Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017: Dna-baserad artbestämning i teori och praktikDela
  1. DNA-baserade metoder
    innebär enorma möjligheter.

  2. Det bygger på
    att vi har bra bibliotek-

  3. -och sist jag kollade har inte
    miljöövervakningen enorma resurser.

  4. Nu kommer "DNA-baserad artbestämning
    i teori och praktik".

  5. Malin Strand är sakkunnig
    på marina ryggradslösa djur.

  6. Maria Kahlert är ekolog
    med inriktning på miljöövervakning.

  7. Välkomna. - Malin och Maria
    får en varm applåd.

  8. I dag ska jag låtsas kunna nåt
    om miljöövervakning-

  9. -medan jag egentligen är systematiker
    och jobbar med långsnören.

  10. Jag har jobbat med streckkoder
    för artbestämning i snart 20 år.

  11. Det funkar bra på slemmaskar
    - långsnören.

  12. Vi hör hela tiden att DNA-baserade
    metoder innebär enorma möjligheter.

  13. Jag har undersökt om det kan användas
    inom miljöövervakning.

  14. Jag har
    med hjälp av HaV och Riksmuseet-

  15. -följt med på en nationell
    provtagning på marin mjukbotten.

  16. Jag har varit ute i Västerhavet.

  17. Metodiken är standardiserad
    med en huggare.

  18. Man gör hugg på vissa ställen-

  19. -och artbestämmer varje prov
    och får en taxalista.

  20. I havet hanterar vi 10-20 olika fyla-

  21. -alltså olika djurstammar.
    Vi har en väldigt bred diversitet.

  22. Upp med huggaren på båten
    och sålla enligt standard.

  23. Ett hugg går ner i en burk med etanol
    och tas till labbet.

  24. Man tittar i luppen
    och tar fram taxalista per burk.

  25. Vi har tagit ett prov
    till den som artbestämmer-

  26. -och ett för DNA.

  27. När man har sitt provfärdiga DNA
    finns det inga standarder.

  28. Man är inne i en svart låda.

  29. Vad gör man från att man tar proverna
    tills man har sekvenserna?

  30. Det finns enorma möjligheter att
    påverka utfallet i den svarta lådan.

  31. Vi valde, för att snabbt
    komma till resultatet...

  32. ...att köra ner en stavmixer
    i burken...

  33. ...och fiska upp DNA:t
    och se vad som var i det.

  34. Här ser ni cirklar.
    Varje cirkel är en burk.

  35. De fyra översta är från 2016.

  36. De lila är taxalistan
    som människan fick fram.

  37. De grå är taxalistan
    som enbart DNA:t fick fram.

  38. De blå är det som både DNA:t
    och människan hittade.

  39. Det taxa som DNA:t har bestämt-

  40. -den andelen minskar bakåt i tiden.
    Ska vi använda DNA över huvud taget-

  41. -måste vi ändra provhanteringen
    på båten.

  42. DNA:t förstörs ganska fort över tid.

  43. Vi har ett uppenbart resultat:
    Vi är inte helt överens.

  44. DNA hittar taxa som experterna
    inte hittar och vice versa.

  45. Då kollar vi vad som är gemensamt
    för de blå.

  46. Det är där vi har bra
    referensbibliotek för DNA:t.

  47. Där har vi koll. Vi har sekvenserat
    och lagt det i bibliotek.

  48. Där får vi bra träffar.

  49. I de grå har vi kontamination
    av människo- och gris-DNA...

  50. ...men det kan man filtrera bort.

  51. Sen har vi taxa
    som kanske förekommer.

  52. Vi har inte hittat dem i proverna men
    rester av deras DNA kan finnas där.

  53. Sen har vi otänkbara taxa men vi kan
    inte kolla för vi saknar biblioteken.

  54. Finns det för miljöövervakningen
    ett informationsvärde i att ha-

  55. -en taxonomisk diversitet
    som vi inte vet vad är?

  56. Vi vet att vi kan få större
    datamängder till lägre kostnader.

  57. Vi får mer data för mindre pengar
    och det måste väl vara bättre?

  58. När jag har gjort det här
    från båten till cirklarna på pappret-

  59. -så ser man att kompetensen
    för bioinformatik ökar enormt.

  60. Den är dyr och svår att få tag i.

  61. Det beror på vad man frågar efter,
    hur kostnadseffektivt det här är.

  62. Att DNA-baserade metoder innebär
    enorma möjligheter är delvis sant-

  63. -men det bygger på
    att vi har bra bibliotek-

  64. -och sist jag kollade har inte
    miljöövervakningen enorma resurser.

  65. Vi behöver en nationell struktur-

  66. -som säger vad vi ska göra
    och vilka frågor vi ska besvara.

  67. Nu delar vi ut pengar lite hit
    och dit och gör pilotstudier.

  68. I den svarta lådan
    gör vi alla lite olika.

  69. Vi lämnar proverna två timmar,
    fyra timmar eller i 14 dagar.

  70. Ska vi komma vidare för att veta
    hur väl vi ska använda tekniken-

  71. -och till vilka frågeställningar,
    så måste pilotstudierna koordineras.

  72. Det pågår
    detektion av invasiva arter.

  73. Det funkar för vissa arter
    men funkar sämre för andra arter.

  74. Möjligheterna är enorma,
    men inte resurserna.

  75. Nån behöver rikta, strukturera
    och bygga biblioteken-

  76. -om vi vill veta vilka faktiska taxa
    vi har i vilka miljöer.

  77. Nu lämnar jag över till Maria.

  78. Jag har börjat som grön biolog
    fast med mikroorganismer.

  79. Mitt favoritämne är kiselalger.

  80. Jag... Jag har jobbat med miljö
    från första början-

  81. -eftersom kiselalger
    är en känd indikator-

  82. -som kan användas
    vid miljöövervakning.

  83. Det finns över tusen kiselalgsarter
    i Sverige.

  84. När vi presenterades ombads vi ta med
    mobil och nyckel ut till fältet.

  85. Det blir svårt med kiselalgerna,
    fast det vore lite kul.

  86. Kiselalger är ett pilotprojekt
    för "meta barcoding"-

  87. -en streckkodningsmetod
    för miljöövervakning.

  88. Här finns en chans att få nytta
    av den här DNA-metoden.

  89. Det går förhoppningsvis snabbare
    att identifiera arten.

  90. Jag genomgick en förvandling
    till "vit biolog".

  91. I dag tittar jag mest på G, T och C-

  92. -och såna DNA-koder.

  93. Det är ett projekt jag jobbar med nu.

  94. Längst upp ser ni en massa loggor.

  95. Det är det jag vill få fram här.

  96. Det krävs ett stort samarbete
    i de här projekten.

  97. Vi behöver taxonomer
    som kan sina arter-

  98. -och vi behöver bioinformatiker
    som förstår-

  99. -att taxonomin och morfologin
    har begränsningar.

  100. Vi behöver även genetiker
    som förstår vad de ska göra-

  101. -för att vi ska ha användning
    av deras forskning.

  102. Det är kiselalger och DNA.

  103. Vi utvecklar streckkodningsmetoden
    för att förbättra miljöövervakningen.

  104. Här ska vi använda oss av artkunskap
    för miljöövervakning.

  105. Som ni ser här...

  106. ...finns det redan studier
    som visar att det funkar.

  107. Med ett mikroskop får vi fram
    "måttlig", "dålig" och "god" status.

  108. Vi får i försöket med sekvensering
    precis samma statusklasser.

  109. Det finns alltså studier
    som fungerar bra för kiselalger.

  110. Men varför fungerar det?

  111. Det fungerade inte alls
    för svenska arter för två år sen.

  112. Jag fick stora skillnader,
    som Malin visade-

  113. -från artlistan från mikroskop
    och artlistan från sekvensering.

  114. Men i två år har jag jobbat
    med ett fransk team-

  115. -som jobbar med både morfologiska
    arter och med genetiken-

  116. -och de har en bioinformatikgrupp.

  117. När vi jobbade ihop
    visade jag dem svenskt vatten.

  118. De har aldrig sett humöst vatten.

  119. De sparade ett av våra
    mörka vattenprover i sin hylla.

  120. De tyckte det var otroligt
    att det ser ut som kaffe.

  121. Men humusämnena
    stör DNA-extraktionen.

  122. De fick lägga om sitt protokoll för
    det funkade inte på svenska prover.

  123. Även bioinformatiken
    ställdes inför nya frågor.

  124. 80 % av våra arter har de inte, så
    de fanns inte i referensbiblioteken.

  125. Det var mycket att göra
    under dessa två år.

  126. Det finns inga standardprotokoll
    för provtagning.

  127. Det finns många sätt att göra
    den molekylära tekniken på.

  128. För bioinformatiken
    finns många olika beräkningar-

  129. -på hur man kommer från en massa
    sekvenser till en artlista.

  130. Det beror inte minst på vad man har
    för arter i sitt bibliotek.

  131. Ett stort problem är
    att många av forskargrupperna-

  132. -inte lägger ihop sina data.

  133. Det är en massa möda
    och de vill publicera.

  134. De vill inte dela sina data
    och se nån annan publicera den.

  135. Jag är glad att jag får vara med
    i den här forskningen.

  136. I det här sammanhanget grundades
    ett europeiskt forskarnätverk-

  137. -som jobbar med precis samma frågor.

  138. De hade formulerat problemet fint.

  139. "Många olika metoder som utvecklas
    parallellt av olika grupper"-

  140. -"hindrar utveckling av användning
    i praktiken."

  141. Det finns många olika metoder
    och det finns ingen samsyn.

  142. Man diskuterar inom nätverket
    och utbyter erfarenhet och data-

  143. -och söker de bästa lösningarna
    tillsammans.

  144. Sen kan man ge rekommendationer
    för användarna och lagtext.

  145. Det finns fem olika arbetsgrupper.

  146. Det passar bra
    med den erfarenhet jag har.

  147. En grupp jobbar med bakåtreferenser.

  148. Jag är med här och utvecklar index
    för miljöövervakning från DNA-data.

  149. En grupp jobbar med
    presekvenseringsmetoder-

  150. -och en med bioinformatiken.

  151. Sen finns en grupp som ska se till
    att vi får utbyte med användarna-

  152. -och att det implementeras
    i lagtexten.

  153. Det har även kallats
    "Vattendirektiv nr 2".

  154. Många har varit med
    i vattendirektivets arbete.

  155. Nu är vi 300 personer men blir fler
    för många vill bidra.

  156. Vi har bara pengar till resor-

  157. -men entusiasmen är stor.
    Än så länge finns inga pengar.

  158. Hur ser det ut i Sverige?

  159. Jag har försökt se hur det ser ut
    för svensk del.

  160. Tittar man på Analysportalen som är
    baserad på morfologiska arter-

  161. -så kan man se morkullan, var den
    finns och information om den.

  162. Om jag tittar
    på mina egna små växter...

  163. ...så finns navicula angusta med
    men den syns inte...

  164. ...eftersom strukturerna
    för annat än stora organismer...

  165. ...är inte samkörda än.

  166. Kiselalger är encelliga organismer
    och finns med i Dyntaxa-

  167. -men de är inte direkt prioriterade.

  168. Det finns inga självklara pengar
    för dem, för de är inte hotade.

  169. Jag vet inte ens
    hur många som finns i Sverige.

  170. Jag grundade ett nätverk på SLU.

  171. Jag är fortfarande rookie och andra
    kunde det här mycket bättre.

  172. "Vi måste utbyta erfarenhet.
    Vi ska ha ett nätverk."

  173. Men varför ska de stora forskarna
    utbyta erfarenhet med mig?

  174. De har ingen nytta av det.
    Jag har nytta av att lyssna på dem.

  175. Varje ny forskare är tvungen
    att uppfinna hjulet på nytt.

  176. Det har hjälpt lite grann på vägen.
    Vi borde ha ett svenskt nätverk.

  177. Tillsammans med Malin
    grundade vi EDNA.

  178. Vi har en vision. Samarbete mellan
    miljöövervakning och forskning...

  179. ...gynnar framtaget
    av kvalitetsriktande DNA-metoder...

  180. ...för miljöövervakning
    och miljöanalys.

  181. Det är en vision.

  182. Vi ska ha nästa möte i Göteborg
    snart, på HaV-

  183. -men det finns inga pengar för utbyte
    av erfarenhet och data-

  184. -som inom COST-nätverk.

  185. Det ligger under Svebol för vi tycker
    att det är viktigt att det syns-

  186. -att vi vill jobba ihop
    för att förbättra den här metoden.

  187. Inte minst även jobba ihop
    med taxonomer-

  188. -som kan arterna.

  189. Men det här är inte nåt nytt.

  190. Vetenskapsrådet har sagt
    att svenska investeringar-

  191. -i forskningsinfrastruktur, behöver
    samordnas för att uppnå effektivitet.

  192. Det skrevs 2012 men det står
    "forskningsinfrastruktur".

  193. Forskningsinfrastruktur måste
    samordnas med miljöövervakning-

  194. -men det är oftast två olika saker.

  195. Fast gör man miljöövervakning behöver
    man mycket annan infrastruktur.

  196. Inom streckkodningen behöver vi
    samordna oss på ett bättre sätt.

  197. Jag har inga självklara svar-

  198. -men jag är glad
    om andra entusiastiska människor-

  199. -skulle kunna hjälpa oss att dra-

  200. -för att få möjlighet
    till finansiering.

  201. Det är det som behövs.

  202. Varför ska folk
    utbyta data och erfarenhet?

  203. Det måste finnas pengar
    för projekt, resor och infrastruktur.

  204. Det faller mellan stolarna just nu.

  205. Det är varken avancerad forskning
    eller miljöövervakning.

  206. Det är inte självklart
    var pengarna ska komma ifrån.

  207. Men jag tackar alla
    som hittills har bidragit-

  208. -till den här möjligheten
    och nätverket.

  209. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö
Ämnesord:
Anatomi, Arter (biologi), Biologi, DNA, Marinbiologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Avloppsvatten som bioenergi

Alger som odlas i avloppsvatten kan ge biomassa, djurföda och på sikt kanske också livsmedel till oss människor. Mikroalgforskaren Francesco Gentili pratar om varför man kan odla alger som livsmedel. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Jennifer fick narkolepsi

Jennifer Blom är 14 år och har narkolepsi. Sjukdomen började ett par veckor efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Fråga oss