Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017: De finns i ArtfaktaDela
  1. För att få en snabb överblick-

  2. -finns de här verktygen och den här
    informationen på Artfakta i dag.

  3. Många syns inte men finns ändå
    och de finns i Artfakta.

  4. Jag heter Artur Larsson och jobbar
    med artinformation på Artdatabanken.

  5. Jag ska nu under en kvart presentera-

  6. -vilka verktyg och vilken
    artinformation vi kan erbjuda er.

  7. Våra kommunikatörer brukar säga att
    all information ska vara målanpassad-

  8. -så jag kollade
    vilka som är här i dag.

  9. Det finns studenter, pedagoger,
    markägare, tjänstemän-

  10. -entreprenörer, konsulter, rådgivare,
    reservatsförvaltare-

  11. -amatör- och proffsbiologer,
    politiker och andra beslutsfattare-

  12. -forskare, journalister och
    kommunikatörer. En homogen grupp...

  13. Vad kan ni rimligtvis ha gemensamt?

  14. Nu ska vi se om vi har en sån här.

  15. Vad har ni gemensamt? Det borde ni
    veta efter Pers föredrag.

  16. Ni har behov av
    en pålitlig och robust taxonomi.

  17. Det tänkte ni inte på.
    Vad är då detta?

  18. Det är organismernas
    namn och släktskap.

  19. Varför behöver man veta det?

  20. Man behöver kunna kommunicera med
    och förstå varandra.

  21. Vi har under många år-

  22. -försökt reda ut vilka organismer
    vi har i landet-

  23. -vad de ska heta
    och hur de är släkt med varandra.

  24. Det har vi sammanfattat
    i en databas som kallas Dyntaxa.

  25. Här finns även
    några tusen utländska arter.

  26. Här är ett exempel
    med ett faktablad över varglaven.

  27. Här finns svenskt namn,
    vetenskapligt namn, synonymer-

  28. -eventuellt felaktigt använda namn
    och ett släktträd.

  29. Men det är kanske inte den sidan
    ni är mest intresserade av.

  30. Ni vill veta
    vad man kan använda det till.

  31. Många av er använder det här redan
    i Artportalen-

  32. -när ni rapporterar era
    observationer.

  33. Eller ni kanske vill hämta
    information i Artportalen.

  34. Här är en utbredningskarta
    för varglav i Artportalen.

  35. Ni som rapporterar och ni som söker
    måste ju ha samma namn på saker.

  36. Den här portalen bygger på-

  37. -det man har normerat och bestämt
    i Dyntaxa.

  38. Inte bara människor behöver
    kommunicera utan även IT-system.

  39. De här är alltså sammanlänkade.

  40. All information ni rapporterar in här
    blir utbredningskartor.

  41. Man kan även rapportera in
    annan information-

  42. -som hur de lever och i vilka miljöer
    och så vidare.

  43. Inte bara forskare
    upptäcker nya arter i Sverige.

  44. I materialet i Artportalen
    kan ni ha rapporterat in-

  45. -en art som kan visa sig vara
    helt ny för Sverige.

  46. Vi hittar nya arter
    i det ni rapporterar in.

  47. Men om vi tar all information
    som finns i Artportalen-

  48. -och hämtar information
    från forskarna-

  49. -från miljöövervakning, från museer-

  50. -från malaisefälleprojektet
    och så vidare-

  51. -så försöker vi samla det på ett och
    samma ställe, som vi kallar Artfakta.

  52. Här är återigen ett exempel
    på varglav.

  53. Utbredningskartan från Artportalen
    kompletteras med andra uppgifter.

  54. Det finns kännetecken för arten.

  55. Det här började som en sajt
    för rödlistade arter.

  56. Numer har vi mycket mer
    än rödlistade arter där.

  57. Är den rödlistad hittar ni den här.

  58. Hot och åtgärder. Vad kan man göra?

  59. Bilder, namn och släktskap
    från Dyntaxa samlas i Artfakta.

  60. Det är det naturliga stället
    för information om våra organismer.

  61. Jag hinner inte berätta allt nu-

  62. -men det går bra att ställa frågor
    vid vår monter på nedervåningen.

  63. För att få en snabb överblick
    kan man säga att allt det här finns.

  64. De här verktygen och den här
    informationen hittas på Artfakta.

  65. Adressen är artfakta.se.

  66. "Nationalnyckeln" står det också.

  67. Vår ambition är att ta den
    information vi har publicerat-

  68. -i bokverket "Nationalnyckeln"
    och sprida även den här.

  69. Även all framtida information...
    Vi publicerar digitalt först.

  70. Vi har inte all den här informationen
    om alla 60 000 arter i Dyntaxa.

  71. Men det börjar bli en ansenlig mängd.

  72. I Artfakta har vi i dag snart 7 000
    arter ganska utförligt beskrivna.

  73. Lägg då till knappt 3 000 arter i
    nationalnycklarna som kommer hit-

  74. -och då är vi snart uppe i 10 000 av
    våra 60 000 arter, med utförlig info.

  75. Det är ganska bra jobbat.

  76. Ett exempel på vad man kan göra
    utöver att söka information...

  77. Man kan jämföra information
    med ett litet verktyg.

  78. Det här är en jämförelsevy
    över hoppspindlar.

  79. Ska man jämföra känneteckentexter-

  80. -kartor med arternas utbredning
    eller bara bilder?

  81. Det är en hjälp för er artbestämning.

  82. Men jag ska komma med en nyhet
    när det gäller artbestämning.

  83. Vi har ett nytt verktyg
    att komplettera det här med-

  84. -som vi avtäcker här i dag, som jag
    hoppas ni kommer att använda flitigt.

  85. Vi har släppt ett verktyg
    för artbestämning på nätet.

  86. Det ser ut så här.

  87. Det öppnas i dag och koms åt
    antingen via Artfakta...

  88. ...eller via länk på mobil
    eller dator - artnyckeln.se.

  89. I dag publicerar vi
    dessa fyra nycklar-

  90. -men vi jobbar hårt på att få till
    nya nycklar ganska snart.

  91. Det kommer löpande att läggas ut
    nya nycklar under året.

  92. Från vänster ser vi ett bisläkte
    som kallas smalbin.

  93. De har ansetts vara svåra
    att artbestämma-

  94. -delvis för att bestämningslitteratur
    på svenska har saknats.

  95. Nu är det möjligt.
    Det finns ungefär 30 arter.

  96. Lockespindlar. Ni kallar dem kanske
    "pappa långben" eller annat.

  97. Det finns många lokala namn-

  98. -men nu kan ni sätta rätt namn på dem
    med hjälp av nyckeln.

  99. Hoppspindlarna
    - små djur med stor charm.

  100. Häng på entomologiska föreningens
    faunaväktarkampanj i sommar.

  101. De informerar om det ute i foajén.

  102. Hjälp till att inventera
    och namnsätta våra hoppspindlar.

  103. Slutligen de vackra men giftiga
    bastardsvärmarna.

  104. Vi har haft
    faunaväktarkampanjen tidigare-

  105. -och det finns en särskild app
    för bastardsvärmarna-

  106. -men nu finns de samlade
    med de andra organismerna här.

  107. Gå in regelbundet
    och se vad som har publicerats.

  108. Börja använd nycklarna...

  109. ...och rapportera på Artportalen.

  110. Hur fungerar då nycklarna?
    Jo, det är ganska enkelt.

  111. Det som är svårt att skilja på nu
    blir svårt även i framtiden-

  112. -men själva verktyget
    ska inte vara tröskeln för er.

  113. Det ska vara lättanvänt.

  114. Ni väljer en karaktär,
    i det här fallet vingens utseende.

  115. Jag har valt det högra alternativet
    med svarta och röda vingar.

  116. Till höger ser ni en lista.

  117. Nyckeln föreslår vilka arter som
    uppfyller det kriteriet.

  118. Längst ner försvann en med gröna
    vingar. Då är sex arter kvar.

  119. Man väljer ytterligare en karaktär
    av de möjliga tillstånden-

  120. -och urvalet decimeras ännu mer-

  121. -så att ni ganska snart
    har en korrekt bestämd art kvar.

  122. Därifrån kan ni sen
    läsa mer om arten i Artfakta-

  123. -eller rapportera på Artportalen.

  124. Det bästa med den här nyckeln-

  125. -är att den funkar lika bra
    på padda och mobil.

  126. Nu kan ni ha med era favoritnycklar
    ut i fält i sommar-

  127. -och börja rapportera
    direkt på plats.

  128. Vi lägger ut fler nycklar.

  129. Vi har pågående projekt
    kring skalbaggar...

  130. ...skräddare, nakensnäckor,
    som ni får höra med om i dag...

  131. ...mossor...

  132. ...landmollusker och så vidare.

  133. Jag tror ni kommer att få länkar till
    många nya nycklar under sommaren.

  134. Jag läste en artikel
    av en stresspsykolog.

  135. För en bra återhämtning-

  136. -ska ni lämna mobilen hemma
    på helgen eller semestern.

  137. Den psykologen
    kan inte ha haft mer fel.

  138. Det är svårt att hitta
    ett bättre sätt för återhämtning-

  139. -än att gå ut i naturen.

  140. Ännu bättre blir det
    om man har med sig en nyckel-

  141. -så att man kan utforska naturens
    alla små delar och sätta namn på dem.

  142. Mitt tips till er är
    - Glöm inte mobilen i sommar.

  143. Tack för mig.

  144. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

De finns i Artfakta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Artdatabanken, Arter (biologi), Biologi, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Jennifer fick narkolepsi

Jennifer Blom är 14 år och har narkolepsi. Sjukdomen började ett par veckor efter att hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Fråga oss