Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Sverige har det senaste decenniet tagit flera stora steg för att upprätthålla den stolta linneanska traditionen när det gäller att kartlägga den biologiska mångfalden. Mycket återstår att upptäcka och göra. Hur långt har vi egentligen kommit? Föreläsningar och samtal från Flora- och fauna-konferensen 2017. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017 : Även för själva fruntimrenDela
  1. Hon lyckades som första person
    i Sverige bränna brännvin av potatis.

  2. Inte Jonas Alströmer,
    utan Eva de la Gardie.

  3. Det var hon som gjorde
    att svenskarna började odla potatis.

  4. Amatörer har alltid varit viktiga
    för vetenskapen. Botanik och zoologi.

  5. För att inte tala om paleontologi
    och geologi.

  6. Jag tänker berätta
    om hur det var att vara kvinna-

  7. -och intresserad av botanik
    på 1700-talet.

  8. Vad gjorde Linné i den miljön?

  9. Här har vi Linné. Han porträtteras
    ofta som den gamle Linné.

  10. Han var egentligen ung
    när han gjorde sina framsteg.

  11. Men ni vet... Eller de
    som är i min ålder och uppåt-

  12. -vill gärna stötta de yngre och
    hjälpa dem framåt. Så tänkte Linné.

  13. Inte bara för den personens skull,
    utan för vetenskapens skull.

  14. Därför översatte han sexualsystemet,
    "Systema naturae", till svenska.

  15. Till vänster ser ni Georg Dionysius
    Ehrets teckning av sexualsystemet-

  16. -som han gjorde när han träffade
    Linné i Holland på 1730-talet.

  17. Det var ett litet ark som han gjorde
    för att tjäna lite pengar-

  18. -som botanisk illustratör.

  19. Han var den första som illustrerade
    ståndare och pistiller.

  20. Det var inte intressant,
    det var ingen som brydde sig om det.

  21. Sen kom Linné med sitt sexualsystem
    och Ehret med sina teckningar.

  22. Problemet för kvinnorna i Sverige
    var att de inte kunde latin.

  23. Det var likadant med amatörer
    många gånger.

  24. All vetenskaplig litteratur
    var på latin.

  25. Därför lät Linné översätta
    den botaniska delen.

  26. "Indelning i örtriket",
    eller "Systema naturae".

  27. Han dedikerade den till en kvinna som
    han tyckte var en av de duktigaste:

  28. Ulla Sparre.

  29. Ulla Sparre
    var gift med Carl Gustaf Tessin.

  30. Hon bodde på Åkerö,
    och odlade växter och botaniserade.

  31. Här är en bild från Åkerö,
    där hon sitter vid sitt bord.

  32. Det finns kvar.
    Det gick på auktion för tio år sen.

  33. Bakom henne ser ni hennes boksamling.

  34. Ulla Sparre
    hade fler böcker än sin man.

  35. Hon hade ett herbarium, som Linné
    hade hjälpt henne att inordna.

  36. Linnés studenter åkte till henne
    för att hjälpa till att odla växter.

  37. Det var en lärd kvinna
    som kunde mycket om botanik-

  38. -och den person som Linné dedikerade
    "Indelning i örtriket" till.

  39. Det gjorde att kvinnorna i Sverige
    kunde börja systematisera växter-

  40. -beskriva dem enligt Linnés metod.
    De kunde ägna sig åt botanik-

  41. -vilket skulle föra botaniken framåt.
    "Ju fler, desto bättre" tänkte Linné.

  42. En annan person var Eva de la Gardie.

  43. Eller Eva Ekeblad,
    som hon också kallas efter sin man.

  44. Hennes bror
    bodde på Stäket utanför Stockholm.

  45. Hon hörde av sin man
    när hon var i tjugoårsåldern-

  46. -att man ville försöka odla potatis.
    Det var en trevlig uppgift!

  47. Hon började odla potatis
    i stora försöksodlingar i Stäket.

  48. Hon provade att göra potatismjöl.
    Stärkelse.

  49. Det kunde användas som puder.
    Då blev det inte bly.

  50. Man hade blyvitt som puder,
    vilket var giftigt.

  51. Hon lyckades som första person
    i Sverige bränna brännvin av potatis.

  52. Detta mina vänner... Inte Jonas
    Alströmer, utan Eva de la Gardie-

  53. -gjorde så att svenskarna
    började odla potatis.

  54. Kunde man bränna brännvin,
    då kunde man äta säden.

  55. Då behövde man inte svälta.
    Väldigt praktiskt.

  56. Hon publicerade sig också i Kungliga
    Vetenskapsakademins handlingar.

  57. Hon blev invald som första kvinna.
    Dock aldrig kallad till några möten.

  58. Man ville i Stockholm,
    liksom i andra fina städer i Europa-

  59. -ha kvinnliga ledamöter.
    Vittra fruntimmer, som de kallades.

  60. Det här är från ett tal av Linné.
    Rektorskapet vid Uppsala universitet-

  61. -cirkulerade. Man var rektor ett
    halvår och sen igen efter 5-10 år.

  62. När Linné höll sitt tal i domkyrkan
    för studenterna 1772-

  63. -alltså när han var lite äldre...

  64. Han höll ett långt tal.
    Studenterna tyckte det var så bra.

  65. De bad honom skriva ner talet.
    Det kallas för "Deliciae Naturae".

  66. Där talade han om svamparna som ett
    strövande pack, om ni har hört det.

  67. Han talar om den lätta botaniken.
    "När man härvid blir lite van..."

  68. Det vill säga att systematisera
    och utforska botanik.

  69. "Då går det så fort att läsa naturen
    som någon annan bok."

  70. "Ja, även för själva fruntimren."
    Det är fint.

  71. "Som för lady Monson i London,
    Anna Blackburne i Oxford"-

  72. -"fröken Colden i nya York."

  73. Vi ska lära oss vilka de här tre är,
    som Linné nämnde för sina studenter.

  74. Lady Anne Monson var barnbarnsbarn
    till Charles II i England.

  75. Den absoluta överklassen.

  76. Hon var
    den duktigaste kvinnliga botanikern.

  77. Hon hade enormt stora samlingar.

  78. Hon gifte sig med en Monson
    och flyttade till Indien.

  79. På vägen dit, i Sydafrika,
    träffade hon Carl Peter Thunberg.

  80. Han skrev i en reseberättelse att han
    hjälpte lady Monson med botaniken.

  81. En högt uppsatt lärjunge till Linné
    som fick hjälpa lady Monson.

  82. Som tack fick han en ring.

  83. En annan student till Linné,
    Claes Alströmer-

  84. -besökte henne, och
    ville ha ett visitkort in till henne.

  85. Det var en biljett in till
    den yppersta överklassen i England.

  86. Han frågade Linné om inte han kunde
    uppkalla en blomma efter Monson.

  87. Det gjorde Linné. Lady Monson
    fick välja mellan tre arter.

  88. Hon valde pelargonsläktingen monsonia
    speciosa, som växer i Sydafrika.

  89. Lady Monson var en mycket viktig
    person på den här tiden.

  90. Hon hade ett stort nätverk
    och stora samlingar.

  91. Anna Blackburne
    var en person i England-

  92. -som samlade växter och djur
    och geologiska specimen.

  93. Hon hade en bror i Amerika,
    som skickade över amerikanska fåglar.

  94. Hon hade stora samlingar på sin gård,
    som hon delade med sig av-

  95. -och bytte med folk i olika länder.

  96. Hon skickade föremål till Linné.
    Uppstoppade fåglar, växter.

  97. Fabricius, en av Linnés studenter,
    som jobbade med insekter-

  98. -kom hem till henne
    och beskrev geotrupes blackburnii.

  99. Efter hennes namn.

  100. Hon bidrog starkt
    till nätverket i vetenskapen-

  101. -men kunde själv inte idka den.
    Kvinnor tilläts inte vid akademin.

  102. Jane Colden är Amerikas
    första kvinnliga botaniker.

  103. Hon beskrev växter där hon bodde.
    Hennes pappa hade kontakt med Linné-

  104. -för att hon skulle
    få läsa under Linné i Uppsala.

  105. Linné svarade aldrig på det.

  106. Många försökte få Linné
    att uppkalla nån blomma efter henne.

  107. De fick inte riktigt den responsen.

  108. Men Jane Colden beskrev nya arter
    där de bodde utanför New York.

  109. Beskrev enligt Linnés metod.
    Och ritade av växterna.

  110. Hon hade ett perfekt manuskript.

  111. En del av beskrivningarna kom in
    i andra vetenskapsmäns litteratur.

  112. Men hennes eget manuskript låg
    ända till 1963 innan det blev tryckt.

  113. Det är tyvärr så
    att de kvinnliga forskarna-

  114. -har försvunnit under 1800-talet.

  115. En annan person som var speciell
    var Mary Delany i England.

  116. Hon botaniserade ända från ungdomen.
    Varje morgon samlade hon växter.

  117. Hon artbestämde de
    och lärde sig Linnés metod.

  118. Eftersom kvinnorna inte var styrda av
    akademin kunde de göra som de ville.

  119. När hon var 71 år
    började hon klippa papperssilhuetter.

  120. Hon kallade det
    för sitt levande herbarium.

  121. Av papper. Det var fantastiska verk
    som hon gjorde.

  122. Hon kunde klippa en tiondels
    millimeter långa pappersremsor.

  123. Hon färgade papper själv för att få
    exakta kopior av växten hon samlat-

  124. -och ställt på sitt bord. På en dag
    gjorde hon en sån här blomma.

  125. Ni ser hur välgjorda de är.
    De finns i British Museum.

  126. Hon hann med 1 000
    såna här herbarieark i papper.

  127. Naturlig storlek, svart papper.

  128. Klassificerat
    enligt Linnés sexualsystem.

  129. Solander, en av Linnés studenter,
    besökte henne när hon var äldre-

  130. -och höll föreläsningar
    om sexualsystemet för henne.

  131. Kungen bestämde att alla exotiska
    växter som kom till Kew Garden-

  132. -skulle Mary Delany få, så att
    hon kunde göra papperssilhuettsklipp.

  133. Ni ser älgörten... Det är värt att
    titta på om man är i British Museum.

  134. Slutligen Beatrix Potter.

  135. Hon är mest känd för sina kaniner
    och katter och möss.

  136. Ni kanske har sett baletten som gick
    annandag jul om hennes värld.

  137. Folk vet inte att hon i efterföljden
    av 1700-talets kvinnliga botaniker-

  138. -under 1800-talet
    var en mycket duktig mykolog.

  139. Hon hade sitt labb i köket.

  140. Där odlade hon. En dag tittade hon på
    en smörsopp och sporerna som kom ut-

  141. -och tänkte "hur övervintrar de?".

  142. Hon började försök
    med att odla sporer.

  143. Hon var den första i världen
    som fick svampsporer att gro.

  144. Hennes verk används på många sätt.
    Hon är känd för i svampforskningen...

  145. Eller egentligen inte,
    man ser henne inte i läroböcker-

  146. -men hon har gjort
    många botaniska illustrationer-

  147. -av sällsynta svampar.
    Hon upptäckte att sporer kan gro.

  148. Hon var en av de tre första
    som gav teorin-

  149. -om att algerna levde i symbios,
    som man tänkte då, med lavarna.

  150. Hon har avbildat asexuella stadier
    av storsvampar.

  151. Hon hade en teori
    om hybridisering av storsvampar.

  152. Vad gjorde hon, då? Jo, åkte till Kew
    Gardens för att prata med folk där.

  153. Hon blev bemött som en liten flicka,
    fast hon var 30 år.

  154. "Teckningarna var fina. Adjö."

  155. En farbror blev så arg att han
    hjälpte henne att skriva en uppsats-

  156. -som lästes upp i Linnean Society of
    London. Själv kunde hon inte närvara.

  157. Kvinnor
    fick inte vara med på den tiden.

  158. Där nånstans struntade hon i allt-

  159. -och la ihop sina teckningar
    och började måla kaniner.

  160. Det var lättare för en kvinna.

  161. Här är den första teckningen av
    svampsporer som gror i hela världen-

  162. -av Beatrix Potter.

  163. Den här bilden av lärkkräfta och 50
    andra planscher har använts nyligen-

  164. -i ett verk om svampar i England.
    Det finns inga andra fina teckningar.

  165. Hennes barnböcker kunde lika gärna
    vara entomologiska illustrationer.

  166. En fauna.

  167. Linnés egen dotter,
    hon fick också del av det lärande-

  168. -som fanns kring Linné.

  169. Hon skrev en uppsats
    om den indianska krassens blickande-

  170. -för Kungliga Vetenskapsakademins
    handlingar.

  171. Det fanns kvinnor
    som var mycket intresserade.

  172. Jag ska som avslutning citera Linné
    ur ett brev till Elsa Beata Wrede-

  173. -om hur han såg
    på kvinnors bidrag i botaniken.

  174. "Fruntimmer
    som åtar sig att gagna det allmänna"-

  175. -"med annat än deras huvudsyssla,
    vartill de blivit skapta"-

  176. -"är rara som paradisfåglar."

  177. "Då det äntligen fått lov att tänka
    på annat går de längre än mankönet."

  178. "Ty deras nerver slaknar inte av
    vissa tillfällen och förändras inte"-

  179. -"som rösten hos mankönet.
    Utan det de vilja, vilja de häftigt."

  180. "Deras håg slocknar inte
    som manfolkens."

  181. Tack så mycket.

  182. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Även för själva fruntimren

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
1700-talet, Arter (biologi), Biologisk mångfald, Botanik, Linné, Carl von, 1707-1778, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Svenska malaisefälleprojektet

Med 80 miljoner insamlade insekter mellan åren 2003 och 2006 i så kallade malaisefällor utgör den här samlingen världens största, berättar Dave Karlsson, projektledare och platschef för Station Linné på Öland. Här har 2 000 nya arter kunnat kartläggas. Minst hälften av de här arterna är nya också för vetenskapen. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskning pågår om trådingar

År 2004 började forskaren Ellen Larsson intressera sig för trådingar, så kallade små och medelstora skivlingar. Då kände man till 88 vetenskapligt beskrivna arter i Sverige och Norden. Idag har den siffran stigit till 232 arter varav cirka 20 skivlingsarter är helt nya för vetenskapen. Här berättar Ellen Larsson om hur vi med ökad kunskap om trådingarna och deras utbredning och ekologi kan få ett bra grepp om deras betydelse för vårt ekosystem. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Forskningsnytt om gallmyggor

Av jordens tio miljoner arter av insekter räknas över två miljoner höra till arten gallmygga, berättar forskaren och entomologen Mathias Jashhof som ägnat mer än 25 års forskning åt dessa myggor. Gallmyggor hör med andra ord till den största familjen bland insekterna, och de finns spridda över jordens alla hörn. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Även för själva fruntimren

Mariette Manktelow, vice ordförande i Linnésällskapet, berättar om hur det var att vara kvinna och intresserad av botanik på 1700-talet och vad Carl von Linné hade för betydelse för kvinnornas botaniska intresse. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Arterna skönheten och hjärtats oro

Redan som 13-åring började Mikael Sörensson skriva upp och dokumentera olika arter utifrån de insektsböcker som fanns i föräldrarnas bokhylla. Intresset finns kvar, speciellt för mycket små skalbaggar och gamla insektsböcker, berättar Mikael Sörensson som är entomolog. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa 2014

Så kommunicerar du på rätt sätt

Utifrån ett fingerat exempel delar psykoterapeuten Daniel Frydman med sig av sin kunskap när det handlar om att nå fram till personer som är psykiskt instabila. Hur kan man kommunicera på ett konstruktivt sätt? Konferensen hölls 13-14 mars 2014 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Expo Medica.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaI sängen med Anna

Du och jag och de andra

Krister, Julia, Andreas och Sofie är polyamorösa. Det innebär att de har flera sexuella och romantiska relationer som pågår samtidigt.

Fråga oss