ljusbrun."

  294. Nu ska vi lyssna på några
    som ska läsa upp sin text.

  295. "Ekorren har en nos."

  296. "Ekorren har"...

  297. När de läser inför gruppen
    tränar de på att stå inför en grupp-

  298. -och får känna sig lyckade
    för det de har gjort.

  299. "En S..."

  300. "V-A-N-S..."

  301. "En svans"... Snyggt.

  302. I framtiden ska de få konstruktiv
    kritik på vad de kan förändra.

  303. I början får man beröm.

  304. -Vad får de för beröm?
    -Tio av tio.

  305. De läste varje ord och turades om.
    Man hörde jättebra.

  306. Det var modigt av dem
    att våga visa upp texten.

  307. Bra jobbat.
    Nu ska vi börja göra böcker.

  308. Era texter och bilder
    ska bli e-böcker.

  309. Jag vill jobba med deras språk
    så att de kan bli aktiva medborgare-

  310. -så att de kan läsa en tidning-

  311. -och ta del av det som händer.
    Jag vill skapa tänkande människor-

  312. -som ifrågasätter
    och är källkritiska.

  313. Det börjar i åk 1.
    Det kan man inte börja med i nian.

  314. För att alla ska lyckas i skolan
    måste man undervisa dem.

  315. "Wow, du läste det där."
    Det är mitt jobb.

  316. När jag hör dig säga saker
    ska jag pusha dig.

  317. -Och bild...
    -Perfect.

  318. Olikheterna vi har - att nån pratar
    ett visst språk - är tillgångar.

  319. Det är viktigt
    att känna sig värdesatt-

  320. -och känna att man kan bidra
    till klassrummet.

  321. -Här.
    -Oj.

  322. Snyggt.
    Nu blir det lika stort som Snorlax.

  323. Vår klass kommunicerar via en blogg
    ut till föräldrar-

  324. -med både information
    och arbeten vi gör.

  325. Vi är en skola i dag och då borde man
    använda sig av den digitala tekniken.

  326. Bloggen blir ett sätt
    för mig och eleven att nå ut.

  327. Där kan föräldern läsa.

  328. Nån har en farmor i Egypten eller
    en kusin i Skåne, och alla kan se.

  329. Det är häftigt
    att nån annan kan läsa och titta.

  330. De blir stolta när de får kommentarer
    och ser hur många som har läst.

  331. Inom pedagogiskt arbete får man inte
    stirra sig blind på en metod.

  332. Man får hitta arbetssätt som främjar
    elevernas förutsättningar och behov-

  333. -både som grupp och individuellt.

  334. "Ekorren har nos."

  335. Ekorren har fyra ben
    och den kan stå på två ben.

  336. Men det skrev vi inte.

  337. Alla lärare ska jobba språk- och
    kunskapsutvecklande med elever-

  338. -så att de inkluderas
    i undervisningen.

  339. De ska utveckla språk och kunskaper
    så att de känner sig inkluderade-

  340. -och kan utveckla förmågan
    att uttrycka sig i tal och skrift.

  341. Jobbar vi inte språk- och
    kunskapsutvecklande, vad händer då?

  342. Då bidrar skolan till utanförskap.

  343. Hur kommer dessa barn
    att uttrycka sig?

  344. Är det de
    som kommer att bränna bilar-

  345. -eller är det de
    som kanske får Nobelpriset?

  346. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att låta alla lyckas

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om hur skolan kan möjliggöra för elever att lyckas oavsett förkunskaper. Det handlar om talutrymme, interaktion, och elevaktivitet. Experterna Josefin Nilsson, Anne Palmér, Niclas Fohlin och Hülya Basaran berättar om vikten av fördelad taltid och digitala verktyg i undervisningen. Teknikläraren Agneta Isaksson som har inspirerats av kooperativt lärande, förkortade egen taltid och maximerade elevernas språk- och kunskapsutveckling. Susanna Sjöstrands klass erövrar språket via språkutvecklande drama och läraren Cecilia Westlunds lär sina elever läsa genom ASL och göra e-böcker redan under sin första skoltermin.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Aktivitetspedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Från vardagssnack till skolspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att sakna ord

Avsnitt 1 av 4

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att se mönster och strukturer

Avsnitt 2 av 4

Om språkets mönster och strukturer. Experterna Josefin Nilsson och Maria Wiksten berättar hur lärare kan arbeta språkutvecklande genom att "packa upp" och synliggöra texter och hur arbetssätten inom de praktisk-estetiska ämnena kan berika de teoretiska ämnena. Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. Bildläraren Louise Israelsson visar unga elevers förutsättningar att både göra bildanalyser och arbeta med språket redan i årskurs sex. Och Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att stötta elevens lärande

Avsnitt 3 av 4

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFrån vardagssnack till skolspråk

Att låta alla lyckas

Avsnitt 4 av 4

Om hur skolan kan möjliggöra för elever att lyckas oavsett förkunskaper. Det handlar om talutrymme, interaktion, och elevaktivitet. Experterna Josefin Nilsson, Anne Palmér, Niclas Fohlin och Hülya Basaran berättar om vikten av fördelad taltid och digitala verktyg i undervisningen. Teknikläraren Agneta Isaksson som har inspirerats av kooperativt lärande, förkortade egen taltid och maximerade elevernas språk- och kunskapsutveckling. Susanna Sjöstrands klass erövrar språket via språkutvecklande drama och läraren Cecilia Westlunds lär sina elever läsa genom ASL och göra e-böcker redan under sin första skoltermin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Få slut på syskonbråk

Psykologen Bo Hejlskov Elvén och logopeden Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor om neuropsykiatriska diagnoser. En förälder ringer in och undrar hur man får slut på syskonbråken hemma.

Fråga oss